Instruktionsmall för samordnad plan ÖPT/ÖRV

Relevanta dokument
Meddelandeblad. Vård och stöd till patienter i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård

Ny vårdform inom psykiatrisk tvångsvård

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Senaste version av SOSFS 2008:18. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatriskvård

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Psykiatrisk tvångsvård

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. HSL gäller Tvångsåtgärder i rimlig proportion till syftet Stor restriktivitet med tvångsåtgärder

Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

Samverkan vid utslussning från RPK inom ramen för tvångsvård Enligt lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING AV PATIENTER I SLUTENVÅRDEN I SÖRMLAND Informationsöverföring och upprättande av samordnad plan

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten Hälso- och sjukvård. start respektive

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

REGERINGSRÄTTENS DOM

Samordnad vårdplanering för patient som vårdas inom psykiatrisk slutenvård

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde

Definition av vissa begrepp utifrån lagen (2002/03:20) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård.

Innehållsförteckning Sidan Syfte 4 Mål 4 Utgångspunkter 4 Målgrupp 4

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

Manual LPT/LRV, ÖPT/ÖRV i Lifecare

Gällande från och med till och med Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland

Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

Manual för vårdplan vid vård enligt LPT. Skall upprättas då patient skrivs in/överförs till vård enligt LPT. Utvärderas och förnyas kontinuerligt.

Sjukvårdslagstiftning med relevans för riskbruk, missbruk och beroende

Meddix SVP. Förändringar i samband med leverans av Meddix SVP v Version

Flödesbeskrivning Meddix SVP. Öppen psykiatrisk tvångsvård. Öppen rättspsykiatrisk vård

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

Beslutad av Strategisk nivå, Nytt utseende på överenskommelsen! Sakinnehållet är densamma men layouten är ny.

Beslutad 2018-xx-xx. Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland

SOSFS 2008:18 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Socialstyrelsens författningssamling

Hur den öppna psykiatriska tvångsvården organiserats

Ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården. Lars Hedengran (Socialdepartementet)

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vad innebär den nya lagstiftningen för rättspsykiatrin?

Överenskommelse om samverkan

Antagen av Landstingsfullmäktige Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Lagstiftning kring samverkan

Psykisk funktionsnedsättning

Gränsdragningsproblem

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet

Hälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

Riktlinjer - Psykiskt funktionsnedsatta i Osby kommun

Lagstiftning rörande missbruksområdet

Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Individuell plan För

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

Inledning

1(11) Egenvård. Styrdokument

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Hälso- och sjukvårdsnämndens Psykiatriberedning. Till Hälso- och sjukvårdsnämnden

Riktlinje för bedömning av egenvård

Ambition och ansvar SOU 2006:100. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder

Såväl landsting som kommun har ansvar för att:

Länsgemensamma riktlinjer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Samverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet

Riktlinje för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter

Svensk författningssamling (SFS)

Gemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård

Svensk författningssamling

Handlingsplan 18 år och äldre

Förslag. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Psykiatrisk tvångsvård. Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare September 2012

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

IFO nätverket 19 maj 2017

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen?

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Malmö stad Medicinskt ansvariga

Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

LAGÄNDRING RÖRANDE BARNS MÖJLIGHET ATT FÅ VÅRD MOT EN AV VÅRDNADSHAVARNAS VILJA

ÖVERENSKOMMELSE

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

SAMORDNAD PLANERING. Rutiner för samverkan mellan kommunerna och landstinget i Dalarna vid in och utskrivning av patienter i slutenvård.

Riktlinje för bedömning av Egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård

Samarbetsformer gällande samordnad vårdplanering mellan Jämtlans läns landsting och kommunerna i Jämtlands län.

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Missbruk vad säger lagen?

Transkript:

Instruktionsmall för samordnad plan ÖPT/ÖRV Nedan ser ni vilken information som ska finnas med i den samordnade planen som ska till förvaltningsrätten och vilken aktör som förväntas dokumentera vad i planen i Lifecare. När ni dokumenterar i planen Lifecare får ni välja mall beroende på vilken paragraf det gäller. Aktuell paragraf framgår i kallelsen ni skickat/erhållit. OBS! bilden är klippt. Ovan visar slutenvårdens val av vid ny kallelse. OBS! Bilden klippt. Ovan visar hur det i rubriken framgår vid dokumentation av ny plan hos psykiatrisk öppenvård, primärvård och kommun. Användaren väljer sedan passande -mall när de klickat på knappen för Lägg till ny dokumentation. Samordnad vårdplanering med Kommun och/eller hälso- och sjukvård Nedanstående tre rader hämtas med automatik i Lifecare till huvudet i den samordnade planen och blir synligt på skärm och utskrift. $4 (namn) $12 (personnr) VÅRDANDE AVDELNING/KLINIK: 1

Nedanstående information ska dokumenteras i planen, inom parentes anger av vem/vilka aktörer: PATIENTEN MEDVERKAT: Här ska uppgift om patientens medverkan anges. Om patienten inte har medverkat i den samordnade vårdplaneringen ska skälet härför anges. (psykiatrisk öppen- och slutenvård) ANSVARIG CHEFSÖVERLÄKARE ELLER SPECIALIST I PSYKIATRI MED CHEFSÖVERLÄKARUPPDRAG (psykiatrisk öppen- och slutenvård) DATUM FÖR UTSKRIVNINGSKLAR TILL ÖPT/ÖRV: (psykiatrisk öppen- och slutenvård) STÖDPERSON ENLIGT LRV/LPT: (psykiatrisk slutenvård) KONTAKTER:... kommun (kommunen HSL/SoL) FÖRVALTARE/GOD MAN: (psykiatrisk öppen- och slutenvård, alternativt kommunen SoL) BOSTAD: Finns/har anskaffats (psykiatrisk slutenvård) SYSSELSÄTTNING: Förvärvsarbete/daglig sysselsättning/dagverksamhet (kommunen SoL) FRITID: Sköter själv/finns beledsagare (kommunen SoL) DET BEDÖMDA BEHOVET AV INSATSER FRÅN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD (psykiatri öppen- och slutenvård) DET BEDÖMDA BEHOVET AV INSATSER FRÅN PRIMÄRVÅRD (primärvård) DET BEDÖMDA BEHOVET AV INSATSER FRÅN KOMMUNENS HSL DET BEDÖMDA BEHOVET AV INSATSER FRÅN KOMMUNENS SOCIALTJÄNST (kommunen HSL/SoL) Punktlista som dokumentationsstöd: *Behov av behandlingsinsatser i öppen och sluten vård, omvårdnadsinsatser, sociala behov som boende och sysselsättning, behov av psykoedukativa insatser samt behov av övriga insatser. *Behov av samordnade insatser i de fall patienten förutom en psykisk sjukdom har en somatisk sjukdom och/eller något missbruk/ beroende. *Patientens och eventuellt de närståendes uppfattning om be-hovet av insatser. *Underlag för behovsbedömningen, t.ex. användning av sys-tematiska bedömningsinstrument, utredningar, tester och samtal. *Vem eller vilka som genomfört behovsbedömningen i de olika delarna. *Behov av ytterligare utredningsinsatser för att kunna fastställa patientens behov. 2

För patienter som genomgår rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning ska chefsöverläkaren lämna en särskild redogörelse för risken för att patienten till följd av sin psykiska störning åter-faller i brottslighet som är av allvarligt slag. Chefsöverläkaren ska också redogöra för de insatser som har planerats för att motverka att patienten återfaller i sådan brottslighet. Till anmälan om fortsatt öppen rättspsykiatrisk vård ska det fogas en uppföljning av den sam-ordnade vårdplanen (16 b LRV). BESLUT OM INSATSER FRÅN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD (psykiatrisk öppen- och slutenvård) BESLUT OM INSATSER FRÅN PRIMÄRVÅRD (primärvård) BESLUT OM INSATSER FRÅN KOMMUNENS HSL (kommun HSL) BESLUT OM INSATSER FRÅN KOMMUNENS SOCIALTJÄNST (kommun SoL) Punktlista som dokumentationsstöd: *Vem som fattar besluten (eventuellt med delegation) i landstingets hälsooch sjukvård och kommunens socialtjänst samt vilka som ska justera den samordnade vårdplanen. *Fattade beslut enligt socialtjänstlagen och LSS. *Eventuella överklaganden av socialtjänstens beslut. *Datum när insatsen tidigast eller senast kan verkställas. *Hälso- och sjukvårdens planerade och genomförda insatser. *Insatser som är relevanta för den samordnade vårdplanen och som kommunen erbjuder utan biståndsbeslut. *Insatser av ett personligt ombud. VILKEN ENHET VID LANDSTINGET SOM ANSVARAR FÖR RESPEKTIVE INSATS (psykiatrisk öppen- och slutenvård) VILKEN ENHET VID KOMMUNEN SOM ANSVARAR FÖR RESPEKTIVE INSATS (kommunen HSL/SoL) Punktlista som dokumentationsstöd: *Socialtjänstens respektive hälso- och sjukvårdens kontaktpersoner för planering kring patienten. *Uppgifter om vem som har kostnadsansvaret för respektive insats. *Ansvarsfördelning för sociala insatser. *Ansvarsfördelning för hälso- och sjukvårdsinsatser. *Ansvaret för att rapportera om patienten bryter mot de villkor som föreskrivits för vården. EVENTUELLA ÅTGÄRDER SOM VIDTAS AV ANDRA ÄN LANDS- TINGET OCH KOMMUNEN (psykiatrisk öppen- och slutenvård) Punktlista som dokumentationsstöd: *Försäkringskassan *Arbetsförmedlingen *Frivården *Ideella organisationer *Förvaltare eller god man 3

MEDICINSKA/PSYKIATRISKA MÅL OCH DELMÅL: (psykiatrisk öppen- och slutenvård) Behandling av psykiatriska symtom och uppnående av gott psykiskt mående. Reduktion av risken för återfall i grundsjukdomen och begränsning av risk för utagerande, störande och riskfyllt beteende DETTA UPPNÅS GENOM ÅTGÄRD: (psykiatrisk öppen- och slutenvård) PLANERAD UPPFÖLJNING AV VÅRDPLANEN: (psykiatrisk öppen- och slutenvård) PERMISSION: (psykiatrisk slutenvård) Givna permissioner som indikerar att öppen tvångsvård med tillräckligt stor sannolikhet kan ges. OMVÅRDNADSPROBLEM OCH MÅL: (psykiatrisk öppen- och slutenvård, kommun (ej pv)) ADL, dygnsrytm, utagerande beteende PSYKOLOGISKA PROBLEM: (psykiatrisk öppen- och slutenvård) Insikt, acceptans till behandlingen SOCIALA PROBLEM OCH MÅL: (kommun SoL) Bostad, sysselsättning, fritid, anhöriga FARLIGHET: (psykiatrisk öppen- och slutenvård) Finns farlighet för egen person? För anhörig? För allmänhet? ÅTGÄRDSBEHOV: (psykiatrisk öppen- och slutenvård) VILLKOR FÖR ÖPT ENLIGT LPT 26 LPT: (psykiatrisk slutenvård) 1) Ta ordinerad medicin på det sätt och den plats som anvisas av chefsöverläkaren eller specialist i psykiatri med chefsöverläkaruppdrag 2) Bo på anvisat boende, följa de regler som finns där, ta emot hjälp av boendepersonalen. 3) Ta emot öppenvårdsbesök och ta emot hjälp av dem. 4) Ej inta droger eller alkohol. 5) Delta i anvisad sysselsättning. VILLKOR FÖR ÅTERINTAG ENLIGT LPT 26 a : : (psykiatrisk öppenoch slutenvård) Villkorsbrott indikerar försämring, som måste bedömas noggrant och det kan utgöra behov och grund för återintag till inneliggande vård. Även psykisk försämring i sig måste bedömas på detta sätt. OBS! Beslut om återintag enligt 26 a skall skrivas in i journalen Anser chefsöverläkaren eller specialist i psykiatri med chefsöverläkaruppdrag att den slutna psykiatriska tvångsvården bör fortsätta, ska han eller hon senast fyra dagar från dagen för beslutet ansöka hos förvaltningsrätten om medgivande till fortsatt sådan vård. Patienten är informerad om villkoren. 4

VILLKOR FÖR ÖRV ENLIGT (psykiatrisk slutenvård) # LRV 3 a (utan särskild utskrivningsprövning) # LRV 3 b (med särskild utskrivningsprövning): 1) Ta ordinerad medicin på det sätt och den plats som anvisas av chefsöverläkaren. 2) Bo på anvisat boende, följa de regler som finns där, ta emot hjälp av boendepersonalen. 3) Ta emot öppenvårdsbesök och ta emot hjälp av dem. 4) Ej inta droger eller alkohol. 5) Delta i anvisad sysselsättning. VILLKOR FÖR ÅTERINTAG ENLIGT (psykiatrisk öppen- och slutenvård) # LRV 3c utan särskild utskrivningsprövning, # LRV 3d med särskild utskrivningsprövning Villkorsbrott indikerar försämring, som måste bedömas noggrant och det kan utgöra behov och grund för återintag till inneliggande vård. Även psykisk försämring i sig måste bedömas på detta sätt. Återintagning för sådan bedömning enligt LRV med särskild utskrivningsprövning måste alltid anmälas till förvaltningsrätten, därefter inom fyra dagar begäran om återgång till sluten vård blir aktuell. Anser chefsöverläkaren eller specialist i psykiatri med chefsöverläkaruppdrag att den slutna rättspsykiatriska vården bör fortsätta ska han eller hon senast inom fyra dagar från beslutet ansöka hos förvaltningsrätten om medgivande till sådan vård. Patienten är informerad om villkoren. GRUNDLÄGGANDE ANSVARSOMRÅDEN (psykiatrisk öppen- och slutenvård) (Stryk det som ej är tillämpligt): Chefsöverläkaren eller specialist i psykiatri med chefsöverläkaruppdrag ansvarar för att bevaka och motivera nuvarande vårdform, som innebär tvång i öppen vård i framtiden. Chefsöverläkaren eller specialist i psykiatri med chefsöverläkaruppdrag ansvarar för planerad öppenvårdsverksamhet som ska besöka patienten regelbundet enligt plan samt vid behov påtalade av patienten själv, av anhöriga samt kommunen. Öppenvårdsverksamheten ska tillsammans med chefsöverläkaren ansvara för att bedöma behovet av insatser ur en psykiatrisk synvinkel. Öppenvårdsverksamheten ska samverka med kommunala insatser. 5

CHEFSÖVERLÄKARE ELLER SPECIALIST I PSYKIATRI MED CHEFSÖVERLÄKARUPPDRAG ANSVARAR: (psykiatrisk öppen- och slutenvård) (Stryk det som ej är tillämpligt): För ordination av läkemedel och förskrivning, bedömning av doser och ändring vid behov, vilket innefattar biverkansbedömning och bedömning av kliniskt eftersträvad effekt. För bedömning och behandling av såväl psykiska som somatiska sjukdomar och symtom samt behandling och fortlöpande bedömning av effekt och ev biverkan. För ordination av psykoterapi, bedömning av förhållningssätt och ändring vid behov, vilket innefattar biverkansbedömning och bedömning av kliniskt eftersträvad effekt. För ordination av social och beteendeinriktad behandling, bedömning och ändring vid behov, vilket innefattar biverkansbedömning och bedömning av kliniskt eftersträvad effekt. För bistånd med slutenvård när behov inträder akut. För att värdera risksituationer som har och får medicinska konsekvenser och ingripa på medicinska grunder enligt LPT för omedelbart omhändertagande. För att bedöma vårdbehovet som tvångsvården innebär, framförallt på lång sikt, här särskilt individens förmåga att sköta sin egen behandling och graden av insikt. För att bistå med sjukintyg och underlag för övriga åtgärder från försäkringskassan. För att bistå med intyg och beskrivningar, bedöma avbrutet körkortsinnehav, avbrutet vapeninnehav. Övriga specificerade uppgifter: ÅTAGANDEN FÖR KOMMUNAL VERKSAMHET, KOMMUNEN SKA: (kommun HSL/SoL) (Stryk det som ej är tillämpligt): Ta del av psykiatrins villkor för patientens vistelse utanför vårdinrättning. Kommunicera med psykiatrin via öppenvårdsverksamhet behovet av insatser ur en psykiatrisk synvinkel, dels samverka med psykiatriska insatser. Utse särskild kontaktperson om behov uppstår. Ta del av ordination av läkemedel och förskrivning, bedömning av doser och ändring vid behov, vilket innefattar biverkansbedömning och bedömning av kliniskt eftersträvad effekt. 6

Kommunicera med vuxenpsykiatrin bedömning och behandling av såväl psykiska som somatiska sjukdomar och symtom samt behandling och fortlöpande bedömning av effekt och ev biverkan. Bistå med delning av ordinerad medicin. Kommunicera med vuxenpsykiatrin utvärdering av ev psykoterapi, bedömning av förhållningssätt och ändring vid behov, vilket innefattar biverkansbedömning och bedömning av kliniskt eftersträvad effekt. Bistå med meningsfull sysselsättning (studier, arbete, annat) i anpassad form när så krävs samverka med och kommunicera med psykiatrin behov av social och beteendeinriktad behandling, bedömning och ändring vid behov, vilket innefattar eftersträvad effekt. Bistå med plan och åtgärder för att tillgodo se patientens fritid. Bistå med erforderlig missbruksvård. # Antabus enligt ordination. Kommunicera med vuxenpsykiatrin när behov av slutenvård inträder - dvs kommunicera med psykiatrin risksituationer som har och får medicinska konsekvenser och ingripa på medicinska grunder enligt LPT för omedelbart omhändertagande. Kommunicera med vuxenpsykiatrin vårdbehovet som tvångsvården innebär, framförallt på lång sikt, här särskilt individens förmåga att sköta sin egen behandling och graden av insikt. Kommunicera med psykiatrin behov av sjukintyg och underlag för övriga åtgärder från försäkringskassan och kommunen, behov av juridisk förvaltare eller god man, samt sk "case manager". Bistå med boende där särskilt boendestöd, personalbemanning och trygghetsnivåer föreskrivs noggrant, samt boendets personals insatser utifrån ovanstående perspektiv. Noteras att ansökan om insatser enligt LSS eller SoL ska göras frivilligt av patienten själv eller av dennes juridiska företrädare i form av god man eller förvaltare. Bistå med övriga specificerade uppgifter särskilt ur ett socialtjänstperspektiv, där barn, närstående har ett omedelbart behov av hjälp. SAMORDNAD VÅRDPLAN GÄLLER UNDER TIDEN: (psykiatrisk öppen- och slutenvård) UNDERTECKNAT AV: (samtliga aktörer) FÖRNAMN - EFTERNAMN Representant för.. (samtliga aktörer) 7

Namn Chefsöverläkare Specialist i psykiatri med chefsöverläkaruppdrag 8