TEX Tau Epsilon Xi Skrivs TeX om man inte kan åstadkumma den korrekta logotypen. Skapat av Donald E Knuth för sättning av»beautiful books», särskilt matematisk text ursprungligen The Art of Computer Programming. Litteratur Donald E Knuth. 1984. The TeXbook. Addison Wesley. TUGboat nyhetsblad för TeX Users Group. Nadas systemgrupps webbsidor om TeX
TeX-manuskript \input latin1 \input a4 \frenchspacing \hrule \vskip 20mm \centerline{\bf SEMINARIUM} \vskip 10mm \noindent Øystein~André: {\it Algoritmbegreppet i antiken en översikt} % eller \O ystein~andre\ e \medskip {\bf Fredagen den 13 mars} kl. 9 11 i sal X9\par \bigskip ØA tar oss med till babyloniernas stentavlor, till det gamla Kreta, genom al-khwârizmîs $[1]$ skrifter och till ett samtal med Platon.\par\vskip 10 mm \noindent {bf 1}\enskip Ja`far al-khwârizmî. ca 825. {\it Kitab al jabr w almuqabala}. \bigskip\noindent Välkomna!\par \vskip 20mm \hrule \bye
Egenskaper hos TeX dokumentbeskrivningsspråk ej direktmanipulativt utan kodbaserat (batch, ej interactive) sättning på begäran (on demand) eller pseudokontinuerligt som i Textures (pseudo real time) procedurellt (extensional) eller deklarativt (intensional) skärmkorrektur genom separat program (t.ex. xdvi) eller inbyggt (som i Textures) portabelt väldokumenterat viktig dokumentmodell: boxar, fjädrar, linjer flexibelt (programspråk med makrohantering) mycket bra radplanering bra sidplanering
Hjälp med TeX och Latex Kursmaterialet: Introduktion till Latex, Oetiker Böcker Textures för Mac på Nada-arkiv TeX-systemet på Unixdatorerna Systemgruppens TeX-information: <http: //www.sgr.nada.kth.se/misc/tex/> Kamrater och lärare
LaTeX (Latex) TeX har en kärna, VirginTeX, som normalt byggs ut på något sätt genom att man låter TeX läsa in definitioner m.m. och sparar den på så sätt utökade versionen. PlainTeX är en utbyggnad som Knuth har gjort och som beskrivs i The TeXbook. Latex (Latex2.09, Latex2e) är utbyggnader som initierats av Leslie Lamport och vidareutvecklas av Frank Mittelbach m.fl. Latex i sin tur anpassas genom val av en dokumentklass och valfritt antal paket. För normal dokumentframställning kan Latex2e rekommenderas. För speciella användningar kan det vara idé att utgå från PlainTeX.
Att köra TeX Med Textures från Blue Sky Research Inc. på Macintosh använder man menyer på Macintosh-sätt. Man kan välja mellan att ej se skärmkorrektur, se skärmkorrektur på kommando eller se ett skärmkorrektur som uppdateras kontinuerligt. Under Unix skapar man ett TeX-manuskript (lämpligen) med Emacs. Kompilera på följande sätt. alv>module add tex alv>tex TeXempel This is TeX, C Version 3.14 (TeXempel.tex (/usr/local/lib/tex/macros/latin1.tex) (/usr/local/lib/tex/macros/epsf.tex) [1]) Output written on TeXempel.dvi (1 page, 3284 bytes). Transcript written on TeXempel.log. För att få skärmkorrektur (Kommandot skift-r till xdvi aktualiserar skärmen med den senaste versionen av dvi-filen.): alv>xdvi TeXempel & alv>
att köra TeX, forts. För att fåutskrift på laserskrivaren: alv>dvips TeXempel This is dvips 5.47 Copyright 1986-91 Radical Eye Software ' TeX output 1992.09.01:1309' ->!lpr <tex.pro><special.pro>. [1<fig1-2>] alv> Kommandot \special hanteras inte säkert lika av xdvi och dvips.
Felhantering En asterisk»*» istället för datorns ledtext efter kompileringen betyder antagligen att man glömt avslutande \bye. Varningar kommer på skärmen och i loggen. Fel som kräver åtgärd ger felmeddelande och»?» som besvaras med: vagnretur ignorera det felaktiga och fortsätt x sluta e starta Emacs med arbetspunkten där TeX tror att felet är h ge fylligare felmeddelande En vanlig orsak till varning är att TeX inte hittar något tillåtet sätt att bryta en rad. Vanliga fel är att stava fel på kommandonamn och att använda kommandon för formler utanför formeltillstånd.
Mall för LaTeX \documentclass[a4paper,11pt,twocolumn] {article} \usepackage[t1]{fontenc} \usepackage[latin1]{inputenc} \usepackage[swedish]{babel} % introduktion \title{fraktalkomprimering} \author{staffan Romberger} \date{\today} \begin{document} % dokumentdel \maketitle \begin{thebibliography} % beskrivning av verken \end{thebibliography} \end{document}
Grundbegrepp Ett TeX-manuskript (tex-fil) innehåller råtext, TeX-kommandon och en del specialtecken. TeX-kommandon Inleds med kommandotecknet \ Består av en följd bokstäver ordkommando \centerline\o eller av en icke-bokstav teckenkommando \ \^ Blanktecken efter ordkommando ignoreras men inte efter teckenkommando Råtext Radbyte betraktas som blanktecken Flera blanktecken betraktas som ett blanktecken Radbyten i följd betraktas som styckeslut \par Kommentarer Från kommentartecknet % till första ickeblanka tecken på nästa rad ignoreras
grundbegrepp, forts. Kursiverat\it ord ger Kursiveratord eftersom blanktecken ignoreras efter ordkommando. Kursiverat \it ord Kursiverat\it\ ord Kursiverat\it~ord ger Kursiverat ord \ ordmellanrum ~ bindeblank, ordmellanrum som ej får radbrytas Grupp De flesta kommandon i en grupp gäller till gruppens slut. abc {\it def} ghi ger abc def ghi Grupparenteser omger ofta parameter.
Mått i TeX 1 mm 1 cm 1 dd (Didot-)punkt 0,37594 mm 1 cc cicero (=12 dd) 4,5113 mm I anglosaxiska länder 1 pt point 0,35146 mm 1 pc pica (=12 pt) 4,2175 mm 1 in inch (=72,27 pt) 25,4 mm Beroende på aktuellt teckensnitt 1 em fyrkant (M-bredd) 1 ex x-höjd Ovanliga mått 1 bp big point (72 bp=1 in) 1 sp scaled point (65 536 sp=1 pt) Man måste alltid ange både mätetal och måttenhet.
Teckensnitt i TeX I TeX är en stil (font) en kombination av form och storlek. I TeX ska en stil dels»definieras», dels»väljas». Stildefinitionen skapar ett kommando med vilket stilen kan väljas. \font\myfont=cmr10 Högerledet ingår i namn på filer som beskriver stilen. Det skapade kommandot används för att ändra»aktuell stil». \myfont I PlainTeX är många stilar definierade och cmr10 är vald. \font\tenrm=cmr10 \font\tenit=cmti10 \def\rm{\tenrm} \def\it{\tenit} På liknande sätt är också \sl, \bf och \sc definierade.
teckensnitt i TeX, forts. Man kan efterfråga en»skalad» stil. \font\myfont=cmr10 at 17pt eller \font\myfont=cmr10 scaled 1700 När ett dokument ska ha annan brödtextgrad än 10pt läser man in andra definitioner, t.ex. \input twelvedd
twelvedd.tex % ---- % Definitions for preloaded fonts \catcode`\@=11 % @ is defined to be a letter %roman \font\twelverm=cmr12 \font\eightrm=cmr8 \font\sixrm=cmr6 %math italic \font\twelvei=cmmi12 \font\eighti=cmmi8 \font\sixi=cmmi6 %math symbols \font\twelvesy=cmsy10 at 12pt \font\eightsy=cmsy8 \font\sixsy=cmsy6 % math extension \font\tenex=cmex10 % boldface extra \font\twelvebf=cmbx12 \font\eightbf=cmbx8 \font\sixbf=cmbx6 % typewriter \font\twelvett=cmtt12 % slanted roman \font\twelvesl=cmsl12 \font\eightsl=cmsl8 % text italic \font\twelveit=cmti12 \font\eightit=cmti8 % sans serif \font\twelvess=cmss12 % caps and small caps \font\twelvesc=cmcsc10 at 12pt % Definition of type size \def\twelvepoint{\def\rm{\fam 0\twelverm}% \textfont0=\twelverm \scriptfont0=\eightrm \scriptscriptfont0=\sixrm \def\mit{\fam\@ne} \def\oldstyle{\fam\@ne\twelve i} \textfont1=\twelvei \scriptfont1=\eighti \scriptscriptfont1=\sixi \def\cal{\fam\tw@} \textfont2=\twelvesy \scriptfont2=\eightsy \scriptscriptfont2=\sixsy \textfont3=\tenex \scriptfont3=\tenex \scriptscriptfont3=\tenex \def\it{\fam4\twelveit}% \textfont4=\twelveit \scriptfont4=\eightit \def\sl{\fam5\twelvesl}% \textfont5=\twelvesl \scriptfont5=\eightsl \def\bf{\fam6\twelvebf}% \textfont6=\twelvebf \scriptfont6=\eightbf \scriptscriptfont6=\sixbf \def\tt{\fam7\twelvett}% \textfont7=\twelvett \def\ss{\fam8\twelvess}% \textfont8=\twelvess \def\sc{\fam9\twelvesc}% \textfont9=\twelvesc \baselineskip 14dd% \abovedisplayskip 14dd plus 3dd minus 10dd% \belowdisplayskip 14dd plus 3dd minus 10dd% \abovedisplayshortskip 0dd plus 3dd% \belowdisplayshortskip 8dd plus 3dd minus 5dd% \rm} % skew character definitions \skewchar\twelvei='177 \skewchar\eighti='177 \skewchar\sixi='177 \skewchar\twelvesy='60 \skewchar\eightsy='60 \skewchar\sixsy='60
\catcode`\@=12 longer letter % @ is no \twelvepoint % ----
Teckensnitt i Latex NFSS (New font selection scheme) 4 egenskaper kan väljas oberoende. De flesta finns i en form som kommando med parameter och i en annan form som ändrar egenskapen tills vidare. Storlek \tiny \normalsize \huge \scriptsize \large \Huge \scriptscriptsize \Large \small \LARGE Familj \textrm{} \textsf{} \texttt{} Serie \textmd{} \textbf{} {\rmfamily } seriffer {\sffamily } linjärer {\ttfamily } skrivmaskinsstil {\mdseries } medium {\bfseries } fet
teckensnitt i Latex, forts. Form \textup{} {\upshape } rak \textit{} {\itshape } kursiv \textsl{} {\slshape } lutad \textsc{} {\scshape } kapitäler Övrigt \emph{} {\em } eftertryck \textnormal{} {\normalfont } normal I matematisk text \mathcal \mathrm \mathbf \mathsf \mathtt \mathit \mathnormal
Stilfiler För varje stil finns en metrikfil (.tfm). Den innehåller måtten på varje symbol uppgift om ordmellanrum, em, ex m.m. knipninginformation, t.ex. hur myckt avståndet i»av» ska minskas ligaturinformation, t.ex. att»fi» och»---» ska bytas mot»fi» resp.»». m.m. Vidare finns någon sorts»glyffil» som beskriver symbolernas form som bitkarta (.pxl,.gf eller.pk) eller som konturer m.m. (Adobe type 1, Truetype m.m.). Vissa utskriftsprogram (xdvi och dvips) anropar Metafont för att skapa matrisfiler om det behövs.
Teckenkategorier och syntaktiska enheter Tex hanterar åttabitstecken indelade i sexton»kategorier» nummer namn exempel 0 kommandotecken \ 1 gruppbörjan { 2 gruppslut } 3 formeltecken $ 4 tabulatortecken & 5 radslut CR 6 parametertecken # 7 exponenttecken ^ 8 indextecken _ 9 osynligt tecken NUL 10 blanktecken SP 11 bokstav A,, Z, a,, z (med swedish även å, ä, ö) 12 övrigt tecken + 13 aktivt tecken ~ 14 kommentartecken % 15 förbjudet tecken DEL
syntaktiska enheter, forts. Inuti TeX används en representation som syntaktiska enheter (tokens) som är kommandon eller tecken med kategorikod {\hskip 36 pt} representeras som { 1 hskip 3 12 6 12 SP 10 p 11 t 11 } 2
Tillstånd i TeXs/Latex TeX/Latex befinner sig i ett av 5 tillstånd. samlande material till sida eller annan vertikal lista samlande material till ett stycke samlande material till en horisontell lista samalande material till formel i löpande text samlande material till fristående formel I en \hbox görs ingen radbrytning. I en \vbox görs radplanering med aktuellt värde på \hsize d.v.s. det värde som gäller när stycket tar slut.
Speciella tecken Hej sätts med ''Hej'' (två apostrofer) Hej sätts med 'Hej' eller \rq Hej\rq»Hej» sätts med»hej», >>Hej>> eller \guillemotright Hej\guillemotright Hello sätts med ``Hello'' Hello sätts med `Hello' - divis, bindestreck -- halvlångt streck --- hellångt streck \- avstavningsanvisning $ - $ matematiskt minus \backslash \{ \} \% \& \$ \# \ { } % & $ #
Byggstenarna i TeX boxar har bredd, höjd och djup fjädrar (lim, glue) har naturlig längd, sträckbarhet och krympbarhet linjer har samma egenskaper som boxar men är svarta Dessa byggstenar sammanfogas med \hbox, \vbox och \vtop.
Boxar av boxar I en horisontell lista läggs referenspunkterna på samma nivå. \hbox{ } \hbox to längdmått{ } \hbox spread längdmått{ } \vbox{ } \vbox to längdmått{ } \vbox spread längdmått{ } \vtop analogt med \vbox Med \raise och \lower kan man lyfta resp. sänka en box och med \kern kan man flytta aktuell position. Logotypen för TeX kan definieras som \def\tex{\hbox{t\kern- 0.1667em\lower0.5ex\hbox{E}\kern- 0.125em X}}
Fjädrar \hskip fast del plus sträckbarhet minus krympbarhet \hskip 9 dd plus 3 dd minus 1 dd Exempel \hbox {\hbox to 5dd{\hfil} \hskip 9dd plus 3dd minus 6dd \hbox {\hbox to 6dd{\hfil} \hskip 9dd plus 6dd minus 2dd \hbox {\hbox to 3dd{\hfil} \hskip 12dd \hbox {\hbox to 8dd{\hfil}} 5 9 36 6 9 62 3 12 00 8 fast del: 52 sträckbarhet: 9, krympbarhet: 8 \hbox to 58dd +6 5 11 6 13 3 12 8 \hbox to 48dd 4 5 6 6 8 3 12 8 Fjädrar krymper aldrig mer än krympbarheten.
Fjädrar med obegränsad elasticitet \hskip 36pt plus 10pt minus 5pt Den fasta delen är alltid en längd, mätetal och måttenhet. Sträckbarhet och krympbarhet uttrycks i längd eller i obegränsad sträckbarhet/krympbarhet av ordning 1 3 (mätetal och någon av fil, fill och filll). \hskip 36pt plus 17fil minus 3.5filll Ändlig elasticitet är försumbar jämfört med obegränsad elasticitet och obegränsad elasticitet av viss ordning är försumbar jämfört med obegränsad elasticitet av högre ordning. \hskip 0pt plus 1fil \hskip 0pt plus 1fil minus 1fil \vskip 0pt plus 1fil \vskip 0pt plus 1fil minus 1fil \hfil \hss \vfil \vss
Exempel på fjädrar \hbox to \hsize{\hss Seminarium\hss} I PlainTeX finns följande definitioner. \def\line{\hbox to \hsize} \def\leftline#1{\line{#1\hss}} \def\rightline#1{\line{\hss#1}} \def\centerline#1{\line{\hss#1\hss}} Vi kan alltså skriva \centerline{seminarium}
Boxar i Latex \mbox{text} \makebox[width][pos]{text} \fbox{text} \framebox[width][pos]{text} Med width kan man ange boxens bredd, pos kan vara l (vänsterställt innehåll), r (högerställt) eller s (ska uppta fulla bredden). fbox ger kantlinje. Inne i text kan man använda \width, \height, \depth och \totalheight som innehåller de mått som skulle användas av \mbox. Innehållet i ovannämnda boxar behandlas i lr-läge och radplaneras ej.
Styckeboxar Med \parbox[pos]{width}{text} och \begin{minipage}[pos]{width} text \end{minipage} där pos är s (linjera boxens botten med baslinjen) eller t (linjera boxens topp med baslinjen) skapar man material som radplaneras.
Boxvariabler i Latex \newsavebox{\boxnamn} skapar en boxvariabel. Med \sbox{\boxname}{text}, \savebox{\boxname}[width][pos]{t ext} eller \begin{lrbox}{boxnamn} text \end{lrbox} kan man lagra boxen i boxvariabeln och nå den med \usebox{boxnamn}.
Stycken När TeX är i vertikalt tillstånd startar ett stycke med \noindent eller ett sättbart tecken. När \par eller motsvarande hittas radplaneras stycket och läggs till den aktuella vertikala listan. \parindent \hsize baslinjeavstånd \baselineskip extra mellanslag \parskip \leftskip \parfillskip \rightskip
Radavstånd Normalt ges radavståndet av \baselineskip och första radens placering av \topskip. Med \baselineskip x plus y minus z \lineskip p plus q minus r \lineskiplimit l d h Mellan raderna insätts x h d plus y minus z om x h d l p plus q minus r annars Extra avstånd genom \vskip och \kern tillkommer. Före varje nytt stycke insätts \parskip Med \topskip s plus t minus u insätts före översta stycket s h plus t minus u om s h 0 annars
radavstånd, forts. Radavstånd motsvarande Exakt x i MSWord får man med \baselineskip x \lineskiplimit -\vsize Radavstånd motsvarande Minst x får man med \baselineskip x \lineskiplimit 0pt \lineskip 0pt
Hängande indrag \hangindent=0mm \hangafter=0 Han tog ner arket; det var sådant där solgult konceptpapper, som det lyser av. Han lade det på salskakelugnens kappa, och lutad över detsamma läste han. \hangindent=20mm \hangafter=0 Han tog ner arket; det var sådant där solgult konceptpapper, som det lyser av. Han lade det på salskakelugnens kappa, och lutad över detsamma läste han. \hangindent=20mm \hangafter=1 Han tog ner arket; det var sådant där solgult konceptpapper, som det lyser av. Han lade det på salskakelugnens kappa, och lutad över detsamma läste han. \hangindent=20mm \hangafter=3 Han tog ner arket; det var sådant där solgult konceptpapper, som det lyser av. Han lade det på salskakelugnens kappa, och lutad över detsamma läste han. \hangindent=-20mm \hangafter=0 Han tog ner arket; det var sådant där solgult konceptpapper, som det lyser av. Han lade det på salskakelugnens kappa, och lutad över detsamma läste han. \hangindent=-20mm \hangafter=3 Han tog ner arket; det var sådant där solgult konceptpapper, som det lyser av. Han lade det på salskakelugnens kappa, och lutad över detsamma läste han. Han tog ner arket; det var sådant där solgult konceptpapper, som det lyser av. Han lade det på salskakelugnens kappa, och lutad över detsamma läste han. \hangindent=-20mm \hangafter=-3 Han tog ner arket; det var sådant där solgult konceptpapper, som det lyser av. Han lade det på salskakelugnens kappa, och lutad över detsamma läste han. \hangindent=20mm \hangafter=-3 Han tog ner arket; det var sådant där solgult konceptpapper, som det lyser av. Han lade det på salskakelugnens kappa, och lutad över detsamma läste han.
Marginaltext Text i marginalen Adam: Text Bertil: Text Cesar: Text \noindent\hbox to 0dd{\kern 20mm Adam:\hss}Text 9. Text 10. Text \noindent\hbox to 0dd{\hss 9.\hskip 1em} Text i indrag Text mera text \noindent\hbox to \parindent{\hfil$\bullet$\enspace}text
Linjer Linjer är svarta boxar \hrule width w height h depth d i vertikalt tillstånd och \vrule width w height h depth d i horisontellt tillstånd. Skönsvärden \hrule \vrule width * 0.4pt height 0.4pt * depth 0.0pt * *=måttet anpassas till omgivningen Gör en kantlinje 3pt utanför en box. \def\boxit#1{ \vbox{\hrule\hbox{ \vrule\hskip 3pt\vbox{ \vskip 3pt#1\vskip 3pt} \hskip 3pt\vrule} \hrule}}
Punktutföring Alfa...Omega Begynnelsen...Änden \hbox to \hsize{alfa\leaders\hbox to 15pt{\hss.\hss}\hss Omega} \leaders box-eller-linje fjäder Fjädern sträcks. På dess plats insätts linjen eller så många boxar som ryms. Boxar på olika rader linjerar.
Verbatim Ibland vill man sätta text som innehåller TeXkommandon utan att kommandona utförs. \verbc text c \verb*c text c sätter det som omges av tecknet direkt efter \verb (ej bokstav och ej asterisk). \verb* sätter med»synliga blanktecken». Med omgivningarna verbatim och verbatim* bibehålls textens radindelning.
Kommandodefinitioner i TeX \def inleder en kommandodefinition. Definitionen gäller inom gruppen eller tills kommandot definieras om. Utan parametrar \def\tex{\hbox{t 0.125em X}} Att skriva \TeX har»samma» effekt som att skriva \hbox{t 0.125em X}. \def\.{\kern 0.25em} Med parametrar (max 9 st) \def\boxit#1#2{ \vbox{\hrule\hbox{ \vrule\hskip #2\vbox{ \vskip {#2}#1\vskip #2} \hskip #2\vrule} \hrule}} \def\sats#1. #2\per{\medbreak \noindent{\bf{#1}.\enspace}% {\it{#2}}\par\medbreak}
kommandodefinitioner, forts. Argument får inte innehålla \par \def\bold#1{{\bf{#1}}} \long\def\bold#1{{\bf{#1}}} bättre är \def\beginbold{\begingroup\bf} \def\endgroup{\endgroup}
Kommandodefinitioner i Latex \newcommand{kommandonamn} [parameterantal][skönsvärde]{definition} \renewcommand{ Använd \newcommand om kommandot inte redan finns, \renewcommand om det finns och ska ändras och \providecommand om den nya definitionen ska ignoreras om kommandot redan finns. Ny omgivning \newenvironment{omgivningsnamn} [parameterantal][skönsvärde] {preludium}{postludium} \renewenvironment{ Nya paket I en fil mypackage.sty definierar man paketet mypackage: % Exempelpaket \ProvidesPackage{mypackage} \newcommand{
Formler Formler i löpande text omges med $ $. Fristående formler på egen rad omges med $$ $$. I formler får man tillgång till andra stilar och många specialtecken. TeX sköter avstånden. Funktionen $F(x)$ ger Funktionen F(x) ger Man kan skriva grekiska bokstäver. Variablerna $\alpha$ och $\xi$. Variablerna α och ξ Fristående formler centreras på raden. Sambandet $$a+h=xt$$ ger oss att Sambandet a+h=xt ger oss att IPLab, NADA, KTH Staffan Romberger 02-09-19
Formler i Latex Formler i löpande text skrivs med $ $, \( \) eller \begin{math} \end{math}. Fristående formler skrivs med \[ \] eller \begin{displaymath} \end{displaymath} Skrivsättet från PlainTeX med $$ $$ fungerar ibland men rekommenderas ej. Numrerade formler, liknande dem man får med \eqno eller \eqalignno i PlainTeX får man med \begin{equation} \end{equation} Flerradiga formler kan skrivas med omgivningarna eqnarray och eqnarray* (den senare utan formelnummer). Många tycker att eqnarray ger förstora mellanrum kring»=» o.d. Med paketet amstex eller amsmath och omgivningen align får man normala avstånd. IPLab, NADA, KTH Staffan Romberger 02-09-19
Index och exponenter $x^2$ $x_2$ x 2 x 2 Mindre grad används automatiskt för exponenter och indices. $x^12$ $x^{12}$ x 1 2 x 12 $x^2_i$ $x^2y^2$ x 2 i x 2 y 2 $x_{y^2}$ x y 2 $x^{2^2}$ $x_{i+1}$ $x^2\sigma_i$ x 22 x i+1 x 2 σ i 1
Formler i löpande text används ibland just för att komma åt specialtecken. $\Gamma$ $\S$ Γ \S $\heartsuit$ T E X ignorerar blanktecken i formler. Avstånd (utslutning) bestäms av särskilda regler. $a bc$ $$x=y a=b$$ abc x = ya = b $$x=y\qquad a=b$$ x = y a = b 2
Bråk $a/(b+c)$ $a\over b+c$ \(\frac{a}{b+c}\) $a\over b+{1\over2}$ a/(b + c) a b+c a b + c a b+ 1 2 $x+y^{2\over k+1}$ x + y 2 k+1 $a\atop 1+b$ $n+1\choose k$ $m\brack n$ $m\brace n-1$ a 1+b ( ) n+1 k [ m n ] { } m n 1 3
Rötter $\sqrt2$ 2 $\sqrt{x+2}$ x + 2 $\sqrt{x^3+\sqrt\alpha}$ x 3 + α $\root n+1\of a$ n+1 a $\sqrt[n+1]{a}$ n+1 a Rottecknets storlek anpassas automatiskt. Summor och integraler Man använder ^ och _ för att ange gränser i summor och integraler. $\sum x_n$ xn $$\sum x_n$$ xn $\sum_{n=1}^m x_n$ mn=1 x n 4
$$\sum_{n=1}^m x_n$$ m x n n=1 Gränserna sätts som index och exponent i formler i löpande text. Kan ändras med \limits och sättas med \nolimits. $\sum\limits_{n=1}^m x_n$ m x n n=1 $$\sum\nolimits_{n=1}^m x_n$$ m n=1 x n
Integrationsgränser sätts normalt som index och exponent både i formler i löpande text och i fristående formler. $\int_{-\infty}^{+\infty}$ + $$\int_0^{\pi\over2}$$ π 2 0 $\int\limits_{-\infty}^{+\infty}$ + 5
Utslutning i formler T E X gör det mesta bra automatiskt. \quad$$ $\qquad$ $\,$ $\>$ $\;$ $\!$ En fyrkant mellanrum Två fyrkanter mellanrum 1/6 fyrkant mellanrum 2/9 fyrkant mellanrum 5/18 fyrkant mellanrum 1/6 fyrkant mellanrum $$F_n=F_{n-1}+F_{n-2},\qquad n\geq2.$$ F n = F n 1 + F n 2, n 2. 6
$\int x dx$ xdx $\int x\,dx$ x dx n!(n+1)!* n!(n + 1)! n!\,(n+1)!* n! (n + 1)!
Funktionssymboler sin, cos $y=cos x$ $y=\cos x$ y = cosx y = cos x T E X känner till: \arccos \arcsin \arctan \arg \cos \cosh \cot \coth \csc \deg \det \dim \exp \gcd \hom \inf \ker \lg \lim \liminf \limsup \ln \log \max \min \Pr \sec \sin \sinh \sup \tan \tanh T E X»vet» var gränser o.d. ska sitta. $$\max_{1\leq n \leq m}\log_2p_n$$ max 1 n m log 2 P n 7
Text i formler $x^3+\hbox{lower order terms}$ \(x^3+\mbox{lower order terms}\) x 3 + lower order terms
Formelnummer m.m. $$a=\sin x\eqno(17)$$ \begin{equation}a=\sin x\end{equation} a = sin x (1) $$b=\cos y\leqno(18)$$ Flera fristående formler $$a+b=3$$ $$b=5$$ a + b = 3 b = 5 8
$$\eqalign{a+b&=3\cr b&=6\cr}$$ \begin{eqnarray*} a+b&=3\\ b&=6 \end{eqnarray*} a + b = 3 b = 6 9
Parenteser Storleken kan dels styras explicit med \big, \Big, \bigg och \Bigg, dels automatiskt med \left och \right. ( \lbrack [ \lbrace { ) \rbrack ] \rbrace } \lfloor \lceil \langle \rfloor \rceil \rangle \slash / \vert \uparrow \backslash \ \Vert \Uparrow \downarrow \updownarrow. \Downarrow \Updownarrow $\bigl\vert\vert x\vert+\vert y\vert\bigr\vert$ x + y $1+\left{1\over1-x^2\right)^3$ 1 + ( 1 1 x 2 ) 3 10
Formelnummer m.m. \begin{equation}a=\sin x\end{equation} a = sin x (2) Omgivningen displaymath genererar inga nummer. Med leqno som parameter till \documentclass placeras formelnumren istället till vänster. \begin{eqnarray} a+b=3\nonumber\\b=5 \end{eqnarray} a + b = 3 b = 5 (3) Numrering för en ekvation i systemet undertrycks med \nonumber före \\. Omgivningen eqnarray* genererar inga nummer. \begin{eqnarray}a+b&=&3\\b&=&5\end{eqnarray} a + b = 3 (4) b = 5 (5) 11
Matriser \[\left(\begin{array}{ccc} x-\lambda&1 &0\\ 0 &x-\lambda&1\\ 0 &0 &x-\lambda \end{array}\right)\] x λ 1 0 0 x λ 1 0 0 x λ \[\det A=\left \begin{array}{ccc} x-\lambda&1 &0\\ 0 &x-\lambda&1\\ 0 &0 &x-\lambda \end{array}\right \] det A = x λ 1 0 0 x λ 1 0 0 x λ 12
\[B=\left(\begin{array}{llll} b_{11}&b_{12}&\ldots&b_{1n}\\ b_{21}&b_{22}&\ldots&b_{2n}\\ \ldots&\ldots&\ddots&\ldots\\ b_{m1}&b_{m2}&\ldots&b_{mn} \end{array}\right)\] B = b 11 b 12... b 1n b 21 b 22... b 2n............ b m1 b m2... b mn 13
Uppräkningar (ellipser) $x...y$ x...y Enligt vanliga svenska konventioner sätts punkterna alltid på linjen. Visa att $(1-x)^{-1}=1+x+x^2+\ldots\,$. Visa att (1 x) 1 = 1 + x + x 2 +.... Lätt inses att $a_i<b_i$ för $i=1$, 2, $\ldots\,$, $n$. Lätt inses att a i < b i för i = 1, 2,..., n. Koefficienterna $c_0$, $c_1$, \dots, $c_n$ är positiva. Koefficienterna c 0, c 1,..., c n är positiva. \dots är en förkortning för $\ldots\,$. 14
Enkla tabeller i Latex I Latex hanteras enkla tabeller med \begin{tabbing} \end{tabbing} Inledningsvis finns ett enda tabbläge vid vänstermarginalen. \= sätt tabbläge \\ avsluta rad \kill avsluta mallrad som inte sätts \> flytta till nästa tabbläge \< flytta till föregående tabbläge \+ flytta radbörjan till nästa tabbläge \- flytta radbörjan till föregående tabbläge \pushtabs \poptabs spara och återställ satta tabblägen left\'right högerställ left och vänsterställ right mot nästa tabbläge \`text högerställ text mot högermarginalen IPLab, NADA, KTH Staffan Romberger 02-09-19
Tabeller i Latex Med \begin{tabular}[pos]{cols} rows \end{tabular} och \begin{tabular*}{width}[pos]{cols} rows \end{tabular} skapar man en tabell som centreras vertikalt på den externa baslinjen eller med pos som t med första tabellraden linjerad med den externa baslinjen och med pos som b med sista tabellraden linjerad med den externa baslinjen. cols är en mallrad som byggs av l (vänsterställt), r (högerställt), c (centrerat), p{wth} (som \parbox[t]{wth}{celldata},, (enkel resp. dubbel vertikal linje) och @{text} (för att ersätta kolumnmellanrummet med något). IPLab, NADA, KTH Staffan Romberger 02-09-19
Allmän tabell i LAT E X \begin{tabular}{@{}lcrrr@{}} \hline Utsläppskälla &1970&1980&1990&1995 \vrule width 0pt height 25pt depth 10pt\\\hline Vägtrafik &x&159&165&181 \vrule width 0pt height 25pt depth 10pt\\\hline Industriprocesser &x&24&10&10 \vrule width 0pt height 25pt depth 10pt\\\hline summa&302&317&284&309 \vrule width 0pt height 25pt depth 10pt\\\hline \end{tabular} som ger Utsläppskälla 1970 1980 1990 1995 Vägtrafik x 159 165 181 Industriprocesser x 24 10 10 summa 302 317 284 309 15
tabeller i Latex, forts rows beskriver tabellraderna som avslutas med \\. Kolumnerna åtskiljs av &. Varje cell hanteras som en grupp. \hline får användas före och efter raderna. \cline{n-m} drar en linje genom kolumnerna n t.o.m. m. \multicolumn{num}{col}{text} ger möjlighet att sätta över många (num) kolumner. \vline drar en vertikal linje. \begin{tabular} { r l rrr r@{:}l r@{:}l c } \hline\multicolumn{10}{ c } {\rule[-3mm]{0mm}{8mm}\bfseries 1st Regional Soccer League --- Final Results 1994/95}\\ \hline &\itshape Club &\itshape W &\itshape T &\itshape L & \multicolumn{2}{c } {\itshape Goals} & \multicolumn{2}{c } {\itshape Points} &\itshape Remarks \\ \hline\hline 1 & Amesville Rockets & 19 & 13 & 1 & 66&31 & 51&15 & League Champs\\ \hline \end{tabular} IPLab, NADA, KTH Staffan Romberger 02-09-19
Tabeller i LAT E X \begin{tabular} { r l rrr r@{:}l r@{:}l c } \hline\multicolumn{10}{ c } {\rule[-3mm]{0mm}{8mm}\bfseries 1st Regional Soccer League --- Final Results 1994/95}\\ \hline &\itshape Club &\itshape W &\itshape T &\itshape L & \multicolumn{2}{c } {\itshape Goals} & \multicolumn{2}{c } {\itshape Points} &\itshape Remarks \\ \hline\hline 1 & Amesville Rockets & 19 & 13 & 1 & 66&31 & 51&15 & League Champs\\ \hline \end{tabular} 1st Regional Soccer League Final Results 1994/95 Club W T L Goals Points Remarks 1 Amesville Rockets 19 13 1 66:31 51:15 League Champ 2
Om sidor \documentclass kan ha parametrarna 10pt, 11pt eller 12pt, a4paper, landscape, twocolumn, twoside, leqno, fleqn m.fl. Man väljer disposition av sidorna med \pagestyle{sidtyp} och aktuell sida med \thispagestyle{sidtyp} där sidtyp kan vara plain, empty, headings eller myheadings. Utseende av huvud sätts med \markright{högerhuvud} eller \markboth{vänsterhuvud}{högerhuvud}. Sidfötter hämtas från kommandona \@oddfoot och \@evenfoot som också kan omdefinieras. IPLab, NADA, KTH Staffan Romberger 02-09-19
Litteraturreferenser i TeX 1 TeX har hjälpmedel för att hantera litteraturreferenser. Med programmet Bibtex kan man göra så här: Skapa en litteraturdatabas med namntillägget.bib. Varje verk har en etikett (t.ex. Knuth82) Välj en lämplig stil för referenser och litteraturförteckning (.bst och ev..sty) Komplettera latex-dokumentet med \cite{etikett} där det ska vara verkreferens och \bibliographystyle{stilnamn} \bibliography{databasnamn} där litteraturförteckningen ska infogas. Det kan också behövas något extra paket som laddas med \usepackage{}. IPLab, NADA, KTH Staffan Romberger 02-09-19
Litteraturreferenser i TeX 2 Därefter kompilerar man latexdokumentet, kör programmet Bibtex med dokumentnamnet som parameter och till slut kompilerar man igen två gånger. Efter detta finns det färdiga dokumentet i.dvi-filen. Med paketert natbib och stilen nadanat (som är en modifiering av plainnat) blir verkbeskrivningarna mer enligt tumreglerna och man kan använda \citet{} för att få namnet före en parentes med årtalet. Exempel på databasfil (lreg.bib) @techreport{knuth82, title ={{The \textsf{web} System of Structured Documentation}}, month =sep, year = 1993, author ={Donald E. Knuth}, address ={Stanford, CA 94305}, number ={STAN-CS-83-980}, institution ={Department of Computer Science, Stanford University}} IPLab, NADA, KTH Staffan Romberger 02-09-19
Litteraturreferenser i TeX 3 documentclass[a4paper]{article} \usepackage[latin1]{inputenc} \usepackage[swedish]{babel} \usepackage{multicol} \usepackage{apalike} \begin{document} Fragment av dokument med referens. \begin{multicols}{2}[ett litet exempel] Detta exempel är kompilerat med tetex efter module add tex \cite{knuth82}. Ganska mycket text som ska delas i två kolumner och i bästa fall också balanseras. Ganska mycket text som ska delas i två kolumner och i bästa fall också balanseras. Ganska mycket text som ska delas i två kolumner och i bästa fall också balanseras. Ganska mycket text som ska delas i två kolumner och i bästa fall också balanseras. \end{multicols} \begin{multicols}{2}[ett litet exempel] Ganska mycket text som ska delas i två kolumner och i bästa fall också balanseras. Ganska mycket text som ska delas i två kolumner och i bästa fall också balanseras. \end{multicols} \begin{multicols}{2} \bibliographystyle{apalike} \bibliography{lreg} \end{multicols} \end{document} IPLab, NADA, KTH Staffan Romberger 02-09-19
Litteraturreferenser i TeX 4 IPLab, NADA, KTH Staffan Romberger 02-09-19
Avstavning och radplanering Läs om avstavning Knuth Liangs metod och radplanering Knuth-Plass metod i kursmaterialet. IPLab, NADA, KTH Staffan Romberger 02-09-19
Litteraturförteckning på svenska Låt.tex-filen innehålla t.ex.: \usepackage{authordate1-4} Som \cite{ab} \cite{da} Ångström~\cite{aa} \cite{bb} \cite{cc} \cite{dd} skriver. Alltid något. \bibliographystyle{authordate2} \bibliography{srom}.bib-filen: @book{ab, title = {Om m{å}tt -- 2}, author = {Lillen {Å}ngstr{ö}m}, publisher = {Addison \& Wesley}, year =1998} @book{bb, title = {Om vikt}, author = {Lillen {Ä}rlig}, IPLab, NADA, KTH Staffan Romberger 04-11-07
publisher = {Addison \& Wesley}, year =1996} Gör >latex fil >bibtex fil Gå in i srom.bbl och justera bokstavsordningen. >latex fil som ger Det går nog att hitta ett sätt att få Bibtex att sortera rätt, ev. med Babelbib. IPLab, NADA, KTH Staffan Romberger 04-11-07