Glaukomsjukvården i förändring mot en ljusare framtid

Transkript

1 Christina Lindén, professor i Umeå: Glaukomsjukvården i förändring mot en ljusare framtid Glaukom i världen: Ögonsjuksköterskan Monika Wennerholm rapporterar från Gambia Chans till dispens kan man träna upp ett kompenserande beteende vid bilkörning? TIDNINGEN FRÅN SVENSKA GLAUKOMFÖRBUNDET Ögontrycket Nr

2 Nr Tidning från Svenska Glaukomförbundet Redaktionskommitté som framställt och ansvarar för innehåll: Lars Steen och Lars Karbin Ansvarig utgivare: Lars Steen Redaktör: Örjan Andersson Ej signerat material är författat av redaktören Ej namngiven fotograf är fotat av redaktören ISSN: Redaktionens adress: Ögontrycket c/o Örjan Andersson Ekhovsvägen 20, Mariefred Mail: ogontrycket@glaukomforbundet.se Om du vill ha Ögontrycket som taltidning i DAISY-format så kontakta din glaukomförening. Produktion: DanagårdLiTHO, Ödeshög Omslagsbild: Christina Lindén, professor i Umeå som ser en ljusare framtid för glaukomsjukvården Foto: Mediabanken Umeå universitet GLAU KOM FÖR BUN DET INNEHÅLL Ledare 3 4 Glaukom i världen 8 Biofilm och opera för 14 synskadade Fråga Doktorn 16 Chans till dispens 17 Landet Runt Noterat 26 Adresslista 27 Glaukom i varda n 28 Glaukomsjukvård i förändring Världsglaukomveckan Utgivning av Ögontrycket 2018 Nr 2 Utgivning vecka 15 Manusstopp 12/3 Nr 3 Utgivning vecka 23 Manusstopp 7/5 Nr 4 Utgivning vecka 38 Manusstopp 20/8 Nr 5 Utgivning vecka 50 Manusstopp 12/11 2 Ögontrycket Nr

3 Medverka och tyck till om Ögontryckets innehåll och utformning Bästa medlemmar och läsare! Ledare Nu har vi firat jul, nyår och trettondag. Jag hoppas att ni alla har haft ett trivsamt firande tillsammans med era familjer. Det innebär också att det nya året har börjat och med skäl för oss alla att ta nya tag för att förbättra situationen för våra medlemmar. I slutet av 2017 bildades en ny förening i Gävle, Glaukomföreningen Gävleborg och vi alla önskar dem lycka till med att komma igång på ett bra sätt. Det är av stor betydelse för glaukomikerna i en region att ha en förening som bevakar deras rättigheter i sjukvården med mera. Det är viktigt att vi alla bidrar till att vara aktiva med information och kontakter med ögonsjukvården för att hela tiden öka kvaliteten för oss alla medlemmar. Vi saknar nu bara föreningar i Västmanland och Gotland, men vi kämpar på. Återkoppling Nyheten för i år är att Ögontrycket kommer att ges ut med 5 nummer från Vi behöver få goda insändare och förslag och tips till artiklar att fylla vår fina tidning med bra innehåll. Redaktionskommittén har stora ambitioner att ge ut en bra medlemstidning med er hjälp! Kommittén skulle uppskatta om ni medlemmar ger oss återkoppling om vad ni tycker om innehåll och utformning av tidningen. I detta nummer följer vi upp artikelserien Gul, grön och grå i form av en artikel författad av professor Christina Lindén i Umeå. I nästa nummer följer vi upp serien med röd det vill säga begreppet röda ögon. Detta nummer ger också närmare information om vår ansökan till Allmänna Arvsfonden för projektet Chans till dispens (CTD). Någon gång under våren hoppas vi på ett positivt besked. Socialstyrelsen har beslutat att ge Glaukomförbundet ett statsbidrag för 2018 på kronor. Det ger oss möjlighet att göra en framåt-riktande budget och att öka kvaliteten i vår verksamhet. Som alltid brukar jag påpeka att vi alla måste hjälpas åt att ordna bra möten och aktiviteter för våra medlemmar och intressenter med eller utan glaukom. Erbjud er att ställa upp och stötta era kamrater i styrelserna. Lars Steen, förbundsordförande Ett stort tack till er som donerat och skänkt pengar till glaukomforskningen! Använd SGF:s plusgirokonto: SGF donationer Ögontrycket Nr

4 GUL, GRÖN OCH GRÅ OM VANLIGA ÖGONSJUKDOMAR Sänker ögontrycket med ny kunskap Christina Lindén är professor vid Umeå universitet och hennes forskning handlar om sjukdomen glaukoms uppkomst, riskfaktorer och behandling. Christina Lindén har bidragit till att utveckla prostaglandinanaloger, hormonliknande ämnen som i dag finns i värdens mest använda läkemedel mot glaukom. Forskningen har lett till ny information om hur läkemedel i form av ögondroppar fungerar och tas upp av ögat. Hon har även medverkat i utvecklingen av en ny metod för att mäta tryck och andra biomekaniska egenskaper i ögat. Christina Lindén är född i Göteborg Läkarexamen vid Umeå universitet 1980, blev specialist på ögonsjukdomar 1987 och överläkare I november 2013 blev hon professor i oftalmiatrik vid Umeå universitet. Hon är också lärare vid läkarutbildningen sedan Hon har forskningsanslag från KMA och Ögonfonden och är aktiv i ett EU-stött samarbetsprojekt kring glaukomforskning. Under rubriken Glaukomvård i förändring mot en ljusare framtid medverkar hon här med en artikel för Ögontrycket. 4 Ögontrycket Nr

5 GUL, GRÖN OCH GRÅ OM VANLIGA ÖGONSJUKDOMAR Glaukom i förändring Mot en ljusare framtid Glaukom är en kronisk sjukdom som förstör nervceller i näthinnan. Detta leder till att synfältet krymper. Sjukdomen kan i dag inte botas och de nervceller som förstörts kan inte återställas. Effekterna av sjukdomen förvärras succesivt ju längre tid man har den. Man visste redan tidigt att sjukdomen ofta återföljdes av högt tryck i ögats inre. Exakt vilken roll trycket spelar för sjukdomens uppkomst är fortfarande inte helt känt men alla är överens om att det utgör en stor riskfaktor. Alla med högt ögontryck får dock inte glaukom och alla med glaukom har inte heller förhöjt tryck. I alla tider har behandlingen inriktat sig på att sänka trycket i ögat. Detta gör man genom att ge trycksänkande ögondroppar, genom laserbehandling och/eller kirurgi. Sjukdomsförloppet är långt och det är därför vanligt att behandlingen under förloppet måste ökas för minska sjukdomens försämringshastighet hos patienten. Trots att trycksänkande behandling använts under Christina Lindéns forskning har lett till ny information om hur läkemedel i form av ögondroppar fungerar och tas upp av ögat. Ögontrycket Nr

6 GUL, GRÖN OCH GRÅ OM VANLIGA ÖGONSJUKDOMAR många år är det först på senare tid som man bevisat att den trycksänkande behandlingen har effekt på sjukdomsförloppet. Den första stora studien som visade att trycksänkande behandling oavsett trycknivå, minskar försämringshastigheten hos patienter med vanligt glaukom var den så kallade EMGTstudien som genomfördes i Malmö av Anders Heijl med medarbetare. Glesa kontroller Just den bristande kunskapen om betydelsen av behandlingens effektivitet har säkert bidragit till att uppföljningen av glaukompatienter inte varit högt prioriterad inom den offentliga vården. Dessutom har enhetliga riktlinjer för behandling och uppföljning saknats. Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, genomförde 2008 en utredning av kunskapsläget rörande diagnostik, uppföljning och behandling av glaukom. I samband med denna besvarades en enkät av landets samtliga ögonkliniker och mottagningar. Det visade sig, kanske inte oväntat, att kontrollerna av glaukompatienter i majoriteten av fallen var alltför glesa för att i tid observera en ökande försämring av sjukdomen. Detta innebär att patienter löper större risk för att drabbas av allvarligare synskador än om kontroller med bland annat synfält sker tätare. Påtryckningar 2010 utgav Sveriges ögonläkarförening riktlinjer för glaukomsjukvård. Dessa riktlinjer stöder sig på aktuell kunskap om diagnostik, behandling och uppföljning av glaukompatienter. Det kan ses som ett stort framsteg för glaukomsjukvården och som en möjlighet att minska de olikheter som tidigare varit stora. Tyvärr har ingen uppföljning av den tidigare utredningen gjorts vilket gör att vi i dag inte kan säga vilket genomslag riktlinjerna fått. Till skillnad från många andra folksjukdomar följs inte glaukomvården via nationella kvalitetsregister eller annan central sammanställning. Det finns heller inga uppgifter om sjukvårdshuvudmän har ökat resurserna för att möjliggöra genomförandet av en förbättrad glaukomsjukvård. Något som kanske kan uppfattas som självklart när adekvat behandling och uppföljning kan vara avgörande för om patienten skall drabbas av svåra synskador. För att alla skall få del av en god glaukomsjukvård behövs sannolikt påtryckningar på sjukvårdshuvudmännen både från de som arbetar med att behandla dessa patienter och från patienterna själva. Intensivare behandling De kunskaper som i dag finns om glaukom ger betydligt större möjlighet att inrikta oss på att effektivisera uppföljning och behandlingen av sjukdomen än tidigare. Dessutom utvecklas och förfinas de metoder som finns tillgängliga hela tiden. Under införande är till exempel synfältsundersökningar som kan genomföras betydligt snabbare och enklare för patienten (till exempel SITA Faster programmet). Nya läkemedel, kanske inte mer effektiva men med andra och kompletterande verkningsmekanismer, är nära 6 Ögontrycket Nr

7 GUL, GRÖN OCH GRÅ OM VANLIGA ÖGONSJUKDOMAR Det behövs sannolikt påtryckningar på sjukvårdshuvudmännen både från de som arbetar med att behandla glaukompatienter och från patienterna själva, säger Christina Lindén. förestående (Rhopressa. Vyzulta med flera). Skonsammare kirurgiska tekniker med mikroimplantat har redan prövats och håller för närvarande på att utvärderas (Xengel, Istent med flera). I Malmö och Umeå pågår just nu en studie som har som syfte att undersöka om en från början insatt intensivare behandling, med tre ögontryckssänkande mediciner samt laserbehandling, effektivare kan förhindra synfältsförlust jämfört med konventionell upptrappningsmodell. Ökad kunskap Målsättningen med all behandling är att bromsa försämringen så mycket att den drabbade under sin livstid inte skall behöva uppleva så svåra synskador att livskvaliteten påverkas. Det slutliga målet, att bota sjukdomen, har vi sannolikt inte inom räckhåll under de närmaste åren. Men kunskapen om sjukdomar i nervceller ökar ständigt och nya behandlingar prövas i celloch djurmodeller vilket gör att man i framtiden troligen kan påverka de i dag okända orsakerna till sjukdomen. Christina Lindén Professor/överläkare, Institutionen för klinisk vetenskap, oftalmiatrik Umeå Universitet Foto: Mediabanken, Umeå universitet Ögontrycket Nr

8 Rapport från ögonsjuksköterskan Monika Wennerholms studieresa till Gambia: Avsaknad av el och vatten ställer till stora problem ibland utförs operationer med hjälp av ljuset från en mobiltelefon! Under rubriken Nu kom jag äntligen iväg! berättar här Monika Wennerholm om sin studieresa till Afrikas minsta land Gambia. Till vardags är hon en erfaren ögonsjuksköterska som arbetar vid Karlskoga lasarett sedan 18 år tillbaka. Det finns ett uttryck som säger att Gambia är det leende folkets land. 8 Ögontrycket Nr GLAUKOM I VÄRLDEN

9 Och Monika instämmer. Trots den fattigdom som råder i landet med allt vad det innebär såsom brist på mat, sjukvård, mediciner och fungerande medicinsk apparatur möter man ett folk med ett leende på läpparna, säger hon till ÖT. Här kommer hennes berättelse om resan som gjordes i höstas och som också Glaukomförbundet stöttade med ett resebidrag. Under många år har jag tänkt mig ut i världen för att kunna se och hjälpa dem som inte har det så bra som vi här hemma i Sverige har det. Jag har arbetat som ögonsjuksköterska på Karlskoga lasarett sedan jag blev klar med min vidareutbildning Karlskoga ögonmottagning är en öppenvårdsmottagning med ett upptagningsområde på cirka invånare. En stor grupp av patienterna har fått diagnosen Glaukom, grön starr. Det var till Gambia som resan skulle gå. Det är ett mycket fattigt område som också är Afrikas minsta land med cirka 1,6 miljoner invånare ett av de fattigaste länderna i världen. Det officiella språket är engelska. Byutveckling Eftersom en stor del av min vardag består av att ta hand om glaukompatienter så var det intressant att se hur glaukomsjukvården fungerar i Gambia. Syftet med vår resa var att skaffa oss en bild av hur sjukvården i Gambia ser ut och se vilka möjligheter det finns för att hjälpa till. Gambia är Afrikas minsta land med 1,6 miljoner invånare. Vi var sex stycken som gav oss i väg. En barnläkare, en barnsjuksköterska, en barnmorska, en kirurg, en socialarbetare och så jag inom ögonsjukvården. En av våra medresenärer är medlem i Gambiagrupperna/FIOH som är en svensk religiöst och partipolitiskt obunden biståndsorganisation som vill verka för en rättvis och håll- GLAUKOM I VÄRLDEN Ögontrycket Nr

10 bar byutveckling i Gambia baserad på alla människors lika värde och rätt till rimliga levnadsvillkor. Det övergripande målet för Gambiagrupperna/FIOH är utbildning för alla genom byutveckling. Gambia-grupperna har byggt cirka 300 skolor i landet. Kontakt togs med ordförande i Gambiagrupperna Kristina Lundahl och på det sättet börjades det planeras för hur vi skulle kunna genomföra vår resa på bästa sätt. Workshop för personalen Förberedelserna startade hösten Vi samlade in material, träffade Kristina vid några tillfällen för att få så mycket information som möjligt om landet. Kristina bor i Gambia större delen av året och känner landet mycket väl. Vi bestämde att vi skulle göra studiebesök på några sjukhus och på mindre kliniker och att avsluta med en workshop för personalen på FIOH om glaukom, trakom, diabetes retinopati och barn HLR (under 1 år). Hur man ska agera om man kommer först till en olycksplats och om brännskador. Åhörarna var systemutvecklare, byutvecklare, chaufförer och lärare som var verksamma inom skolan. Nivån var satt så att de för sin egen del och andras ska kunna ta till sig det vi sa utan att vara sjukvårdsutbildade. Den 27 oktober åkte vi iväg för att komma hem igen den 7 november. Ett av de större sjukhusen vi besökte var i Farafenni, en stad med en befolkning på cirka invånare och ett sjukhus med cirka 250 vårdplatser. Sjukhuset hade olika specialiteter och en ögonmottagning som var mycket välutrustad och fin. Detta mycket tack vare en ameri- Studiegruppen besökte några sjukhus men också mindre kliniker. kansk organisation som heter One Sight. De började jobba i Gambia för cirka 5 år sedan och har gjort mycket för ögonsjukvården i landet. Brist på el och vatten Utrustningsnivån varierade mycket mellan de olika klinikerna. Alltifrån den välordnade i Farafenni till små kliniker som hade väldigt lite och omodern utrustning. Vi besökte även mindre kliniker i bland annat Soma, Essau, Medina Serign Mass. Överlag på sjukhusen såg vi trasig medicinteknisk utrustning som skänkts från andra länder i hopp om att göra situationen lät- 10 Ögontrycket Nr GLAUKOM I VÄRLDEN

11 Många lokaler var slitna, dammiga och lortiga och behövde rustas upp. tare för dem. Utrustning som nu bara stod obrukbar för att den hade gått sönder eller för att det fattades delar och ingen som kunde laga den. Även lokalerna var slitna och behövdes rustas upp, det var dammigt och lortigt. Man kontrollerade ögontrycket med hjälp av app- lanations mätning, Schiötz tonometer eller att man palplerar ögongloben. Sjukvården är underutvecklad. Mycket beroende av bristen på pengar och utbildad personal, framför allt läkare. Bristen på medicintekniker var stor. Man skulle vinna mycket på om man kunde utbilda folk i att laga det som finns. Glaukom-appen hjälper dig att minnas dina ögondroppar Ladda ner den i dag för din syns skull Glaukom-appen finns att ladda ner på AppStore och på Google play Android. Sök efter: Glaukom appen för min syns skull Allergan Norden AB, Strandbergsgatan 61, Stockholm SW/0049/2015a Date of prep. Jun 2016 Ögontrycket Nr

12 Schiötz tonometer. Avsaknad av el och vatten var också ett stort problem. Ofta fick man operera/behandla patienten med hjälp av ljuset från mobiltelefonen när elen ej fungerade eller inte fanns. Kataraktoperationer Glaukom är den näst vanligaste orsaken till blindhet i landet. Cirka 15 % är blinda på grund av glaukom. Den vanligaste orsaken är katarakt (grå starr). Katarakt kan man bota genom operation. På flera av klinikerna vi kom till opererade sköterskorna katarakten samma dag patienten sökte för synnedsättning. Tyvärr så är det oftast för sent att rädda synen på de patienter som man upptäckt med förhöjt ögontryck. Ofta har patienten gått med förhöjt tryck under lång tid och synen succesivt blivit sämre och sämre för att till slut leda till blindhet. Trycket tas på de patienter som söker för synnedsättning eller kommer med värk. Medicin skrivs ut men det är osäkert om patienten har råd att hämta ut den och att de använder den kontinuerligt. Återbesök och kontroll av att medicinen fungerade som tänkt var osäkert om det verkligen gjordes. Fulla av intryck Nu börjar vår tid i Gambia lida mot sitt slut. Vi avslutade med den workshop på FIOH som jag skrev om i början av artikeln. Hoppas verkligen vi gjorde någon nytta med vår utbildning. 12 Ögontrycket Nr GLAUKOM I VÄRLDEN

13 Hela studiegruppen från Sverige samlad. Vi håller verkligen med om uttrycket Gambia är det leende folkets land. Trots den fattigdom som råder i landet med allt vad det innebär såsom brist på mat, sjukvård, medicinsk fungerande apparater, pengar till skolgång, mediciner så möter man folket med ett leende på läpparna. Nu hemma igen fulla av intryck och minnen. Det har varit händelserika dagar. Mycket tack vare vår reseledare Kristina som arrangerat våra studiebesök och tagit hand om oss på bästa sätt. Nu när jul och nyårshelgen är överstökad så ska vi träffas igen för att se vad vi kan göra för sjukvården och folket i Gambia. Monika Wennerholm STERILA VÅTSERVETTER Rengör Mjukgör Återfuktar Skonsam ögonlockshygien med bevisad klinisk effekt Klara att använda, behöver ej eftersköljas Godkända för vuxna och barn över 3 månader Framtagna i samarbete med hud- och ögonläkare Rekommenderas till torra ögon och MGD (Meibomian gland dysfunction), Blefarit (ögonlocksinflammation) och kladdiga ögon, orsakade av allergier, infektioner mm. Innehållsförteckning: Vatten, PEG 8, Poloxamer 184, Polysorbate 20, kaprylglycin, Propylenglykol, PEG 6 kapryl, Kaliumfosfat, Dikaliumfosfat, Alkohol, Centella asiatica rotextrakt, Iris florentina extrakt, Zinksulfat, Retinol, Natriumhyaluronat. THÉA NORDIC AB, STORGATAN 55, SE ÖREBRO TEL: INFO@THEA-NORDIC.COM ThSE Ögontrycket Nr

14 Biofilm och Opera för alla Synskadade ges nya möjligheter att få ta del av kulturen Min vän Bertil häpnade. En synskadad kvinna berättade i radio att hon brukade gå på bio. Än mer häpen blev han över att hon faktiskt betalade för biobiljetten fastän hon inte ser. Häpnaden blev total då jag sa att jag också går på bio, och betalar för biljetten, han vet att jag ser dåligt. Helt meningslöst, menade Bertil. Men, sa jag, när vi var barn lyssnade vi på direktsänd radioteater. En röst berättade om dekoren, kläderna och annat av intresse, till exempel lite information om vad som hände på scenen. Skillnaden är egentligen inte så stor. Det är bara tekniken som är mycket mer avancerad i dag. Man kan själv välja vad man behöver hjälp med. En röst berättar vad som händer på duken om man behöver det. Som de flesta glaukomiker ser jag handlingen någorlunda, men har problem att samtidigt läsa textremsan. Att be om hjälp var störande inte bara för uppläsaren utan för alla runtomkring. Nu kan jag enkelt (nåja) via appen ladda ner ljudspåren till mobilen redan innan jag går på bio. Det fantastiska är att man kan sätta på mobilen innan filmen startar, för mobilen synkroniserar med syntolkningen eller den upplästa texten. Det är än så länge bara de mest publikdragande filmerna som syntolkas. Av fjolårets närmare 200 filmpremiärer syntolkades 23. Siffran är inte exakt eftersom det är filmbolagen som själva avgör om en film ska syntolkas och även utför den. Fördelen med den nya tekniken är ju att man inte är hänvisad till ett speciellt visningstillfälle. Man kan gå när man själv vill. Är filmen syntolkad gäller det alla visningar på alla biografer i hela landet. Jag kan tänka mig att utvecklingen raskt går mot att i princip alla filmer får syntolkning inom några år. Och när det gäller syntolkningen på bio, så är det du själv som avgör om du vill ha det eller inte. Du behöver inte registrera någon funktionsnedsättning utan kan bara hämta appen i mobilen. Opera syntolkas Många har njutit av sändningar från Metropolitanoperan i New York och Covent Garden i London. Det har gjort att operan som konstform fått ett riktigt uppsving. Tyvärr har dessa sändningar ännu inte syntolkats. Men är det ens möjligt att göra det? Jovisst. I analogi med Bio för alla finns 14 Ögontrycket Nr

15 Carmen, som har nypremiär 20 januari med syntolkning. Foto: Kungliga Operan/ Alexander Kenney nu Operan för alla. Kungliga Operan i Stockholm har utvecklat en app med möjlighet att via hörlurarna till telefonen få den översatta texten uppläst. Det går även att välja ett speciellt spår där föreställningen syntolkas. Liksom många andra verksamheter numera finns direktiv att göra opera tillgängligt för fler. Att syntolka opera innebär lite speciella problem jämfört med att syntolka en biofilm. När man går på bio är man rätt van vid att folk äter popcorn, prasslar med godispapper, sörplar cola utan att någon reagerar. På operan däremot kräver publiken att det ska vara knäpptyst, man ska kunna höra den berömda knappnålen falla. Man testade därför flera olika hörlurar men fann till slut att vanliga in-earhörlurar av standardtyp var de som inte läckte ljud som kunde störa bredvidsittande. Man gjorde också tester för att kolla vilken typ av inläsare som fungerade bäst, bland annat manlig respektive kvinnlig maskinell röst. Föreningsmöte på biografen Resultatet var otvetydligt att den mänskliga rösten var att föredra, så man kommer använda sig av inläsare framöver. Därför valde operan också att själva framställa ljudfilerna. Man har ju tillgång till personer med vackra röster. För att ljuset från appen inte skulle störa bredvidsittande publik designades appen med en mörk bakgrund och dova komplementfärger. Dessutom gjordes designen så enkel att den skulle vara lätt att använda under föreställning utan att störa. Det är det som kallas Design för alla, det vill säga en produkt eller en tjänst kan användas av så många som möjligt utan behov av speciella anpassningar. Europeiska kommissionen har rekommenderat den inte minst på grund av att vi blir allt äldre i Europa. Vi behöver marknadsanpassade enkla lösningar. Vad händer framöver? Jo man kommer syntolka de mest klassiska operorna. Och eftersom Operan är en så kallad repertoarteater så kommer ofta klassikerna tillbaka flera säsonger. Till slut ett förslag till glaukomföreningarna: Varför inte ordna ett föreningsmöte då ni gemensamt ser en intressant film, prövar på hur behagligt det är att lyssna på uppläst text. Den som behöver och vill kan välja syntolkning eller både och. Ni kan hjälpa varandra att installera appen. Många filmer visas dessutom dagtid, så ni har tid att fika och umgås efteråt. Att vi som är äldre för en gångs skull ligger i teknikens framkant gör det väl lite extra roligt. På till exempel Movietalk kan ni se vilka filmer som har syntolkning eller uppläst text. Gudrun Fleetwood Ögontrycket Nr

16 Fråga Doktorn! Har du frågor som du vill ställa till vår ögondoktor Marcelo Ayala maila till hemsidan: Frågor & Svar Fråga Jag har arvsanlag för glaukom och har länge gått till ögonklinik för tryckkontroll. När trycket i vänster öga började stiga ordinerades ögondroppar. Jag provade flera varianter men trycket sjönk inte. Alltför sent blev jag undersökt av läkare som konstaterade glaukom. Samtidigt konstaterades lindrig katarakt. En kataraktoperation beslöts i förhoppning att trycket skulle minska och synen förbättras. Men trycket höjdes från 30 till 48 och synen försvann, från 0,7 till 0,2. Min tro är att synnerven var så svag att den inte tålde en operation. Kan det vara så? Svar Det är ovanligt att ögontrycket höjs på grund av kataraktoperation och i så fall brukar det vara tillfälligt. I ditt fall, tror jag som du säger, att din synnerv inte var så bra innan operationen och tålde inte tryckändringen. Fråga Förstår ej vad glaukom utan förhöjt ögontryck är för något?! Har haft högt tryck vänster öga, känt i cirka ett år. Gått ned och ligger nu på 16 på båda. Förut hade jag synfältsnedsättning på vänster öga. Igår fick jag besked att det också var på höger. Ska nu droppa i båda ögonen. Synnervsskadan kan progrediera trots normaltryck. Vad är det för process? Kan man göra något annat för att hindra oundviklig progress? Pressa ned trycket ytterligare sa doktorn. Men jag förstår ej! 16 Ögontrycket Nr

17 Svar Normaltrycksglaukom är en gåta. Man utvecklar synnervskador trots att trycket ligger bra. Antagligen är det så att trycket inte spelar samma roll hos alla patienter. Tyvärr har vi bara trycksänkande behandling att använda, även hos normaltrycksglaukom. Studierna visar att man bromsar sjukdomen även hos normaltrycksglaukom genom att sänka ögontrycket. skillnad mellan glaukom och RP? Jag har stora problem med mörkerseende och omställning från ljus till mörker. Svar Retinitis pigmentosa (RP), är en genetisk sjukdom i näthinnan. Det finns inga kopplingar mellan RP och glaukom. Däremot kan glaukom-patienter uppleva problem med mörkerseendet. Fråga Ingen återvändo efter påbörjat glaukomdroppar? Min läkare föreslår trycksänkande ögondroppar. Har ett tryck som varierar mellan Min fråga är, när jag väl har börjat att ta dropparna, kan man då avbryta behandlingen efter en tid, utan risk? Kan man förvänta sig att trycket är det samma då som före påbörjad behandling, eller har man orsakat en tryckstegring eller annan förändring? Svar Om man slutar med dropparna blir trycket lika högt som före behandlingen. Om det är risk eller ej, kan jag inte säga, det varierar från fall till fall. Fråga Hej! Det är svårt att hitta ögondroppar som sänker trycket i mina ögon tillräckligt. Det lär finnas några Japanska droppar (kanske även släkting i USA). Dessa droppar har annan aktiv substans än nuvarande droppar som finns att tillgå i Sverige. Dom kallas ROH chinase inhibitor tillverkningsnamnet är Glanatec 0,4%. Jag undrar om dessa droppar kommer att finnas även här i Sverige inom en snar framtid? Svar Jag har kollat i all information som finns på internet och hittar inte att de är på väg till Europa. Ögondroppen lanserades i Japan Det brukar ta sin lilla tid för EU-myndigheter att godkänna ett preparat. Fråga Jag har glaukom på bägge ögonen. Försöker informera mig för att vara med i processen. Undrar nu vad det är för Ögontrycket Nr

18 Chans till dispens - kan man träna upp ett kompenserande beteende vid bilkörning? Christer Ekman från Glaukomföreningen i Stockholm har återkommit kontinuerligt i vår tidning Ögontrycket. Som den trogne läsaren vet har Glaukomförbundet arbetat med körkortsfrågan sedan Christer är den som gått i spetsen för arbetet med att söka användbara handlingsalternativ för den som inte uppfyller de trafikmedicinska villkoren för körkort. Och åtskilliga är de bilförare som genom åren konsulterat Christer Ekman när körkortet varit hotat eller återtaget. Oförtröttligt går han nu vidare som en av initiativtagarna till projektet Chans till dispens. Projektet går ut på att utveckla ett systematiskt träningsprogram, som ger personer med synfältsskador förmågan att köra bil trafiksäkert. Här ger Ögontrycket plats för en initierad, högst engagerad och personlig artikel signerad Christer Ekman. Huvudfrågan han ställer sig är: Kan man träna upp ett körbeteende som kompenserar att man har synfältsskador? Kan man bedöma en förmåga genom att prova en funktion? Bedöma körförmåga utifrån kontroll av synfunktionen? Något så komplext som trafiksäker bilkörningsförmåga med hjälp av något så fenomenalt komplext som människohjärnan genom att prova synfunktionen? Det är i alla fall vad man gör när körkortsbeslut baseras på synfältsprovning med statisk perimetri som provmetod Humphrey och Esterman. Låter som en diskutabel metod. Så varför gör man det? Orsaken finns beskriven i boken Trafikmedicin ( Vägverket 2001 ) i kapitel 2 Trafiksyn där problemet behandlas mycket omsorgsfullt av Anders Hedin, docent och ögonläkare i Uppsala. Han konstaterar att mäta körförmågan är mycket svårt och att man i stället valt ett antal synfunktioner och bestämt hur de ska provas och vilka krav som måste uppfyllas. Om kraven uppfylls, drar man indirekt slutsatsen att synförmågan för bilkörning är tillräcklig. Chans till dispens Men det var då, det! Nu har VTI s körsimulator tillkommit och där är det just körförmågan som testas. Något som vi är lika tilltalade av som Transportstyrelsen, som tillsammans med VTI, Skyltfonden och De blindas vänner finansierade körsimulatorprojektet. Chans Till Dispens är ett passande namn på 18 Ögontrycket Nr

19 det fortsättningsprojekt, som det blänkte till om i ÖT nr 4/2017. Glaukomförbundet har ombetts att ta ordföranderollen i projektet vara projektägare och förbundsstyrelsen beslöt att tacka ja till detta. Vi har lämnat in en ansökan till Allmänna Arvsfonden om medel för att finansiera projektet och hoppas såklart att det beviljas. Projektet går ut på, att pröva om det går att utveckla ett systematiskt träningsprogram, som ger personer med synfältsskador förmågan att köra bil trafiksäkert. Om det faktiskt går att träna upp förmågan att klara bilkörning och trafiksituationer tillräckligt Christer Ekman, en verklig eldsjäl som oförtröttligt fortsätter sin kamp för att ge glaukomiker alternativ när körkortet hänger löst. Ögontrycket Nr

20 Den praktiska träningen ska genomföras hos SYAB i Kalmar på inhägnat område. Bilden visar ett liknande inhägnat område för halkkörning i Strängnäs kommun. säkert, trots att man har synfältsskador. För oss är det en naturlig fortsättning på VTI s körsimulatorprojekt, som gick i mål i februari 2017 i och med att Transportstyrelsen godkände det som underlag för dispensgivning. Det är också en naturlig fortsättning på ett annat projekt som kallas SMS Stroke Med Synsvårigheter ett stroke-rehabiliteringsprojekt som med Arvsfondens stöd genomförts hos SYAB i Kalmar. Fint samarbete Den vanliga följden av glaukom är att man får synfältsskador utan att märka det, eftersom den vanliga formen av glaukom inte ger några tidiga symptom. När man väl får för sig att undersöka synen, händer det ofta nog att ögonläkaren säger du får sluta köra bil. Läkaren har då konstaterat att man inte uppfyller de trafikmedicinska synkraven och läkaren har sin lagstadgade anmälningsskyldighet. En mycket obehaglig överraskning, eftersom man antagligen inte märkt av några särskilda problem med sin bilkörning. Som den trogne ÖTläsaren vet, har Glaukomförbundet arbetat med saken sedan 2010, då vi bildade arbetsgruppen Synfältsskador och Trafiksäkerhet/körkort med Diabetesförbundet och senare även StrokeRiksförbundet som partners. Vi har sedan 2012 ett fint samarbete med Transportstyrelsen, mycket tack vare en ömsesidig respekt för respektives uppdrag och prob- lemställning. Transportstyrelsens uppdrag i sammanhanget är att få bort farliga förare från allmän väg. Det Glaukomförbundet söker är användbara handlingsalternativ för den som hamnar i situationen att behöva bilen men inte uppfyller de trafikmedicinska villkoren för körkort. För närvarande kan vi se följande handlingsalternativ: Sluta köra bil. Om inte skaffa ett körkortsfritt fordon. Om inte ansöka om dispens för behörighet B. Om man får avslag på sin dispensansökan anmäla sig till test i VTI s körsimulator. Kompenserande beteende Om man får godkänt på simulatortestet så får man ja till sin dispensansökan. Men om inte? Körsimulatorn är ett rätt nytillkommet handlingsalternativ. Testet innehåller ett stort antal kör- och trafiksituationer som man ska kunna klara av med tillräckliga säkerhetsmarginaler. Trafikverket är med 20 Ögontrycket Nr

21 i bedömningen. VTI har upptäckt att ungefär hälften av dem som kör simulatortestet faktiskt klarar detta, trots synfältsskador som trafikmedicinskt är för djupa eller utbredda. Dessa personer tycks alltså ha ett körbeteende en förmåga att hantera trafiksituationer som kompenserar bristerna hos synfunktionen. Enligt Jan Andersson kan man inte på förhand avgöra varför vissa personer kan och andra inte kan detta. Det handlar med Lars Englunds ord, chefsläkaren vid Transportstyrelsen om ett kompenserande beteende, som vissa tydligen har och andra inte. Varför är det så? Nästa fråga är då såklart om det går att träna upp detta kompenserande körbeteende. Och här kommer CTD-projektet in i bilden. Eldsjälar Det finns flera eldsjälar bakom CTD-projektet. Krister Inde, synkonsulent, Jan Andersson, professor vid VTI, Johan Ekblad, som driver SYAB i Kalmar, där det praktiska arbetet i projektet ska ske och Lars Steen, förbundsordförande í Glaukomförbundet. Och så får jag väl själv sälla mig till sällskapet. Om projektet blir av vilket vi förstås hoppas så kommer det drivas av en styrgrupp på tre personer Jan Andersson, Johan Ekblad och undertecknad. Projektet kommer att ha en referensgrupp med representanter från Glaukomförbundet, Diabetesförbundet, StrokeRiksförbundet, VTI, Föreningen för Synrehabilitering och Sveriges Ögonläkarförening. Krister Inde ingår i SYAB-teamet så att vi säkrar erfarenheterna från det genomförda SMS-projektet. Som jag tror framgår, finns det två perspektiv på vad CTD-projektet ska leda till ett kunskapsperspektiv å ena sidan och å andra sidan vårt sökande efter handlingsalternativ. Kunskapsperspektivet: VTI är ett forskningsinstitut, Statens Väg- och Trafikforskningsinstitut och har ambitionen att ta reda på: Går det att systematiskt träna upp det kompenserande körbeteendet? Hur ska ett sådant träningsprogram vara konstruerat? Vad är det som gör personer mottagliga för träning? Behov av privatbil Handlingsalternativet: Glaukomförbundets ambition är att för drabbade med- lemmar finna handlingsalternativ, som är realistiska och antingen leder till dispens eller till andra förhållningssätt för att hålla uppe livskvalitén. Arvsfondens ställningstagande kommer i vår. Vi kan väl lugnt säga att det är en spännande fortsättning på arbetet hittills. Sverige är ett stort land, naturskönt och till största delen glesbefolkat. Vi hade under 1900-talet en utflyttning från städerna till delvis nyskapade förorter och parallellt med bilismens utveckling en nedmontering av den lokala varudistributionen. Idag sker en inflyttning till stadskärnorna igen, men familjens och enskilda människors beroende av bilen är cementerat, kan man säga. De flesta behöver privatbil för att klara vardagen och livsinnehållet på ett rimligt sätt. Så för de flesta är det ett veritabelt dråpslag läkaren delar ut med sitt du får sluta köra bil! Eftersom glaukom normalt är en smygande åkomma antagligen anpassar man sig vartefter och upplever inte problem, förrän Yours truly Christer Ekman Ögontrycket Nr

22 Landet runt Framgångsrikt samarbete med ögonsjukvården i Värmland Glaukomföreningen Värmland har sedan drygt två år samarbetat med verksamhetschefen för ögonsjukvården i länet, Lennart Sjöbom. De första kontakterna togs av Ingrid Sellström, Signe Persdotter och Ingegärd Gustavsson. Tillsammans med Lennart Sjöbom har de lagt fast en rutin med två arbetskonferenser per år. Vi medlemmar har vid de två senaste årsmötena fått information och kunskap om vårdens organisation och innehåll förmedlat genom föreläsningar av bland annat verksamhetschefen Lennart Sjöbom. Men nu har det verkligen gått framåt! Kerstin Edlund är en av överläkarna som tar ett extra ansvar för glaukomsjukvården. Hon hade inbjudits att föreläsa på kvällens möte på patienthotellet i mitten av november. Här redogjorde hon för hur man tänker organisera arbetet med glaukompatienter inom Värmland. Eget ansvar Efter välkomnande ord av vice ordförande Signe Persdotter började Kerstin Edlund med att ge en översikt av sjukdomens många skepnader. Hon uttryckte klart att behandlingen går ut på att patienten ska kunna behålla sin syn så länge som möjligt, det vill säga det gäller att bevara. Vi kan inte räkna med att få förbättrad syn. Hon klargjorde också att läkarens arbete gäller att hitta rätt medicin, oftast droppar men ibland även tabletter för adekvat behandling. Men jobbet att praktiskt behandla måste utföras helt av patienten. Det gäller att varje patient tar sitt fulla ansvar så att ögat får rätt droppar vid rätt tidpunkt varje dag enligt läkarens instruktioner. Målet med medicineringen är att hålla ögats tryck på acceptabel nivå säger Kerstin Edlund som flera gånger återkom till patientens eget ansvar för att resultatet ska bli acceptabelt. Kerstin Edlund, överläkare i Karlstad. Foto: Sjukhusfoto, Landstinget i Värmland 22 Ögontrycket Nr

23 Landet runt Kerstin Edlund informerade om fem olika grupper av ögondroppar med eller utan konserveringsmedel samt kombinationsdroppar och behandling med laser och åhörarna förstod föreläsarens raka och klara framställning på ett bra sätt. Program för glaukomiker Under rubriken Kontroll i vården behandlades för oss okända begrepp: Synskärpa, ögontryck, under- sökning av ögat inklusivesynnervshuvud, foto av synnervshuvud, eventuell OCT av synnervshuvud och gula fläckens område. Beskrivning av det framtagna programmet för glaukomiker i Värmland har följande mål: God vård för patienter med glaukom. Bättre och mer enhetligt omhändertagande av patienter med glaukom. Att patienter ska få besked av sköterska direkt vid kontroll om fortsatt planering. Läkare kommer att finnas i bakgrunden för eventuellt recept etc. Innan frågestunden inleddes berättade Kerstin Edlund i detalj om de olika kirurgiska behandlingar som står till buds. Vi åhörare med olika skador på synnerven fick alla något att fundera på. Kerstin Edlund höll sitt anförande utan manus på ett lättfattligt språk och med realistisk syn utan övertoner. Inga Tågmark Nilsson HAR DU SVÅRT ATT TA DINA ÖGONDROPPAR PÅ RÄTT SÄTT? Santen tillhandahåller dropphjälpmedel för dig som behöver hjälp med droppningen! Droppstödet är ett hjälpmedel för dig som är ovan vid eller någon gång har haft problem med att använda ögondroppar. Droppstödet gör det lättare att hålla droppflaskan stadigt över ögat. Droppstöd finns även till endosbehållare. Fråga din läkare eller sköterska om du önskar prova. SantenPharma AB Solna Torg Solna Tel GLAU SE Ögontrycket Nr

24 Det händer under Världsglaukomveckan 2018: Boden Coop Centrum Onsdag 14 mars kl Bemannat informationsbord i entrén Glaukomföreningen Norrbotten Finspång Pensionärsföreningen RPG Onsdag 14 mars kl. 14 Föreläsning om glaukom och synhjälpmedel Glaukomföreningen Östergötland Helsingborg Helsingborgs lasarett Måndag 12 mars kl Bemannat informationsbord i entréhallen Glaukomföreningen Syd Hässleholm Norra Station: Lokal Göteborg Port 8E in på gården. Fri entré Torsdag 15 mars kl Information om glaukom av ögonläkare och glaukomforskare Johan Aspberg. Glaukomföreningen Syd Jönköping Ryhovs sjukhus, aulan Tisdag 13 mars kl. 19 Medverkande: Ögonläkaren Anders Strömbom Glaukomföreningen Småland Karlstad Karlstad CCC News 55 seniormässa Måndag 12 och Tisdag 13 mars kl , fri entré Styrelsen närvarar för att informera och svara på frågor. Glaukomföreningen Värmland Katrineholm Hälsotorget, Kullbergska sjukhuset, Katrineholm Tisdag 13 mars kl Bemannat informationsbord Glaukomföreningen i Sörmland Kisa Kinda bibliotek Fredag 16 mars kl. 11 Föreläsning om glaukom och synhjälpmedel. Biblioteket visar talböcker och taltidningar Glaukomföreningen Östergötland Kristianstad Centralhallen, CSK Tisdag 13 mars kl Bemannat informationsbord Glaukomföreningen Syd Luleå/Boden Sunderby Sjukhus, plats uppges i sjukhusets informationsdisk Torsdag 15 mars kl Bemannat informationsbord i sjukhusentrén. Ögonsjuksköterska informerar om Glaukom Glaukomföreningen Norrbotten Luleå Stadsvikens Hälsocentral Måndag 12 mars kl Bemannat informationsbord i entrén plan 2 ICA-MAXI Storheden Tisdag 13 mars kl Bemannat informationsbord vid ICA-caféet 24 Ögontrycket Nr

25 Glaukomföreningen Norrbotten Motala Motala Bibliotek Måndag 12 mars kl. 14 Föreläsning om glaukom och synhjälpmedel. Biblioteket visar talböcker och taltidningar Glaukomföreningen Östergötland Norrtälje Biblioteket Fredag 16 mars kl Information om glaukom av Anna Wikberg Glaukomföreningen i Stockholm Glaukomföreningen i Stockholm och S:t Eriks Ögonsjukhus Strängnäs Vårdcentralen, Finningevägen 40 i Strängnäs Onsdag 14 mars kl Bemannat informationsbord Glaukomföreningen Sörmland Sundsvall Sundsvalls sjukhus, Huvudentrén Onsdag 14 mars kl Bemannat informationsbord Glaukomföreningen Västernorrland Ängelholm Aleris Ögon, Lärkgatan 2 Onsdag 14 mars kl Bemannat informationsbord Glaukomföreningen Syd Örnsköldsvik Örnsköldsviks sjukhus, Huvudentrén Tisdag 13 mars kl Bemannat informationsbord Glaukomföreningen Västernorrland Örebro Studieförbundet Vuxenskolan, Fabriksgatan 8 Tisdag 13 mars kl. 15 Årsmöte, musikunderhållning Glaukomföreningen Örebro län Piteå Gallerian Onsdag14 mars kl och Torsdag 15 mars kl Bemannat informationsbord Glaukomföreningen Norrbotten Stockholm S:t Eriks Ögonsjukhus, Aulan Onsdag14 mars kl Docent Enping Chen föreläser om glaukom och Glaukomföreningen medverkar Uddevalla Torp köpcenter Uddevalla, Bredvid ingången till Optik och Hälsa Tisdag 13 mars kl Information om glaukom. Vi samverkar med Optik och Hälsa Glaukomföreningen i Göteborg Östersund Östersunds sjukhus Föreningspunkten, Entréplanet Måndag 12 mars kl och Tisdag 13 mars kl Bemannat informationsbord Glaukomföreningen För ytterligare och aktuell information se hemsidan: Ögontrycket Nr

26 Noterat Valet 2018 Sjukvården i topp den absolut viktigaste frågan inför valet 2018 I skrivande stund går starten på allvar inför valet I mitten av januari möttes partiledarna i årets första riksdagsdebatt. Och får man tro en färsk undersökning som Aftonbladet/ Inizio har gjort så är det för väljarna sjukvården som är den viktigaste frågan. Hela 40% av väljarna anser att sjukvården är den allra viktigaste frågan följt av Flyktingar och invandring ÖTs omslagspojke i På Spåret I mitten av januari medverkade Ola Magnell i det populära TV-programmet På Spåret tillsammans med orkestern Augustifamiljen. Ola Magnell en legend inom svenskt musikliv kämpar med sitt glaukom. Hans synfält har försämrats gradvis de senaste åren. Men på senare tid har det hållit sig förhållandevis stabilt. Ola blev intervjuad i Ögon- (37%), Lag och ordning (30%), Utbildning och skola (26%) och Sysselsättning och jobb, Miljö och klimat (19%). trycket nr Härligt att se att denne lågmälde och högst sympatiske artist är still going strong. Sjukvårdslandstingsråd vill tvinga läkare och sjuksköterskor till vidareutbildning D et är sjukvårdslandstingsrådet i Stockholm Anna Starbrink (L) som i en intervju i Svenska Dagbladet ställer kravet på regelbunden fortbildning för läkare och sjuksköterskor för att de ska få behålla sina legitimationer. Vi vill öka pressen på att den legitimerade vårdpersonalen hänger med kunskapsmässigt, säger Anna Starbrink till Svenska Dagbladet. Hon menar att man kan inte ha certifierade yrken som kräver omfattande utbildning för att få sin legi- timation och sedan inte fyller på med ny kunskap kontinuerligt. Det finns nog ingen läkare eller sjuksköterska som inte vill följa med i sitt yrke. Och om det finns det ska nog den personen inte jobba inom vården, säger Anna Starbrink. Samtidigt vill hon framhålla att pressen ska inte läggas på den enskilde läkaren eller sjuksköterskan utan på arbetsgivarna. Det är deras skyldighet att erbjuda personalen fortbildning och det gäller även bemanningsföretag inom vården. Så här fungerar det i Norge och på samma sätt vill vi nu ha ett fokus på personalens kompetens även här i Sverige. Liberalerna är det första parti som bestämt att man ska driva frågan om att införa ett system som kräver obligatorisk fortbildning och recertifiering för den legitimerade vårdpersonalen. Man hävdar att Socialstyrelsen vart fjärde år skall kontrollera att fortbildningen verkligen blivit av och om inte så ligger legitimationerna i fara. 26 Ögontrycket Nr Text och bild: Örjan Andersson

27 Välkommen till SGF! Glaukomföreningen Dalarna Norra Tel Pg Glaukomföreningen Dalarna Södra Tel Pg Glaukomföreningen i Göteborg Tel Pg goteborg@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Jämtland/Härjedalen Tel jamtlandslan@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Norrbotten Tel Bg norrbotten@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Syd Tel Pg syd@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Småland Tel Bg smaland@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen i Stockholm Tel Pg stockholm@glaukomforbundet.se GLAU KOM FÖR BUN DET Glaukomföreningen i Sörmland Tel Pg sormland@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Uppland Tel Pg uppland@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Värmland Tel Pg varmland@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Västerbotten Tel Bg vasterbotten@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Västernorrland Tel Pg vasternorrland@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Örebro län Tel Pg orebro@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Östergötland Tel Bg ostergotland@glaukomforbundet.se Svenska Glaukomförbundet Organisationsnummer: Plusgiro: Bankgiro: Tel Telefonsvarare e-post: info@glaukomforbundet.se Vill du bli medlem? Kontakta närmaste lokalförening eller SGF så förmedlar vi kontakt. Du får tidningen Ögontrycket fem gåner per år. Ögontrycket Nr

28 GLAU KOM FÖR BUN DET c/o Örjan Andersson Ekhovsvägen Mariefred Claes Hagman startar intressegrupp och kräver en bättre individualiserad glaukomsjukvård Claes Hagman är den tidigare distriktsläkaren som försöker skapa en intressegrupp för glaukom i Borås som tillhör Glaukomföreningen i Göteborg. Starkt engagerad i glaukompatienternas situation och med kritik mot glaukomsjukvården kräver han en mer individualiserad vård. Utgångspunkten var ett informationsmöte i Borås under världsglaukomveckan 2017 som samlade hela 140 personer. Bland dessa har Claes samlat tre medlemmar som tillsammans med honom vill planera för fler aktiviteter i Borås med omnejd. Det finns mycket att göra, säger han, kan tänka mig ett månatligt glaukomcafé där medlemmarna kan utbyta erfarenheter. Han menar samtidigt att det är viktigt med kontakterna med ögonkliniken så att glaukompatienterna får sin del av vården. Hans främsta kritik på glaukomsjukvården är att det inte har kommit något rejält genombrott när det gäller behandlingsmetoderna. Han jämför med gråstarr som opereras med framgång på löpande band och där patienten får ett högst märkbart resultat. Glaukom är inte så mycket att göra åt och vi måste också hitta en förklaring till att köerna till glaukomsjukvården är så långa här krävs ett större engagemang från ögonsjukvården, säger han. Med egna erfarenheter från professionen menar han att idag läggs för stor vikt vid chefer, ledare och organisation inom vårdsektorn. Man tvingas överge professionen och blir mer av tjänstemän. Många brinner för att vårda och hjälpa men det blir väldigt mycket av att sätta rätt kryss i blanketten. Min känsla är att man tappat en del av engagemanget som är så stort och viktigt, hävdar Claes Hagman, som själv är drabbad av glaukom sedan 2012 med en fortsatt försämring av synen. Han menar samtidigt att man måste försöka att på ett bättre sätt individualisera vården. Ja, att applicera vetenskapen på mig och mina problem. Man ska inte känna sig ensam i sin färd mot natten och det är illa om man inte ens har sällskap på färden Text och bild: Örjan Andersson