E.ON Elnät Sverige AB

Vårt datum 2006-10-04 Vår referens Kraft & Nät, Janna Borgshed Stråkbeskrivning för planerad 50 kv kraftledning mellan Skatelöv, Dänningelanda och Ingelstad i Alvesta och Växjö kommuner i Kronobergs län E.ON Elnät Sverige AB Oktober 2006 Upprättad av Carl Bro AB på uppdrag av E.ON Elnät Sverige AB Carl Bro Carl Bro AB Besöksadress Kalmar Science Park E-post janna.borgshed@carlbro.se Varvsholmen Org nr 556563-7237 Direkttfn 0480-41 04 86 392 30 Kalmar Styrelsens säte Stockholm Fax 0480-41 04 81 www.carlbro.se

Sammanfattning E.ON Elnät Sverige AB planer att uppföra en ny 50 kv ledning mellan de befintliga transformatorstationerna i Skatelöv, Dänningelanda och Ingelstad. På så vis knyts två olika system samman och elförsörjningen förstärks därigenom till området söder om Växjö. Samtidigt kommer kundavbrotten att minska i området. I ett tidigare steg i samrådet har ett utredningsområde definierats och inom detta har tre alternativa stråk, för den planerade kraftledningen, tagits fram genom ytterligare områdesanalyser. Väster om Dänningelanda ligger stråk 1-3 och öster om Dänningelanda ligger stråk A-C. När 50 kv ledningen har uppförts kommer den befintliga 20 kv ledningen mellan samma stationer att raseras. Ledningens totala längd är beroende av vilka stråk som väljs. Kraftledningen kommer troligtvis att bli mellan 25 till 30 km. Kraftledningen kommer i första hand att uppföras som en trädsäker luftledning. Luftledningen kommer att uppföras på trästolpar med en normal konstruktion bestående av en enkelstolpe av trä med regel och stödisolatorer, sk linepost. För att göra ledningen trädsäker kommer en skogsgata på 35 m att huggas ut i skogsmark. Sedan den 1 januari 2006 har, genom lagstiftning, kraven skärps avseende elkvalitet och elnät måste klara oväder utan längre avbrott. En luftledning ger främst en visuell påverkan. Den uthuggna skogsgatan kommer att medföra förändrade livsmiljöer och sannolikt även skapa nya eftersom intrånget är bestående, både i skogs- och åkermark. Eftersom det är viktigt att säkra ledningens funktion kommer ett regelbundet underhåll att genomföras för att växtligheten inte ska kunna påverka eldistributionen negativt. Samråd har genomförts med Länsstyrelsen i Kronobergs län, berörda kommuner samt berörda myndigheter. Länsstyrelsen har i sitt beslut angett att den planerade 50 kv kraftledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Efter att synpunkterna på denna stråkbeskrivning har inkommit kommer E.ON Elnät tillsammans med Carl Bro AB att analysera stråkförslagen ytterligare och välja ett lämpligt stråk för kraftledningen.

Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 2 Inledning 2 3 Intresseområden och restriktioner 2 3.1 Skyddsvärda områden som berör stråken 2 3.1.1 Naturmiljö 2 3.1.2 Kulturmiljö 5 3.1.3 Vattenmiljö 6 3.1.4 Friluftsliv 7 3.1.5 Övriga skyddsvärda områden 7 3.2 Detaljplaner 7 3.2.1 Vederslöv 8 3.2.2 Tävelsås 8 4 Omfattning och utformning 8 4.1 Ledning ovan mark, friledning; 8 4.1.1 Material 8 4.2 Ledning under mark, jordkabel; 8 4.2.1 Material 9 4.3 Kreosotimpregnerade trästolpar 9 5 Lokalisering 10 5.1 Ledningsstråk 10 5.2 Beskrivning av ledningsstråk 10 5.3 Skatelöv och Dänningelanda, ledningsstråk 1-3 10 5.3.1 Husebymaden 10 5.3.2 Ledningsstråk 1 11 5.3.3 Ledningsstråk 2 11 5.3.4 Ledningsstråk 3 12 5.4 Dänningelanda och Ingelstad, ledningsstråk A-C 13 5.4.1 Ledningsstråk A 13 5.4.2 Ledningsstråk B 13 5.4.3 Ledningsstråk C 14 6 Förutsedd miljöpåverkan samt övrig påverkan 15 6.1 Miljöpåverkan 15 6.1.1 Naturmiljö 16 6.1.2 Kulturmiljö 16 6.1.3 Vattenmiljö 17 6.1.4 Friluftsliv 17

6.1.5 Övriga skyddsvärda områden 17 6.2 Underhåll av ledningsgata 17 6.3 Detaljplaner 17 6.4 Bostäder och byggnader 18 6.5 Magnetfält 18 7 Samlad bedömning av ledningsstråk 18 8 Tidplan 21 9 Referenser 21 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Karta med Naturmiljö Karta med Kulturmiljö Karta med Vattenmiljö Karta med Friluftsliv samt Övriga skyddsvärda områden Karta över stråk mellan Skatelöv och Dänningelanda Karta med stråk mellan Dänningelanda och Skatelöv Magnetfältsdiagram

Janna Borgshed 2006-10-04 1(21) 1 Bakgrund Elförsörjningen är en mycket viktig samhällsfunktion vilket innebär att stora delar av samhället kan lamslås när överföringen av el inte fungerar. Stormen i januari år 2005 (Gudrun) visade hur känsligt samhället är för störningar och hur beroende vi alla är av en säker elförsörjning och ett robust elnät. Lagstiftningen har därför utformats på ett sätt som ger nätföretagen starka drivkrafter för att göra elnäten driftsäkra. Den 1 januari 2006 trädde nya regler om leveranssäkra elnät i kraft. Lagen ställer krav på nätföretagen att förbättra driftsäkerheten bland annat genom att: oplanerade avbrott inte får överstiga 24 timmar från och med den 1 januari 2011. göra regionnäten trädsäkra. ta fram bättre underlag för att åtgärda brister i elnäten, främst riskoch sårbarhetsanalyser och åtgärdsplaner. Dänningelanda med omnejd är drabbat av fler kundavbrott än genomsnittet för liknande områden och E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät) har därför utrett olika alternativ för att kunna åtgärda detta. Utöver distributionsnätet (10 kv och lågspänningsledningar) finns idag endast en 20 kv ledning genom området som delvis har raserats av Gudruns härjningar i januari. Denna har återuppbyggts för att kunna nyttjas fram till dess att en 50 kv ledning finns tillgänglig. Det bästa alternativet för att förstärka kapaciteten i området och minska kundavbrottstiden är enligt E.ON Elnät att bygga en 50 kv ledning mellan Skatelöv och Ingelstad, via Dänningelanda. Detta skulle medföra att driftläggningen förenklas, överföringseffekten kan ökas, reservmatningsmöjligheterna blir betydligt större och dessutom kommer kundavbrotten att minska. Elförsörjningen anses härefter tryggad inom överskådlig tid. Den nya ledningen förbättrar inte bara elförsörjningen i områdena runt Skatelöv, Dänningelanda och Ingelstad utan även områdena runt Väckelsång och Västra Torsås med kringliggande landsbygd. Den planerade 50 kv ledningen blir därmed en mycket viktig förutsättning för en säker elleverans i de ovan nämnda områdena. Den planerade 50 kv ledningen kommer att ersätta den befintliga 20 kv ledningen mellan Skatelöv Dänningelanda - Ingelstad. Den nya 50 kv ledningen knyter ihop två olika ledningssystem (Alvesta och Hensmåla) och medför samtidigt att det skapas förutsättningar för att även rasera ett antal andra 20 kv ledningar i området. Utöver den 20 kv som direkt ersätts av 50 kv ledningen kommer det att ske ytterligare förändringar i 10 och 20 kv nätet i området.

Janna Borgshed 2006-10-04 2(21) 2 Inledning För att komma fram till en lämplig lokalisering för den planerade 50 kv kraftledningen mellan Skatelöv- Dänningelanda- Ingelstad har först ett område avgränsats inom vilket ledningen skulle kunna förläggas. I området mellan Skatelöv, Dänningelanda och Ingelstad finns tre transformatorstationer som måste passeras för att ledningen ska kunna fungera så som den är avsedd. För att komma fram till en lämplig sträckning tas i steg 2 fram alternativa stråk inom vilka kraftledningen skulle kunna placeras. Stråken utvärderas för att fastställa ett stråk och därefter välja lämplig sträckning inom stråket. Denna sträckning kommer E.ON Elnät sedan att söka tillstånd, nätkoncession för linje, för hos Energimyndigheten (STEM). I detta dokument, vilket omfattar steg 2, görs en analys av de olika stråken. 3 Intresseområden och restriktioner För att kunna utföra en hinderanalys av utredningsområdet har GIS-programmet ArcView använts. För att hitta hinder som måste beaktas, förutom de i naturen synliga hindrena, har GIS-lager hämtats hem från Länsstyrelsernas GISdata-distributionswebb, Skogens pärlor på Skogsstyrelsens hemsida samt från Riksantikvariatets fornminnesregister. 3.1 Skyddsvärda områden som berör stråken 3.1.1 Naturmiljö I bilaga 1 finns en karta med nedanstående områden, benämnda naturmiljö, utmärkta. Natura 2000 Ett Natura 2000-område kan klassas enligt fågeldirektivet och/eller habitatdirektivet. 1979 antogs fågeldirektivet och 1992 också habitatdirektivet (habitat = livsmiljöer) där Natura 2000 ingår. Dessa två direktiv är grunden för EU: s naturvårdspolitik och den i sin tur har rötter i internationella överenskommelser. Husebymaden Husebymaden är en grund fågelsjö med betade strandängar belägen i norra delen av sjön Åsnen i Alvesta kommun. Maden är invallad från Mörrumsån och vattennivån kan regleras på Maden. Dräneringsvatten från omgivande marker och från Mörrumsån leds in i Madens norra del och ut i ån i söder. Maden är, efter en kraftig restaurering, naturreservat sedan 1998 och avsattes med syftet att främja bl.a. fågellivet och att reducera kvävehalterna i vattnet. Husebymaden är ett populärt utflyktsmål för att skåda sjöfågel, vadare och även vissa rovfåglar. Direkt norr om Maden är turistattraktionen Huseby bruk beläget med bl.a. ett Naturum. Nuvarande 20 kv ledning passerar genom södra delen av området. Stationen ligger sydväst om området.

Janna Borgshed 2006-10-04 3(21) Husebymaden är klassat både enligt habitat och enligt fågeldirektivet. 7 stycken olika naturtyper finns uppräknade som skyddsvärda, varav flera våtmarkstyper. 10 fågelarter från fågeldirektivets bilaga finns i området. Naturreservat Husebymaden har återskapats till en fungerande våtmark till gagn för det redan rika fågellivet vid Skatelövsfjorden, efter att ha dränerats på vatten under 1870-talet för att fungera som jordbruksmark. Trots att Husebymaden restaurerats så nyligen, har en mängd fågelarter redan börjat häcka som t.ex. gräsand, knipa, kricka, årta, bläsand, vigg, knölsvan, grågås, tofsvipa, strandskata, enkelbeckasin, rödbena, mindre strandpipare, sothöna, rörhöna och fisktärna. Under tiden 1 april t.o.m. 30 juni och 15 september t.o.m. 31 oktober är det förbjudet att vistas inom vissa markerade områden. Området har exakt samma utsträckning som Natura 2000-området med samma namn. Åsnen Länsstyrelsen i Kronoberg har tagit fram ett planeringsunderlag som behandlar de olika intressen som berör området i och omkring Åsnen. Området omkring Skatelöv berörs i detta dokument. Riksintresse natur Ett område som betecknas som riksintresse natur är mark- och vattenområden och fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden, kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet. Detta område sträcker sig från sjön Åsnen upp över Skatelövsfjorden och Husebymaden ända till sjön Salen. Sumpskog Länsstyrelsen har inventerat och värderat naturvärdena i alsumpskogar i norra delarna av Alvesta och Växjö kommuner. I denna del av länet finns ett stort antal mycket värdefulla områden med alsumpskog. I inventeringen beskrivs 71 områden som totalt omfattar 245 ha. Förbud mot markavvattning gäller fr.o.m. 1997. Därmed ska ingen nydikning av sumpskogar m.m. ske för skogsbruksändamål. Framöver kan det finnas behov av att lägga igen diken för att återställa värdefulla sumpskogsmiljöer. Mellan Skatelöv och Dänninglanda finns flera områden med sumpskog, ett i anslutning till Maden. Vad områdena innehåller och hur de kan påverkas bör kontrolleras utförligare då ett stråk har valts. I nuläget finns de utmärkta på kartan och stråket väljs utefter den informationen. Strandskydd Sjöar och vattendrag i Sverige är skyddade genom strandskydd. Strandskyddet innebär att det är förbjudet att genomföra en rad åtgärder inom den

Janna Borgshed 2006-10-04 4(21) strandskyddade zonen. Den sträcker sig vanligtvis 100 meter från såväl land- som vattensidan av strandkanten vid kuster, sjöar och vattendrag. Strandskyddet omkring Åsnen är utökat till 200m. Nyckelbiotoper Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden. Dessa skogar har egenskaper som gör att de har en nyckelroll för skogens missgynnade och hotade djur och växter. Vetskapen om var dessa områden är belägna är avgörande för att skogsnäringen ska kunna leva upp till sitt ansvar att bevara den biologiska mångfalden. Inom utredningsområdet finns några områden med nyckelbiotoper varav flertalet ligger i området omkring Husebymaden. Naturvärdesobjekt Inom utredningsområdet finns det några områden som klassas som naturvärdesobjekt och de består av ädellövskog, lövskog, lövträdsrik skog, barrskog eller liknande. Naturminnen Naturminnen kan utgöras dels av enskilda föremål såsom flyttblock, jättegrytor eller gamla och storvuxna träd, dels av mycket små områden med intressanta naturföreteelser. De skyddas efter beslut av länsstyrelsen. Naturvårdsavtal Naturvårdsavtalet är ett civilrättsligt avtal som tecknas mellan skogsvårdsstyrelsen och markägare som är intresserade av naturvård. Syftet med avtalet är att bevara, utveckla eller skapa områden med höga naturvärden. Inom utredningsområdet sammanfaller områdena med naturvårdsavtal i alla fall utom ett (Kvarnön) med Naturvärdesobjekt. Ängs- och betesmarksinventeringen Jordbruksverket har genomfört en nationell inventering av Sveriges ängsoch betesmarker. Inventeringen inkluderar inte bara värdefull flora utan även träd och byggnader. Exempelvis beskrivs 19 000 byggnader och mer än 52 000 hamlade träd. Inventeringen ska användas för utvärdering och uppföljning av åtgärder inom Miljö- och landsbygdsprogrammet för natur- och kulturmiljön. Uppgifterna från inventeringen kan också användas som underlag för fysisk planering m.m. Ängs- och hagmarksinventeringen Detta är samma typ av inventering som ovanstående men den börjar bli inaktuell varför den ovanstående inventeringen har genomförts. Det finns några små områden inom denna grupp och endast ett fåtal områden kommer i beröring med ståken. Det finns några fler områden inom ängs- och hagmarksinventeringen väster om Dänningelanda men de kommer troligtvis inte att beröras av en ny ledning.

Janna Borgshed 2006-10-04 5(21) 3.1.1 Kulturmiljö I bilaga 2 finns en karta med nedanstående områden, benämnda kulturmiljö, utmärkta. Riksintresse kultur Kulturminneslagen ger tillsammans med annan lagstiftning möjlighet att skydda såväl enstaka objekt som större miljöer. Syftet är att bevara för kommande generationer sådant som tillkommit genom människors verksamhet samt äldre tiders bruk och traditioner. Huseby-Skatelöv Området är intressant som bruksmiljö med en järnbruks- och herrgårdsmiljö där bruket, beläget vid kommunikationsstråk, har bildat grunden för den småländska industrialiseringen. Sockencentrum i odlingslandskap med en betydande fornlämningskoncentration från såväl brons- som järnålder och ett bra exempel på omfattande järnåldersgravfält längs åsrygg gör det intressant som fornlämningsmiljö. Fornminnen Inom utredningsområdet finns många fornlämningar, i form av polygoner (ytor), punkter och linje. Ytor Dessa består till största delen av fossila åkrar eller fossil åkermark, någon eller några boplatser, några bytomer/gårdstomter. Vid Huseby, precis norr om Natura 2000-området finns ett område med benämningen byggnad, som avviker från de andra fornlämningarna. Det är givetvis själva Husebyområdet. Punkter Enstaka fornminnen som består av rösen, hällristningar, stenkammargrav, brunn, mm. Linje Är en hägnadsvall som befinner sig väster om Dänningelanda och norr om befintlig ledning. Skog och Historia Är ett fornminnen som finns i och hör ihop med skogsmiljö. Består av ytor och punkter. Ytorna, som är fåtaliga, är fossila åkrar och är oftast desamma som fornlämningarna. Punkterna är många. Det går som ett stråk över Odenslanda och Vederslöv. De är till allra största delen kolningsanläggningar och en och annan historisk husgrund eller lägenhetsbebyggelse. Det finns även några punkter på andra sidan Dänningelanda. Kulturvårdsprogram Inom områden i kulturvårdsprogrammet kan det finnas bl. a. gammal bebyggelse som det är viktigt att vara uppmärksam på vid uppförandet av ledningen. Byggnadsminne En byggnad kan byggnadsminnesförklaras m h a Kulturminneslagen 3 kap. År 1993 blev Huseby bruk statligt byggnadsminne. Byggnadsminnet omfat-

Janna Borgshed 2006-10-04 6(21) tar förutom huvudbyggnaden, bl a ett antal bostadshus, kvarn, masugn, mejeri samt en välbevarad herrgårdspark av 1800-talskaraktär. Bruket är beläget inom ett riksintresse för kulturmiljövården. 3.1.2 Vattenmiljö I bilaga 3 finns en karta med nedanstående områden, benämnda vattenmiljö, utmärkta. Ramsar Konventionen om våtmarker av internationell betydelse i synnerhet såsom livsmiljö för våtmarksfåglar kallas vanligen Ramsarkonventionen efter den plats i Iran där konventionen antogs. Det är den första moderna konventionen som behandlar bevarandet och det hållbara utnyttjandet av en naturresurs och den enda som omfattar ett visst slag av naturtyper, nämligen våtmarker. Sverige blev medlem 1974 och konventionen trädde ikraft året därpå. I maj 2005 hade 145 länder anslutit sig till konventionen. Våtmarker definieras enligt konventionen som sumpmarker, kärr, torvmossar eller vattenområden, vare sig de är naturliga eller konstgjorda, permanenta eller tillfälliga eller har ett vatten som är stillastående eller rinnande, sött, bräckt eller salt. Bland de åtaganden som följer med konventionen kan bl.a. nämnas att inkludera bevarandet av våtmarker vid planeringen av markan vändning att bilda naturreservat att samarbeta, särskilt beträffande våtmarker som berör flera länder att utpeka och bevara minst ett våtmarksområde till listan över inter nationellt värdefulla våtmarker, vanligen kallad Ramsarlistan Ramsar-områden finns inte utmärkta på kartan eftersom detta GIS-lager saknas. Vattenskyddsområde Syftet med vattenskyddsområden är att ge vattenförekomster som är viktiga för dricksvattenförsörjningen ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgångar säkras i ett långsiktigt perspektiv ett flergenerationsperspektiv. Det finns två vattenskyddsområden inom utredningsområdet. Det ena ligger vid Vederslöv och det andra området ligger söder om Tävelsåssjön, öster om Stjärnvik. Våtmarksinventeringen Våtmarksinventeringen (VMI) är en nationell inventering vars fältinventering genomförts länsvis från 1980-talet till och med 2005. I våtmarksinventeringen har de undersökta objektens naturvärden systematiskt bedömts och klassificerats i en fyrgradig skala. Klass 1 har de högsta naturvärdena. I VMI bygger klassningen på representativitet, mångformighet, storlek, raritet och orördhet.

Janna Borgshed 2006-10-04 7(21) Inom utredningsområdet finns flera våtmarker och många av dem ligger tillsammans med sumpskog. 3.1.1 Friluftsliv I bilaga 4 finns en karta med nedanstående områden, benämnda friluftsliv, utmärkta tillsammans med övrigt skyddade områden. Riksintresse friluftsliv Riksintresseområden för friluftslivet är områden som har så stora friluftsvärden, på grund av särskilda natur- och kulturkvaliteter och tillgänglighet för allmänheten, att de är eller kan bli attraktiva för besökare från hela eller en stor del av landet eller utlandet, dvs. de har turistiskt intresse. Riksintresse enligt 4 kap 2 MB Inom denna typ av områden skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas. Området kring Åsnen är klassat enligt denna typ av riksintresse. 3.1.2 Övriga skyddsvärda områden I bilaga 4 finns en karta som även visar nedanstående områden, benämnda övrigt skyddade områden, utmärkta tillsammans med friluftsliv. Misstänkt förorenad mark En inventering av förorenade områden i Kronobergs län. Visas punktvis. Stormfälld skog Ett GIS-lager som visar hur andelen stormfälld skog fördelat sig i området. Riksintresse yrkesfi ske Riksintresse för yrkesfiske innebär skydd av reproduktions-, uppväxt och fångstområden med avgörande betydelse för näringen. Åsnen och Skatelövsfjorden är berörda av riksintresse för yrkesfiske. Riksintresse väg Vägar (dvs den mark och de vattenområden som berörs av utpekat befintligt vägnät) riksintresseförklaras för att skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar tillkomst av eller utnyttjande av dem. Det innebär skydd från tex att bebyggelse och verksamheter lokaliseras i anslutning till viktiga transportleder. Riksväg 23 ligger inom utredningsområdet i Alvesta. Vägverket har planer på att bygga om vägen vid passagen vid Helige å. 3.2 Detaljplaner En detaljplan (DP) ska upprättas inför större förändringar av mark- och vattenanvändningen eller för att reglera utformningen av bebyggelsemiljön. Detaljplanen ska redovisa och till gränserna ange allmänna platser, kvartersmark och vattenområden. För kvartersmark och vattenområden ska användningen anges och om kommunen är huvudman för allmänna platser ska

Janna Borgshed 2006-10-04 8(21) användning och utformning av dessa anges. Detaljplanen består av en plankarta och planbestämmelser. Bestämmelserna kan skrivas på samma handling som plankartan eller utgöra en egen handling. Till detaljplanen ska fogas en planbeskrivning och en genomförandebeskrivning. Planhandlingarna ska utformas så att det tydligt framgår hur planen reglerar miljön. 3.2.1 Vederslöv Tätorten i Vederslöv har detaljplan där de befintliga ledningarna ingår. 3.2.2 Tävelsås Växjö kommun vill detaljplanelägga ett område i Tävelsås för bostäder men dessa planer har överklagats och ännu inte vunnit laga kraft. 4 Omfattning och utformning Den planerade 50 kv kraftledningen kommer i första hand att uppföras som luftledning. Det kan dock visa sig att delar av kraftledningen måste förläggas som kabel. Ett exempel på detta är den befintliga 20 kv ledningens passage över Husebymaden där kraftledningen är förlagd som kabel. Total ledningslängd blir mellan 25 och 30 km beroende på vilken kombination av stråk som väljs. 4.1 Ledning ovan mark, friledning; Ledningen byggs i s.k. brottssäkert utförande. Det innebär att uthuggen skogsgata för ledningens säkerhet ska vara 35 m och att träd, stående utanför skogsgatan, som vid fall kan nå ledningen fälls. Ledningen kommer även att uppföras i klass A-utförande. Tekniskt utförande är friledning med s.k. Line-Post- konstruktion, dvs. enbent trästolpe med stålregel och stödisolatorer (normalstolpe se bild). Stolparnas höjd kommer att variera mellan 10 och 13 m (enstaka fall ca 15 m) beroende på terrängförhållande. Avstånd mellan varje stolpplats blir normalt ca 120 till 130 m men kan variera mer beroende på terrängförhållandena. 4.1.1 Material Stolpar utgörs av kreosotimpregnerat trä, eventuella stag och smidesdetaljer består av varmförzinkade stållinor respektive ståldetaljer. Stödisolatorer består av komposit (inre kärna av glasfiberepoxy och ytterhölje av EPDMgummi), eventuellt glas för hängisolatorer. 4.2 Ledning under mark, jordkabel; Kablarna består av tre stycken enledare, (en för varje fas) dessa buntas ihop som en triangel för att minimera de elektriska magnetfälten som finns runt dem. Förläggningsdjup är ca 1 meter under mark. Normalt utförs kabling genom förläggning i schakt där djupet är 1 meter och

Janna Borgshed 2006-10-04 9(21) bredden i markytan ca 1,5 m. Närmast ovan kablarna läggs sand och därefter läggs de uppschaktade massorna tillbaka och markytan återställs. Korsningar med vägar utförs med hjälp av borrning under vägen där så krävs, i annat fall utförs korsningen på samma sätt som för normalschakt. Vid en eventuell kabling genom Husebymaden kommer detta att göras i den södra delen eftersom den normalt inte är ställd under vatten (gäller väster om ån). Förläggning av kablarna sker genom ett normalt kabelschakt. Korsningen med å-fåran (Helige å) kan göras genom att kablarna läggs på åbotten och i de båda strandkanterna schaktas kablarna ner till normalt djup för att skydda kablarna mot isrörelser eller annan åverkan. Denna schaktning kommer att utföras med stor försiktighet för att bl a minimera grumling. Möjligheten att borra sig under Helige å och delar av maden kommer att undersökas. Området är strandskyddat och i det fall kablarna läggs i Helige å är detta vattenverksamhet. En eventuell jordkabel tvärs över Skatlövsfjorden kommer att förläggas på samma sätt och även denna kommer att klassas som vattenverksamhet. 4.2.1 Material Kabeln är uppbyggd runt en ledare av aluminium som är isolerad i olika skikt av polyeten i olika former (s.k. PEX). Innanför den yttre manteln finns även en flätad koppartråd för att förbinda jord i kabelns båda ändar. 4.3 Kreosotimpregnerade trästolpar Trästolparna impregneras med kreosot för att ge ett långvarigt skydd mot röta och insekter. Kreosotolja innehåller flera hundra identifierade substanser där en stor del består av olika föreningar av aromatiska kolväten (PAH). Kreosot är bioackumulerande och mycket giftigt för vattenlevande växter och djur. Ett par av substanserna i kreosot är benso(a)pyren och bens(a)antracen, som båda i sin isolerade form är cancerframkallande. Sammansättningen av kreosotolja har på senare år förändrats mot mindre hälso- och miljöskadlighet. Sedan 1995 ligger halten bens(a)pyren betydligt lägre än 50 ppm och därmed betecknas oljan inte längre som cancerogen enligt EU-di rektiv 94/60EC. En undersökning som utförts i Sverige visar att stolpar impregnerade med kreosot, efter 40 år i jorden, har avgivit en del av de föreningar som ingår i kreosot. Den största mängden lakades ut från den del av stolparna som befann sig ovan jord. De föreningar som lakats ut hade emellertid en mycket låg mobilitet och återfanns i jorden alldeles i närheten av stolparna. Detta stämmer med iakttagelsen att PAH har en ytterst låg mobilitet i jord eftersom de absorberas väl av organiska material.

Janna Borgshed 2006-10-04 10(21) 5 Lokalisering 5.1 Ledningsstråk Utredningsområdet som valts kan delas upp i två områden, dels ett område mellan Skatelöv och Dänningelanda dels ett område mellan Dänningelanda och Ingelstad. Detta innebär att det blir tre stråk per område och stråken mellan Skatelöv och Dänningelanda benämns ledningsstråk 1-3, se karta i bilaga 5, och stråken mellan Dänningelanda och Ingelstad benämns ledningsstråk A-C, se karta bilaga 6. Inom utredningsområdet finns många områden med stormfälld skog. 5.2 Beskrivning av ledningsstråk I beskrivningarna för varje ledningsstråk kommer en uppskattning av storleken på områdets utbredning att göras samt en beskrivning av området dels vad gäller den geografiska utbredningen dels vilka skyddsvärda områden som berör det aktuella stråket. De skyddsvärda områdena kommer att anges med kursiv text och de finns beskrivna under kapitel 3, Hinderanalys. 5.3 Skatelöv och Dänningelanda, ledningsstråk 1-3 I området mellan Skatelöv och Dänningelanda finns flera mindre orter, Odenslanda, Odensjö, Vederslöv mm. Området består till stor del av skogsmark men det finns även odlad mark och våtmarker samt några sjöar av varierande storlek. Området innehåller också mindre och större vägar samt mindre vattendrag, utöver Helige å. Alla stråk inom detta område startar i stationen i Skatelöv och passerar antingen i kanten av Husebymaden eller genom den. Stråk 1, 2 och 3 passerar alla genom ett område i Kulturvårdsprogrammet i och omkring Vederslöv. Eftersom alla stråken passerar genom Vederslöv berörs de alla av det vattenskyddsområde som ligger där samt den detaljplan som finns upprättad för Vederslöv. 5.3.1 Husebymaden Husebymaden och området omkring Maden är skyddat genom flera olika intressen. Hela Maden och stranden omkring Maden ingår dessutom i Natura 2000 och är ett naturreservat. Hela Maden och Skatelövsfjorden samt sjön Åsnen ingår i ett område som är riksintresse för friluftslivet, riksintresse enligt miljöbalken 4 kap 2 (friluftsliv, turism) och riksintresse natur. Norra delen av Skatelövsfjorden och Maden ingår som objekt i Ramsarkonventionen. Samma område ingår även i det planeringsunderlag som Länsstyrelsen i Kronoberg har tagit fram för att skydda Åsnen med omnejd. Området väster om Skatelövsfjorden, Maden och Huseby ingår i ett område som är av riksintresse för Kulturminnesvård. Runt omkring Maden finns ett område med sumpskog. Maden ingår även i våtmarkinventeringen och ängs- och betesmarksinventeringen.

Janna Borgshed 2006-10-04 11(21) 5.3.2 Ledningsstråk 1 Ledningsstråket är mellan 15 och 16 km långt och 500 till 800 meter brett mellan de två transformatorstationerna. Stråket börjar i Skatelövs transformatorstation i Alvesta kommun och fortsätter på den västra sidan om Husebymaden ända upp till Huseby och svänger där österut för att passera Helige å (Mörrumsån). Stråket fortsätter österut in i Växjö kommun och passerar sedan Vederslöv för att slutligen nå transformatorstationen i Dänningelanda. Bild 1 Ledningsstråk 1 Detta stråk berörs av fornminnen, både enstaka och mer utbredda. Huseby som ligger inom stråket är byggnadsminnesmärkt och finns med i Länsstyrelsens förteckning över misstänkt förorenad mark. Stråket ligger på båda sidor om riksväg 23, som är ett riksintresse, där vägen passerar över Helige å. I närheten av Dänningelanda finns det en ek som är naturminnesmärkt. Inom stråket finns ett område för nyckelbiotoper (Ädellövskog innehållande rikliga mängder död ved), ett område inom ängs- och hagmarksinventeringen och ett område märkt som naturvärdesobjekt samt flera områden med sumpskog. 5.3.3 Ledningsstråk 2 Stråket är omkring 14 km långt och 0,4 till 1 km brett. Sträckningen av stråket följer den befintliga 20 kv kraftledningen. Från stationen i Skatelöv fortsätter stråket nordost över Husebymaden och vidare genom Odensjö, Odenslanda, Vederslöv och därefter in till stationen i Dänninglanda.

Janna Borgshed 2006-10-04 12(21) Bild 2 Ledningsstråk 2 Inom detta stråk finns det både fossila åkrar och enstaka fornminnen. Stråket innehåller även naturvärdesobjekt och misstänkt förorenad mark samt objekt från ängs-och hagmarksinventeringen, ängs- och betesmarksinventeringen, våtmarksinventeringen och områden med sumpskog. 5.3.4 Ledningsstråk 3 Stråket är ca 14-15 km långt och 0,4 till 1,2 km brett. Från stationen i Skatelöv går stråket över södra delen av Husebymaden och norra delen av Skatelövsfjorden, vidare nordost, söder om Tångasjön. Stråket fortsätter sedan upp mot Odenslanda, Vederslöv och in till stationen i Dänningelanda. Stråket korsar ledningsstråk två och löper norr om detta innan det går vidare in i Dänninglanda. Bild 3 Ledningsstråk 3 Stråk 3 innehåller ett riksintresse fi ske (Skatelövsfjorden) och flera större områden med fornminnen samt åtskilliga mindre fornminnen. Stråket innehåller även ett område med nyckelbiotoper, ett område med naturvårdsavtal, flera områden med sumpskog och ett naturvärdesobjekt. Inom stråket finns dessutom områden från våtmarksinventeringen och flera punkter med misstänkt förorenad mark.

Janna Borgshed 2006-10-04 13(21) 5.4 Dänningelanda och Ingelstad, ledningsstråk A-C Sista biten in till stationen i Ingelstad löper alla ledningsstråk samman. Även ledningsstråk A och B löper tillsammans stora delar av sträckan. Området som stråken befinner sig inom består till stor del av skogsmark men det finns även en del odlad mark, några våtmarker, vattendrag samt en sjö, Tävelsåssjön. Inom området finns även några vägar och mindre samhällen varav Tävelsås och Ingelstad är de största. I Tävelsås finns förslag på detaljplan som är överklagad. 5.4.1 Ledningsstråk A Ledningsstråk A är mellan 11,5 till 12 km långt och 0,4 till 1 km brett. Stråket fortsätter nästan rakt österut från Dänningelanda och ligger norr om Tävelsås. Efter Tävelsås löper stråk A och stråk B in i varandra även om stråk A är mer utbrett österut och stråk B är utbrett mot väster. Bild 4 Ledningsstråk A Stråket berör de två nämnda områdena inom Kulturvårdsprogrammet. Inom stråket finns även flera mindre fornminnen samt några större områden. Stråket berörs även av några områden med sumpskog, varav ett är en myr, Furumyr, och områden som finns med i ängs- och hagmarksinventeringen och i ängs- och betesmarksinventeringen. Slutligen ligger det ett område som finns i naturvårdsplanen delvis inom stråket. 5.4.2 Ledningsstråk B Ledningsstråk B är omkring 11 km långt och 0,4 till 1 km brett. Stråket följer den befintliga 20 kv luftledningen och löper sydost mot Tävelsås och genom samhället. Ledningen fortsätter i nästan samma vinkel som tidigare ända ner till stationen i Ingelstad.

Janna Borgshed 2006-10-04 14(21) Bild 5 Ledningsstråk B I Tävelsås passerar stråket genom detaljplanerat område. Stråket passerar genom två områden inom Kulturvårdsprogrammet (Tävelsås och Nöbbele). I stråket finns flera mindre fornminnen samt ett område med fossil åkermark. Stråket berörs även av några områden med sumpskog och ett område som finns med både i ängs- och hagmarksinventeringen och i ängs- och betesmarksinventeringen. 5.4.3 Ledningsstråk C Ledningsstråk C är ca 12-13 km långt och 0,5 till 1 km brett. Stråket vänder ner söderut direkt efter Dänningelanda och ligger väster om Tävelsåssjön. Stråket svänger därefter rakt österut för att sedan vända sydost ner mot Ingelstad.

Janna Borgshed 2006-10-04 15(21) Bild 6 Ledningsstråk B Inom stråket finns några små områden bestående av sumpskog, flera mindre fornminnen, några större områden med fornminnen (fossil åkermark). Det finns även två ställen som länsstyrelsen klassat som misstänkt förorenad mark (bilskrot, avloppsreningsverk) samt ett område inom våtmarksinventeringen som även är utmärkt som sumpskog. 6 Förutsedd miljöpåverkan samt övrig påverkan En kraftledning kommer att ge påverkan på den omkringliggande miljön oavsett om det är en luftledning eller kabel. I detta fall är luftledning huvudalternativet. Den process som leder fram till att en sträckning för kraftledningen väljs syftar till att minska den samlade påverkan som en kraftledning medför utan att funktionaliteten försämras. Befintlig 20 kv ledning mellan Skatelöv Dänningelanda Ingelstad kommer att raseras efter att 50 kv ledningen tagits i drift. Vid raseringen kommer överblivet material att omhändertagas enligt de lagkrav och normer som finns. Erforderliga tillstånd kommer att sökas innan byggnationen startar. 6.1 Miljöpåverkan En kraftledning som erhållit linjekoncession från Energimyndigheten får i regel en giltighetstid på 40 år. I de flesta fall söks förlängning av koncessionen när giltighetstiden gått ut vilket medför att ledningen kommer förmodligen att befinna sig på samma sträckning i mer än 40 år.

Janna Borgshed 2006-10-04 16(21) En luftledning ger en visuell påverkan. Den ledning som planeras kommer att vara i medeltal 13 m hög och skogsgatan kommer att vara 35 m bred. Om jordkabel förläggs i någon del kommer en skogsgata på omkring 6 meter att krävas för att kunna sköta underhåll av kabeln. Luftledning är huvudalternativet för kraftledningen mellan Skatelöv-Dänningelanda-Ingelstad och ledningen kommer att hängas upp på trästolpar, sk linepost, som är impregnerade med kreosot. 6.1.1 Naturmiljö Eftersom den planerade luftledningen skall vara trädsäker kommer skogsgatan som krävs att vara 35 meter bred och höga träd utanför skogsgatan som riskerar att falla över ledningen kommer även de att fällas. I skogsmark blir därför intrånget, och därmed påverkan, större eftersom det kan krävas att en stor mängd träd fälls. Detta är ett bestående intrång i naturen och kommer att kvarstå under ledningens hela livslängd. Ledningsgatan kommer att medföra förändrade livsmiljöer och sannolikt även skapa nya eftersom intrånget är bestående, både i skogs- och åkermark. Underhåll av skogsgatan kommer att göras med jämna intervall för att säkra ledningens funktion. Inom de stråk som valts finns åtskilliga skyddsvärda områden, många av dem små till ytan. Husebymaden Detta område inrymmer flera olika typer av intresseområden, bl. a Natura 2000 och naturreservat. Kraftledningen från transformatorstationen i Skatelöv kommer antingen att byggas som en luftledning i kanten av området eller att förläggas som en kabel genom området. Det finns i nuläget flera kablar för lägre spänning som korsar Husebymaden och luftledningar som fortsätter norrut från stationen i Skatelöv. Det kommer m a o inte att bli ett nytt intrång i denna miljö utan någon av de befintliga kommer eventuellt att förändras i de fall att stråk 1 eller 2 väljs. 6.1.2 Kulturmiljö Inom stråken finns det många områden som är skyddsvärda ur kulturmiljöhänseende. Området inom vilket ledningen ska uppföras är rikt på kända fornlämningar. Dessa består både av enstaka fornlämningar och mer utbredda fornlämningar. De mindre fornlämningarna kan som regel undvikas. De större fornlämningarna består oftast inom detta område av fossil åkermark. Om en av dessa måste passeras kommer erforderliga åtgärder att vidtas. Om icke kända fornlämningar upptäcks vid uppförandet av ledningen kommer dessa hanteras enligt vedertaget förfarande. Den största påverkan på kulturmiljöerna sker vid uppförandet av ledningen och vid underhåll av ledning och skogsgata. Erforderliga tillstånd som krävs enligt Kulturminneslagen kommer att sökas vid planerade underhåll. Kulturmiljöerna kommer även de att påverkas visuellt av en luftledning.

Janna Borgshed 2006-10-04 17(21) 6.1.3 Vattenmiljö I en del vattenmiljöer måste en ledningsgata röjas i de fall där det finns växtlighet som kan påverka kraftledningens funktion menligt. Kraftledningen kommer att ge en visuell påverkan även i vattenmiljöer. Försurning i vattenmiljöer kan leda till att utlakningen av de träskyddande ämnena i kreosotimpregnerade stolpar ökar. Vattenmiljöer är ofta känsligare under vissa perioder och detta kommer E.ON Elnät att försöka beakta, både vid uppförandet av kraftledningen och vid planerat underhåll. Vid uppförandet av kraftledningen kommer grävtillstånd att inhämtas från länsstyrelsen och entreprenörer kommer att åläggas följa eventuella föreskrifter avseende hydrauloljor mm. 6.1.4 Friluftsliv Den största påverkan på friluftslivet som kraftledningen kommer att medföra är visuell. Ledningen kommer troligtvis att förläggas som jordkabel genom Husebymaden, Skatelövfjorden eller uppföras som luftledning i befintlig ledningsgata. Kraftledningen kommer inte att utgöra ett fysiskt hinder för turism och friluftsliv i området. 6.1.5 Övriga skyddsvärda områden Dessa områden kommer att påverkas främst visuellt. Ett av stråken sträcker sig genom norra delen av Skatelövfjorden och eventuellt kan det bli aktuellt att förlägga kabeln på botten av fjorden. Detta torde inte påverka fisket nämnvärt. Kraftledningen kommer inte att utgöra ett hinder för väg 23 eftersom samråd med Vägverket sker kontinuerligt under denna kraftlednings koncessionsansökan. 6.2 Underhåll av ledningsgata Utdrag ur Policy för ledningsgatuunderhåll inom E.ON Elnät Sverige. Uppfyllandet av Starkströmsföreskrifternas bestämmelser skall vara ett minimikrav. Utöver det skall fastställas om det på vissa delar av näten krävs en högre säkerhet liksom även om det generellt skall ställas högre krav än vad uppfyllandet av föreskrifterna innebär. 6.3 Detaljplaner I ellagen (1997:857) finns följande att läsa i 2 kapitlet 6 En nätkoncession för linje får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Om restriktionerna i detaljplanen inte medger att ledningen förläggs i planerad sträckning kommer E.ON Elnät att förlägga i annan sträckning, samråda med kommunen för att komma fram till en alternativ lösning eller be om förändringar i detaljplanen. Det sistnämnda kommer att försöka undvikas eftersom förändringar i detaljplanen kan ta lång tid.

Janna Borgshed 2006-10-04 18(21) 6.4 Bostäder och byggnader Inom utredningsområdet finns ett antal mindre samhällen där bebyggelsen och främst då bostadshusen ligger tätare. Av dessa samhällen berörs Dänningelanda och Ingelstad av alla ledningsstråken. I de allra flesta fall kommer kraftledningen att kunna uppföras längre än 50 meter från bostäder. I de fall som detta inte kan genomföras kommer de krav som finns reglerade i de elektriska starkströmsföreskrifterna, ELSÄK-FS 2004:1 och gällande normer SS-EN 50 341 att följas. 6.5 Magnetfält Kring en kraftledning som det går ström i (belastad) alstras elektromagnetiska fält. Forskning pågår om fältens eventuella påverkan på människors hälsa. Försiktighets principen innebär att Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya el-anläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. (Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält uttalad av Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Social styrelsen och Statens strålskyddsinstitut). I sitt yttrande till länsstyrelsen anger Växjö kommun att det magnetfält som alstras av kraftledningen inte bör överstiga 0,2 μt på platser där människor stadigvarande vistas. Beräkningarna av magnetfälten baseras på framtida representativa värden på strömstyrkan under året. Diagrammen som åskådliggör magnetfältsberäkningarna visar att det maximala alstrade magnetfältet, rakt under ledningen, är ca 0,6 μt på sträckan mellan Skatelöv och Dänningelanda. Magnetfältet har sjunkit till 0,2 μt 10 meter från ledningens centrum. Mellan Dänningelanda och Ingelstad är det maximala beräknade magnetfältet mindre än 0,4 μt, men redan 10 meter från ledningens centrum är magnetfältet nere i drygt 0,1 μt. Magnetfältsberäkningarna är baserade på luftledningar. Magnet fälten anses inte avvika starkt från vad som kan anses vara normalt i den aktuella miljön, och myndigheternas försiktighetsprincip anses uppfylld. I bilaga 7 finns diagram som åskådliggör magnetsfältsberäkningarna för planerad 50 kv luftledning. De magnetfält som alstras av jordkabeln får anses normala. 7 Samlad bedömning av ledningsstråk Då ledningen passerar genom transformatorstationen i Dänningelanda passerar den söder om samhället Dänningelanda och berör inte detaljplanen. Denna passage har E.ON Elnät inte för avsikt att förändra i någon större utsträckning eftersom kraftledningen måste kopplas samman med denna transformatorstation för att ledningarna ska uppfylla de krav på funktion som E.ON Elnät har för berört område mellan Alvesta och Växjö.

Janna Borgshed 2006-10-04 19(21) Samlad bedömning av ledningsstråk i området Skatelöv Dänningelanda - Ingelstad Ledningsstråk mellan Skatelöv och Dänningelanda Stråk 1 Kraftledningen Landskapsbild Luftledning hela sträckningen Sammanfaller endast med den befi ntliga ledningen på en kort sträcka och detta medför ett nytt ingrepp. Skyddsvärda områden Har fl est antal olika skyddsvärda områden inom stråket. Däremot är de fl esta av områdena så små att de kan undvikas. Passagen vid Huseby och Maden Följer befi ntlig ledning norrut och passerar Helige Å som luftledning norr om RV23. Vederslöv Underhåll Passerar på så sätt att DP 1 kan undvikas. Besiktning och underhåll av ledning och skogsgata var 8: e år. Akuta åtgärder görs snabbt på hela sträckan eftersom felet kan upptäckas genom visuell översyn. Stråk 2 Huvuddel luftledning. Jordkabel läggs över Maden, eventuellt även genom Odensjö och Vederslöv. Nackdel ur driftsynpunkt med många kabelsträckor Ledningen kommer att förläggas i liknande sträckning som den nuvarande och stora delar är idag belastade med ledningar. Nuvarande ledningsgatan kan återanvändas och breddas. Färre typer av intresseområden men de ligger något tätare än i stråk 1. Läggs som jordkabel genom Husebymaden. Klassas som vattenverksamhet. Passagen vid tätorten i Vederslöv gör det svårt att undvika DP och bebyggelse. Luftledning se 1. Svårare med akuta åtgärder vid problem med kabeln eftersom detta kräver felsökning och uppgrävning av kabeln. Stråk 3 Huvuddel luftledning Kabel över Skatelövsfjorden. Eventuellt kabel även östra sidan fjorden genom bebyggelse och kabel i Vederslöv. Nackdel ur driftsynpunkt med många kabelsträckor Sammanfaller endast med den befi ntliga ledningen på en kort sträcka och detta medför ett nytt ingrepp. Innehåller minst antal olika skyddsvärda områden men de ligger tätare än i stråk 1. Detta stråk passerar tvärs över de båda andra och delar därför viss problemområden med de andra. Jordkabel tvärs över norra delen av Skatelövsfjorden. Klassas som vattenverksamhet. Passerar på så sätt att DP kan undvikas. Samma förutsättningar som för 2 Bebyggelse /Fastigheter Troligen kommer inga bostadshus ligga närmre än 50 m från kraftledningen. Färre men större fastigheter berörs. Många bostadshus passeras, varav några närmre än 50 m och fl era fastigheter passeras på ett mindre fördelaktigt sätt. Få bostadshus får kraftledningen i sin närhet, varav några närmre än 50 m. Några fastigheter passeras på ett mindre fördelaktigt vis. Byggfas Schaktning och transporter i ledningens sträckning. Transporter på anslutande vägar Som för 1 samt schaktning för jordkabel i maden och kabelförläggning i å-fåran, Helige å, alternativt borrning under. Som för 1 samt schaktning för jordkabel i maden och kabelförläggning i Skatelövfjorden. 1 Detaljplan, se kapitel 3.2

Janna Borgshed 2006-10-04 20(21) Ledningsstråk mellan Dänningelanda och Ingelstad Stråk A Stråk B Stråk C Kraftledningen Landskapsbild Skyddsvärda områden Tävelsås Luftledning hela sträckningen Huvudsakligen luftledning. Eventuellt jordkabel förbi Tävelsås (2-3 km) Nackdel ur driftsynpunkt med många kabelsträckor Luftledning hela sträckningen Sammanfaller med stråk B drygt halva sträckan och detta medför att befi ntlig ledningsgata eventuellt kan användas delvis men breddas. Ledningen kommer att förläggas i liknande sträckning som den nuvarande och stora delar av ledningsgatan kan återanvändas men breddas. Endast korta delar av den befi ntliga ledningsgatan kan användas och landskapsbilden kommer att förändras i och med ett nytt intrång. Flera skyddsvärda områden ligger tvärs över stråket och det fi nns små möjligheter att undvika dessa områden Detta område innehåller fl era möjligheter att placera ledningen så att skyddsvärda områden kan undvikas Detta område innehåller fl era möjligheter att placera ledningen så att skyddsvärda områden kan undvikas Kraftledningen passerar norr om Tävelsås. Ledningen passerar genom Tävelsås och kan komma att beröra DP. Kraftledningen passerar inte genom Tävelsås. Bebyggelse /Fastigheter Stråk A passerar endast enstaka bostäder. Stråk B passerar genom Tävelsås och därigenom påverkas det fl era bostäder. Enstaka bostäder inom 50 m från ny ledning. Underhåll Byggfas Besiktning och underhåll av ledning och skogsgata var 8:e år. Akuta åtgärder görs snabbt på hela sträckan eftersom felet kan upptäckas genom visuell översyn. Schaktning och transporter i ledningens sträckning. Transporter på anslutande vägar Luftledning se stråk A. Svårare med akuta åtgärder vid problem med kabeln eftersom detta kräver felsökning och uppgrävning av kabeln. Som för 1 samt schaktning för jordkabel förbi Tävelsås. Samma förutsättningar som för stråk A. Samma förutsättningar som för 1

Janna Borgshed 2006-10-04 21(21) 8 Tidplan Samråd om stråk och slutlig sträckning beräknas pågå t.o.m. våren/försommaren år 2007 och färdig koncessionsansökan lämnas in under sommaren år 2007. 9 Referenser Underlag har hämtats från: Ellagen (1997:857) Länsstyrelsernas GISdata-distributionswebb och Skogens Källa på SVO:s hemsida, GIS-information om natur- och kulturmiljöintressen etc. Kraftledningar, Hälsa och Miljö, Forskning och kunskapsläge 1998 (Elforsk) Magnetfält och eventuella hälsorisker (Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Statens strålskyddsinstitut) Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält, en vägledning för beslutsfattare (Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Statens strålskyddsinstitut) IN063 Impregnerade trästolpar www.ebr.nu 1999/834/EG: Kommissionens beslut av den 26 oktober 1999 om de nationella bestämmelser som anmälts av Konungariket Sverige angående begränsning av utsläppande på marknaden och användning av kreosot Länsstyrelsen i Kronobergs län www.g.lst.se Växjö kommuns hemsida www.vaxjo.se Alvesta kommuns hemsida www.alvesta.se Naturvårdsverkets hemsida www.naturvardsverket.se

Bilaga 7 Magnetfältsdiagram Beräknade magnetfältsdiagram för planerad 50 kv luftledning mellan Skatelöv Dänningelanda Ingelstad. Planerad 50 kv luftledning 1 0.1 Magnetfält (mikrotesla) 0.01 1.10 3 1.10 4 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Avst (m), nollpunkt i stolpmitt Bild 4. Skatelöv-Dänningelanda, planerad 50 kv luftledning, normallast.

Bilaga 7 1 0.1 Magnetfält (mikrotesla) 0.01 1.10 3 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Avst (m), nollpunkt i stolpmitt Bild 5. Skatelöv-Dänningelanda 50 kv, reservlast.

Bilaga 7 1 0.1 Magnetfält (mikrotesla) 0.01 1.10 3 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Avst (m), nollpunkt i stolpmitt Bild 6. Dänningelanda - Ingelstad 50 kv, reservlast.