Stadsledningskontoret 1(11) Datum 2012-02-07 Handläggare Annika Wågsäter Er Referens Vår Referens av överenskommelsen om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2012 Inledning Landskrona stad och polisen tecknade 2008 som första kommun en överenskommelse om samverkan för ökad trygghet. Denna överenskommelse har uppdaterats årligen. I detta dokument följs arbetet i 2012 års avtal upp. Syftet med överenskommelsen är att utöka, fördjupa och utveckla samarbetet mellan Landskrona stad och polisen och därigenom förbättra tryggheten för medborgare och verksamma i Landskrona. Mer information om överenskommelsen hittar du på www.landskrona.se (under räddning, trygg och säker) 1: Värdegrundsarbete Utbildningsnämnden antar en ny Värdegrundspolicy som bas för värdegrundsarbetet. Fält och fritidsgruppen inom socialtjänsten kan möta inkomna önskemål från skolorna, i värdegrundsarbetet kring samarbete, trygghet, värdering. Elevernas upplevelse av trygghet och trivsel ökar. Värdegrundsarbetet i skolan grundar sig på läroplanernas målsättningar. För att förtydliga dessa och stärka ledarskapet kring förhållningssätt har Utbildningsförvaltningen inför ett förväntansdokument som alla chefer ska uppfylla. Detta dokument motsvarar väl en ny värdegrundspolicy. För det andra målet så har arbete mellan UTB och IOF inletts och förstärkts under året. Respektive ledningsgrupper träffas i så kallade brobyggarmöten och fastställer gemensamma uppdrag. Tre tydliga undergrupper, däribland SSP i Häljarp, arbetar med flertalet frågor kring ungdomar. Utfallet av dessa gruppers arbete beräknas att formuleras under våren 2013. I skrivande stund har inte resultaten från Qualis sammanställts och analyserats. I väntan på dessa så planerar vi via en tvärsektoriell analysgrupp att väva Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 00 00 Fax 0418-47 34 26 annika.wagsater@landskrona.se www.landskrona.se Bankgiro 868-6123 Plusgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140
2(11) samman resultat från LUPP (lokal uppföljning av ungdomspolitik), folkhälsoenkät samt Qualisenkäter från skolorna. Som del två i uppföljningen vill jag att du gör en skattning av verksamheten utifrån nedanstående parametrar (10=fullt uppfyllt). 2: Ungdomsforum Arbetssituationen för Polis och Räddningstjänst ska vara sådan att uppdrag kan fullföljas utan störande inslag från omgivningen. Polis och räddningstjänst ska vid kontakt med ungdomar ha ett bra bemötande grundat på ömsesidig förståelse för varandras situation. Inför hösten ombildades Ungdomsforum till MBU (Människan bakom uniformen) enligt plan från föregående uppföljning och med förebild från verksamheten i Göteborg. 2012-09-13 träffades projektgruppen, där även ungdomar från Ungdomsforum ingick, och programmet för hösten verksamhet fastställdes. Sju av ungdomarna från forumet valde att fortsätta och var under hösten delaktiga i MBU. En av de tidigare medlemmarna från forumet anslöt och en ny tillkom. Totalt deltog 9 ungdomar. Uppslutningen var god och deltagarantalet uppgick till minst 7 och oftast 8 eller 9 ungdomar vid varje tillfälle. Under höstens totalt 10 träffar fick ungdomarna stifta bekantskap med många, för dem nya, poliser, brandmän och med personal från socialmyndigheten. Programmet kunde fullföljas planenligt enligt följande upplägg: 1. Uppstart/mingel Onsdagen den 10/10 Hos räddningstjänsten. 2. Brandkunskap Onsdagen den 17/10 Hos räddningstjänsten. 3. Polis ledningscentral Onsdagen den 24/10 Hos polisen. 4. Studiebesök på brandmuseet i Göteborg Onsdagen den 31/10. 5. Fallbeskrivning och testa utrustning Onsdagen den 7/11 Hos polisen. 6. Lektävlingar Onsdagen den 14/11 Anniegården.
3(11) 7. Fysaktiviteter Onsdagen den 21/11 Hos räddningstjänsten. 8. Ambulans Onsdagen den 28/11 Hos sjukvården. 9. Trafikolyckan Onsdagen den 5/12 Polis och räddningstjänst. 10. AVSLUTNING Onsdagen den 12/12, mingel, mat, enkätundersökning och utdelning av deltagarintyg. Efter dessa tio träffar fick ungdomarna svara på en enkät. Svaren från ungdomarna är med stor majoritet övervägande positiva. Ord som lärorikt, roligt, intressant och bra är flitigt förekommande. På minussidan tar vi i projektgruppen med oss att vi vid enstaka träffar varit för ambitiösa i vår iver att lära ungdomarna så mycket som möjligt vilket medfört att vi varit lite långrandiga och pratat för mycket. Med utgångspunkt från resultatet/svaren kan innehållet i programmet bibehållas med endast små justeringar vid några av träffarna. 3: Langning av alkohol till ungdomar Individ och familjeförvaltningen ska i steg 1 under 2012 i samverkan med Utbildningsförvaltningen och Fritid och kulturförvaltningen samt i samråd med polisen arbeta fram en strategi för det kort och långsiktiga preventiva arbetet på universell (alla ungdomar), selektiv (grupper av ungdomar) och indikativ (ungdomar på individnivå) nivå. Som en viktig del i detta arbete specificeras arbetet mot langning till ungdomar. Parallellt med arbetet med den gemensamma strategin påbörjas enskilda delar av det strategiska arbetet Individ- och familjeförvaltningen tog i samråd med utbildningsförvaltningen fram en plan för Västervångskolan samt Junior College för att genomföra ett alkoholpreventionsarbete utifrån Örebro Preventions Program/EFFEKT under hösten 2012. Metoden gick ut på att genom att informera föräldrar på föräldramöte i skolan om hur ungas alkoholvanor påverkas av föräldrarnas inställning, kunna få föräldrar att gemensamt ta ställning mot ungdomsdrickande och påverka sina barn. Upplägget syftar till att nå föräldrar och kommer att genomföras av personal från IOF i samarbete med berörda skolor. Tanken var att tre personal från IOF samt en personal från UTB kommer under året att genomgå utbildning inom metodiken EFFEKT.
4(11) Insatsen har inte kunnat genomföras under 2012 till följd av omorganiseringar inom utbildningsförvaltningen. Utifrån hur årets arbete fungerat kommer IOF ej gå vidare med insatsen under 2013. Den synliga problematiken kring alkoholpåverkan i Landskrona är inte ett stort problem. Det förekommer dock tyvärr lagning av alkohol till ungdomar i Landskrona som i andra städer. Underrättelseuppslag (tips) som inkommer visar också på detta, langning sker från bilar. Spaning krävs från polisens sida för att kunna åtgärda denna brottslighet, detta sker också men får ibland stå åt sidan för andra akuta händelser som sker i Landskrona. Det är väldigt sällan en ungdom går ute synligt med alkohol eller är påverkade. När det händer att ungdom påträffas berusad eller med alkohol på sig använder sig Landskrona polisen av metoden Kronobergsmodellen. Denna modell innebär att polisen ingriper snabbt och effektivt när det gäller alkohol och ungdomar. Vissa av anmälningar som är gjorda under Landskrona karnevalen 2012 visade det sig att de påträffade berusade ungdomarna inte bodde i Landskrona. Totalt har det genomförts 6 stycken informationsinsatser inom Tänk om kampanjen under 2012. Polisens volontärer samt ansvariga poliser har genomfört insatserna i anslutning till Systembolaget samt centrala Landskrona. 4: Kontaktpoliser Att göra polisens närvaro naturlig i skolmiljön. Att minska anonymiteten och öka personkännedomen. Att bistå skolan med råd och stöd i polisiära frågor. Ett mindre antal poliser i yttre tjänst har medfört svårigheter i målsättningen att upprätthålla kontinuiteten i verksamheten. Antalet kontakter och besök på respektive skola har i flera fall inte blivit det avsedda. Inför 2013 har därför involverade samarbetsparter enats om en begränsning i antalet skolor som tilldelas kontaktpoliser. Förutvarande målsättning där alla gymnasie- och högstadieskolor tilldelats en kontaktpolis har begränsats till de 5 till 8 skolor där störst behov anses föreligga. et för den fortsatta verksamheten bör dock fortsatt vara att alla skolor på sikt ska ha en kontaktpolis. Beträffande indikatorer för måluppföljning kan konstateras att antalet dokumenterade kontakter/besök med/på skolorna uppgår till totalt 76 (mål: 1 besök/mån/skola undantaget juli och augusti = 170). Detta innebär att måluppfyllelsen stannar vid 45% av den avsedda. I likhet med tidigare år finns det dock välgrundad anledning att påstå att besöken varit flera men att dokumentationen av olika anledningar inte alltid är fullständig eller att den
5(11) skett på annat sätt. Av de poliser som från början åtog sig uppdrag som kontaktpolis har flertalet stannat på sin post vilket förklarar en, i förhållande till givna förutsättningar hög nivå på måluppfyllelsen. 7 av ovan nämnda besök resulterade i K-anmälan. Som ett led i det prioriterade arbetat mot narkotika kan i detta sammanhang också tilläggas att 6 av kommunens skolor under terminen haft besök av polisens ungdoms- och narkotikagrupp med narkotikahund. (UN-gruppens arbete är ex. på besök som dokumenterats på annat sätt). 5: Kärnan/svansen et är att kunna kommentera och bedöma insatsernas betydelse för berörd ungdom. Tidigast 3 månader och senast 6 månader efter aktualisering. Kommentarerna ska även beskriva möjligheter och svårigheter att utveckla arbetet både inom fältgruppens arbete med svansen och inom verksamhetsområde Öppna Insatsers och verksamhetsområde Utrednings arbete med kärnanungdomar. Även beskriva resultatet med analys av samverkan med berörda aktörer. Landskrona stad och Polisen har träffats fler än de planerade fyra träffarna på ledningsnivå. Vid dessa träffar har det förts minnesanteckningar. Under året har 9 ungdomar valts ut. Av 9 utvalda är 2 omhändertagna. Övriga är kopplade till ungdomsstöd. Urvalet av ungdomarna har skett på befintliga måndagsträffar. Detta har fungerat mycket bra och det har varit fruktsamma dialoger. Det finns skriftliga kommentarer kring de enskilda ungdomarna. Fortfarande krävs en del i arbetet med att utarbeta verksamhetsmått och tydliga mål för att kunna bedöma utvecklingen av den enskilde. Socialtjänsten har arbetet med motivationsarbete och behandlingsinsatser på individnivå. Det sin inte fungerat i flera fall är att erbjuda anpassade vardagssysselsättningar och alternativ till en vettig fritid. I den mån det kunnat prioriterats har negativa ungdomsmiljöer haft extra tillsyn. Arbetet med orossamtal har fortsatt. Trots olikheter i respektive uppdrag finns i grunden en samsyn och förståelse mellan Polisen och Landskrona stad. Båda myndigheterna har som väl känt många medarbetare och arbetet är ett evighetsjobb att få förståelse i alla led. Tack vare bra dialog och samverkan kunde polis och socialtjänst under ett par månader under hösten än mer prioritera arbetet med en tydlig rollfördelning, vilket enligt polisen visade på en lugnare faktisk situation sett ur
6(11) ordningssynpunkt. Det som kan utvecklas är samarbetet med stadens andra aktörer. Kommunikationen mellan polis och socialtjänst bra i princip. Men mängden information som bör bli tillgänglig mellan alla aktörer är stor, så kommuniceringen bör bli ett ännu mer genomtänkt verktyg framöver. En ökad personkännedom har dock gjort det lättare överlag. 6: Samlade insatser till familjer med särskilt brottsaktiva ungdomar Ett hos föräldrarna medvetet definierat föräldraskap som fungerar och är relevant i förhållande till barnet/ungdomen och familjens situation. Fungerande sysselsättning för barnen/ungdomarna, det vill säga skola, praktik eller arbete. Skapa positiva inslag i barnens/ungdomarnas fritid. Prosociala attityder, förhållningssätt och problemlösningsmodeller hos barnen/ungdomarna. Individ- och familjeförvaltningen har sedan första tertialet inte haft möjlighet att i samarbete med polisen och andra berörda aktörer arbeta kring insatser till familjer med särskilt brottsaktiva ungdomar i den form som framgår i överenskommelsen. Då Landskrona i april månad drabbades av en oerhört tragisk händelse då en flicka blev mördad har mycket av vårt arbete varit fokuserat kring detta. Förvaltningen har också under senvåren varit föremål för granskning av JO (Justitieombudsmannen), som har riktat skarp kritik kring vår rättssäkerhet i framför allt barn och ungdomsärenden. Individ - och familjeförvaltningens utredningsverksamhet som har haft det huvudsakliga uppdraget att vara ansvarig för denna del i polisöverenskommelsen har varit tvungna att helt prioritera bort det arbete som överenskommelsen säger. Individ- och familjeförvaltningen arbetar nära familjer med särskilt brottsaktiva ungdomar på många vis ändå. Både genom att ungdomen är aktuell hos våra utredare, men också att många av föräldrarna till dessa ungdomar är aktuella inom vårt försörjningsstöd. Vi tänker att den kopplingen mellan ungdomsutredning och försörjningsstödet även framöver fortsatt skall vidareutvecklas då vi genom försörjningsstödet har medel att ställa krav och hjälpa familjen till förändring genom bl.a. praktikplats och liknande.
7(11) 7: Familjefrid Att klientinflödet från polisen till familjefridsteamet ökar, både vad det gäller de våldsutsatta och våldsutövarna. Fungerande kontaktytor mellan familjefridsteamet och polisen. en är som tidigare gjord utifrån kvinnofrids perspektiv. Året har präglats av omorganisation och fokus har legat på att möjliggöra öppnandet av kvinnohuset, där Landskrona stads kvinnofridsverksamhet samlats under ett tak. I kvinnohuset finns nu krismottagning för våldsutsatta kvinnor, öppenvård, och skyddat boende för våldsutsatta kvinnor med och utan barn. Personal har anställts och boendet är bemannat dygnet runt. Sedan oktober månad kan våldsutsatta kvinnor med och utan barn erbjudas skyddat boende i kvinnohuset. Under hösten 2012 har samtlig polis i yttre och inre tjänst varit på studiebesök i kvinnohuset och informerats om verksamheten. Utöver detta har brottsoffersamordnarna från familjevåldet och sociala jouren varit på besök och informerats om verksamheten. Arbetsmetoder och rutiner för den nya verksamheten håller på att arbetas fram i det nya kvinnofridsteamet. Både interna och externa rutiner och samverkanssätt kommer att modifieras efterhand. Det gäller både i arbetet med våldsutsatta och med våldsutövare. Den lokala polisen känner väl till vart de ska vända sig när de kommer i kontakt med en våldsutsatt kvinna som behöver skydd och stöd, de har telefonnummer, adress osv. Samverkan och kommunikation med polisen fungerar bra i de enskilda ärendena. För en fortsatt god samverkan och kommunikation är intentionen att delta i APT-möten hos polisen någon eller några gånger/år. Kvinnofridsteamet funderar även över övriga sätt att hitta fungerande rutiner i samverkan med polisen. I och med flytten av krismottagningen och starten av det skyddade boendet behövs marknadsföring, nya broschyrer och information kring kvinnofridsverksamheten för att tydliggöra och förankra ytterligare. 8: Skadegörelse Klotter, nedskräpning och annan skadegörelse på allmän plats skall vara åtgärdat senast 2 arbetsdagar efter att det kommer ansvarig arbetsledare på Stadsbyggandsförvaltningen till kännedom. Landskrona skall med
8(11) tiden bli fri från klotter, nedskräpning och annan skadegörelse eftersom åtgärder sätts in så snabbt att det inte är mödan värt för dem som ägnar sig år klotter eller dylikt. Privata fastighetsägare följer samma policy. Genom att vinkla över resurser från grönyteskötsel till renhållning, så har parkenheten lyckats hålla en god standard på kommunala ytor. Städning har utfört under veckans alla dagar då det funnits behov för detta. Vidare har maskinsopningen synkroniserats ytterligare med den manuella renhållningen, detta med hjälp av nya maskiner och rutiner. Intervallet på hundlatrinstömningen har gått från 10 dagar till 7 dagar. Ett försöksprojekt kallat Kvasten, där allmänheten uppmanades att maila in synpunkter och klagomål till parkenheten, startades upp på försommaren. Parkenheten skulle agera blixtsnabbt med sin FAS3-bemanning för att ytterligare höja standarden. Resultatet blev många mail första veckorna, sedan mycket sparsamt. Vid utvärderingen visade det sig att de flesta synpunkterna inte avsåg kommunala ansvarsområden. Engagemanget från Utbildningsförvaltningen kunde gärna varit större. Att få barn medvetna om nedskräpningens följder är viktig för framtiden. Parkenheten servade ett 20-tal förskolor och ett par skolor med upphämtning av avfall under skräpplockardagarna i maj. Övriga med renhållningsansvar i staden har gjort marginella förbättringar. Det är viktigt att alla aktörer tar sitt ansvar. Sammanfattningsvis kan sägas att standarden på kommunala ansvarsområden varit god och att många klagomål och synpunkter kunnat härledas till privata områden. 9: Polisens volontärer Polisens volontärer ska på sikt utgöra ett naturligt inslag som tillsammans med andra samhällskrafter verkar för ökad trygghet och minskad brottslighet Polisens volontärer skall uppleva sina uppdrag som meningsfulla. Under hösten 2012 utbildades tredje omgången av volontärer. 11 nya utbildades vilket innebar att antalet utbildade, vid ingången av 2013, nu uppgår till 35 volontärer. Av dessa är 2/3 kvinnor.
9(11) Totalt uppgick antalet utförda uppdrag i Landskrona under 2012 till 40 (målvärde 25), med en sammanlagd insatstid från volontärerna på 750 timmar. Den genomsnittliga uppdragstiden är ca 4 timmar. Uppdragen har haft en spridning över 14 olika geografiska områden. Antalet deltagare från Landskronas volontärer har varierat mellan 2 och 10 per uppdrag, med ett snitt på 6.4 personer. Antalet uppdrag/volontär varierar stort, från något enstaka till i stort sett alla. Som ansvarig polis för uppdragen har 15 olika poliser tjänstgjort vilket bidragit till att verksamheten implementerats och accepterats som en del i polisernas arbete. Landskronas volontärer har också förstärkt i andra områden med en sammantagen insatstid på 291 timmar inkl. restid. Uppdragen art är någorlunda jämnt fördelade mellan idrottsevenemang (Bois hemmamatcher med särskilt ansvar för cykel och bilparkering), informationsinsatser (med tyngdpunkt på bostadsinbrott, langning av alkohol och fyrverkeriförsäljning) och brottsförebyggande och trygghetsskapande närvaro vid särskilda evenemang så kallade centrumvandringar. Utöver grundutbildningen som de nya volontärerna genomgått har ytterligare 8 utbildnings/informationstillfällen genomförts lokalt och regionalt. Bland de som genomförts lokalt kan nämnas en föreläsning kring brottsanmälan och förundersökning från en av våra Fu-ledare samt en informationsträff med Fält och fritid på temat konflikthantering. 10: Polisiär synlighet Landskronaborna ska känna sig trygga när de vistas ute i sin stad Den upplevda tryggheten ska öka till förmån för allehanda aktiviteter i Landskrona Bibehålla den nedåtgående trend som 2009-2011 uppvisat gällande våld i offentlig miljö. Under 2012 har den polisiära synligheten i Landskrona påverkats negativt och har i avgörande grad begränsats av händelseutvecklingen i andra polisområden. Situationen i Malmö och Helsingborg har inneburit att poliserna i Landskrona tagits i anspråk för tjänstgöring i nämnda områden i olika utsträckning under stora delar av året. Detta är något som även drabbat andra områden. Under hösten 2012 har synligheten genomgått en kritisk fas. Trots att synligheten hela tiden prioriteras och lyfts fram i det ordinarie arbetet har det minskade antalet poliser i yttre tjänst medfört en oundviklig avmattning.
10(11) Olika åtgärder för att motverka detta har hela tiden övervägts och mot slutet av 2012, framförallt i december, frigjordes viss tid för personal med närpolistjänst inre för ökad synlighet bland annat genom fotpatrullering i centrum, besök i butiker och på särskilt utsatta platser. Detta sätt att omdisponera viss resurs har haft en avsevärd påverkan på synligheten av framförallt fotpatrullerande polis i centrum och mottagandet från allmänheten har varit positivt. Polisens synlighet har, om än i begränsad utsträckning, upprätthållits av polisens volontärer. Trafikavdelningen i Helsingborg och Rytteriet från Malmö har också gjort några uppskattade besök i Landskrona under 2012. Trygghetsmätningens resultat: Andelen som känner sig trygga ute sen kväll, räknat i hela kommunen, är 54.8% vilket är en minskning i jämförelse med 2011 då 60.7% uppgav att de kände sig trygga ute sen kväll. De som avstått från någon form av aktivitet har i undersökningen ökat från 18.3% till 20.3%. Polisanmälda brott: Under 2012 har det polisanmälda antalet fall av misshandel utomhus minskat något från 180 år 2011 till 177 år 2012. I ett längre perspektiv är minskningen tydligare, då har antalet anmälda fall av misshandel utomhus mellan 2008-2012 minskat med 29 %. Motsvarande för antalet personrån utomhus är en ökning 19 anmälda brott, från 37 till 56 vilket är den högsta nivån sett till de senaste 5 åren. Antalet butiksrån är fortsatt lågt, 7 under 2012 mot 5 år 2011. 11: En gemensam kommunikationsstrategi Landskrona stad och Polisen ska förmedla en tydlig och relevant bild av våra verksamheter och resultat. Detta så att förväntningarna på vad vi ska och kan göra för att öka känslan av trygghet motsvarar våra uppdrag. Kunskap om stadens och polisens aktiviteter, verksamheter och resultatet av vårt arbete, såväl internt som externt. Inom Landskrona stad har trygghetssamordnaren under året satsat på att sprida information inom omsorgsförvaltningen. Inom polisen har information och diskussion förts på arbetsplatsträffar, gruppchefsmöten och dagliga morgonmöten i polishuset.
11(11) Tre nyhetsbrev har utkommit. Detta har gått ut till samtliga anställda inom Landskrona stad och Polisen i Landskrona samt till de förtroendevalda i Landskrona stad. Det har även gått ut till den lokala pressen. I information som skickats ut via Fritid- och kulturförvaltningen har föreningslivet erbjudits att prenumerera på nyhetsbrevet. Landskrona stad och Polisen skickade i februari månad ut ett brev till samtliga pensionärsföreningar i kommunen och erbjud sig att komma ut och informera på ett av deras möten. Totalt informerade Anders och Annika på 16 föreningsmöten under året. En majoritet av dessa var pensionärs föreningar. I december månad genomfördes en dialogträff i form av en fokusgrupp med 6 pensionärer. Det strukturerade samtalet tog sin utgångspunkt från frågeställningen: Vad skapar otrygghet/oro hos äldre i Landskrona. Resultatet från träffen kommer användas i vidareutvecklingen av vårt arbete. Under september månad ställdes följande frågor till 50 anställda inom Polis och Landskrona stad: 1: Känner du till att Landskrona stad och polisen har tecknat en överenskommelse om samverkan för ökad trygghet? 2: Om ja, kan du nämna en aktivitet/samarbetspunkt som ingår i överenskommelsen? Vårt mål var att 40 stycken av de tillfrågade skulle svara ja och kunna uppge minst en enskild aktivitet. Det var endast 18 stycken som svarade på enkäten, trots flera påminnelser. Av dessa svarade 15 stycken att de kände till att Landskrona stad och Polisen tecknat en överenskommelse om samverkan för ökad trygghet. 14 stycken av dessa kunde dessutom ange minst en av de åtgärdspunkter som ingår i överenskommelsen.