Skolbesök på hembygdsgården Text: Yvonne Nenander JÄMTLAND. Skolfoton, berättelser, filmer och tidslinjer är något eleverna får jobba med tillsammans med Fors hembygdsföre ning i Bispgården. Alla elever i Järåskolan undervisas i lokal historia, precis som läroplanen föreskriver, tack vare ideella krafter i hembygdsföreningen. Nu inreds ett klassrum på själva hembygdsgården. Under några år har en outnyttjad sal i skolbyggnaden tjänstgjort som skolmuseum. Det är där de aktiva i hembygdsföreningen har undervisat eleverna i låg- och mellanstadiet i lokal historia. Men nu behöver Järåsskolan alla sina utrymmen för sina elever i årskurs F-6, så därför flyttar man över gamla skolbänkar, planscher och material till Fors hembygdsgård. Där blir det både klassrum och materialrum. Men i Bispgården ligger skolan granne med hembygdsgården, och det underlättar både samarbetet och byte av lokaler. Förskolan har hållit till flera kilometer bort och har inte kunnat resa till och från oss, säger hembygdsföreningens ordförande Ulla Jönsson. Men nu har de flyttat till skolområdet och vi ligger vägg i vägg, så självklart ska vi samarbeta med småttingarna också. Hembygdsföreningen har arbetat fram en lokal kursplan i historieämnet tillsammans med lärarna på Järåsskola. Ulla Jönsson har själv varit lärare där innan pensioneringen. Hon ser fram emot att ta emot förskoleklasser också. Med de allra minsta blir det nog en del ringlekar, sång och musik, och kanske till och med bakning? Med de yngre skolbarnen har vi gammaldags skola. Barnen älskar att stå på led, sjunga en psalm, titta på de vackra skolplanscherna och försöka skriva med stålpenna! Ulla Jönsson är övertygad om att barnen har glädje av historielektionerna på ett djupare plan. Att de får ett slags grundtrygghet när de känner till hur tidigare generationer på hemorten har haft det. På Fors hembygdsgård finns 17 byggnader. Här finns bland annat en smedja, ett skomakeri och ett skrädderi och här finns goda möjligheter att ordna utställningar med textilarbeten och
FOTO: FORS HEMBYGDSFÖRENING Femteklassarna får vara i smedjan, en av de 17 byggnaderna på Fors hembygdsgård i Bispgården. som arena för familjefesten vid midsommar. Att barnen känner sig hemma här är viktigt. Vi jobbar ihop med fritidshemmet, säger Ulla Jönsson, och de brukar hjälpa oss att göra iordning midsommarstången dagen före midsommarafton. Under skoldagarna får de yngre barnen baka tunnbröd och lyssna på berättelser från bygden, titta på skolfoton, se hur kläder och frisyrer har ändrats och pröva på gammaldags lekar. Årskurs 5 får vara i smedjan och smida varsin liten krok att ta med hem. Så får de titta på alla hemmagjorda föremål som människor tillverkade själva hemma, när det ännu inte fanns så många köpevaror i affärerna. Årskurs 6 får se en film om kriget 1611 1613, den så kallade Baltzarfejden mellan Sverige och Norge-Danmark som ju var ett land på den tiden. Landgränsen gick bara någon mil från Bispgården. Vi gör också en tidslinje om hur det varit att leva i Fors socken i olika perioder, säger Ulla Jönsson. Här har ju hänt en del! Ta bara pilgrimsvandringarna, Vildhussens timmerrännor som slutade med Döda fallet och bygget av den thailändska paviljongen i Ragunda. DALARNA. Det är hantverk och skapande verksamhet man satsar på under familjedagarna i Lindesnäs, Västerdalarna.
FOTO: BERIT HALVARSSON Under familjedagarna i Lindesnäs har man fokus på hantverk. Man får till och med väva! Här vårdar hembygdsföreningen ortens bruksmuseum, dess kulturmiljö och naturstig. Man har rekonstruerat ett arbetarhem från finnmarken och här finns en vävstol som barn får väva på. Vi försöker få en miljö för gemenskap bland de boende och ta tillvara kompetens och kunskap som finns i bygden, säger Berit Halvarsson som är sekreterare i Lindesnäs Gemenskap. Barnen är en viktig målgrupp. Vi satsar på hantverk då och nu, historia igår och idag, under hela året då museet är öppet för allmänheten och inte minst under Lindesnäsdagarna ett par dagar i juli månad. Då har man bland skattjakt på Naturstigen, där barnen ska hitta så många föremål som möjligt i och omkring arbetarbostället. Man har också haft en uppfinnarverkstad i museet där barn och vuxna gör nya saker av gamla klockor, dammsugare, vågar, små motorer och mycket annat. Byns konstnärer ställer upp med prova på-verksamheter som tovning, vävning, akvarellmålning och bakning av murikka över öppen eld. Fiskevårdsföreningen lånar ut kastspön vid dammen. Det är så roligt med gemensamma aktiviteter för barn och vuxna, för bofasta och hemvändare, säger Berit Halvarsson. Den gamla kulturen görs levande, men sätts in i ett modernt sammanhang, där byns kompetens och kunnande tas tillvara för att bygden ska leva vidare.
Hembygdsgården i Ragunda har särskilda lekmiljöer för barn och är en populär samlingspunkt för alla åldrar. FOTO: SÖREN OLSSON. Ragunda Hembygdsgård, Jämtland, är en populär mötesplats med skolmuseum, gårdsmuseum med bruksföremål och verktyg från självhushållets tid, ett sommarkök, en pigkammare, en bagarstuga och ett rum där barnen kan leka postkontor, telegraf och handelsbod. På loftet i lagården ligger - en minigolfbana! Per Bergvall i Ragunda hbf, en entreprenör och inspiratör, tycker att ett tydligt fokus på barnverksamhet och integration är viktig: Vi satsar på barnfamiljerna, för då kommer deras föräldrar också och alla åldrar blandas. 4
På Grödinge hembygdsgård har man skoldagar med många aktiviteter. Det är jättekul att stå på bryggan och meta! Fiskelycka! STOCKHOLM. Då Grödinge hembygdsförening, i Stockholms län, firade 50-år jubileum 1993 bjöd man in elever från Malmsjö skola. De skulle få pröva på livet förr. Alla skulle vara aktiva, ingen fick bara titta på! Det blev väldigt populärt, och sedan dess har samarbetet med alla skolor i kommunen pågått. Två dagar i maj och två dagar i september är skoldagar i Vasastugan. Två klasser F-3 per dag. Vi har byggt upp olika stationer där barnen får pröva på att göra hushållssysslor, berättar Inga-Britt Hellberg som var pionjär med skolsamarbetet. Vår hembygdsgård ligger vackert intill sjön, man kan till och med meta! Inomhus finns äldre inredning, redskap och kläder allt man behöver för att leva sig in i en annan tid. Det är viktigt att barnen får göra något själva, det fungerar inte att bara stå och lyssna. Men vi har ett sagorum också, så om något barn blir för trött går det bra att sitta där och höra en saga. Kökskammaren är en avdelning där barnen får veta hur man gjorde förr med sin rena tvätt,
Det doftar gott i hela köket när man mal bönorna i en gammal kaffekvarn! Två dagar på våren och två dagar på hösten är det skoldagar i Vasastugan i Grödinge. På våren sår och planterar man i trädgårdslandet, och på hösten skördar man. sin kalla spis och sitt raka hår. Barnen får stänka, stryka och mangla, hämta ved, tända spisen, mala mjöl, mala kaffe, hacka socker och locka håret med spisvarm locktång. I kammaren kan ett vedträ, några trasor och garn bli en docka. De får tillverka fågelholkar och barkbåtar på vedbacken, studera en bikupa, sätta potatis och så bondbönor i trädgårdslandet och skörda när de kommer tillbaka på hösten! Och så sakletning i en sophög, för vem vet vad som kan finnas i och under jorden?