Hon delar med sig av sin kompetens och erfarenheter till Tanzania.

3 2017 ÖGONSJUKSKÖTERSKAN LOTTA STOLZ: Hon delar med sig av sin kompetens och erfarenheter till Tanzania. Nu startar ÖT tre nya artikelserier med bland annat Glaukom i världen. TIDNINGEN FRÅN SVENSKA GLAUKOMFÖRBUNDET Ögontrycket Nr 3 2017 1

Nr 3 2017 Tidning från Svenska Glaukomförbundet Redaktionskommitté som framställt och ansvarar för innehåll: Lars Steen och Lars Karbin Ansvarig utgivare: Lars Steen Redaktör: Örjan Andersson Ej signerat material är författat av redaktören Ej namngiven fotograf är fotat av redaktören ISSN: 1653-4069 Redaktionens adress: Ögontrycket c/o Örjan Andersson Ekhovsvägen 20, 647 32 Mariefred Mail: ogontrycket@glaukomforbundet.se Om du vill ha Ögontrycket som taltidning i DAISY-format så kontakta din glaukomförening. Produktion: DanagårdLiTHO, Ödeshög Omslagsbild: Lotta Stoltz, ögonsjuksköterska som jobbat i Tanzania. (Foto: Örjan Andersson) GLAU KOM FÖR BUN DET INNEHÅLL Ledare 3 Redaktör n har ordet 4 5 10 Glaukom i världen 11 Fråga Doktorn 16 Om fallolyckor 18 20 Landet Runt 22 24 Debatt 26 Adress sida 27 Glaukom i varda n 28 Ögonsjukdomar grå starr Rapport Ögonläkarföreningens årsmöte Aktiv glaukomförening Ögats Dag i Göteborg Utgivning av Ögontrycket 2017 Nr 4 Utgivning vecka 50 manusstopp måndag 13/11 2 Ögontrycket Nr 3 2017

Ledare Det krävs nytänkande för den framtida glaukomsjukvården Bästa medlemmar och läsare! Dessvärre ser vi nu ett rätt mörkt framtidsperspektiv för oss med glaukom. På många håll i Sverige är det många glaukomläkare som närmar sig eller har passerat 65 år. Visserligen är det många läkare som numer fortsätter att arbeta några år till, vilket vi är tacksamma för. Signaler kommer ändå till oss om svårigheter att besätta ögonläkartjänster. Samtidigt vet vi att vi i Sverige har hälften så många ögonläkare i förhållande till befolkningen som man har i Norge och Finland! Utbilda och rekrytera Den andra viktiga personalgruppen i ögonsjukvården är ögonsjuksköterskorna. Enligt uppgift kommer 50 % av dagens ögonsjuksköterskor att pensioneras inom de kommande 10 åren. Det blir således synnerligen viktigt att de ansvariga i sjukvården anstränger sig att utbilda och rekrytera tillräckligt mycket personal. Dessa förhållanden måste då också relateras till den förväntade ökningen av patienter med glaukom. Denna ökning är i huvudsak förknippat med den ökande medellivslängden. Vissa prognoser pekar på en ökning på 50 % inom de kommande fem åren. Optiker en resurs Om ögonsjukvården ska kunna tackla detta krävs ett betydande inslag av nytänkande eftersom det inte verkar gå att utöka de ekonomiska anslagen till området. En betydande sådan resurs skulle kunna vara välutbildade optiker som dels skulle kunna förbättra vårdkedjan, men också kunna utföra en mer avancerad screening och därmed minska trycket på mottagningarna så att bara patienter med säkert glaukom skulle remitteras dit. I höst kommer styrelsen att kalla till en planeringskonferens där vi kommer att utvärdera tidigare verksamhetsplaner och se om de fortfarande är tillräckligt bra eller om de bör omarbetas. Mer om detta kommer senare. Tänk också på att stötta era styrelser i deras viktiga arbete! Lars Steen, förbundsordförande Ögontrycket Nr 3 2017 3

Redaktör n har ordet: Nu går starten för Ögontryckets tre nya artikelserier Redaktören Örjan Andersson som planerar tre nya artikelserier. Här i hemmaträdgården framför en prunkande fjärilsblomma. Foto: Catherine Andersson I detta nummer av Ögontrycket avslutas den långa artikelserien AKTIV GLAUKOMFÖRENING. Sist ut är Dalarna Norra som visar på ett gott samarbete med glaukomsjukvården i sin region. Nu har därmed Glaukomförbundets femton föreningar fått presentera sig. Med detta nummer av ÖT startar vi tre nya artikelserier. En artikelserie som vi kallar Glaukom i Världen. Hur ser det ut i andra länder, vilka resurser har man där för diagnostisering och behandling av glaukom? En andra artikelserie handlar om våra vanligaste ögonsjukdomar. Under devisen Gul, Grön och Grå kommer vi att djupdyka i de ögonsjukdomar som drabbar många av oss. En tredje artikelserie benämns Glaukom i varda n där vi på baksidan av Ögontrycket intervjuar en medlem i varje nummer. Vilka är problemen i vardagen och vilken behandling får man för sitt glaukom? Med hopp om intressant läsning önskar vi en höst där Ögontrycket mer än någonsin vill vara till nytta för dig som medlem. Bästa hälsningar Redaktören Örjan Andersson 4 Ögontrycket Nr 3 2017

GUL, GRÖN OCH GRÅ OM VANLIGA ÖGONSJUKDOMAR Grå starr eller katarakt är en högst vanlig ögonsjukdom men som går att bota genom operation Vi startar med den grå. Katarakt är den medicinska termen för grå starr och som innebär att ögats lins grumlas. Vanligast bland äldre och att försämringen går ganska långsamt. Men katarakt kan även förekomma i alla åldrar och man kan till och med födas med katarakt. Ju yngre man är desto snabbare går sjukdomsförloppet. Ett vanligt första tecken är att ögats brytningskraft förändras åt det närsynta hållet. Man kan till exempel uppleva att det är lättare att läsa utan läsglasögon. Men ganska snart upplever man en ökad dimmighet eller disighet. Bländningsbesvär är vanliga och det blir besvärligt att köra bil särskilt i mörker och det är vanligt med dubbelseende på det drabbade ögat. Enskilda ljuskäglor kan upplevas som strålkastare med ljusspridning åt flera håll. Oftast drabbas båda ögonen men det är inte ovanligt att det ena ögat drabbas först och att gråstarr utvecklas på det andra ögat efter en tid. Operation enda möjligheten Ända sedan antiken har man gjort operationer då det inte finns någon medicinsk behandling. På den tiden stack man in en nål i ögat för att trycka ned den grumliga ögonlinsen i glaskroppen. Då kunde man skapa en klar väg för det infallande ljuset mot näthinnan. Denna metod som användes av så kallade starrstickare användes långt in på 1900-talet. Numera finns som väl är mer utvecklade metoder som är definitivt snällare mot patienten. Numera avlägsnas den drabbade linsen från ögat och ersätts med en konstgjord lins, så att man ka se klart igen. Dags för operation Förr hävdade man att man skulle vänta till starren hade mognat innan man gjorde operation. Idag vet man bättre, att vänta medför onödiga besvär för patienten och dessutom får kirurgen ett svårare jobb med ökad komplikationsrisk. Därför är det bästa att låta sig opereras så snart man har besvär av sin gråstarr. Och man blir aldrig för gammal för att opereras. Operationen är enkel och man åker hem samma dag efter ingreppet som inte tar mer än ca 20 minuter. Så här går operationen till Med dagens moderna operationsteknik gör man ett mycket litet snitt i ögat. Ögontrycket Nr 3 2017 5

GUL, GRÖN OCH GRÅ OM VANLIGA ÖGONSJUKDOMAR På operationsbordet inbäddad i plast. Nu är det dags för ingreppet! Med hjälp av ett tunt rörformat instrument och med hjälp av ultraljud sönderdelar man och suger ut den kataraktdrabbade linsen ur ögat. Därefter implanteras en konstgjord lins på den gamla linsens plats. Den nya linsen som är tillverkad i ett mjukt plastmaterial gör det möjligt för kirurgen att vika ihop linsen innan den implanteras. Väl på plats viks den sedan ut i ögat. Med den nya tekniken behöver man inte vidga snittet så mycket som man tvingades till förr. Ögat läks fort och man behöver inte sy ihop snittet. Lokalbedövning Dagens operationer genomförs med lokalbedövning utan sprutor bara ögondroppar. Bedövningen påverkar inte synen eller förmågan att blinka. Efter operationen behövs inget förband över ögat och man kan se med ögat efter bara en kort stund så fort bländningen från operationsmikroskopet släppt. Det är inte ovanligt att man har i det närmaste normal synskärpa redan dagen efter operationen. Efter en stunds vila får man åka hem och numera görs oftast en efterkontroll inom 1 2 veckor. Efterstarr Efterstarr betyder att det utvecklas en grumlighet i den tunna linskapsel som 6 Ögontrycket Nr 3 2017

GUL, GRÖN OCH GRÅ OM VANLIGA ÖGONSJUKDOMAR sparas vid operationen och där den konstgjorda linsen placeras. Symptomen är ungefär desamma som vid gråstarr med dimmig syn och bländningsproblem. Vanligast är att efterstarren dyker upp efter ett år efter starroperationen. Åtgärden för att behandla efterstarr är laserbehandling så kallad YAG-laser. Vid behandlingen fokuseras laserljuset på den tunna linskapseln som då spricker upp centralt och ger en klar zon att se genom. Med hjälp av instrument har kirurgen Anthony Chang full kontroll på operationens förlopp. Glaukom-appen hjälper dig att minnas dina ögondroppar Ladda ner den i dag för din syns skull Glaukom-appen finns att ladda ner på AppStore och på Google play Android. Sök efter: Glaukom appen för min syns skull Allergan Norden AB, Strandbergsgatan 61, 112 51 Stockholm SW/0049/2015a Date of prep. Jun 2016 Ögontrycket Nr 3 2017 7

GUL, GRÖN OCH GRÅ OM VANLIGA ÖGONSJUKDOMAR Anthony Chang, skicklig kirurg på ögonkliniken Medsyn och som årligen gör hundratals gråstarrsoperationer. Här kan man klart se skillnaden i grumligheten före och efter operationen. Ett öga i taget Det normala är att operera ett öga i taget även om båda ögonen är drabbade av gråstarr men idag förekommer att man opererar båda ögonen vid ett och samma tillfälle. Det finns ingen operation som är helt riskfri men med dagens operationstekniker är komplikationsrisken mycket låg. Fördelen att operera båda ögonen samtidigt är för patienten att slippa långa vänteköer och sjukvården kan spara in på mottagningsbesöken och då erbjuda fler patienter tid för undersökning. Patienten har ytterst litet besvär från de opererade ögonen och kan se bra nästan omedelbart. Långa väntetider Väntetiderna för att få en kataraktoperation varierar mellan sjukhusen och de olika landstingen och vården försöker prioritera mellan patienter beroende på graden av besvär och nedsatt synfunktion. Text: Örjan Andersson Bild: Anna Mangare Källa och referens: Bo Hedqvist, Ögonspegeln 8 Ögontrycket Nr 3 2017

GUL, GRÖN OCH GRÅ OM VANLIGA ÖGONSJUKDOMAR ÖT:s redaktör om kataraktoperationen: Lätt som en plätt nu ser jag som en falk Efter mycket oro, skrajsenhet och noga övervägande beslutade jag mig ändå att göra en gråstarrsoperation. I samband med högt tryck på högerögat och remiss från optiker till en ögonklinik för några år sedan upptäcktes också grå starr på båda ögonen. Rädd som jag är om mina ögon och en förmåga att dramatisera varje ingrepp har jag väntat in i det längsta. Men för ett halvår sedan blev det svårt att köra bil särskilt i mörker med ljuskäglor som för mig blev rena strålkastarna som spred ljus åt alla håll med blixtliknande inslag. Nu var det dags för operation. Nu var dagen kommen i augusti månad. Inställelse på den privata ögonkliniken Medsyn som jag besökt några gånger i Södertälje. Men operationerna genomförs på Medsyns ögonklinik i Tumba. Blir körd av min son som tagit ledigt från jobbet. Nervös, gillar inte att de ska rota i själens spegel. Men blir väl bemött och omhändertagen av en lugn och inkännande ögonsjuksköterska, Anna Mangare som ger en droppe i ögat och frågar om jag behöver något lugnande inför operationen. Mitt svar är extra allt och jag får en mugg med lite flytande som ska vara lugnande. Detta sker utanför operationsrummet. Jag ber Kirurgen Anthony Chang berättar mycket pedagogiskt vad man tänker göra samtidigt som jag bäddas in i plast. henne också att ta några bilder under operationen för Ögontryckets räkning. Väl uppe på operationsbordet möts jag av kirurgen Anthony Chang som gör mig lugnare. Han berättar mycket pedagogiskt vad man tänker göra samtidigt som jag bäddas in i plast. Med starkt ljus men utan några som helst smärtor genomför han operationen med ögonsjuksköterskan som assistent. Han gör ju det här hundratals gånger per år så det känns helt tryggt. Efter 15 20 minuter är allt över. Det här var ju lätt som en plätt och definitivt inget att oro sig för. Genast ser jag bättre och klarare. Numera ser jag som en falk och att köra bil är en fröjd. Andra ögat är bokat till slutet av september och jag oroar mig inte överhuvudtaget. Med proffsig hjälp är det som sagt lätt som en plätt och tänk vad jag kommer att se efter ytterligare en operation. Örjan Andersson Ögontrycket Nr 3 2017 9

Rapport från Sveriges Ögonläkarförenings årsmöte i Umeå 23 25 augusti: Utbildning och samverkan med optikerna i Halland På programmet fanns ett fritt föredrag och en poster som behandlade glaukom ur skilda vinklar. Dessutom fanns det ett symposium som behandlade kirurgi som alternativ behandling vid glaukom. Föredraget hade titeln Stor risk för kraftigt ökat antal blinda på grund av glaukom i Halland och presenterades av glaukomansvarig läkare i Halland, Johan Semby. Johan tillträdde som glaukomansvarig i Halland för några år sedan varvid det inte fanns några skriftliga riktlinjer att gå efter. Efter kritik av IVO för att långa väntetider hade försämrat synen för några patienter beslöt han att strama upp verksamheten. En annan viktig prognossignal är dels att bristen på ögonläkare och ögonsjuksköterskor blir allt mer kännbar och dels att antalet patienter med glaukom troligen kommer att öka avsevärt. Ett annat problem var att många remisser från optiker rörde personer med lätt tryckförhöjning, men som inte hade några som helst tecken på nervskada. Av denna anledning har man startat ett projekt som innebär utbildning och samverkan med optikerna i Halland. Postersessionen handlade om värdet av att behandla med konserveringsmedelfria ögondroppar vilket främst kunde dokumenteras med att det uppstod mindre irritation och rodnad i ögat. Seminariet om ögonkirurgi var väldigt tekniskt och svårt att greppa för en icke ögonläkare. Det verkar finnas en uppsjö av olika metoder som tillämpar dels direkt filtrationskirurgi men också diverse tekniska hjälpmedel som ventiler och shuntar. Det är den enskilde ögonkirurgen som lär sig en viss metod som hen blir bekant med och blir skicklig med goda resultat som följd. Den främsta indikationen är terapisvikt med droppar. Den kan i sin tur bero på att patienterna inte följer sina ordinationer fullt ut. Lars Steen Ett stort tack till er som donerat och skänkt pengar till glaukomforskningen! Använd SGF:s plusgirokonto: 56 42 28-5 SGF donationer 10 Ögontrycket Nr 3 2017

Ögonsjuksköterskan Lotta Stolz om sitt arbete i Tanzania: Varmt mottagande men med en svag organisation och oerhörd brist på resurser I hemstaden Helsingborg nära färjeläget möter ÖT Lotta Stolz 54 år och ögonsjuksköterska sedan 15 år. Det fullkomligt flödar av energi kring Lotta som är nyligen hemkommen från sin tredje resa till Kolandoto Hospital i Tanzania. I högt tempo berättar hon om sina erfarenheter från sina Afrikaresor och sitt arbete på en ögonklinik som har stora ambitioner i sitt behandlingsarbete men stor brist på resurser i form av personal, apparatur och mediciner. Ända sedan jag gick ut sjuksköterskeskolan i Helsingborg 1984 har jag närt tanken att jag någon gång ska använda min utbildning och mina kunskaper för att ge mig ut i världen för att hjälpa dem på platser som inte har våra vårdresurser, säger en entusiastisk Lotta Stolz. Men åren gick med vidareutbildning till ögonsjuksköterska och familjebildning. När hennes två pojkar växt upp, idag 23 och 29 år så insåg hon att nu var det läge att realisera sina planer. Men hon var tveksam att binda sig för ett helt år som hjälparbetare vilket de flesta hjälporganisationer kräver. En enda läkare Har man aldrig gjort något sådant här förut kan det vara tufft att binda upp sig så länge, säger hon och berättar samtidigt om hur hon hittade rätt organisation: Jag fick höra GLAUKOM I VÄRLDEN Ögontrycket Nr 3 2017 11

talas om den svenska hjälporganisationen I Aid Africa ( IAA) under hösten 2014 och kontaktade dem för att efterhöra intresset för mina insatser. Hjälporganisationen IAA har sedan flera år ett samarbete med sjukhuset i Kolandoto i Tanzania som är ett missionssjukhus från 1913. Idag drivs sjukhuset av African Inland Church Tanzania (AICT) och har cirka 180 bäddar och drygt 130 anställda. Sjukhuset ligger i Shinyanga regionen, en av 26 administrativa regioner i Tanzania och har sedan 2011 ett samarbetsavtal med staten. Upptagningsområdet är 1,5 miljoner människor. På sjukhuset finns en ögonklinik som får betecknas som regional, då det är den enda kliniken i området som erbjuder ögonkirurgi, berättar Lotta. Här behandlas starrpatienter, glaukompatienter samt övrig akut och poliklinisk kirurgi. Många av patienterna som behandlas är traumapatienter. I ledningen står den enda ögonläkaren Dr Katani som driver verksamheten tillsammans med två ögon- sjuksköterskor och sju undersköterskor. Under 2013 registrerades 5 200 sjukbesök och 861 starroperationer. Pilotprojekt Sjukhuset har också ansvar för fem läkarstationer som finns spridda i Väntrummet på sjukhuset i Kolandoto. Vårdrummet, den manliga sidan vid sjukhuset i Kolandoto. regionen, dit regelbundna besök görs för att screena patienter och operera dem för starr på närliggande sjukhus. Intäkterna till sjukhuset grundar sig i första hand på patientavgifter som ska täcka kostnaderna för personal och material medan AICT står GLAUKOM I VÄRLDEN 12 Ögontrycket Nr 3 2017

för underhåll av byggnaderna. Mitt engagemang skulle omfatta två månader och hösten 2014 planerades vad mina insatser skulle innehålla. Min uppgift blev att hjälpa till i den dagliga vården och med övrig personal utbyta erfarenheter både organisatoriskt och medicinskt. Det gällde att identifiera behov som kunde driva utvecklingen på ögonmottagningen framåt. Eftersom jag var den första ögonsjuksköterskan som arbetade som volontär blev detta något av ett pilotprojekt som borde utvärderas för framtiden, säger Lotta. Dr Katan hade önskemål att få hjälp med att organisera förråd, lagerhållning och inköp då det saknades en överskådlig lagerhållning vilket fick till följd att ibland stod man utan behövligt material. Dessutom finns ett stort behov av donationer för att kunna driva en fortsatt verksamhet. Under hösten 2014 förberedde Lotta sin resa genom att kontakta en rad aktörer som kunde erbjuda material för starroperationer och donationsavtal tecknades. Intraoculära linser, viscoelastika, suturer, knivar och andra instrument samlades in tillsammans med adekvata läkemedel. Lotta kunde överräcka material till ett värde av tvåhundratusen vid ankomsten till sjukhuset i Kolandoto. Lager av glasögon Under min vistelse vid sjukhuset har jag försökt att bli en del av ögonteamet och deltagit i de olika momenten av arbetet. Allt för att tillsammans med personalen identifiera och diskutera olika utvecklingsområden och få en förståelse för hur man arbetar och varför, vilka kunskaper som finns, styrkor och svagheter, behov och möjligheter, berättar Lotta. Måndagar och tisdagar fick hon assistera Dr Katani vid planerade starroperationer där man utför 10 operationer per dag. Under de första veckorna fick hon också, enligt önskemål, inventera ögonavdelningens olika förråd. Slänga gammalt och oanvändbart material. Lotta organiserade också förrådet på operationsavdelningen. Här skulle bara finnas sådant material som hade med operationerna att göra. En inventariepärm skapades och inventarier som linser och viscoelastika organiserades efter utgångsdatum. Med uppröjning och organisation gjordes lagret av inventarier överskådligt GLAUKOM I VÄRLDEN Ögontrycket Nr 3 2017 13

Hennes värme till medarbetarna vid Kolandotosjukhuset avslöjas i hennes berättande. och lagersaldona blev alltid aktuella. Vi såg också över avdelningens lager av glasögon som delas ut till patienter som söker för ålderssynthet eller lättare synfel. Glasögonen var spridda över avdelningens olika förråd och styrkorna var blandade. Även här samlade vi glasögonen i olika lådor på ett ställe och märkte upp styrkorna. Förrådet låstes och en av undersköterskorna fick ansvaret för utlämnandet och att justera lagersaldot. Nu blev det genast enklare att se vilka styrkor som var aktuella för framtida beställningar, förklarar en praktisk och organiserad Lotta. Positiva medarbetare Ögonkliniken består av positiva medarbetare med god sammanhållning och där patienterna har stor tillit till sjukhuset och dess personal. Personalen är kompetent men får knappast någon vidareutbildning. Erfarenhet inom arbetet gör att man har öga för det som bör göras. Man lär av varandra och en del består av Learning by doing och utvärdering av detta, säger Lotta och där hennes värme till medarbetarna avslöjas i berättandet. Den ständiga bristen på material gör att man får svårt att hålla fast vid fastlagda rutiner. Ett exempel är desinficering av händer mellan handhavandet av patienterna. Sprit är otroligt dyrt, för en och en halv liter får man betala 400 kronor vilket kan jämföras med en undersköterskelön som ligger på 800 kronor i månaden. Detta leder till stor risk att sprida infektioner mellan patienter. Bristen på vatten och långt avstånd mellan vaskarna gör också att vanlig handtvätt inte blir utförd så ofta som man skulle vilja. Under klinikdagarna har Lotta också konstaterat att de flesta glaukompatienterna inte följs upp med ögontryck. Då det inte finns kontinuerligt registrerade tryck blir det svårt att GLAUKOM I VÄRLDEN 14 Ögontrycket Nr 3 2017

följa effekten av insatta läkemedel. Även vid diagnostiseringen är trycket av stor betydelse, säger Lotta och fortsätter: En lufttonometer skulle betyda att patienterna kunde utvärderas eller diagnostiseras lättare även av ögonsjuksköterskorna som handlägger patienterna de dagar då läkaren inte är på plats. En lufttonometer är mycket enkel att hantera och all avdelningspersonal skulle med lätthet kunna göra tonuskontroll på patienten innan läkarbesöket. Kollegorna hejar på! Den första resan 2015 har sedan följts upp av en andra resa i augusti september 2016 och en tredje resa i maj juni 2017. Lotta Stolz är nu hemkommen från sin tredje resa till Tanzania och kan berätta om att hon inför tredje resan tog fasta på de behov hon upptäckt vid sin andra resa.. Jag fick två maskiner sponsrade inför min senaste resa, en lufttonometer och en autorefraktor så nu kan undersökningarna ske på ett mer patientsäkert sätt. Det här är dyra utrustningar, säkert 50 000 kronor styck men jag har haft god hjälp av Lions som en stor givare och leverantörer som erbjudit bra rabatter. För sin egen del har Lotta stått för kostnaderna själv och generöst erbjudit sina semesterveckor tjänstledighet för att kunna fungera som volontär. Under vistelserna i Kolandoto bodde hon i sjukhusets gästhus utrustat med gasspis, kylskåp och i vart fall tidvis rinnande vatten. Väl tillbaka i hemstaden Lotta Stolz, som generöst tagit sina semsterveckor parat med tjänstledighet för att erbjuda sina tjänster till Kolandotosjukhuset. Helsingborg fortsätter hon att jobba som ögonsjuksköterska vid sjukhuset. Håller igång med step-up och simning samtidigt som hon är livligt påhejad av kollegorna för sitt djupa engagemang för Tanzania. Ja, mina kollegor tycker att mitt projekt är spännande och tycker att min insats är större än vad jag själv anser. Det känns som ett gott stöd, avslutar Lotta med ett förnöjt leende. Text och bild: Örjan Andersson GLAUKOM I VÄRLDEN Ögontrycket Nr 3 2017 15

Fråga Doktorn! Har du frågor som du vill ställa till vår ögondoktor Marcelo Ayala maila till hemsidan: www.glaukomforbundet.se Frågor & Svar Fråga Efter gråstarrsoperation har trycket sjunkit från 20 till 7 mmhg. Tryck under 10 lär inte vara bra. Min läkare säger att det inte gör något. Det beror på varför trycket är för lågt. Svar Det är alldeles rätt, lågt tryck har ingen stor betydelse om ögat för övrigt mår bra. Fråga Vår son på 9 år ska genomgå en glaukomventilsoperation. Försöker hitta information om utfall efter operationen, men finner inget. Hur riskfritt är det? Och hur har det gått för dem som genomfört den? Svar Det finns ingen operation som är riskfri. Det är alltid ett övervägande, och i din sons fall har man bedömt att operationen behövs. Att du inte hittar så mycket information är för att glaukom hos barn är ovanligt. Glaukomventilsoperationer kräver många kontroller och under ganska lång tid. Fråga Jag är 82 år och har glaukom. Vad är SITA och tar man hänsyn till normala synförsämringar på grund av ålder vid syntester för körkortsinnehav? Svar SITA är en förkortning av Swedish Interactive Threshold Algorithm, det vill 16 Ögontrycket Nr 3 2017

säga en software en programvara som finns i synfältsapparaten. Humphrey synfältsdatabas tar hänsyn till ålder. Fråga Hej, jag har för högt ögontryck sedan cirka 2 år tillbaka. Är 61 år gammal. Trycket var från början 37/27 mmhg. Det ligger nu med behandling på 17 mmhg. Min ögonläkare säger att mina ögon är i dåligt skick, och viktigt att använda dropparna varje kväll. Ska tillbaka för kontroll om 6 månader. Jag äter antidepressiva mediciner. Är det bra eller dåligt för ögonen eller finns det andra alternativ att välja? Tacksam för svar, har hört så mycket spekuleras om just detta att inte äta dessa mediciner. Svar Frågan har besvarats många gånger. Många antidepressiva mediciner gör att man får stora pupiller och om man har trånga kammarvinklar kan medicinen framkalla ett akut glaukom. Som tur är, är det relativt ovanligt med trånga kammarvinklar. Om man som patient inte vet om man har/inte har trånga kammarvinklar, kan man fråga behandlande ögondoktor om detta. Fråga Vad menas med Binokulärt Esterman? Hur ska man behandla detta? Fick ingen förklaring från läkaren, dom bara ringde mig och meddelade att jag inte får köra bil. Svar Binokulärt Esterman är en synfältsundersökning som görs med båda ögonen samtidigt, det vill säga binokulärt. Som metod är den rätt så grov. Man måste ha stora synfältsdefekter för att kunna upptäcka det med Esterman eftersom ögonen kompenserar varandra. Fråga För några årtionden sedan fanns en ögonläkare i Sverige som inte trodde på glaukomterapi. Hur gick det för honom? Svar Tyvärr gick det inte så bra för honom och ännu värre för hans patienter som fick stora skador. Flera studier ger stöd för att behandlingen bromsar glaukomutvecklingen. Det vill säga han agerade ovetenskapligt. Ögontrycket Nr 3 2017 17

ETT VIKTIGT FALL: Tre gånger så många avlider till följd av fallolyckor som av olyckor i trafiken. Har du fallit omkull någon gång det senaste året? I så fall är du långt ifrån ensam. En tredjedel av alla över 65 år i Sverige råkar ut för en fallolycka varje år. De flesta fall sker obemärkt utan svårare skador, medan de svåra konsekvenserna efter fallolyckor ökar ju äldre man blir. Det är till och med så illa att fallolyckor är den vanligaste dödsorsaken i Sverige hos gruppen 65 år och äldre. De flesta olyckorna sker faktiskt när man går. Att ramla är naturligt. Ramlar gör vi oavsett ålder. När vi är barn faller vi ideligen och detta är en viktig del av vår motoriska utveckling. Vi trillade hela tiden på plant underlag. Det var så vi lärde oss gå. Större delen av livet tänker vi nog inte närmare på hur fantastiskt det är att vi kan gå upprätt, balansera, promenera, springa. Folkhälsoproblem Den neuromuskulära förmågan bara finns där och vi tränar den kontinuerligt genom att provocera balans och koordination i det mesta vi gör i vardagen. Under flera år av vårt vuxna liv tar vi fysiska och mentala funktioner för givet. Ju äldre vi blir avtar den här förmågan långsamt liksom andra biologiska funktioner. Hos vissa personer leder detta i kombination med olika sjukdomstillstånd till en ökad medicinsk sårbarhet. Det är då inte lika självklart att man klarar samma fysiska utmaningar som man tidigare klarat. Om man jämför barns fallskador med äldres, så leder de äldres till 10 gånger fler sjukhusinläggningar och 8 gånger högre risk att dö på grund av fallolyckan. Man talar till och med om ett växande folkhälsoproblem. Nästan tre gånger så många avlider till följd av fallolyckor som av olyckor i trafiken. Fallolyckorna medför mycket mänskligt lidande och stora samhällsekonomiska kostnader. Det är nog omöjligt att helt och hållet undvika fallolyckor, men en nollvision kan vara något att tänka sig. Förebygga fall Har man glaukom är man tyvärr lite extra utsatt i all synnerhet i sjukdomens tidiga skede. Så här var det för mig. Jag började snubbla, falla, slog mig blodig på knän och armbågar när jag var ute och sprang. Till en början, ja faktiskt i åratal, trodde jag det berodde på ouppmärksamhet. Först när jag vann Lidingöloppets veteranklass för femte året i rad, förstod jag att något inte stod rätt till. Jag trillade under loppet. Det var inte ouppmärksamhet; det var glaukom. Nu springer jag inte längre. Hade jag då 18 Ögontrycket Nr 3 2017

fått några enkla råd för att förebygga fall eller klara ett fall bättre hade jag inte slutat springa. Men faktum var att jag blev rädd för att falla en gång till. Så livskvaliteten kan man nog säga blev sämre. När man nyss fått sin diagnos vore det värdefullt att få praktiska råd. Jag har därför funderat på att skriva ner lite råd och tips till andra med glaukom. Ett mer generellt material finns redan. Pernilla Wedin har tagit fram ett trevligt och användbart material, som heter Balans i livet. Varför inte starta en studiecirkel i din länsförening i höst med det som underlag? Eller också ha en kurs i fallteknik. Även fall utan kroppsskada ger försämrad livskvalitet, eftersom man begränsar sina aktiviteter av rädsla för att ramla igen. En del av er kanske känner igen er i det? Riskfaktorer Fall bland äldre och de skador som kan följa efter ett fall ökar i Sverige och För kvinnor sker de flesta fallolyckorna i köket. i västvärlden till följd av en rad olika faktorer. Det finns massor av forskning om risker vid fall och skador efter fall, framför allt frakturer. Vi känner till så mycket som 400 riskfaktorer. Flera orsaker samvarierar som till exempel kapacitet eller förmåga när vi blir äldre, hur vi beter oss och vilka aktiviteter vi ägnar oss åt. Miljön det vill säga omgivningen spelar förstås också sin roll. Varannan kvinna och var femte man beräknas statistiskt sett få en fraktur under sin livstid. Räknat i vårdtid är lårbensfraktur den tredje största diagnosgruppen överhuvudtaget, efter schizofreni och stroke. Lårbensfrakturer medför fler vårddygn än hjärtinfarkter och upptar 45 procent av samtliga vårddygn. Förutom fysiska skador är det väl känt att fall medför negativa psykosociala konsekvenser i form av nedsatt självtillit. Man litar inte på sin förmåga, rädslan för att ramla ökar och den sociala aktiviteten minskar. Man har räknat ut att fallskadorna, förutom lidande och död, kostar samhället 14 miljarder kronor om året. 14 miljarder!!! Synen är viktig Det finns en hel del man kan göra för att minimera fallriskerna. Komplikationer efter fall är en av de stora dödsorsakerna hos äldre. Visste ni att ungefär 1 500 personer avlider efter fall varje år i Sverige. Jämför med trafikens 300 Ögontrycket Nr 3 2017 19

per år. Varför är det så farligt att falla och få en fraktur när man är äldre? Dels läker man långsammare, och hälften av alla som fått en höftfraktur kan aldrig gå normalt igen. Då kan man få lunginflammation för att man inte längre kan röra på sig. Minskar man fallrisken minskar man andra problem. Fallskador bland äldre personer har länge uppmärksammats som ett stort folkhälsoproblem och runt om i landet pågår fallpreventivt arbete av olika slag. Trots detta är fall den vanligaste orsaken till att äldre personer skadar sig och konsekvenserna är ofta allvarliga. Ni kanske tycker det låter konstigt, men de flesta fallolyckorna bland äldre sker faktiskt inomhus i hemmet. För kvinnor mest i köket, för män i vardagsrum eller sovrum. Inte så konstigt om man tänker efter. Den åldrande kroppen blir stel och styv, och man vet hur viktig synen är för att undvika fallolyckor, alltså inte bara balansen. Personer med glaukom har alltså dubbel anledning att se upp eller kanske snarare ner. Alltså: Vi kanske inte helt kan undvika fall, men låt oss med god teknik resa oss efteråt. Gudrun Fleetwood AKTIV GLAUKOMFÖRENING Norra Dalarna har god glaukomsjukvård Glaukomsjukvården i norra Dalarna har aldrig varit bättre än nu. Det tycker i alla fall Ulf Bond, avdelningschef för ögonmottagningen vid Mora lasarett. Detta trots att vi inte har någon egen stationerad ögonläkare längre. Avsaknaden av en sådan har tvingat fram nya arbetsmetoder, som visat sig vara väldigt effektiva. Det berättade han för några av styrelsemedlemmarna i Glaukomföreningen Dalarna Norra som på ett av sina möten hade bestämt sig för att ta kontakt med ögonkliniken för att inleda en dialog. Bland annat för att kunna svara sina medlemmar på frågor. - Dessutom, säger ordföranden Barbro Bölling, arbetar vi ju för samma sak, att underlätta för glaukompatienter. Dialog och samarbete kan aldrig vara av ondo. Tiden viktigast Det viktigaste för en glaukompatient, fortsatte Ulf Bond, är att komma igång med droppar. Kliniken har bara fyra sköterskor, inklusive Ulf Bond, en till hoppas de rekrytera inom kort. Bristen på ögonläkare har tvingat fram en annan organisation, berättar han. Sköterskorna mäter trycket, fotograferar synnerven, mäter storleken på synnerven och tjock- 20 Ögontrycket Nr 3 2017

leken på hornhinnan samt gör synfältsmätningar. Av de resultaten kan vi oftast avgöra om det rör sig om glaukom och om läkare behöver kontaktas. Visst finns läkare Men visst finns det läkare. Ibland. Stafettläkare ett tiotal veckor, spridda över hela året, och de får då ta sig an de svårare fallen. Sådana diskuteras däremellan i telefonkonferens med ögonspecialist en gång i veckan. Vid de tillfällena har specialisten och ögonsjuksköterskorna i Mora som känner till fallet, tillgång till exakt samma dokumentation och bilder via datorn på var sida om telefonledningen, berättar Ulf Bond och klickar på sin datorskärm för att visa. Avancerade bilder i färg, där ögat ses från olika håll. Vi har byggt upp en lärande och effektiv organisation. Vårdgarantin uppfylls och de remisserna som så mycket som luktar glaukom har vår verksamhetschef bestämt att vi ska prioritera. Samtidigt som den nya organisationen i Mora har visat sig vara effektiv så har Norra Dalarna numera också förstärkts med en ögonklinik i Rättvik, med både läkare och sköterska. Text: Ingrid Sjökvist Bild: Örjan Andersson NORRA DALARNA Barbro Weman Bölling, ordförande i Glaukomföreningen Dalarna Norra. Faktaruta Glaukomföreningen Dalarna Norra Start: Oktober 2014 Antal medlemmar: 38 Ordförande: Barbro Weman Bölling Om du vill se så bra som möjligt så länge som möjligt. TA DINA ÖGONDROPPAR! Ögontrycket Nr 3 2017 21

Landet runt Borås: Glaukom definieras som en tilltagande försämring av synfältet Ögonsjukdomen glaukom, eller grön starr som den något förvirrande kallas, har varit känd länge. Den har också kunnat behandlas. Anna Toftgård, ögonläkare vid Södra Älvsborgs sjukhus i Borås visade en bild på ögat i genomskärning och förklarade vilka delar som påverkas när glaukom uppstår. Glaukom definieras som en tilltagande försämring av synfältet. Förekomst 5 % av personer över 75 år har fått diagnosen glaukom i Sverige. Sjukdomen är ovanlig hos unga och medelålders. Mellan 100 000 och 200 000 personer beräknas ha glaukom i Sverige. 50 % anses vara oupptäckta. I Utvecklingsländer tror man att 90 % är oupptäckta. Glaukom är den näst vanligaste orsaken till blindhet i världen. Katarakt (grå starr) är vanligast. Upptäckt Tidig upptäckt av glaukom är viktig eftersom det är en kronisk sjukdom som inte går att bota, men är möjlig att bromsa. Upptäckt görs oftast när skadan redan är stor. Att synfältet är skadat är till en början svårt att upptäcka. Synskärpan kan ofta fortfarande vara mycket bra. Synfältet undersöks och bedöms med en perimeter. Denna undersökning kräver stor koncentration av patienten. Anna Toftgård beskrev hur synfältet minskar och skillnaden mellan skador på gula fläcken och glaukom. Orsak Orsaken till glaukom är inte känd. Ögontrycket har betydelse och är det enda som behandlas. Blodcirkulationen i ögat tros också vara av betydelse för glaukom. Sjukdomen utvecklas i allmänhet långsamt. Ärftlighet har betydelse för utveckling av glaukom. Risken är större om man har nära släktingar som har glaukom. Då skall man låta sig undersökas ofta från 40 års ålder. Ålder är den största risken för att få glaukom. Sjukdomen är mycket ovanlig bland unga och medelålders. Glaukom upptäcks ofta i samband med besök hos optiker. Optikern kan mäta ögontrycket och göra en enkel synfältskontroll. Om optikern misstänker glaukom remitteras kunden till ögonklinik. Behandling All behandling av glaukom går ut på att sänka ögontrycket. Nästan alla patienter behandlas med ögondroppar. Det finns många olika typer. De flesta ögondroppar har någon biverkan vilket gör att det kan vara svårt att hitta en ögondroppe som passar individen. Om inte droppar håller ögontrycket tillräckligt lågt är behandling med laser vanligt. Metoderna för laserbehandling har utvecklats mycket. Behandlingen 22 Ögontrycket Nr 3 2017

Landet runt är lätt att utföra och gör inte ont. En sista metod att sänka ögontrycket är att operera, oftast med metoden trabekulektomi. Efter operation krävs många återbesök och kontroller. Nytt Nya ögondroppar kommer med jämna mellanrum. Operationsmetoderna utvecklas hela tiden och blir enklare. XEN GEL STENT är en metod som är lovande och förhoppningen är att den skall visa sig hållbar. Avslutning Västra Götalandsregionen har på senare tid fått upp ögonen för glaukomsjukvården. En arbetsgrupp har tillsatts för att se över hur det fungerar och komma med förslag och åtgärder. Anna Toftgård avslutade med att gratulera till att det nu finns en lokal patientförening som sjukvården kan samarbeta med. Elin Odenkrants sal var fullsatt, cirka 140 personer. Mötet inleddes av Claes Hagman som berättade att en intressegrupp Sjuhärad anknuten till Glaukomföreningen i Göteborg höll på att bildas. Därefter berättade Glaukomföreningens ordförande Sören Nilsson om Svenska Glaukomförbundets och Glaukomföreningens verksamhet. Deltog i mötet gjorde också vårdenhetschef Melanie Seel och ögonläkaren Elin Jonsdottir, specialist på glaukom. Roland Strömbäck STERILA VÅTSERVETTER Rengör Mjukgör Återfuktar Skonsam ögonlockshygien med bevisad klinisk effekt Klara att använda, behöver ej eftersköljas Godkända för vuxna och barn över 3 månader Framtagna i samarbete med hud- och ögonläkare Rekommenderas till torra ögon och MGD (Meibomian gland dysfunction), Blefarit (ögonlocksinflammation) och kladdiga ögon, orsakade av allergier, infektioner mm. Innehållsförteckning: Vatten, PEG 8, Poloxamer 184, Polysorbate 20, kaprylglycin, Propylenglykol, PEG 6 kapryl, Kaliumfosfat, Dikaliumfosfat, Alkohol, Centella asiatica rotextrakt, Iris florentina extrakt, Zinksulfat, Retinol, Natriumhyaluronat. THÉA NORDIC AB, STORGATAN 55, SE-703 63 ÖREBRO TEL: +46 19 33 37 80 EMAIL: INFO@THEA-NORDIC.COM WWW.THEA-NORDIC.SE ThSE20170210-482 Ögontrycket Nr 3 2017 23

inbjuder till ÖGATS DAG Torsdagen den 12 oktober 2017 Kl 12-18 Stenhammarsalen, Konserthuset Götaplatsen, Göteborg Föreläsningar om ögonsjukdomar; bl a grå starr, glaukom och åldersrelaterad sjukdom i gula fläcken. Föredrag om framtidens ögonsjukvård och aktuell ögonforskning. Fritt inträde Ingen föranmälan krävs; drop-in I samarbete med

ÖGATS DAG PROGRAM 12.00 Mingel i foajén, Konserthuset, med minimässa Rundabordssamtal på avskild plats mellan sjukvårdsföreträdare och landstingspolitiker. 13.00 Välkomnande Moderator Madeleine Zetterberg, prof, SU/Mölndal, vetenskaplig sekreterare Ögonfonden och Stefan Seregard prof KI/St Erik, ordförande Ögonfonden 13.15 Den gråe, den gröne och den gule om åldersrelaterade ögonsjukdomar Madeleine Zetterberg prof Sahlgrenska akademin Marcelo Ayala docent, SkaS/Skövde Monica Lövestam Adrian docent, Lunds universitet 14.25 Paus med fika i foajén till Konserthuset 15.00 Utdelning av forskningsanslag & stipendier från Ögonfonden 2017 15.15 Föredrag av anslagsmottagarna 2017 Sten Andréasson prof Lunds univ, Monica Lövestam Adrian docent, Lunds univ, Fredrik Ghosh prof Lunds univ, Lena Gunhaga prof Umeå univ och Malin Malmsjö prof Lunds univ 15.55 Paus med fika i foajén till Konserthuset 16.30 Synrehabilitering Valon Hetemi, Enhetschef, Synverksamheten Borås, Habilitering & Hälsa, VGR 16.55 Prematuritetsretinopati; ögonsjukdom hos för tidigt födda barn Ann Hellström prof Sahlgrenska Akademin 17.20 Om morgondagens ögonsjukvård Stefan Seregard prof KI/St Erik 17.50 - Avslutning Stefan Seregard prof KI/St Erik 18.00 För fullständigt program: www.ogonfonden.se

Debatt Är det moraliskt rätt med alternativa fordon? Insändare avseende artikeln Förlorat körkort hur klarar jag mina transporter? i Ögontrycket Nr 2 2017 Sedan länge har jag i Ögontrycket följt frågan om förlorade körkort och hur besvärligt det kan vara för vissa medlemmar i Glaukomförbundet. Själv är jag 78 år och blev diagnosticerat med glaukom för 9 år sedan. Min hustru och jag äger ingen bil längre men njuter av att då och då kunna hyra bil på semester både inom och utanför Sverige. Jag är tacksam för att min sjukdom, än så länge, inte förhindrar mig att köra bil. Det är glädjande att kunna läsa att Glaukomförbundets ansträngningar har lett till att en del medlemmar med tidigare förbud får möjlighet att kunna återfå rätten att köra bil. Senaste inlägget om förlorade körkort ovan nämnt är dock förbryllande. Av artikeln framgår att ett körförbud märkligt nog inte hindrar någon att köra vissa andra typer av fordon. Mopedbilar klass II (eller EU25) jämställs enligt gällande bestämmelser med cykel och ska därför framföras på cykelbana om sådan finns. (Var får de köras om cykelbana inte finns?!) Det är svårt för mig verksam hela mitt yrkesliv i försäkringsbranschen och mycket mån om trafiksäkerhet att förstå logiken i att tillåta en person med enligt lag så nedsatt syn att inte kunna få köra bil, att ändå kunna köra en annan typ av motorfordon (om än av mindre storlek och i lägre fart). Min fundering om inkonsekvent lagstiftning är mest en fråga för våra politiker men jag känner en viss tvekan om det är moraliskt rätt av vårt Förbund att påpeka en möjlig utväg för de som har fått körförbud. Det vore förfärligt om oskyldiga människor skadades av någon med synnedsättning så allvarlig att föraren måste få körförbud för vanliga fordon. Ellis Wonner, Stockholm Förbundsordförande svarar: Tack för ditt inlägg som pekar på problem som lagstiftaren uppenbarligen inte har förstått att det kan uppkomma. En mopedbil som framförs i 25 km/tim på en cykel/ gångbana kan naturligtvis ge upphov till allvarliga incidenter. För styrelsens del handlar det om en avvägning mellan medlemmarnas behov av mobilitet kontra de risker som kan uppstå. Det förtjänar också att påpekas att de artiklar och debattinlägg som publiceras i ÖT inte nödvändigtvis sammanfaller med styrelsens åsikter. Lars Steen Ordförande i SGF 26 Ögontrycket Nr 3 2017

Välkommen till SGF! Glaukomföreningen Dalarna Norra Tel. 072-336 13 48 Pg 77 94 96-9 dalarnanorra@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Dalarna Södra Tel. 070-516 21 05 Pg 17 62 65-7 dalarnasodra@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen i Göteborg Tel. 0761-42 59 21 Pg 439 67 40-5 goteborg@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Jämtland/Härjedalen Tel. 073-181 61 55 jamtlandslan@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Norrbotten Tel. 070-673 95 00 Bg 777-9481 norrbotten@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Skåneland Tel. 070 612 01 76 Pg 444 14 56-3 skaneland@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Småland Tel. 070-661 02 12 Bg 568-8999 smaland@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen i Stockholm Tel. 08-33 38 36 Pg 495 80 90-5 stockholm@glaukomforbundet.se GLAU KOM FÖR BUN DET Glaukomföreningen i Sörmland Tel. 070-342 00 83 Pg 28 24 77-9 sormland@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Uppland Tel. 018-34 33 37 Pg 33 34 95-0 uppland@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Värmland Tel. 054-52 52 45 Pg 38 36 54-1 varmland@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Västerbotten Tel. 090-12 26 89 Bg 416-1147 vasterbotten@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Västernorrland Tel. 060-12 85 21 Pg 29 28 91-9 vasternorrland@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Örebro län Tel. 070-591 86 34 Pg 62 57 67-9 orebro@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Östergötland Tel. 072-370 78 63 Bg 222-6504 ostergotland@glaukomforbundet.se Svenska Glaukomförbundet Organisationsnummer: 802 408 7325 Plusgiro: 46 06 00 0 Bankgiro: 5424 1211 Tel. 070-291 56 66 Telefonsvarare www.glaukomforbundet.se e-post: info@glaukomforbundet.se Vill du bli medlem? Kontakta närmaste lokalförening eller SGF så förmedlar vi kontakt. Du får tidningen Ögontrycket fyra gåner per år. Ögontrycket Nr 3 2017 27

GLAU KOM FÖR BUN DET c/o Örjan Andersson Ekhovsvägen 20 647 32 Mariefred Möjligheter att få tillbaka sitt körkort efter sex år Lena Lärneklint från Göteborg intervjuades i ÖT nr 1 2017 när hon genomförde körtestet i simulatorn vid VTI i Linköping i januari månad. Nu har hon fått ett positivt besked från VTI och har stora förhoppningar om att åter får ratta sin bil efter sex år. När beskedet kom firade jag och min man med skumpa men det är inte klart ännu, säger en glad Lena Lärneklint. Sedan i januari 2017 har hon fått vänta på besked från VTI men sista dagarna i augusti fick hon veta att hon klarat körprovet i simulatorn. Med resultatet i körsimulatorn får hon efter sju månader ansöka hos Transportstyrelen, skicka in en begäran om undantag från medicinska reglerna. Om hon får detta godkänt vilket Transportstyrelsen lovat, måste hon också göra en undersökning av synen hos optiker. Det hoppas jag går bra eftersom jag har bra synskärpa, säger Lena. Om fyra månader räknat från förste september räknar hon med att åter vara på vägen. Det kan bli en efterlängtad nyårspresent. Viken känsla, då kör jag nog till affären direkt, för och känna på friheten att kunna köra bil igen, säger en positiv Lena. Men mitt i förväntningarna att åter få köra känner hon viss besvikelse för att hon varit förbjuden att köra bil under sex år av sitt liv. Det var vid en gråstarrsoperation som glaukomet konstaterades. Ett tag var jag så desperat att jag anmälde mig till simulatorprov i Norge, men när det var min tur stoppade man alla svenskar som ville genomföra provet i Norge. Det blev för många, förklarar hon för ÖT. Och Lena har kört mycket bil i sitt jobb som personalchef. Under sex år körde jag ofta från Gävle till Kiruna, har bra synskärpa och skador på synfältet främst ovanifrån men flygande fåglar behöver man väl som bilförare inte ta så mycket hänsyn till säger hon och skrattar. Faktaruta Lena Lärneklint Bor: Sävedalen ca 5 km norr om Göteborg Medlem: Glaukomföreningen i Göteborg Ålder: 70 år Fick diagnosen: För 6 år sedan Behandling: Ögondroppar Azarga morgon och kväll Lumigan 1 droppe till natten Fritid: Golf med 36 i handikapp www.danagardlitho.se