Detaljbudget Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 2018 Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd Detaljbudget Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 2018
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Mål och fokusområden... 5 2.1 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen... 5 2.1.1 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska... 5 2.2 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter... 6 2.2.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras... 6 2.2.1.1 Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin... 7 2.2.1.2 Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna... 7 2.2.1.3 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa... 7 2.2.2 Sjukvårdens förmåga att skapa mesta möjliga värde för patienten ska förbättras... 8 2.2.2.1 Uppfylla vårdgarantin... 9 2.2.2.2 Förbättra akutvårdkedjan... 9 2.2.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras... 10 2.2.3.1 Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner... 12 2.2.3.2 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser... 12 3 Ekonomiska förutsättningar... 13 3.1 Ekonomiskt resultat... 13 3.2 Eget kapital och obeskattade reserver... 18 4 Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse... 19 Bilagor Bilaga 1: Bilaga 1 HSNG Bilaga 2: Bilaga 2 HSNG Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd, Detaljbudget 2(19)
1 Sammanfattning Numreringen i denna budget är kopplad till en regiongemensam mall, där alla Västra Götalandsregionens verksamheter ingår och är numrerade. I redovisningen återfinns endast de avsnitt, mål och fokusområden som är relevanta för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, varför vissa nummer saknas. Fyra av de prioriterade mål med tillhörande fokusområden som regionfullmäktige har fastställt redovisas i denna budget. Därutöver har Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd ett prioriterat mål. Dessa totalt fem mål redovisas, inklusive de aktiviteter nämnden avser att arbeta med för att uppnå målen. Uppföljning kommer 2018 främst att ske på aktivitetsnivå. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds geografiska ansvarsområde omfattar en befolkning på drygt 550 000 invånare. Befolkningsutvecklingen är stark, och fram till år 2023 beräknas antalet invånare öka med ytterligare cirka 80 000, vilket ställer särskilda krav på planering av hälso- och sjukvård samt hälsofrämjande insatser. Även om hälsan i ett brett perspektiv förbättras, finns stora skillnader i hälsa i alla åldrar. Det finns ett tydligt samband mellan inkomstklyftor och hälsa. Barn som lever i familjer som är ekonomiskt och socialt mer utsatta rapporterar mer ohälsa såsom huvudvärk, ont i magen och sömnsvårigheter. För att utjämna skillnader i hälsa i befolkningen behöver särskilda satsningar riktas till grupper med ett större behov av förebyggande insatser. Förebyggande och hälsofrämjande insatser bidrar till att öka den hälsorelaterade livskvaliteten, reducera sjukligheten och den för tidiga dödligheten. Därför måste arbetet med att minska skillnader i livsvillkor och hälsa ges hög prioritet. Hälso- och sjukvården ska vara jämlik, jämställd och likvärdig, och ges först till de som har störst behov. Inriktningen syftar till att skapa en god hälsa och att tillgodose invånarnas behov av hälsooch sjukvård. Kraven och förväntningarna på hälso- och sjukvården ökar även i övrigt, och det behövs strategier för att komma till rätta med aktuella problem som tillgänglighetsbrister och bristande samordning. I maj 2017 antog regionfullmäktige en strategi för hälso- och sjukvårdens omställning i Västra Götalandsregionen. Det övergripande målet för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen är en god hälsa i befolkningen. Regionen ska erbjuda en jämlik, sammanhållen och tillgänglig hälsooch sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt alltid utgår från den enskilda individens behov och erfarenheter. För att nå målet krävs en omställning av vården för att bättre möta patienternas behov och skapa mesta möjliga värde av de tillgängliga resurserna. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd har antagit ett mål- och inriktningsdokument för 2018, med utgångspunkt i Vision Västra Götaland Det goda livet samt strategin för omställning, och med tydlig förankring i regionfullmäktiges budget. I dokumentet formulerar nämnden uppdrag och aktiviteter som på olika sätt ska leda till att inriktningen uppnås. Målen gäller för hela befolkningen i nämndens geografiska område, och är tillsammans med inriktningen en summering av vad Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd, Detaljbudget 3(19)
nämnden vill uppnå med sitt arbete. Nämndens verksamhet och resultat följs upp löpande under året. Uppföljningen sker såväl i skriftlig form som i dialog. Den slutliga uppföljningen av nämndens mål och avtal redovisas årligen och är ett underlag för kommande års mål- och inriktningsdokument. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har stor betydelse för invånarnas tillgång till länssjukvård i Göteborgsområdet, men också för hela Västra Götalandsregionens tillgång till riks- och regionsjukvård. Under 2018 satsar Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd exempelvis på ökad tillgänglighet till barnsjukvården och cancersjukvården. För att vården ska fungera för hela befolkningen behöver samarbetet mellan kommun, primärvård och sjukhusvård utvecklas och fördjupas. Samverkan sker inom Kommun- och sjukvårdssamverkan i Göteborgsområdet. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd kommer under 2018 fortsätta att utveckla samverkan med Göteborg Stad, bland annat satsningen på minst en familjecentral per stadsdel. Med utgångspunkt från nämndens kommunikationsplan kommer det att genomföras dialogtillfällen med Göteborgs Stads stadsdelsnämnder och kommunledningen, folkhälsoråd, pensionärsråd och patientföreningar. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd budgeterar en ekonomi i balans 2018. Nämnden tillförs 60,9 mnkr i resursfördelningen mellan nämnderna och 55,1 mnkr av de 170 mnkr som tillförts nämnderna i resurstillskott. Medlen används till finansiera en ökad andel av sjukhusvården samt ökade rörliga ersättningar i avtal och överenskommelser. Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd, Detaljbudget 4(19)
2 Mål och fokusområden 2.1 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen 2.1.1 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd ska med utgångspunkt i regionfullmäktiges mål och inriktning göra behovsanalyser och prioriteringar samt fastställa mål, i syfte att verka för en förbättring av befolkningens hälsa. Detta sker genom att nämnden: verkar för en förbättring av folkhälsan i samverkan med bland annat kommuner och frivilligorganisationer, i olika forum för dialog med invånarna om vårdens tillgänglighet och kvalitet samt inriktning och utveckling, följer utvecklingen av befolkningens behov av hälso- och sjukvård och tandvård och ta nödvändiga initiativ. I nämndens uppdrag ingår att verka för en bättre folkhälsa i samarbete med andra samhällsaktörer. Uppdraget gäller befolkningen i alla åldersgrupper. Befolkningens hälsa i Göteborg är generellt sett god, men är ojämnt fördelad med en tydlig koppling till skillnader i livsvillkor hos befolkningen. Att utveckla en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård är därför en viktig del i arbetet. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd kommer under 2018 bland annat att arbeta med målet inom ramen för de samverkansavtal om lokala folkhälsoinsatser som tecknats tillsammans med Göteborgs stadsdelsnämnder. Det rör sig både om generella insatser och riktade insatser utifrån befolkningens behov. Nämnden arbetar även med målet genom det hälsofrämjande och förebyggande arbete som bedrivs inom ramen för vårdöverenskommelserna samt genom stöd till frivilligorganisationer. Aktiviteter för att minska skillnader i livsvillkor och hälsa Satsning på jämlik hälsa Bättre samverkan mellan skola, elevhälsa, ungdomsmottagningar, sjukvård, tandvård och andra aktörer (Västbus) för att stärka barn och ungdomars förutsättningar för hälsa och deltagande i hälsofrämjande insatser. Arbeta i enlighet med Samling för social hållbarhet, åtgärder för en jämlik hälsa i hela Västra Götaland. Öka samarbetet med frivilligorganisationer och ideella organisationer. Hälsofrämjande insatser tillsammans med stadsdelsnämnderna med fokus på grupper med särskilda behov. Följa upp och granska att den vård som ges är jämlik och jämställd. Statistik ska vara könsuppdelad. Utreda behovet av utökade hälsokontroller för grupper med kort livslängd. Ökad satsning på kroniska sjukdomar för att ge ökad livskvalitet Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd, Detaljbudget 5(19)
Säkerställa att det finns en centralt placerad vårdcentral för hemlösa. Förstärkning till Mödra-barnhälsovårdsteamet i Haga 2.2 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter 2.2.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Psykisk ohälsa räknas som ett av de stora folkhälsoproblemen. Det finns ett samband mellan psykisk ohälsa och socioekonomiska faktorer som arbetslöshet, låg utbildningsnivå och låg medelinkomst. Psykisk ohälsa omfattar allt från brist på psykiskt välbefinnande till psykisk sjukdom. Detta innebär att det finns olika behov av stöd, hjälp och behandling beroende på hur allvarlig ohälsan är. Principen om stegvisa vårdinsatser är viktig. Det är också av stor betydelse att alla vårdnivåer fullföljer det uppdrag och ger den behandling som anges i nationella och regionala riktlinjer. Ett särskilt fokus ligger på att vårdcentraler inom VG Primärvård har kompetens och kapacitet att ge evidensbaserad psykologisk behandling. Även inom den specialiserade vården behöver detta utvecklas. Här uppmärksammas även behovet av att förbättra behandlingsinnehåll och vårdmiljö inom heldygnsvården. Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom ska förbättras. Tillgängligheten inom psykiatrin följs upp i vårdöverenskommelserna genom de regionala indikatorerna. De regionala utvecklingsplanerna för vuxen- respektive barn- och ungdomspsykiatrin som regionfullmäktige fattat beslut om, gäller som styrdokument för specialistpsykiatrin i Västra Götalandsregionen. Aktiviteter för att minska den psykiska ohälsan och förbättra omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom Prioritera barnpsykiatri Halvårsvis uppföljning och rapportering till nämnden av implementeringen av de regionala utvecklingsplanerna för vuxen- respektive barn- och ungdomspsykiatri, för att säkra att planerna genomförs Halvårsvis uppföljning och rapportering av verksamheten vid de två vårdcentraler som tilldelats tilläggsuppdrag att förstärka insatserna för barn och unga med psykisk ohälsa i åldrarna 7-18 år Utökning av mottagningen för unga vuxna (MUX) Förbättra mottagandet av patienter med psykisk ohälsa inom primärvården Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd, Detaljbudget 6(19)
2.2.1.1 Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin behöver förbättras. Ett utvecklingsområde är den första linjens vård vid psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Ett exempel på verksamheter inom nämndområdet är barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och barnoch ungdomsmedicin (BUM) som bedriver samverkan genom så kallade flyktingbarnteam. Teamen ska i första hand tillföra barnkompetens och säkra barnperspektivet, men också utgöra en samlad kompetens kring medicinska och psykosociala aspekter av flyktingproblematik. Både Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Angereds Närsjukhus deltar i samverkan. Tillgängligheten till BUP följs upp i vårdöverenskommelsen med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, genom regionfullmäktiges prioriterade mål om psykisk ohälsa. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd kommer att: Följa upp hur tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin utvecklas Verka för en förbättrad samverkan mellan vårdnivåer och huvudmän riktad till barn och ungdomar med psykiska problem Följa arbetet med implementeringen av den reviderade regionala utvecklingsplanen för barnoch ungdomspsykiatrin. 2.2.1.2 Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna För att utveckla den specialiserade psykiatriska vården har hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställt Regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatrin (2014) och Regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatrin (2017). Alla satsningar inom dessa områden utgår från nämnda planer, och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd avser att följa effekterna av dessa insatser hos vårdgivare i nämndområdet. Ett viktigt fokusområde är att utveckla den första linjens vård för barn och ungdomar med psykiska problem. 2.2.1.3 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Det är viktigt att säkerställa tillräcklig kompetens och kapacitet i första linjen för att motsvara behoven. Vårdcentralerna står för första linjens vård vid psykisk ohälsa och sjukdom och cirka en tredjedel av alla besök i primärvården har samband med psykisk ohälsa. Krav- och kvalitetsboken är vårdcentralernas uppdragshandling, och de nationella och regionala riktlinjer och överenskommelser som finns i Västra Götalandsregionen är styrdokument för vårdens innehåll. I Krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård ställs krav på att vårdcentralerna ska tillhandhålla psykolog eller legitimerad personal med motsvarande kompetens, i samma lokaler som övrig verksamhet bedrivs. Det ska också finnas personal med kompetens att utföra korttidsbehandling enligt kognitiv beteendeterapi eller interpersonell psykoterapi, som motsvarar minst grundläggande kompetens. Personalen ska också ha grundläggande kunskap om försäkringsmedicinska riktlinjer. Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd, Detaljbudget 7(19)
Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd kommer att: Följa upp hur vårdcentralerna fullgör åtagandet när det gäller psykisk ohälsa. 2.2.2 Sjukvårdens förmåga att skapa mesta möjliga värde för patienten ska förbättras Det långsiktiga målet är att skapa en hälso- och sjukvård som leder till ett ökat värde för patienten och som samtidigt utnyttjar sjukvårdens resurser effektivt. Många patienter och invånare upplever idag brister i tillgänglighet, bemötande och service. Behov av hälso- och sjukvård styrs av invånarnas hälsoläge, men också av vårdens tillgänglighet. Prognosen visar på ökat behov av primärvård och specialiserad öppenvård. Därför är det viktigt att omställningsarbetet fortgår med hög intensitet. Det är viktigt att fortsätta utveckla sjukvårdens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, också för att kunna använda sjukvårdens resurser effektivt. Patienten ska ges inflytande och medbestämmande i den egna vården, få kunskap om sin situation och information om vårdprocessen. Vården ska informera patienten om egenvård och om vilka olika adekvata metoder för behandling som finns. Patienterna ska göras delaktiga i framtagandet av individuell vård- eller rehabiliteringsplan. Närstående ska ses som en resurs, och vård, behandling och rehabilitering ska vid behov involveras i individens nätverk. Ett hälsofrämjande förhållningssätt ska vara en självklar del av all vård och behandling. Det innebär att bland annat Västra Götalandsregionens handlingsplan för mänskliga rättigheter ska genomföras. Västra Götalandsregionen ska även driva på utvecklingen av ett personcentrerat arbetssätt, eftersom högre krav ställs på tillgänglighet, delaktighet och valmöjligheter. En ökad digitalisering i vården är viktig för högre kvalitet, delaktighet och service med patienten i centrum. Att ta till sig ny teknik och nya arbetssätt är en förutsättning för att lyckas med såväl utveckling av nära vård som koncentration av vård. Det är också en helt central förutsättning för att skapa en god arbetsmiljö för regionens medarbetare i en snabbt föränderlig tillvaro. Nya digitala vårdformer och tjänster ska utvecklas, men det är minst lika viktigt att redan framtagna tjänster implementeras. Aktiviteter för att stärka patientens ställning inom hälso- och sjukvården Vårdgivarna ska leva upp till fastställda vårdgarantier Vårdgivarna ska leva upp till fastställda vårdplatser Barnsjukvården ska prioriteras och säkras Personcentrerad vård ska bedrivas på alla nivåer Vårdpersonalens patienttid ska prioriteras Handlingsplanen för mänskliga rättigheter ska genomföras Patienten och anhöriga ska vid behov erbjudas psykosocial stöd och avlastning Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd, Detaljbudget 8(19)
Patienten ska kunna boka tid på plats, via telefon och via webbtidbok Skriftlig information ska utvecklas och finnas på de vanligaste språken. Kommunikation ska anpassas till mottagarens villkor genom att följa regionstyrelsens riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation. Mottagande, bemötande och service på akuten ska förbättras och väntetiderna ska förkortas Implementera redan framtagna digitala tjänster, som vårdtjänster på distans, distansövervakning med sensorteknik samt internetbaserat stöd och behandling Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Personcentrerad vård förutsätter att en vårdsökande, ofta tillsammans med anhöriga, är delaktiga i att planera och genomföra vården. För personer med insatser från flera huvudmän är Samordnad individuell vårdplan (SIP) ett verktyg för att sätta den vårdsökandes behov i centrum. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd kommer att: Följa upp relevanta resultat från den nationella patientenkäten. Följa upp hur vårdgivarna tillämpar de regionala rutinerna för Samordnad individuell vårdplanering Följa upp personcentrerad vård i vårdöverenskommelsen med Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2018 2.2.2.1 Uppfylla vårdgarantin Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) reglerar patientens rättigheter. Utöver lagen finns det inom Västra Götalandsregionen regler och riktlinjer för vårdgaranti. Genom avtal och överenskommelser ger hälso- och sjukvårdsnämnderna vårdgivarna i uppdrag att ansvara för vårdgarantin för den överenskomna produktionsvolymen. Uppföljning sker löpande under verksamhetsåret. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd inför tillsammans med övriga hälso- och sjukvårdsnämnder en målrelaterad ersättning till 1177 vårdguiden på telefon. För att uppnå full ersättning ska 75 procent av samtalen besvaras inom 5 minuter jourtid. Målet motsvarar 2,47 mnkr. 1177 rapporterar varje månad tillgängligheten till 1177. Närhälsan beställd primärvård ska beskriva vilka åtgärder som vidtagits föra att öka tillgängligheten till 1177 vårdguiden på telefon. En översyn av ersättningsmodellen med ökat fokus på tillgänglighet kommer att ske. 2.2.2.2 Förbättra akutvårdkedjan Västra Götalandsregionens mål är att 90 procent av patienterna på akutmottagningarna senast 2018 ska ha en total vistelsetid på högst 4 timmar. Ett regiongemensamt arbete har också påbörjats för att förbättra och utveckla verksamheten, bland annat med införandet av akutläkare. Ett exempel på sjukhus i som deltar i satsningen är Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har ett uppdrag i vårdöverenskommelsen 2018 att bedriva Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd, Detaljbudget 9(19)
specialiserad akutsjukvård dygnet runt, att tillgängligheten vid akutmottagningarna ska vara god och att väntetiderna ska kortas. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns ett antal etablerade snabbspår för akutmottagningarna. Frölunda Specialistsjukhus och Angereds Närsjukhus har inga akutmottagningar, men har rutiner för överföring/remittering av patienter med behov av akutsjukvård, till exempel till följd av komplikationer eller vid oväntad akut sjukdom. Uppföljning av tillgängligheten på akutmottagningarna sker regionalt, och genom indikatorn andel patienter där total vistelsetid vid akutmottagningen är högst 4 timmar. Ett pilotprojekt för förbättrat akut omhändertagande pågår vid SU/Östra. Närakuten vid Östra sjukhuset, en mottagning med primärvårdskompetens i nära anslutning till akutmottagningen, är en del i strategin för hälso- och sjukvårdens omställning, och ett test av en ny modell inom Västra Götalandsregionen. Uppföljning och utvärdering planeras starta under våren 2018. Genom vårdöverenskommelsen med Sahlgrenska Universitetssjukhuset avsätter Göteborgs hälsooch sjukvårdsnämnd medel för bedömningsbil för prehospitalt omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa eller akut psykiatrisk sjukdom, genom tidig multidisciplinär bedömning i patientens hem. Verksamheten, som benämns prehospital psykiatrisk resurs, utgörs av en ambulanssjuksköterska och en psykiatrisjuksköterska. 2.2.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Hälso- och sjukvården, inklusive hälsofrämjande och förebyggande insatser, ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov. Det innebär att lagstiftning och nationellt och regionalt antagna riktlinjer gäller för och följs av de verksamheter som hälso- och sjukvårdsnämnden beställer eller påverkar på annat sätt. Patienterna ska inte drabbas av vårdskador. Det ingår i vårdöverenskommelserna att avvikelser och risker i vården ska följas upp, och vårdskador ska förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Vården ska ges med respekt, bra bemötande och med lyhördhet för individens specifika behov. För att klara framtidens hälso- och sjukvård krävs en helt ny samverkanskultur. Utvecklingen ska omfatta allt ifrån hälsofrämjande, förebyggande insatser och tidig upptäckt av sjukdom, till omvårdnad och rehabilitering. Invånarnas tillgång till hälso- och sjukvård med bra tillgänglighet och god kvalitet måste säkerställas. Cancer är den vanligaste dödsorsaken för personer under 75 år, och den näst vanligaste dödsorsaken i hela befolkningen efter hjärt-kärlsjukdomar. Cancer är vanligast bland äldre och cirka två tredjedelar är över 65 år när diagnos ställs. Tack vare intensiv forskning har cancervården gjort Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd, Detaljbudget 10(19)
stora framsteg, och personer med allvarliga sjukdomar överlever idag längre. Aktiviteter för att öka den medicinska kvaliteten och förbättra den organisatoriska effektiviteten Patientsäkerhetsarbetet ska prioriteras för att minska vårdskador Utförarna ska säkra att patienter är medvetna om orsak till medicinering och vikten av att följa ordination Basvolymer ska specificeras tydligare i vårdöverenskommelser, i kombination med rörliga vårdvolymer Den nära vården ska utvecklas, för att öka tillgängligheten samt för att ge Sahlgrenska Universitetssjukhuset möjlighet att utveckla riks- och regionsjukvård Cancersjukvården ska ha resurser för att möta behoven. Exempelvis ska patienter med långvarig cancer garanteras välfungerande vårdkedjor. Standardiserade vårdförlopp för cancer ska implementeras Erbjuda osteoporosbehandling med dropp vid minst en vårdcentral Påbörja implementering av de regionala medicinska riktlinjerna Ansvarsfördelning för medicinskt omhändertagande av vuxna med medfödd funktionsnedsättning samt Övergången mellan barn- och vuxenhabiliteringen. Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården Förbättringspotentialen i den nära vården ligger i att förtäta och utveckla samverkan mellan specialistvård, kommun och primärvård. Nämnden samverkar med Göteborgs stad, både på stadsdelsnivå och på kommunalrådsnivå. Förbättring och utveckling av den nära vården är fokusområdet för Kommun och sjukvård, Samverkan i Göteborgsområdet. När en person behöver insatser från både kommun och sjukvård är uppdraget att arbeta tillsammans och ge bästa möjliga vård, stöd och omsorg. Ledningsgruppen för samverkan (LGS) har prioriterat två målområden: 1) att utveckla samordnad vård, stöd och omsorg för individen. 2) att utveckla arbetet med samordnade insatser för personer med psykisk ohälsa/sjukdom. Uppföljning sker via årsrapporten för LGS. Den nära vården ska utvecklas och förbättras Vård som patienten behöver ofta ska finnas nära, och i den nära vården ingår vård inom primärvården, tandvården eller i patientens hem samt öppen specialiserad vård utanför de stora akutsjukhusen, på specialiserade närsjukvårdscentrum, mindre sjukhus, på distans eller andra öppna vårdformer. 1177 via telefon eller web ska vara den enkla vägen in i vården och kunna erbjuda ett utökat utbud av tjänster. Primärvården ska utgöra basen i den nära vården och kunna ge en effektiv, bred och lättillgänglig sjukvård för de flesta vårdbehoven. Öppettider behöver anpassas till invånarnas behov. Genom sjukvårdsupplysning, utbildning och information om hälsa och egenvård kan invånarna stödjas att öka delaktigheten i sin egen hälsa och egenvård. Här kan olika digitala lösningar utvecklas och implementeras. Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd, Detaljbudget 11(19)
Hälso- och sjukvården ska utformas så att de organisatoriska och administrativa gränserna minimeras. För att den nära vården ska fungera för hela befolkningen krävs ett nära samarbete mellan Göteborgs Stad, primärvård och sjukhusvård. Det innebär också samverkan och dialog med folkhälsoråd, pensionärsråd och patientföreningar. Särskilt fokus riktas till äldre personer med omfattande behov av vård och omsorg. Aktiviteter för att utveckla och förbättra den nära vården Angereds Närsjukhus ska utvecklas och säkerställas enligt plan Flyktingbarnteamen ska ha resurser för att möta behoven Avancerad sjukvård i hemmet för barn ska införas Analysera behovet av vårdcentraler Det ska finnas minst en vårdcentral i varje SDN Beslutad satsning på mobilt team för patienter med diabetes typ 2 ska genomföras Det ökade behovet av uppföljning efter gynekologiska cellförändringar ska tillgodoses Samverkan inom sjukvården mellan region och kommun avseende vårdkedjor för sjuka äldre och långvarigt sjuka ska säkerställas Nya metoder för att nå äldre utan tandvårdskontakt ska utvecklas och prövas på äldreboenden och LSS-boenden Tillgängligheten till sjukvården via telefoni, internet etc för äldre, syn- och hörselskadade ska öka 2.2.3.1 Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Målet följs upp via aktuella indikatorer från regionfullmäktige inom området, och är ett fokusområde i vårdöverenskommelserna med sjukhusen. Närhälsan ska enligt uppdraget ha ett certifierat kvalitetssystem och rutiner för avvikelsehantering och rapportering av vårdskador. 2.2.3.2 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Målet om bättre kvalitet än genomsnittet i riket ingår i beställningen till Närhälsan och innebär att vården ska ges med högsta möjliga medicinska säkerhet och kvalitet. Ex på detta är att mödrahälsovården rapporterar till det nationella kvalitetsregistret och sedan analyserar resultat för sina verksamheter. Målet följs upp genom Öppna jämförelser (Sveriges Kommuner och Landsting). Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd, Detaljbudget 12(19)
3 Ekonomiska förutsättningar Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd har en budget i balans 2018. Nämnden tillförs 60,9 mnkr i uppdateringen av resursfördelningen mellan nämnderna och 55,1 mnkr som andel av de 170,0 mnkr som tillförts nämnderna i resurstillskott. Medlen används till finansiera en ökad andel av sjukhusvården samt ökade rörliga ersättningar i avtal och överenskommelser. Satsningar görs för att förbättra tillgängligheten till exempel inom barnsjukvården och cancersjukvården samt insatser riktade till gruppen kroniskt sjuka och äldre. Genom regionfullmäktiges kompletteringsbudget har nämnden tillförts ytterligare 120,8 mnkr. Tilläggsöverenskommelser planeras att tecknas med förvaltningar gällande delar av medel i enlighet med intentionerna i kompletteringsbudgeten. Resterande medel har reserverats i nämndens budget för ännu ej beslutade insatser. Hälso- och sjukvårdsnämnderna har sedan flera år tilldelats medel för tillgänglighetssatsningar kopplat till den regionala produktions- och kapacitetsplaneringen. I budet 2018 fördelas 404,7 mnkr till nämnderna enligt resursfördelningsmodellen. Intäkten ingår i nämndernas regionbidrag och nämndens andel är 131,1 mnkr. Nämnden budgeterar motsvarande kostnad under länssjukvård. Den regionala styrningen avseende var satsningarna görs kvarstår, vilket innebär att nämnderna inte styr över de kostnader som uppkommer under året. 3.1 Ekonomiskt resultat Kommentarer till ekonomibilagan (se bilaga 1) Regionbidrag 9 932,0 mnkr Regionfullmäktige fattade i juni beslut om budget 2018, inkluderande hälso- och sjukvårdsnämndernas regionbidrag. Resursfördelningen har uppdaterats jämfört med 2017, vilket för nämnden innebär en ökad intäkt med 60,9 mnkr. Regionbidrag har indexuppräknats med 2 procent jämfört med 2017. Därutöver tillförs nämnden 55,1 mnkr i det generella ramtillskott som tillförs hälso- och sjukvårdsnämnderna. Utökning av regionbidragen har gjorts för friskvårdsbidrag, som förts vidare till utförarna i vårdöverenskommelserna. Regionbidrag har minskat för att finansiera den regionala ST-styrningen. Medel förs från nämnderna till personalutskottet. Då kostnaderna för kvarvarande ST-tjänster hos nämnderna inte minskar i samma takt som regionbidraget minskar, innebär det en kostnad för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd på 4,4 mnkr som finansieras med andra medel. Regionstyrelsen tillförde 2017 hälso- och sjukvårdsnämnderna riktat ägartillskott om totalt 150 mnkr som kompensation för fattade ägarbeslut, förstärkt ersättning till sjukhusen för det riktade uppdraget om valfrihetsvård med mera. Under 2017 har finansieringen skett från moderförvaltningen. 2018 överförs medlen till hälso- och sjukvårdsnämnderna som teknisk Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd, Detaljbudget 13(19)
justering av regionbidraget. Nämndens andel är 48,6 mnkr. Fördelningen till sjukhusen sker enligt samma principer och med samma belopp som för 2017. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd har också tillförts 6,8 mnkr för särskilda justeringar avseende tandvård, barnhälsovård och audionomtjänst inom Habilitering & Hälsa. Justering har även gjorts för glasögonbidrag 7,6 mnkr från nämndens regionbidrag då det ska betalas ut av hälso- och sjukvårdsstyrelsen under 2018. Övriga intäkter 189,6 mnkr För att synliggöra statsbidrag som en del av den samlade finansieringen för regionens verksamheter har regionstyrelsen beslutat om särskild hantering av specialdestinerade statsbidrag. Medlen tillfaller nämnden i särskild ordning och budgeteras under posten övriga intäkter. De specialdestinerade statsbidrag som fördelats till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd i kompletteringsbudgeten redovisas i denna post. Här ingår exempelvis statsbidraget för avgiftsfri screening gynekologisk cellprover 7,6 mnkr, Förstärkt barnhälsovård tillgänglighet barn och hälsa 6,7 mnkr samt Goda arbetsvillkor och arbetssätt 105,6 mnkr. Det specialdestinerade statsbidraget för en kvalitetssäker och effektiv rehabiliterings-/sjukskrivningsprocess hanteras inte längre via nämnderna. Bidraget fördelas direkt till utförarna av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Det specialdestinerade glasögonbidraget upphör och övergår till ett generellt statsbidrag. I budgetposten ingår också statsbidrag som hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutat fördela till nämnderna. Det är medel för ökad välfärd och migration 9,4 mnkr, psykisk hälsa länsgemensam handlingsplan 1,9 mnkr samt psykiatri regionala uppdrag nationella riktlinjer 2,3 mnkr. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tillhandahåller medel till hälso- och sjukvårdsnämnderna för ersättning enligt så kallat brutet tak. Totalt budgeteras 250 mnkr till hälso- och sjukvårdsnämndernas förfogande. Nämndens beräknade andel 46,1 mnkr ingår i budgetposten. Kostnader I vårdöverenskommelserna har ersättningen räknats upp med två procent, vilket motsvarar den uppräkning nämnden fått i regionbidraget. Anvisningar i budget och regiongemensamma riktlinjer för detaljbudget har följts. Rörliga ersättningar budgeteras enligt senaste prognos samt kända förändringar. Kompensationen för höjt friskvårdsbidrag har inarbetats i vårdöverenskommelserna och beaktats i budget. I övrigt redovisas förändringar under respektive post nedan Region- och rikssjukvård 1 040,0 mnkr samt Länssjukvård, sjukhus i regionen 7 175,2 mnkr Budgeten avser till största del nämndens andel av de överenskommelser och avtal som är tecknade med de nio sjukhusen i västra götalandsregionen. Kostnaden budgeteras utifrån andel av Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd, Detaljbudget 14(19)
vårdkostnaden vid respektive sjukhus år 2016 samt kända förändringar. Posterna utgör drygt 81 procent av nämndens budgeterade kostnader 2018. Beställning av region- och rikssjukvård är en del av vårdöverenskommelsen med Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd satsar ytterligare 40,0 mnkr för att förbättra tillgängligheten inom barn- och cancersjukvården, en fortsättning på den satsning som påbörjades 2017 med 20,0 mnkr. Nämnden satsar 10,0 mnkr för att ge fler patienter möjlighet till protonstrålning. Inom länssjukvården satsar nämnden 16 mnkr för insatser riktade till gruppen kroniskt sjuka och äldre i vårdöverenskommelsen med Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Tilläggsöverenskommelser från 2017 har inarbetats i ordinarie vårdöverenskommelse, t ex prehospital psykiatrisk resurs samt ACT-team i Göteborg centrum-väster. I vårdöverenskommelsen med Angereds Närsjukhus har en process påbörjats för att öka den prestationsersatta delen av ersättningen samt att se över och analysera nivån på beställda volymer. Detta arbete väntas fortsätta under året. Uppdrag inom grön rehab i nordöstra Göteborg samt jämvikt barn har flyttats till sjukhuset. Den ersättning för medicinsk service, läkemedel och tolk som tidigare har budgeterats utöver vårdöverenskommelsen, har inarbetats. Vårdöverenskommelsen med Frölunda Specialistsjukhus är i stort oförändrad jämfört med tidigare år. Medel har reserverats för fortsatt arbete med omställning. Avtalet gällande Lundby Närsjukhus är förlängt att gälla maximal avtalstid till och med år 2020. I budgeten ingår också de till följd av kompletteringsbudgeten föreslagna tillskotten till sjukhusen på 97,9 mnkr, kostnader enligt den regionala produktionsstyrningen 131,1 mnkr, brutet tak 46,1 mnkr med mera. Privata specialister i regionen 200,8 mnkr Budgeten avser privata specialister som ersätts enligt lagen om läkarvårdsersättning, även kallad nationella taxan, upphandlade vårdavtal enligt lagen om offentlig upphandling samt avtal genom idéburet offentligt partnerskap. Specialister inom allmänmedicin redovisas under primärvård. Delårseffekter för senarelagda avtalsstarter samt förändringar inom samverkansavtal innebär högre kostnader i budget jämfört med prognosen för 2017. Utomregional länssjukvård 140,0 mnkr Budgeten omfattar främst akut sjukvård som nämndinvånare får utanför Västra Götalandsregionen. I budgetposten ingår den utlandsvård inom EU/ESS-länder som tidigare finansierades av staten genom Försäkringskassan samt ersättning för köpt rättspsykiatri. Kostnaden för utlandsvård har ökat kraftigt under året, därför har budget för 2018 utökats. Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd, Detaljbudget 15(19)
Länssjukvård finansierad med särskilda bidrag 7,4 mnkr Budgeten avser dels kostnader för ett idéburet offentligt partnerskap med Röda korset 5,5 mnkr, som 2018 finansieras inom ramen för de statliga medlen för ökad välfärd och migration, dels medel för insatser riktade till Psykisk hälsa länsgemensam handlingsplan 1,9 mnkr. Hjälpmedel 70,0 mnkr Kostnaden för personliga hjälpmedel betalas av hälso- och sjukvårdsnämnderna. Ungefär hälften av kostnaden avser förskrivning gjord av enheter inom vårdval rehab. Övrig primärvård (offentlig, privat och kommunal) 524,0mnkr Den offentligt beställda primärvården avser vårdöverenskommelsen om Närhälsans uppdrag om verksamhet utöver vårdvalen. Verksamheter som inkluderas är till exempel mödrahälsovård, barnoch ungdomsmedicin samt 1177 vårdguiden på telefon. Budgeten är i nivå med föregående år. Nämnden satsar 0,9 mnkr för ökad tillgänglighet på mottagningen för unga vuxna (MUX). Uppdraget avseende grön rehabilitering i nordost samt jämvikt har flyttats till vårdöverenskommelsen med Angereds Närsjukhus. FAR-samordning i Göteborg samlas i uppdraget till Närhälsan. Nämnden har en budgeterad intäkt avseende IT-kostnader från Närhälsans vårdvalserksamhet på 1,8 mnkr. Den privata primärvården avser i huvudsak vårdgivare inom fysioterapi och allmänmedicin ersatta enligt lagen om ersättning för fysioterapi och lagen om läkarvårdsersättning, även kallad nationella taxan samt mödrahälsovård genom upphandlade avtal enligt lagen om offentlig upphandling. Den högre budgeten jämfört med 2017 beror främst på avtalseffekter vid försäljningar av samverkansavtal samt att medel reserverats för diabetesteam. I budgeten ingår Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds andel av kostnaden för ungdomsmottagningarna som drivs i samverkan med stadsdelarna i Göteborg. Ungdomsmottagningen i Angered ingår i vårdöverenskommelsen med Angereds Närsjukhus och redovisas under länssjukvård. I övrigt avser budgetposten inkontinensavtal med Göteborgs stad och VästKom (Västsvenska kommunalförbundens samorganisation) samt kostnader för inkontinenscentrum med mera. Utomregional primärvård 35,0 mnkr Budgeten avser kostnaden för nämndinvånarnas konsumtion av primärvård utanför Västra Götalandsregionen. Här finns även nämndens merkostnader för webbaserade vårdkontakter såsom Kry och Min doktor, som är underleverantörer i vårdvalet i Jönköpings län. Primärvård finansierad med särskilda bidrag 20.5 mnkr Under posten reserveras medel för insatser på primärvårdsnivå enligt de statsbidrag som nämnden tillförts i särskild ordning under rubriken övriga intäkter. Motsvarande rubrik finns under länssjukvård. Kostnader reserveras för insatser inom följande områden. Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd, Detaljbudget 16(19)
Ökad välfärd och migration 3,9 mnkr Psykiatri, regionala uppdrag nationella riktlinjer 2,3 mnkr varav 1,3 mnkr finansierar den utökning som gjorts vid Hagamottagningen inom ramen för vårdöverenskommelsen med beställd primärvård. Förstärkt barnhälsovård, tillgänglighet barn och hälsa 6,7 mnkr. Avgiftsfri gynekologisk cellprovtagning 7,6 mnkr. Tandvård 273,3 mnkr Budgeten avser främst överenskommelsen med Folktandvården, all uppsökande verksamhet och barntandvårspeng. Budgeten har ökats till följd av ny ersättningsmodell inom barntandvården samt narkos kopplat till specialisttandvården. De förstärkande medel som hälso- och sjukvårdsstyrelsen tidigare bidragit med avseende barntandvård har förts över till hälso- och sjukvårdsnämnderna genom en teknisk justering av regionbidraget. Fördelning har skett enligt resursfördelningsmodellen och nämndens del är 5,7 mnkr. Handikappverksamhet 255,2 mnkr Budgeten avser främst överenskommelsen med Habilitering & Hälsa samt avtal inom privat habiliteringsverksamhet. Ersättningen för glasögonbidrag hanteras 2018 via hälso- och sjukvårdsstyrelsen och budgeten har därför minskat. Folkhälsomedel 34,9 Nämnden utgör en samverkande part i det lokala folkhälsoarbetet. Budgeten avser i huvudsak folkhälsosatsningar som utförs i samverkan med Göteborgs Stad och de tio stadsdelarna men också satsningar på familjecentrerat arbetssätt samt tandhygienist på familjecentraler. I posten budgeteras medel för den nystartade osteoporosmottagningen. Ansvaret för FAR-samordningen i Göteborg samlas i vårdöverenskommelsen med beställd primärvård. Läkemedel 140,5 mnkr Budgeten avser till största delen kostnad för förskrivning av receptläkemedel för vårdgivare utan eget kostnadsansvar, bland annat läkare som ersätts enligt lagen om läkarvårdsersättning, upphandlade vårdavtal enligt lagen om offentlig upphandling samt helprivata vårdgivare. Dessutom ingår kostnad för utomregional förskrivning för nämndens invånare. Förutom receptläkemedel ingår även kostnad för nutritionsprodukter, främst från VG Primärvård. Sjukresor 59,4 mnkr Budgeten avser kostnader för nämndinvånarnas sjukresor som regleras enligt Sjukresehandboken, samt kostnader för sjukreseadministration. Samordningsförbund och vårdsamverkan 21,2 mnkr Budgeten avser Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds andel i de fyra samordningsförbunden inom nämndområdet, samverkansavtalet Columbus samt nämndens andel av kostnader för Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd, Detaljbudget 17(19)
vårdsamverkan (Ledningsgrupp för Samverkan). Budgeten har ökats, i enlighet med ansökningarna från respektive samordningsförbund. Nämndkostnader 4,2 mnkr Budgeten avser kostnader kopplade till nämndens direkta arbete som exempelvis arvoden och nämndmöten. Kanslikostnader 33,4 mnkr Budgeten avser fördelade kostnader för tjänstmannastödet vid Koncernkontoret. Övrigt, särskilda projekt 7,6 mnkr Budgeten avser i huvudsak nämndens del av förvaltningsgemensamma IS/IT-kostnader. Övrigt, Medicinsk service 46,3 mnkr Budgeten avser främst kostnader för laboratoriemedicin och bild- och funktionsmedicin som genereras av avtal som ersätts enligt Lagen om läkarvårdsersättning samt tolktjänster för avtal som ersätts enligt Lagen om läkarvårdsersättning och Lagen om offentlig upphandling. Avtalseffekter med bland annat förändringar av specialiteter inom etableringar enligt LOL innebär en budgetsänkning 2018. Övrigt, Utvecklingsmedel 32,3 mnkr Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd reserverar i budget medel för nya satsningar och utveckling. Övrigt, Finansiella kostnader 0,3 mnkr Budgetposten avser ränta på likvidkonto samt kostnader för den kredit som är kopplad till likvidkontot. Tillgångsräntan budgeteras enligt anvisningar till 0 kronor. 3.2 Eget kapital och obeskattade reserver Nämndens eget kapital 2017 uppgår till 131,0 mnkr. I samband med delårsrapport augusti beslutade nämnden att tillskjuta det prognostiserade överskottet 30,0 mnkr till Sahlgrenska Universitetssjukhuset för insatser riktade till gruppen kroniskt sjuka samt protonstrålning. Det innebär att det ingående egna kapitalet 2018 bedöms vara oförändrat 131,0 mnkr. Det utgör 1,3 procent av nämndens regionbidrag 2018. Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd, Detaljbudget 18(19)
4 Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Hälso- och sjukvårdens konsumtion Se Bilaga 2. Intern styrning och kontroll Styrelser och nämnder ska enligt kommunallagen säkerställa att verksamheten bedrivs med en tillräcklig intern kontroll (KL 6 kap 7 ). I praktiken innebär det att Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd ska säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt samt uppfyller de krav som ställs. Ett viktigt dokument i detta sammanhang är nämndens reglemente. Syftet med intern styrning och kontroll är riskhantering med fokus på åtgärder och aktiviteter som ska säkerställa att verksamheten uppnår fastställda mål, genomför uppdrag enligt plan och följer lagar, reglementen, policys mm. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd har en plan för intern kontroll 2017, som syftar till att hantera väsentliga risker på ett systematiskt och strukturerat sätt. Riskanalys genomförs och plan för intern styrning och kontroll 2018 fastställs av nämnden i samband med beslut om detaljbudget. Utmärkande för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd är den omfattande budgeten samt den komplexitet som det stora antalet avtal medför. Även det faktum att Västra Götalandsregionens största vårdgivare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU), ligger inom nämndens område har stor påverkan ur ett styrningsperspektiv inte minst eftersom SU kommunicerar med flera parter inom regionen. Sammanfattningsvis handlar de risker som Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd identifierat som allvarligast (en kombination av hög sannolikhet och allvarlig konsekvens), om att befolkningsökningen felprognosticeras, att resurserna inte räcker för att hantera den faktiska ökningen, brister i vårdkedjorna och att vården är ojämlik. Bilagor 1. Ekonomibilaga 2. Budgeterad vårdkonsumtion Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd, Detaljbudget 19(19)