Bedömning för lärande

Relevanta dokument
Bedömning för lärande

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande. Andreia Balan

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande

lärande i klassrummet?

Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur går jag vidare?

Livet i Mattelandet. ProVLEKTioN: Problemlösning Dela kulor

Bedömning för lärande

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Bedömning för lärande

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Att använda svenska 1

Pedagogisk planering

Kursplan för Matematik

Stöd för genomförandet

Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012

3. Nyanserad och framåtriktad respons

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier

Bedömning för lärande

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun

Tummen upp! Matte Kartläggning åk 5

Bedömning för lärande. Andreia Balan

Regional Teknikkonferens Gävle Mats Hansson

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket

Tummen upp! Matte Kartläggning åk 4

Pedagogik för illitterata (analfabeter)

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Mattekollen. Mattekollen 1. Mattekollen 3. Mattekollen 2. 6 Mål för kapitlet. 156 mattekollen. För att avsluta kapitlet

Bedömning för lärande. Andreia Balan 2012

Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

KOLLEGALYFTET. Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan. Gy träff Örebro

Bedömning för lärande. Sundsvall

Bedömda elevexempel i årskurs 4 6

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

NOKflex. Smartare matematikundervisning

Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8

Tänkandets didaktik Forskningsvåren.

Pedagogiskt café. Problemlösning

Jag ska göra en skiss. Jag gör ett diagram. Jag ska gissa!

Provloggar och föreläsningar

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Ma7-Per: Algebra. Det andra arbetsområdet handlar om algebra och samband.

Om the Big Five och förmågor

Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas.

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p

Kompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Empirisk positivism/behaviorism postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Jag tror att alla lärare introducerar bråk

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering

8B Ma: Procent och bråk

Lärarhandledning till Stig Dagermans novell Att döda ett barn

Broskolans röda tråd i Svenska

ISBN Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Dokumentera och utveckla

Rapport av genomförd "Lesson study" av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs. Bultar, muttrar och brickor

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Geografi. Klasserna 7-8

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT ho gskolepoäng

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Fysik. 1 2 Steg 3

LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR

PROBLEMLÖSNING. strategier och övningar för åk 4-6 kopieringsunderlag. Innehållsförteckning

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Formativ bedömning i matematikklassrummet

PROGRAM FÖR FÖRMIDDAGEN

Elevsamtal med eleverna kring deras lärande

- indikerar om anpassning av undervisning krävs, tidseffektivt. - ökat elevinflytande (av alla elever), ökar motivation

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

Att utveckla läromedel

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Tummen upp! lärarsida från sidan 32 Elevuppgifter från sidan 23 Utdrag ur bedömningsstödet, se nedan

Matematiklyftet 2013/2014

LPP för årskurs 2, Matte V HT12

Formativ bedömning i matematikklassrummet

a) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många?

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Transkript:

Bedömning för lärande Erfarenheter från arbetet med att förtydliga mål och kriterier Att skapa situationer som gör lärandet synligt Andreia Balan

Uppföljning - diskussion TILLVÄGAGÅNGSSÄTT? Beskriv vilken metod/arbetssätt ni har valt. Hur har eleverna upplevt metoden/arbetssättet? RESULTAT? På vilket sätt har eleverna fått en bättre förståelse för mål och kriterier? Hur har arbetssättet påverkat er undervisning? Vad har fungerat bra respektive mindre bra? Är det något ni tänker göra annorlunda nästa gång?

Samtalsstruktur 1. egen reflektion/förberedelse innan träffen utifrån frågeställningar (se nästa bild) 2. en i taget berättar/visar kort - ca 2 min/pers. (inga frågor eller kommentarer från övriga) 3. möjlighet får frågor och kommentarer på det man hört efter alla berättat 1. summera i gruppen - en A4/rubrik, stödord/tankekarta tillvägagångssätt? resultat? 1. återkoppla i stora gruppen - mingla och samtala kring det som står på A4

Exit ticket

Fördjupning strategi 1

Skolverket Bedömningsaspekter Film Hemsida

Matris för självskattning

Strategi 2 skapa situationer som gör lärandet synligt Grundtanke att få syn på mångfalden i elevers tänkande att förse läraren med information i syfte att förändra sin undervisning eller få stöd för det som redan görs att stimulera elevers lärande

Strategi 2 skapa situationer som gör lärandet synligt Tekniker Problemlösning - effekt 0.61 Utmanande uppgifter Öppna uppgifter Rika uppgifter Diskussioner i klassrummet

Strategi 2 skapa situationer som gör lärandet synligt Diskussioner i klassrummet - effekt 0.46 Nyckelfrågor - Ger information till läraren om undervisningens effekter

Exempel på frågor som kan ställas till elever efter en lektion där nya begrepp eller processer har behandlats: På vilket sätt skiljer sig --- från ---? Hur kan --- förklaras med ---? I vilka andra sammanhang kan --- förekomma? Varför är --- --- och inte---? Vad finns det för likheter och skillnader mellan --- och -- -? Vilken problemställning har lett till utvecklingen av---?

Strategi 2 skapa situationer som gör lärandet synligt Elevdelaktighet - Inga händer upp

Insamling från alla elever Utgångspass/ingångspass - Trafikljus/skrivplattor/annat - 3-2-1( tre saker jag har lärt mig- två saker jag tycker är intressanta- en fråga jag har) - Grafiska bilder (Vad jag vet; Vad jag vill veta; Vad jag har lärt mig)

Samla in svar med digitala verktyg Google formulär

När vet vi att elever har lärt sig något nytt? Tre förmedlande faktorer: Materiella verktyg som t.ex en linjal kan hjälpa en elev att lära sig begreppet centimeter. Psykologiska verktyg som exempelvis begreppet väderstreck kan hjälpa en elev att använda sig av en karta. En lärare eller klasskamrat (mänsklig förmedlare) befinner sig mellan omgivningen och eleven. Dessa förmedlare kan välja, förändra, förstärka och tolka processer (hur man omvandlar centimeter till meter) och objekt (vad är ett väderstreck) för eleven. (Kozulin, 1998)

När vet vi att elever har lärt sig något nytt? Enligt Kozulin (1998) sker lärandet när människan använder ett psykologiskt verktyg som exempelvis väderstreck i nya situationer. Psykologiska verktyg medierar (förmedlar) människans egna psykologiska processer. De fungerar som en bro mellan människans kognitiva handlingar och de sociokulturella symboler som är nödvändiga för att utföra dessa handlingar.

När hamnar ny kunskap i långtidsminnet? Hjärnan lagrar ny kunskap i långtidminnet när denna är vettig och meningsfull (Sousa, 2014)

Strategier för att befästa kunskap göra analogier, identifiera likheter och skillnader betrakta ett tema från olika perspektiv kopplade till olika skolämnen brainstorma om vad elever kan i början på ett nytt område och identifiera vad de vill lära sig mer om träna eleverna i att se mönster

Exempel på öppna uppgifter eller problemlösningsuppgifter: Varför kostar en tavla av Picasso 10 miljoner kronor? Hur kan man uppskatta höjden på ett höghus utan att använda några mätinstrument? Har människan en fri vilja? Hur kan det komma sig att de största städerna i världen ligger vid vatten? Hur hög måste salthalten vara för att hålla en människa flytande? Varför är vissa svampar giftiga?

Högre ordningens tänkande Processer specifika för högre ordningens tänkande Kognition: analysera, jämföra, tolka/dra slutsatser, utvärdera Metakognition: planera, styra, revidera

Effekt Metaanalys 29 studier Kognitiva prestationer effekt 0,62 Motivation - effekt 1,44 (enbart 9 studier) (Higgins, Hall, Baumfield, & Moseley, 2005)

Exempel Annonsen bredvid användes under första världskriget i USA. Vilket är budskapet i annonsen och på vilket sätt förmedlas detta? Förklara ditt resonemang. Kriterier för bedömning Tydligheten med vilken budskapet i annonsen formuleras Lämplig förklaring av annonsens utformning Tydligheten i resonemanget Källa: Brookhart (2010)

Exempel Fabel - Androcles och lejonet Den förrymde slaven Androcles tog sin tillflykt till en bergshåla i Afrikas öknar. Där möte han ett lejon som hade fått en tagg i ena foten och led av svåra kval. Androcles medlidande med djuret övervann hans fruktan så att han drog ut taggen ur lejontassen. Från den dagen var lejonet honom varmt hängivet. Emellertid blir både lejonet och Androcles tillfångatagna och förda till Rom. Som straff för sin rymning kastas Androcles till vilddjur på Cirkus. Ett lejon störtar mot honom på arenan medan Androcles väntar på sin undergång. Plötsligt hejdar sig lejonet och börjar vifta på svansen och slicka hans hand. Det var naturligtvis Androcles vän. Kejsaren blir förvånad och friger både Androcles och lejonet. Temat i fabeln är att: Tacksamhet är tecken på en ädel själ. Skapa en annan fabel med samma tema och förklara sedan likheterna mellan din fabel och Androcles och lejonet. Källa: Brookhart (2010)

Kriterier för bedömning Lämpligheten i valet av innehåll (i den skapade fabeln) för temat i Androcles och lejonet. Tydligheten i resonemanget (Hur förmedlar fabeln temat Tacksamhet är tecken på en ädel själ?) Lämpligheten i val av element för jämförelse mellan fablerna

Exempel Elever som har läst Shakespeares pjäs Julius Caesar får i uppgift att skapa en presumtiv tidningssida från 44 f Kr. Sidan ska bland annat berätta om komplotten mot Caesar och hans död. Eleverna ska förklara sina val. Kriterier för bedömning Tydligheten i hur komplotten presenteras Relevansen i innehållet på tidningssidan Lämpligheten i de argument som förs fram Källa: Brookhart (2010)

Tre definitioner 1. Högre ordningens tänkande genom kognitiva processer /transfer 2. Högre ordningens tänkande genom problemlösningsstrategier 3. Högre ordningens tänkande genom kreativt tänkande

Strategi 2 skapa situationer som gör lärandet synligt Genom att få syn på elevernas föreställningar kan vi få indikationer på deras lärande. Elevernas föreställningar om kunskap och lärande påverkar deras sätt att ta sig an sitt lärande.

Elevers föreställningar om kunskap Kunskapens källa Läraren har alltid det rätta svaret. En teori kan bevisas genom att genomföra ett enda experiment. Bara genier kan upptäcka nya saker. Kunskapens natur (kunskapens säkerhet och enkelhet) Vetenskapen kan hitta sanningen om allting. Sanningen är oföränderlig. Det finns alltid olika teorier om samma sak. Kunskap består av idéer som är sammanlänkade.

Elevers föreställningar om lärande Lärandets natur Förmågan att lära sig är medfödd. Alla behöver lära sig hur man lär sig. En expert är en person som är begåvad inom ett område. Lärandets hastighet Framgångsrika elever förstår snabbt. Jag blir inte hjälpt av att läsa ett svårt kapitel om och om igen. Lärande är en långsam process. Om jag ska kunna förstå någonting överhuvudtaget, behöver jag förstå det den allra första gången det presenteras.

Vad karakteriserar bra undervisning? Effektiv användning av diskussioner/frågor i klassrummet samt olika bedömningsprocesser. Att läraren har relevanta pedagogiska kunskaper och goda ämneskunskaper samt förmågan att identifiera vanliga missuppfattningar och förstå hur eleverna tänker Att tidigare kunskaper repeteras, att läraren tillhandahåller modellsvar och avsätter tillräckligt med tid för att introducera, tillämpa och befästa nya kunskaper. (Coe, Aloisi, Higgins & Major, 2014)

www.menti.com Kod 73 89 65

Uppgift Välj en teknik som kan ge indikation på var eleverna befinner sig i sitt lärande Arbeta med tekniken under fyra veckor Förbered exempel från den valda tekniken som ni kan visa vid nästa träff. Exemplen kan vara i form av bilder, film eller text. Reflektera över teknikens/arbetssättets effekter på lärande och undervisning Rekommenderad litteratur för fördjupning: Lundahl, Christian (2014) Bedömning för lärande: kap 6