www.pwc.se Långsiktig finansiell analys - Därför behöver kommunerna etablera en strategisk plan
Presentation Susanna Collijn Telefon: 0709-292 004 Mail: susanna.collijn@se.pwc.com Susanna arbetar med ekonomi- och verksamhetsstyrning på uppdrag av kommuner. Uppdragen omfattar långsiktig finansiell analys, processutveckling och förändringsarbete inom budget, investering, uppföljning och prognos. Susanna har mer än 15 års erfarenhet av att arbeta i politiskt styrda organisationer. Först som departementssekreterare på regeringskansliet därefter som budgetchef och ekonomidirektör i Södertälje kommun och sedan 2008 som rådgivare vid till offentlig sektor. Susanna även ansvarig för Kommunal Sektor :s specialistenhet för revision, rådgivning och utbildning till kommuner, regioner och landsting. Juni 2015 2
på 30 sekunder Marknadsledande inom revision, redovisning, skatte- och affärsrådgivning 3 800 medarbetare och kontor på 130 orter i Sverige 60 000 kunder - Mindre och medelstora företag - Stora och internationella företag - Kommunala sektorn - Statliga sektorn - Ideella sektorn Spetskompetens och unik branschkunskap Självständig och oberoende juridisk enhet inom det globala nätverket - 180 000 medarbetare - 158 länder 3
Kommunal Sektor inom Kommunal Sektor en specialistenhet inom som arbetar med revision, rådgivning och utbildning i kommuner, landsting och regioner. Kommunal Sektor består bl a av samhällsplanerare, jurister, ekonomer, socionomer, rektorer, lärare, kommundirektörer, förvaltningschefer, bolagschefer, sjuksköterskor och certifierade kommunala revisorer. Vår vision: Vi utvecklar och utmanar våra kunders verksamhet till ett väl fungerande samhälle som har medborgarnas förtroende. 4
Varför behöver kommuner spana längre än budgetåren? 5
Hur står det till med långsiktigheten i Sveriges kommuner? 7 av 10 kommuner tittar inte bortom planåren i budgeten o Större kommuner bättre framförhållning, knappt 2/3 har en längre planeringshorisont Av de som tittar långsiktigt tar cirka hälften ett helhetsgrepp (dvs. samma innehåll som i budget) Av de som tittar långsiktigt har cirka hälften en horisont på 10 år eller längre Av de som inte tittar långsiktigt beror detta på o brist på underlag (8 %) o inget värde då osäkerheten är för stor (33 %) o inte politiskt prioriterat (46 %) 6
Forts. Hur står det till med långsiktigheten i Sveriges kommuner? Så här svarade de intervjuade ekonomicheferna: Ingen har efterfrågat det Ställs inget krav från lagstiftningen (räcker med 3 år) För stor osäkerhet (skatteintäkter, AFA etc) Den framtida finansieringen ordnar sig i alla fall 7
Vad händer i ett längre perspektiv för kommunen Hur utvecklas de totala kostnaderna? Vilka intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning kan vi förvänta oss? o Samhällsekonomi o Statens bidrag Går det ihop? o Behov av effektiviseringar 8
Långsiktig finansiell analys Bostadsbyggande Flyttning BEFOLKNING efterfrågar genererar Födda Döda OMVÄRLDEN KOMMUNAL SERVICE Förskola, äldreomsorg, skola, teknisk försörjning, parker, fritid och kultur, miljö- och samhällsskydd REGERING påverkar genererar DRIFTKOSTNADER INVESTERINGAR genererar SKATTER, BIDRAG AVGIFTER påverkar påverkar påverkar FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR 9
Översiktlig bild av :s LFA:s modell Befolkningsprognos Påverkan på utjämningssystemen Kostnadsframskrivningar: - behovsutveckling - investeringar - framskrivningar av vht.kostn - känslighetsanalys Pensionsprognos/ avskrivningar befintliga anläggntillg Räkenskapssammandrag Investeringsplan Nuläge Beräkningsmodell T om 20xx Ekonomiskt utfall: - intäkter skatter och utjämningssystemet - resultaträkning - balansräkning - finansiella nyckeltal - kassaflöde Input Output Sammantaget ger den strategiska ekonomiska analysen en bild av vilka prioriteringar som krävs för en ekonomi i balans och en framtida finansierad välfärd. 10
Erfarenheter från långsiktig finansiell analys i kommuner 11
Antal personer Befolkningsstruktur - prognos Utfall 2014 samt kommunens prognos 2020 och 2030 Vid en analys av kommunens ålderstruktur kan konstateras att kommunen har svängningar i ålderskullarnas storlek. Jämfört med 2013 kommer kommunens befolkning att öka i stort sätt samtliga åldersgrupper fram till 2030. Särskilt stora ökningar väntas bland förskole- och skolelever personer i åldern 30-40 år 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 2014 2020 2030 400 200 0 96 90 84 78 72 66 60 54 48 42 36 30 24 18 12 6 0 12
Marginaleffekter i systemet för kommunalekonomisk utjämning vid inflyttning x kommun (2014) Skatteintäkter efter inkomstutjämning Skatteintäkter Inkomstutjämning Regleringspost Strukturbidrag Kostnadsutjämning Totalt 1-5 år 0 44 049 44 049 212 104 60 862 105 227 6 år 0 44 049 44 049 212 104 31 593 75 959 7-12 år 0 44 049 44 049 212 104 63 530 107 895 13-15 år 0 44 049 44 049 212 104 47 025 91 391 16-18 år 0 44 049 44 049 212 104 65 009 109 374 19-64 år ink 0 kr 0 44 049 44 049 212 104-32 431 11 935 19-64 år ink 250 tkr 51 400-4 476 46 924 212 104-32 431 14 810 19-64 år ink 500 tkr 102 800-53 001 49 799 212 104-32 431 17 685 19-64 år ink 750 tkr 154 200-101 526 52 674 212 104-32 431 20 560 65-79 år, gift, ink 200 tkr 80-89 år, gift, ink 200 tkr 90+ år, gift, ink 200 tkr 41 120 5 229 46 349 212 104-24 705 45 231 41 120 5 229 46 349 212 104 20 893 152 168 41 120 5 229 46 349 212 104 111 071 301 379 13
Så mycket tjänar kommunerna på en ny invånare Isak 2 år Stina 50 år Hilda 95 år Årsinkomst 0 kr Skatteintäkt 0 kr Inkomstutjämning 44 435 kr Kostnadsutjämning 60 749 kr Årsinkomst 750 000 kr Skatteintäkt 162 750 kr Inkomstutjämning 102 415 kr Kostnadsutjämningen 32 674 kr Årsinkomst 200 000 kr Skatteintäkt 43 400 kr Inkomstutjämning 5 307kr Kostnadsutjämningen 254 675 kr 14
Demografisk framskrivning -Kommunal kostnad per ålder 300 000 Kom m unal grundkostnad Övriga kostnader Barnom sorg och skola Äldreom sorg 250 000 200 000 kr per person 150 000 100 000 50 000 0 0 år 5 år 10 år 15 år 20 år 25 år 30 år 35 år 40 år 45 år 50 år 55 år 60 år 65 år 70 år 75 år 80 år 85 år 90 år 95 år 100 15
Index (2013=100) Demografisk utveckling i en kommun som minskar Kommunen har ett sammanlagt volymtryck från demografiska förändringar på knappt 2 procent fram till 2025 (att jämföras med en minskning av totalbefolkningen på 0,6). 130 120 Förskola och pedagogisk omsorg Gymnasieskola Funktionshindrade Totalt Grundskola Äldreomsorg Övrigt Kostnaden totalt per invånare i fasta priser ökar 110 100 Orsaken är en mer kostnadskrävande befolkningsstruktur. Behoven ökar kraftigast inom äldreomsorgen. 90 80 70 Årliga ökningar i fasta priser på -0,5 till 0,5 procent 60 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 16
Index (2013=100) Demografisk utveckling i en kommun som ökar Givet kommunens befolkningsprognos och de antaganden som har gjorts avseende servicenivåer med mera uppgår det totala kostnadstrycket till 22 procent under perioden. Den årliga förändringen ligger mellan 1,4 och 2,5 procent. Ökningstakten är som starkast under mitten av perioden. Sammantaget är det inom äldreomsorgen som kostnadstrycket förutspås öka kraftigast. Kostnaderna förutspås dock öka inom alla verksamheter. Försko la o ch pedag ogisk om so rg Gymn asieskola Funktion sh indrade Totalt 140 130 120 110 100 90 80 70 60 2017 2016 2015 2014 2013 Grundskola Äldreo msorg Övrig t 2020 2019 2018 2021 2022 2023 17
Kommunens pensionskostnad 80 70 Finansiell kostnad Årets Nyintjänande och prem ier Avgiftsbestäm d ålderspension Gam la utbetalningar Total kostnad 2,00% 1,80% Pensionskostnad som andel av skatteunderlag 1,77% 1,78% 1,78% 1,78% 1,78% 1,80% 1,84% 1,79% 1,75% 1,76% 1,86% 1,76% 60 1,60% M iljoner kronor 50 40 30 1,40% 20 1,20% 10 0 1,00% 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 18
Procent Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter, statsbidrag och utjämning 5,0% 4,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% Intäkter Nettokostnader Under perioden ökar kommunens nettokostnader årligen med mellan 2 och 4 procent. Intäkterna ökar mellan 2,5 till 4,3 procent. Den höga utvecklingen år 2014 är en följd av höjd skattesats. Från år 2017 är kostnaderna högre än intäkterna. Totalt ökar nettokostnaderna med 155 procent medan intäkterna ökar med sammanlagt 148 procent 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 19
Finansiellt gap 160% Intäkter skatter, stb o utj Nettokostnader 155,0% Kostnaderna ökar snabbare än intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning 150% 140% 130% 147,7% Kommunen har således inte möjlighet att fullt ut finansiera demografin samt löne- och prisutveckling. 120% Gapet motsvarar 2,55 i kommunalskatt 110% 100% 90% 80% 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Årlig effektivisering på 0,6procent krävs för att sluta gapet och uppnå ett finansiellt resultat motsvarande 1 procent av intäkterna 20
Miljoner kronor Investeringar i kommun y Utöver investeringar i verksamhetslokaler tillkommer investeringar i övriga verksamheter såsom kommunal teknik, kultur och fritid. 1200 Exploateringsnetto Investeringar från w ork shop TOTALT Bedömningen av den framtida investeringsnivån för dessa områden är framtagen i dialog med kommunens tjänstemän. Totalt motsvarar investeringsbehoven för verksamheterna 4,5 miljarder kronor fram till 2023. 1000 800 600 400 Inklusive exploateringsutgifter exklusive markförsäljningar uppskattas det totala investeringsbehovet till 5,5 miljarder kronor. 200 0-200 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 21
M iljoner kronor Finansiering av investeringar De samlade investeringar under perioden uppgår till 5,4 miljarder kronor i löpande priser. Samtidigt skapar kommunen ett överskott via den löpande verksamheten motsvarande 2,2 miljarder kronor. Detta förutsätter ett resultat på 1 procent av intäkterna från skatter och bidrag. Finansieringsbehovet som återstår blir således 3,2 miljarder kronor. Detta finansieras delvis via försäljning av finansiella tillgångar och exploatering men övergår till ett ökat lånebehov. Finansieringsverksamheten Investeringsverksamheten 1 200 1 000 800 600 400 200 0-200 Löpande verksamheten investeringsvht exkl försäljningar -400 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 22
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Kronor per invånare Långfristiga lån kronor per invånare Utveckling 2012-2025 Beroende på hur kommunen väljer att finansiera de kommande investeringarna utvecklas skuldsättningen per invånare olika. Kan kommunen finansiera delar av investeringarna med intäkter från markförsäljning blir skuldsättningen lägre. En högre resultatnivå ger också en lägre skuldsättningen. I alternativet med 2,5 procents resultat samt intäkter från markförsäljning blir skuldsättningen 2025 lägre än 2012. 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2,5% + reavinster 2,5 % + realisationsvinster + 1 mdkr extra investering 1 % + realisationsvinster + 1 mdkr extra investering Utfall Utfall Prognos 23
Känslighetanalyser Solditet 2013-2028 Ju högre resultat kommunen väljer desto högre blir självfinansieringen av investeringarna. Detta påverkar utvecklingen av soliditeten positivt. I samtliga simulerade resultatnivåer sjunker soliditeten. Vid 2 och 3 procent nås 2014 års nivå eller över i slutet av perioden. Procent 70% 60% 50% 40% 30% 20% 1 procent 2 procent 3 procent 10% 0% 2028 2027 2026 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 24
Ekonomisk styrka (soliditet) Olika utgångsläge olika utmaningar A. Lägre resultatkrav för att klara oförutsedda utgifter B. Högre resultatkrav för att helt eller delvis självfinansiera investeringar C. Högre resultatkrav för att skapa utrymme till amorteringar D. Högre resultatkrav för att skapa utrymme till amorteringar och självfinansiera investeringar Hög Låg A B 1 % 3 % 2 % 3 % C D 4 % - Befolkningsförändring (investeringar) + 25
Erfarenheter från långsiktig finansiell analys i Kommunala bostadsbolag och fastighetsbolag 26
1 Introduktion Introduktion Exempel Referenskunder/ -uppdrag Många bostadsfastighetsbolag står inför stora utmaningar Nybyggnation av bostäder Underhållsbehov Försäljningar Omstruktureringar i kommunkoncernen Omställning till K3 Finansiering och ränteavdragsbegränsningar Hur påverkas bolagets/koncernens finansiell ställning, dvs. resultatoch balansräkning, kassaflöden och viktiga nyckeltal? Kommer bolaget att kunna nå uppsatta finansiella mål över tid? Finansiell modellering 2
1 Introduktion Introduktion Baserat på flexibla antaganden kan vi simulera koncernens intjänings-förmåga och finansiell ställning (på grupp- och bolagsnivå) Exempel Referenskunder/ -uppdrag Indata - Utgångspunkt för simuleringen är historiska resultat- och balansräkningar - Justerbara inflationsantaganden styr intäkts- och kostnadsutvecklingen - Projektantaganden kan definieras (t.ex. byggkostnader, underhållsåtgärder etc.) - Definierade projekt sparas och användaren kan välja ut vilka projekt som ska ingå i simuleringen Beräkningar - Modellen beräknar resultatoch balansräkning samt kassaflödesanalys för ett base case som är baserat på dagens situation utan att några nya projekt genomförs - Samma beräkningar görs för samtliga definierade projekt - Beräkningar sker på bolagsnivå, men kan konsolideras på koncernnivå Output - För att enkelt kunna analysera projektens påverkan inkluderar vår output sektion ett antal sammanfattande tabeller och diagram - Sammanfattningarna innehåller relevanta nyckeltal och kan exporteras till presentationer etc. Finansiell modellering 3
2 Exempel Introduktion Exempel Referenskunder/ -uppdrag Exempel på diagram från styrelsepresentationer Driftnetto och årets resultat (mkr) 60 Avkastning på eget kapital 9% 50 40 Driftnetto 8% 7% 6% 30 5% 4% 20 10 Årets resultat 3% 2% 1% - 0% (10) 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Driftnetto (bc) Driftnetto (sim) Årets resultat (sim) Årets resultat (bc) -1% -2% 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Avkastning på eget kapital (sim) Avkastning på eget kapital (bc) Finansiell modellering 9
3 Referenskunder/ -uppdrag Introduktion Exempel Referenskunder/ -uppdrag Referenskunder/ -uppdrag finansiell simulering Fastighetsbolag: Svenska och internationella fastighetsfonder Institutionella investerare Privata fastighetsägare Offentlig sektor: Eskilstuna Kommunfastigheter Bostads AB Mimer (Västerås) Djursholms Kommun Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Fastigheter och Service Kungälvsbostäder SigtunaHem Falkenbergs Bostads AB Finansiell modellering 11
Resultatet av beräkningen startskott för utvecklingsarbete Underlag för politisk diskussion och prioritering i visions- och målarbetet Vilka är våra finansiella utmaningar och vad krävs för att nå dit vi vill? Nulägesanalys av resursfördelning till verksamheterna Lokalresursplanering översyn av befintlig kapacitet och modell för lokalresursförsörjning Investeringsplanen får en längre tidshorisont Översyn av exploateringsprocessen och exploateringsredovisningen Granskning, uppföljning och utvärdering av större investeringsprojekt Finansieringsfrågor - resultatmålsdiskussion, översyn av lånefinansiering och finanspolicy. 31
Vi ger en rekommendation och pekar på ett antal utmaningar i slutet av varje rapport 32
Exempel :s metodik - tillvägagångssätt Etapp 1 projektstartsmöte med beställaren. Förtydligande av syfte, mål och övergripande avgränsningar väsentliga för uppdragets genomförande. Identifiering av lämpliga intervjupersoner och relevant dokumentation. Inbokning av arbetsmöten. 1 Etapp 2 Insamling av relevanta uppgifter och statistik för modellering. Genomförande av arbetsmöten/workshop för att beräkna utvecklingen för väsentligt påverkande faktorer såsom investeringar, exploatering, pensioner och finansiella poster. En första beräkning tas fram. 2 Etapp 3 Känslighetsanalys för olika faktorer genomförs vid 3 en workshop eller ett arbetsmöte tillsammans med beställaren och ev. nyckelpersoner i förvaltningen. Etapp 4 Avstämning med beställaren av den finansiella 4 analysens preliminära resultat och rapportskrivning. Projektstartsmöte Insamling, workshops och en första beräkning Känslighetsanalyser och justeringar Avstämning av preliminära resultat Etapp 5 Föredragning av rapporten för beställaren. 5 Presentation av rapporten 33
Samlade erfarenheter från 20 kommuner Södertälje Eskilstuna Västerås Huddinge Nacka Täby Enköping Solna Gnesta Sundbyberg Sigtuna (pågår) Sollentuna Järfälla Mjölby Lund Upplands-Bro Tyresö Nykvarn Flen Boden Nordanstig Malmö (pågår) 34
Analysen ger underlag för strategiska beslut 35
Tack för oss Återkom gärna till mig med frågor! Susanna Collijn / Chef för Kommunal Sektor Direkt:0709 292 004 Email:susanna.collijn@se.pwc.com 36