Minska risken för postoperativa infektioner.

Relevanta dokument
Guidelines on Core Components of Infection Prevention and Control Programmes

Minska vårdrelaterade infektioner - minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus Vad göra och hur? Vad säger WHO?

16 miljoner dödsfall per år av VRI globalt enligt WHO

Vårdhygien ur ett globalt perspektiv

Handhygienens betydelse

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016

Rädda antibiotikan- minska vårdrelaterade infektioner. Birgitta Lytsy, MD, PhD Specialist i vårdhygien Hygienöverläkare Uppsala län 2017

Handhygienens betydelse

Minska vårdrelaterade infektioner = rädda antibiotkan. Birgitta Lytsy, specialist och överläkare i vårdhygien 2018

Mikrobiologisk renhet i operationsrum SIS TK 527 SFVH Örebro Anna Hambræus docent tidigare överläkare vårdhygien ordförande TK 527

Vad säger ni om att dra upp byxbenen på specialarbetsdräkten till knäna?

Att förebygga postoperativa infektioner. Birgitta Lytsy Överläkare Vårdhygien Uppsala län Läkarprogrammet T6, Uppsala Universitet

Postoperativa sårinfektioner Elisabeth Persson Flodman 2016

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting

Basala hygienrutiner

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

VRI Vårdrelaterade infektioner

Varför handhygien? Handhygien kan förebygga vårdrelaterad smitta.

Smittskydd Värmland. Ingemar Hallén, bitr smittskyddsläkare

VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter

Vårdhygieniskt perspektiv på resistensutveckling. Birgitta Lytsy Hygienläkare Uppsala län Wik 14 mars 2012

Vårdhygien Västra Götaland. Strama o Vårdhygien utbildning,

Ytor i vårdmiljöer Smittkälla Roll i en smittkedja ( fomite ) Birgitta Lytsy Överläkare vårdhygien Region Uppsala

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

VRI Vårdrelaterade infektioner

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Sår, mindre kirurgiska ingrepp, postoperativa infektioner. Hygienombud primärvård,

Vårdrelaterade infektioner (VRI)

Basala hygienrutiner och klädregler

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Perspektiv på riskbedömning. Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne

Birgitta Lytsy, MD, PhD Specialist i vårdhygien Överläkare vårdhygien Region Uppsala. Hygienregler i operationsrummet

Basala hygienrutiner

MRSA. Information till patienter och närstående

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Postoperativa infektioner i en värld utan verksamma antibiotika. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Vårdhygien Uppsala län

Talmanus Rena händer räddar liv i Sörmland

Vårdrelaterade infektioner KUNSKAP, KONSEKVENSER OCH KOSTNADER

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Vårdhygieniskt perspektiv på antibiotikaresistens. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Uppsala län

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Lätt att göra rätt. Kan vi genom olika metoder förbättra resultaten på våra hygienobservationsstudier?

Operationssalsventilation, SÄS

Smittskydd Värmland. Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Postoperativa sårinfektioner

Vårdrelaterade infektioner (VRI)

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Basala hygienrutiner och klädregler - En enkel åtgärd för att förhindra smittspridning. Eva Edberg Vårdhygien, Region Västmanland

Vårdhygien i Västra Götaland 2018

Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus

Talmanus till presentation. Rena händer räddar liv.

Den långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Jana Johansson Huggare

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

VÅRDHYGIEN. Datum: Ersätter:

VÅRDHYGIEN. Datum: Ersätter:

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Minskade kostnader med Descutan 4% 1

Lätt att göra rätt. förhindra smitta på bästa sätt

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

MRSA. Information till patienter och närstående

Basala hygienrutiner Smittskydd Värmland

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

Självklart! Läs det i alla fall

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Vad gör Folkhälsomyndigheten inom det vårdhygieniska området?

Del 1 Hygienombudsutbildning HSF 2018

Ebola - hygienrutiner

En historisk tillbakablick Mikrobiologi och Vårdhygien

Vårdhygien Västra Götaland

Att förebygga smittspridning Hur gör jag? Helene Andersson Infektionskliniken Danderyds sjukhus AB

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT08

Resistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län

Vårdhygien Västra Götaland VT 2018

Så effektiviserar du och upprätthåller hygien vid dentoalveolär kirurgi med tonvikt på implantatbehandlingar

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

RAST och utställning

Viktigt med handhygien

Vårdhygien Västra Götaland HT 2017

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vårdhygien- och smittskyddsenheten

Talmanus Basala hygienrutiner

Att förebygga gör skillnad. Prevention makes difference

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

MRSA. Information till patienter och närstående

Vårdrelaterad UVI. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016

Vårdhygien och hygienombud. Camilla Artinger Smittskydd & Vårdhygien 2015

MRSA. Information till patienter och närstående

SKL rapporten om vårdrelaterade infektioner 2017

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Transkript:

Minska risken för postoperativa infektioner. Hur och vad göra enligt WHO? Birgitta Lytsy, MD, PhD Överläkare i vårdhygien Region Uppsala Specialist i vårdhygien Ordförande i SIS TK 333 operationstextil (specialarbetsdräkt, oprockaroch drapering)

När varje viruspartikel räknas

När konsekvensen av smittspridning i vården innebär omedelbar död

Då händer det NÄR VÅRDPERSONALEN DRABBAS OMEDELBART

WHO avsättermerresurser VÅRDHYGIENISKT ARBETE

WHOs ramverk för ett effektivt vårdhygieniskt arbete November 2016 Manual för implementering

Infection Prevention and Control Global Unit 1. Handhygien 2. Postop infektioner 3. Antibiotikaresistens 4. Blodsmitta 5. VRI förekomst, kostnader 6. Ebola 7. Fältarbete i länder 8. Sepsis pga infarter i kärl 9. UVI pga KAD http://www.who.int/infection-prevention/about/ipc/en/

Postoperativa infektioner Mortalitet 4 gånger högre Morbiditet Långvarig sjuklighet Långa sjukskrivningar Stort lidande för patienter Dyrt Reoperationer Långa vårdtider Svårbehandlade Bakterierna blir mer och mer resistenta

Att förebygga postoperativa infektioner Går att förebygga

Postoperativa infektioner globalt 20 gånger vanligare med VRI i LIMIC En tredjedel av alla som opereras i LIMIC får en postoperativ infektion Allegranzi Lancet 2011, 377:228-241 Bagheri Nejad 2011; 89:757-765 2010 Andra vanligaste VRI i HIC Upp till 60% av infektionerna orsakas av resistenta bakterier Magill NEJM 2014; 370; 1198-1208 LIMIC = Low and middle income countries HIC-=high income countries VRI=vårdrelaterade infektioner

Gastorointestinal kirurgi Totalt 12,3 % av pat hade en postoperativ infektion 30 dagar efter kirurgi 12 539 pat 343 sjukhus 66 länder High HDI: medel 9,4 % (17,8% oren kirurgi) Middle HDI: medel 14 % (31,4 % oren kirurgi) Low HDI: medel 23,2 % (39,8% oren kirurgi) Resistenta bakterier: 16,6 % 19,8 % 35,9 % i respektive grupp Global Surgery Collaborative Lancet Inf Dis February 2018 HDI = Human Development Index (UN)

www.skl.se SKL 2013 Postoperativa infektioner i Sverige

Vårdrelaterade infektioner i Region Uppsala 2016-2017 Vårdhygien

Lösning sedan 1960 PROFYLAX!!!! Reducerar risken för infektion med hälften Vad gör vi när bakterierna blir mer och mer resistenta? ECDC 2013 Review

Behov av en evidensbaserad standard för arbetet i operationsrummet

Myter och ritualer som Uttalas med tvärsäkerhet Ingen vet var de kommer ifrån Varierar mellan operationsavdelningar Varierar över tid Personbundna i stället för systembundna Kan vara evidensbaserade Ibland inte är evidensbaserade Hur ska vi kunna skilja på detta?

Favorit Barbro Fribergs avhandling Kappan

WHO guideline 2009 års version

Metod World Health Assembly (WHA) 2002 gavwho i uppdragatt arbeta med patientsäkerhet 2004 skapades en patientsäkerhetsenhet på WHO med parollen first do not harm Uppdraget för WHO: att skapa guidelines kring särskilda Patient Safety Challenges Första utmaningen: Handhygien(2005-2006) Andra utmaningen: Postoperativa infektioner(2006-2009) 100 experter Systematisk review av litteraturen

Handhygien http://www.who.int/infectionprevention/en/

Checklistaninspireradavflygetoch kärnkraftverk

WHOs guideline SafeSurgery2009 Recommendationer på sidan 61-62

Postoperativainfektionerärettsyndrom

Uppkomst postoperativ infektion antal bakterier x sjukdomsförmåga patientens motståndskraft Burke JF Ann Surg1963; 158: 898-904 CruseP In WonsiewiczM, ed. Infectious Diseases Philadelphia;WB1992; 758-764 Fry D Medscape Surgery 2003 Mangram AJ Inf Contr Hosp Epidemiol 1999; 20: 250-280

Rekommendationer Stark rekommendation AB profylax 1 timme före hudincision. Upprepa dosen om > 4 timmars operationstid. Steriliseringsprocessen kvalitetssäkrad Håravkortning med rakapparat och inte rakhyvel Tillräcklig oxygenering Normothermi Preoperativ hudförberedelse med antimikrobiell tvål Preoperativ handdesinfektion 2-5 min med antimikrobiell tvål Sterila handskar Steril operationsrockar Täcka håret Rekommenderat Munskydd Skoskydd Städning i operationsrummet Infektionsregistrering

WHO guideline 2016 års version

Metod WHOs guideline for guideline-development Systematisk review enligt PRISMA Meta-analys enligt Review Manager (version 5.3) Frågeställningarna ENLIGT PICO population-intervention-comparison-outcome Studiernas kvalitet klassades enligt GRADE Guidelines development group(gdg) bestod av Kirurger och operationssjuksköterskor Vårdhygienpersonal Infektionsläkare, specialister Forskare Patientorganisationer

Målgrupp Teamet i operationsrummet Kirurger och narkosläkare Operationspersonal Anetestsi-personal Kringpersonal Vårdhygieniska teamet Sjukhusadministrationer Lärare inom grund-, specialist- och vidareutbildning

Aseptiken i operationsrummet Dekontamination och sterilisering av instrumenten Infektionsregistrering Utelämnat i 2016 års version

Lancet Infectious Diseases 2016 13 frågeställnignar preoperativt 16 frågeställningar peri- och postoperativt

Rekommendationerna graderas Strong fördelarna överväger riskerna Conditional fördelarna överväger troligen riskerna

FÖRDELARNA ÖVERVÄGER RISKERNA Starka rekommendationer preoperativt

EradikeraStaphylococcusaureus Kända bärare av Staphylococcus aureus i näsan (screena alla?) Thoraxkirurgi och ortopedisk kirurgi Om det går alla patienter Mupiricinsalva 2% 1x2 i 5 dagar preoperativt i näsan Klorhexidindusch preoperativt Minskar risken för postoperativ infektion med upp till 50% 6 RTC-studier En meta-analys

Preoperativ preparation av tarmen vid elektiv kolorectalkirurgi Antiobiotikabehandling(aminoglykosider, metronidazol, erythromycin) Mekanisk tarmbehandling Polyethylene glukol, natruiumfosfat vanligast Minskar mängd feces i tarmen ger minska bakteriemängd Minskar risken för postoperationer med nästan 50% 24 RCT-studier

Håravkortning Ta inte bort håret om det inte är nödvändigt Rakhyvlar skapar mikrotrauma på huden vilket gör att bakterier växer till lättare Om hår behöver tas bortminskas risken för infektion med 50% om man använder rakapparat jämfört med att raka med rakhyvel Oklart när man ska håravkorta i förhållande till operationen 15 RTC -studier

Antibiotikaprofylax i rätt tid Antibiotikaprofylax ska administreras >120 minuter före hudincision Hänsyn ska tas till halveringstiden Ytterligare en dos ska ges om opeationstiuden överstiger två halveringstider eller vid stora blodförluster 13 observationsstudier

Preoperativ handtvätt-metod Före påtagning av sterila handskar Antmikrobioell tvål och vatten (jod, klorhexidin) och engångshandduk Alkoholbaserat handdesinfektionsmedel Ingen skillnad på vardera metod på risken för infektion Handsprit minskar bakterierbördan bättre än tvål 3 RCT-studier och 3 observationsstudier

Preoperativ hudförberedelse av operationsområdet medel Lösningen ska innehålla alkohol Minskar risken för infektion med 40% Klorhexidin är mer effektivt än jodlösningar Alkohol ska inte användas inom neonatologi, för ögon eller slemhinnor Klorhexidin ska inte användas för mellanörat, ögon, meninger eller hjärna 17 RTC studier En metaanalys (12 studier)

Preoperativ oxygenering intraoperativt Vuxnasomintuberasska erhålla 80% FiO2 under hela operationen Om möjligt2-6 timmar postoperativt Särskilt vid infekterad vävnad Neutrofilerna blir då mer effektiva Minskarriskenmed 30% jämfört med FiO2 30-35% 15 RCT-studier En metaanalys av 11 studier

Conditional recommendation Fördelarna överväger troligen riskerna Eventuellt, villkorligt Individuell bedömning från fall till fall bör göras Särskilt i LMIC eftersom det kan innebära alltför stora kostnader Studier av hög kvalitet (RCT-studier) saknas Endast observationsstudier

Preoperativt Avsluta inte immunosupprimerade behandling Kan ge motsatt effekt eftersom den underliggande sjdkan vara en riskfaktor Ge extra nutrition till undernärda patienter vid stor kirurgi kan ha effekt med oklart exakt vad som ska ges och till vilka Preoperativ dusch med klorhexidintvål(jämfört med vanlig tvål) Samma resultat Resorberbar insicionsfilmsom ska blockera den endogena hudfloran Bara dyrt och ingen minskad risk för postoperativa infektioner

Intraoperativt Kroppstemperatur > 36 grader med varma täcken reducerar riskenför infektionersignifikant(med 70%) men ansesför dyrti LMIC Se till attb-glucosinteligger för högtoavsettom diabetes Oklarheter om vilka gränser som ska eftersträvas Risk för hypoglykemi Bibehåll normovolemi för bra genomblödning och syresättning av vävnaden. Oklart vilken strategi man ska ha (kolloider eller crystalloider) Engångs- eller flergångsoperationsrockar och operationsdukar har likvärdig effekt Negativt tryck(vakumbehandling) av sårytan

Intraoperativt Incisionsfilm över såret med eller utan impregnering har ingen signifikant effekt för att minska risken infektioner utan är endast kostsamma Höljen av plast som håller såret öppet(wound-protector devices) som är tänkta att minimera sårkontamination och underlätta retraktion av såret vid bukkirurgi kan övervägas Jodbehandla såret före det sluts rekommenderas vid ren kirurgi ellerren-kontamineradkirurgi. Dock inteattsköljamed antibiotikainnehållande lösningar eller koksaltlösning. Risken för allergiska reaktioner av jod måste tas i beaktande Impregnerade suture med antibakteriella medel(triclosan) har visat signifikant effekt. Ett aber är att flera studier är sponsrande av tillverkarna

Postoperativt Förlängdantibiotikaprofylaxpgadränharingenvisadeffektför att minska risken för infektioner Dränska drasbaseratpåenkliniskbedömning. Ingen skillnadför riskenför infektionattdradränet tidigt > 5 dagareller sent > 5 dagarpostoperativt. Sårförband finns i en mängd olika varianter. Silverimpregnerade förband eller andra impregnerade förband har inte bättre effekt jämfört med standard Förlängd antibiotikaprofylax rekommenderas inte pga ingen påvisad riskreduktion utan snarare en risk för antibiotikaresistens

LAF-laminar air flow ventilationssystem LAF ska inte användas vid proteskirurgi

LAF ska inte användas är bara dyrt

Invändningar mot rekommendation mot LAF (nr 12) Ingen avwhos guidelines (2009, 2016) adresserar förebyggande åtgärder mot luftburen smittatill operationsåreti renimplantatkirurgi. Attpersonalenshudfloraspridersig i OR och utgörensmittkällatasinteupp. Tätakläder, hjälm, antalpersonerpåsal, dörröppningar, luftflöde är inte testat LAF somärenteknisklösningför ettkravpå luftflöde är inte definierad i någon studie Korrelationtill infektionska görasbaseratpåden mikrobiologiska lufthalten som beror på luftflöde (l/s), antal personer på sal och klädsystem

Jag saknar en standard Anestesin Rätt hantering av skyddshandskar Tydliga regler för handhygien Plastförkläden som skyddar arbetsdräkten från bakteriekontamination Täcka operationsarbetsdräkten när man går utanför operationsavdelningen vätsketät operationsrock ovanpå

Jag saknar en standard för all personal på operationsavdelningen Operationsarbetsdräkt clean air suit täta kläder Hjälm eller mössa Skäggskydd Inget ögonsmink för de som står i såret Operationsavdelningar med ingångszoners vara eller icke vara? Operativa ingrepp i hybridsalar och på mottagningar Personal med psoriasis och andra eksem Täcka operationsarbetsdräkten när man går utanför operationsavdelningen vätsketät operationsrock ovanpå

Tack!