Ögonläkaren Johan Semby: Han vill avlasta ögonsjukvården genom nya samarbeten med optiker sid 4

Transkript

1 en tidning från glaukomförbundet NR Ögonläkaren Johan Semby: Han vill avlasta ögonsjukvården genom nya samarbeten med optiker sid 4 KRÖNIKA: Täppas Fogelberg sid 8 Christin Hult om en tydligare vardag sid 18

2 Nr Tidning från Svenska Glaukomförbundet Redaktionskommitté som framställt och ansvarar för innehåll: Lars Steen och Lars Karbin Ansvarig utgivare: Lars Steen Redaktör: Örjan Andersson Ej signerat material är författat av redaktören Ej namngiven fotograf är fotat av redaktören ISSN: Redaktionens adress: Ögontrycket c/o Örjan Andersson Ekhovsvägen 20, Mariefred Mail: ogontrycket@glaukomforbundet.se Om du vill ha Ögontrycket som taltidning i DAISY-format så kontakta din glaukomförening. Produktion: DanagårdLiTHO, Ödeshög Omslagsbild: Johan Semby vid statyn Folke Filbyter i Linköping. Foto: Örjan Anderson GLAU KOM FÖR BUN DET INNEHÅLL Ledare Noterat Fråga Doktorn Debatt 22 Landet Runt Adresser 27 Glaukom i vardan 28 Ögonvårdens samarbete med optikerna Krönika av Täppas Fogelberg Samtal med två veteraner Glaukomföreningen Väst 40 år Om kontraster i vardagen Redaktörn tackar för sig Utgivning av Ögontrycket 2019 Nr 1 Utgivning vecka 6 Manusstopp 7 januari Nr 2 Utgivning vecka 15 Manusstopp 11 mars Nr 3 Utgivning vecka 23 Manusstopp 6 maj Nr 4 Utgivning vecka 38 Manusstopp 19 augusti Nr 5 Utgivning vecka 50 Manusstopp 11 november 2 Nr

3 Äntligen någon som tänker utanför boxen när det gäller framtida ögonsjukvården Ja, så skulle man kunna säga om Johan Semby överläkaren och glaukomspecialisten som nu rattar ett nytt projekt i Region Östergötland. Efter allt tal om bristen på ögonläkare och ögonsjuksköterskor samt bristen på resurser i glaukomsjukvården är det befriande när någon faktiskt tänker utanför boxen. Projektet i Östergötland som ska pågå i fem år handlar om att engagera legitimerade optiker på ett helt nytt sätt. De aktuella optikerna ska genomgå en certifieringsutbildning och har också krav på sig att införskaffa adekvat apparatur. Stor-tanken med projektet är att ögonklinikerna kan hinna med de verkligt sjuka och inte få så många remisser där det visar sig att patienterna inte är drabbade av glaukom. Trafiksyn Sedan 2012 har Glaukomförbundets körkortsgrupp med Christer Ekman i täten kämpat för begreppet Trafiksyn. Det handlar om att patienten kan visa att han/ hon kan framföra ett fordon på ett trafiksäkert sätt utan fara för sig själv och sina medtrafikanter trots begränsade synfältsskador. Det var därför glädjande då VTI:s körsimulator godkändes vid årsskiftet 2016/17. Chefsläkaren Lars Englund blev vid det tillfället direkt citerad i Ögontrycket: Om det bara handlar om synfältsdefekter och det inte finns annan sjuklighet som kan vara ett hinder för körkortsinnehavet blir det alltid ett beviljande av dispensan Ledare Johan Semby sökan om man blir godkänd i simulatorkörningen. Utlovad behandling Vår medlem Bosse Allebrand läste inte bara Ögontrycket utan ringde direkt till dåvarande chefsläkaren på Transportstyrelsen och fick enligt honom själv samma klara besked: Klarar du körningen i körsimulatorn så får du dispens för att fortsätta köra bil. Bosse betalade kronor gjorde simulatortestet och klarade provet. Nu vill inte Transportstyrelsen ge honom dispens. Nu pausar Transportstyrelsen simulatorkörningen för utvärdering och skall förtydliga vad som gäller, simulatorprovet ska vägas in i en samlad bild tillsammans med övriga bedömningar som till exempel synfältsskador och annan sjuklighet. Det är mycket olyckligt att privatpersoner inte får de rätta förutsättningarna för vad som gäller inför ett simulatorprov, som dessutom är oerhört kostsamt. Vi får nu bara hoppas att simulatorverksamheten kan få fortsätta, då den rätt hanterad, utan tvekan är ett mycket värdefullt komplement till enskilda läkarbedömningar runt om i landet. Nr

4 Johan Semby, ögonläkare: Han vill avlasta ögonsjukvården genom nya samarbeten med välutbildade optiker Nu gäller det att börja tänka utanför boxen och då vill jag engagera optikerna på ett helt nytt sätt, säger ögonläkaren Johan Semby, med eftertryck, anställd som projektledare vid ögonkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping. ÖT träffar en fartfylld överläkare och entreprenör som direkt hoppar upp vid Folke Filbyterstayn på Stora torget i Linköping för fotografering en fredag i mitten av november. Äntligen! Överläkaren och entreprenören Johan Semby tänker nytt och utanför boxen när det gäller den framtida ögonsjukvården. 4 Nr

5 För Glaukomförbundet och dess patienter känns det befriande att någon tänker utanför boxen efter alla år med larm om alla ögonläkare som ska gå i pension men också den generella bristen på både ögonläkare och ögonsjuksköterskor. Och Johan Semby går igång direkt i sin argumentering för sitt nya projekt. De närmaste 20 åren kommer vi att se väsentligt fler äldre och därmed en brant ökning av de som drabbas av glaukom. Det skulle krävas mycket kraftiga resursökningar till landets ögonkliniker för att möta detta. Men i en situation där det bland annat fattas över 1000 distriktsläkare för att inte tala om situationen på många av landets sjukhus har jag svårt att se att detta kommer att ske, säger en intensiv och djupt engagerad Johan Semby och fortsätter: Som jag ser det behöver samhället öka resurserna till glaukomsjukvården. Men även om vi får en ökning är det högst osannolikt att den kommer att räcka för att kompensera för ökningen av antalet glaukom som vi befinner oss mitt i. Allt pekar på att det bara kommer att bli sämre jämfört med idag. Fler kommer att bli blinda av glaukom i onödan på grund av ständigt växande väntetider och det är inte OK! Kostnadseffektiv vård Sembys vision och samtidigt lösning på problemet är att avlasta ögonsjukvården via välorganiserade samarbeten med välutbildade optiker. Och Johan vet vad han talar om. Med erfarenheter som ögonspecialist och överläkare både i Norge och i Hallands län frågar han sig hur man får bästa möjliga effekt med de resurser som finns tillgängliga och efterlyser en kostnadseffektiv vård. Idag fungerar det så att optikern via luftpuffen letar efter glaukom och där värdet över 21 mmhg innebär högre risk och därmed remiss till ögonkliniken. Det är landstingen och ögonklinikerna som sätter kraven och gränsvärdena varierar från landsting till landsting. Men mer än 90 procent av patienterna som har ett tryck på mmhg utvecklar inte glaukom under fem år, men det blir en hård belastning på ögonklinikerna. Det här vill Johan Semby ändra på och hans projektidé som anammats av landstinget i Östergötland innebär att man i november gav legitimerade optiker i nordöstra Östergötland en certifieringsutbildning genom Karolinska Institutet och man ställer också krav på adekvat apparatur som man måste införskaffa om den inte redan finns. Ja, optikerna är jätteglada för detta initiativ nu får man använda sin kompetens och akademiska kunskaper och inte bara ÖT stämde träff med Johan Semby en lite ruggig novemberdag i Linköping. Träffpunkten var statyn Folke Filbyter Nr

6 kränga glasögon, säger en helengagerad Johan med glimten i ögat. Syftet med projektet är att studera en förbättrad screeningsstrategi för glaukom på optikernivå, som enligt uppgifter från internationella studier kan minska antalet framtida blinda bland annat genom att öka tillgängligheten på ögonmottagningarna för de med glaukomskador. Projektet omfattar även de med måttligt ökat ögontryck och de med risk för normaltrycksglaukom (17-25 mmhg, år), patienter som idag inte följs. Detta ger möjligheten att upptäcka glaukomskador i tid hos dessa och på så vis minska risken för blindhet eller synhandikapp. Projektet kommer att pågå under fem år och syftet är att hitta en standardiserad undersökningsmetod med hjälp av optikerna och som är kvalitetssäkrad. Johan har idag en halvtidstjänst som projektledare men redan vid kommande nyår utökas tjänsten till heltid, men kommer då även att omfatta kliniskt arbete. Som stöd har han också en högst kompetent projektgrupp som har haft kontakt nästan varje vecka under sommaren och hösten. Ja, det här är samtidigt ett bra teamwork med Helen Setterud, docent, forskare och forskningsansvarig för ögonkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping, Enping Chen docent och överläkare vid glaukomsektionen, S:t Eriks ögonsjukhus, Rune Brautaset, chef för ögon och syn på Karolinska Institutet och Glaukomförbundets egen ordförande Lars Steen, docent och läkare, berättar Johan Semby. En ökad patientsäkerhet är själva ledstjärnan i utformandet av glaukomprojektet i Östergötland, enligt Johan Semby. God tillgänglighet Och redan dagen efter ÖTs intervju samlas ett stort antal optiker på Vrinnevisjukhuset i Norrköping för att få utbildning av läkare från Karolinska Institutet. Under projektets gång kommer Johan också att besöka optikerföretagen 6 Nr

7 som ingår i projektet och för att ge en god uppbackning. Vid besöket hos optikern så remitteras de med ett tryck över 29 mmhg direkt till ögonkliniken. De som har ögontryck mmhg och är mellan år med normal synfältsundersökning hos optikern får besöka optikern var sjunde månad under fem år för synfältsundersökning. Det tredje och sista besöket blir dock till ögonläkare vid ögonmottagningen i Norrköping för en fullständig undersökning. Fördelarna med detta är att optikern finns nära och har god tillgänglighet även på kvällar och helger och patienten slipper långa resor till ögonkliniken. De som deltar i projektet har också betydligt större chans att komma in i tid då optikerna har mycket högre tillgänglighet än sjukhusen, påpekar Johan. Men projektet är inte helt okontroversiellt inom vårdsektorn, enligt Johan Semby: Ja, vissa inom vården har uttryckt rädsla för att det inte är patientsäkert att låta optiker genomföra enklare synfälts-screening. Grundproblemet med nuvarande sjukvårdssystem är ju just patientsäkerheten. Redan idag finns landsting där det är upp till fyra års försening för vissa glaukompatienter att få komma in och det är absolut inte patientsäkert. Just behovet att hitta en patientsäkrare lösning är ju själva grunden till att jag under de senaste åren arbetat med att ta fram detta projekt. En ökad patientsäkerhet är själva ledstjärnan i utformandet av glaukomprojektet i Östergötland. Samtidigt har jag ännu inte hört något bättre förslag på hur vi löser den flodvåg av fler glaukompatienter som kommer, annat än att alla ropar efter mer pengar och personal, kommenterar Johan. Och vad betyder det ekonomiskt för patienten, blir inte det här dyrare? Att göra en synfältsundersökning i samband med att man gör en ögonundersökning för att prova ut lämpliga glasögon tar inte mer än fem extra minuter som borde kosta mindre än 200 kronor, förklarar Johan Sämby. Det blir alltså för patienten samma pris eller billigare jämfört med avgiften på en ögonklinik. Och man slipper att resa och ta ledigt från jobbet en längre tid. Förlorare är den som har frikort, men samtidigt sparar de in på en extra resa till sjukhuset vilket kostar både tid, pengar och miljö, samt att det förhindrar också en del oro. Man kan vara orolig när man går till läkaren och vården, men hur många är oroliga för att gå till optikern, frågar sig Johan. Det känns bra mycket bättre att gå till optikern jag är ju inte sjuk. Stortanken med det här projektkonceptet är att det skapar mindre inflöde till ögonkliniken och det påverkar inte klinikens generella arbetsmetoder det behövs inga MBL-förhandlingar. Ögonsjuksköterskorna får äntligen tid att göra det många saknat och längtar efter, att få tillräckligt med tid att hinna med de patienter som verkligen är sjuka i glaukom, avslutar Johan Semby. Text och bild: Örjan Andersson Nr

8 KRÖNIKA Täppas Fogelberg: VM i vem är sjukast Och hur mår din fru? Frågade en granne en annan närboende när de möttes vid soptunnorna. Jo tack, hon klagar över att det känns lite bättre. Hur många gånger har man inte hört främlingar bekanta sig. Om de är lite äldre blir det ofta en fråga om vem som har mina krämpor. Vad sa du, jag har problem med öronen. JO JAG SA: HUR MÅR DU? VM i vem är sjukast Dåligt och sedan kommer en lång lista på sjukdomstillstånd. Den andra börjar då berätta om sin kropp och alla problem den förorsakar. Det blir VM i Vem är sjukast. Det är mänskligt, antar jag, att den egna kroppen blir det huvudsakliga intresset, men jag kan önska samtal om böcker, tankar, idéer och allt möjligt. Man har ju en kropp men även en hjärna och jag skulle önska att var och varannan människa odlade andra intressen än sjukdomar. Att vi kunde prata om annat än om hur den eller den remissen försvann och Täppas Fogelberg som menar att det är viktigt att odla ett eget inre liv vid sidan av arbetslivet. vad korkad och okänslig den eller den läkaren är. Givetvis är det egna måendet viktigt men man har förhoppningsvis ett annat liv än det kroppsliga. 8 Nr

9 Ledarhund För någon dag sedan besökte jag ett kafé. Till min förvåning och glädje satt även K där och fikade. Satte mig vid hans bord. Hans ledarhund började genast att slicka mina händer och jag klappade och kliade hunden bakom öronen. Både K och jag är blinda och givetvis blev det lite blindprat. Han tipsade om restauranger där de accepterar medföljande hund och andra som inte gör det. Om vår blindhet talade vi inte. Det är som det är med den saken. Sedan kom vi snabbt in på gemensamma intressen. K är också en skrivande person. Vi talade om böcker, artiklar och teatermanus. Stimulerande Vi hade hur kul som helst. Glad i hågen bröt jag upp från vår fikastund. Det hade varit roligt och stimulerande och jag hade fått en massa att fundera på. Och tänk, blinda som vi är, så pratade vi knappt om sjukdomar. Så skönt! Förmodligen är det som att pensioneras. Hur viktigt är det inte att odla ett eget inre liv vid sidan av arbetslivet. Om arbetet är allt så tystnar livet i samband med att man inte går till jobbet. Barn och barnbarn, hur mycket tid ska man lägga på dem? Inte mycket, tycker i alla fall jag, de har fullt upp med sina liv och det blir roligare att träffas om man kan prata om annat än kroppen och allt den kan ställa till med. Täppas Fogelberg STERILA VÅTSERVETTER Rengör Mjukgör Återfuktar Skonsam ögonlockshygien med bevisad klinisk effekt Klara att använda, behöver ej eftersköljas Godkända för vuxna och barn över 3 månader Framtagna i samarbete med hud- och ögonläkare Rekommenderas till torra ögon och MGD (Meibomian gland dysfunction), Blefarit (ögonlocksinflammation) och kladdiga ögon, orsakade av allergier, infektioner mm. Innehållsförteckning: Vatten, PEG 8, Poloxamer 184, Polysorbate 20, kaprylglycin, Propylenglykol, PEG 6 kapryl, Kaliumfosfat, Dikaliumfosfat, Alkohol, Centella asiatica a rotextrakt, Iris florentina extrakt, Zinksulfat, Retinol, Natriumhyaluronat. THÉA NORDIC AB, STORGATAN 55, SE ÖREBRO TEL: INFO@THEA-NORDIC.COM ThSE Nr

10 Noterat VTI behöver din åsikt om körkort och välfärd Statens Väg- och transportforskningsinstitut (VTI) söker personer till en studie med syfte att undersöka om välfärden förändras efter återkallat körkort på grund av synfältsbortfall, relaterat till transporter, mobilitet och tillgänglighet. Idag sak- nas kunskap om detta. I studien jämförs välfärden mellan personer som har körkort och personer som har fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsbortfall. VTI söker dels personer som har glaukom och som Har ej utlovat dispens! Någon garanti att, helt oavsett alla andra förhållanden, ett godkänt prov i simulatorn alltid skulle innebära ett ja till dispens har varken jag eller någon annan på Transportstyrelsen utlovat. Inte heller att simulatorkörningen synundersökningar skulle kunna ersätta de sedvanliga synundersökningarna hos ögonläkare när det gäller körkortsbedömningen. Det Transportstyrelsen bedömde efter att ha sett ett stort antal ärenden där ingen som klarat körningen fått nej till dispens, var att godkänd simulatorkörning visat att man kunnat kompensera för sina synfältsdefekter. Och om det bara var det som var problemet innebar detta ett ja till dispens, men en samlad bedömning av det medicinska förhållandet har alltid gjorts. Från juridisk synpunkt är det heller inte möjligt att vid en dispensprövning ge ett förhandsbesked. Varje fall prövas individuellt. Senare i processen har det visat sig att en del personer med mycket stora synfältsskador, som till och med varit så allvarliga att har ett giltigt B-körkort, dels personer som har glaukom men som har fått körkortet återkallat på grund av synfältsbortfall. Du som är intresserad av att delta, gå till valfard för mer information och länkar till webbenkäter. man skulle kunna klassas som blind, har klarat simulatorkörningen. I det läget har VTI på Transportstyrelsen begäran gjort en paus i den fortsatta prövningen i simulatorn när det gäller synfältsdefekter. Lars Englund, leg. Läkare, MD, chefsläkare på Transportstyrelsen Red. Anmärkning: Idag pågår det en utvärdering av testen i körsimulatorn som hade beräknats vara klar vid årsskiftet men som nu blir klar först till sommaren Förbundsordförande På grund av hälsoskäl gör vår förbundsordförande Lars Steen ett uppehåll i sitt arbete för Glaukomförbundet. Ersätts därför av vice förbundsordförande Anna Wikberg som från och med nu och tills vidare handlägger ärenden rörande förbundets verksamhet. 10 Nr

11 Leopold Ericson och Ulla-Britt Bramdal i intensiva samtal sittandes i Kungparken, Helsingborg. Ett samtal med två pionjärer och veteraner i glaukomsammanhang Det var i Helsingborg i början av hösten som Ögontrycket stämt träff med två av Glaukomförbundets främsta veteraner. Idag är det så gott som heltäckning i landet med totalt 16 glaukomföreningar men allt har ju sin början. Hur gick det till när man en gång startade Svenska Glaukomförbundet och vilka var svårigheterna och glädjeämnena? Först på plan är en sprudlande Ulla-Britt Bramdal som bor i Helsingborg sedan ett tjugotal år, men har dessförinnan arbetat med siffror hela sitt liv. Bland annat löne- och sysselsättningsstatistik på Statistiska Centralbyrån, SCB, och med installationer av lönesystem för Statskontoret och i näringslivet. På grund av sitt synhandikapp orsakat av grav glaukom blev hon förtidspensionär i början av 90-talet. Något senare dyker Leopold Ericson med frun Birgitta upp. Leopold har varit och är fortfarande en stark profil i glaukomsammanhang och kanske den mest medicinskt kunnige utan att vara medicinare. Han är född i Åbyn, utanför Byske i Västerbotten och efter bara några månader upptäcktes glaukom. Ja, redan vid 7 månaders ålder och likaså vid tre års ålder blev jag opererad, säger Leopold Ericson och berättar samtidigt att fyra av hans fem sys- Nr

12 kon har den medfödda typen av glaukom. Han fick gå i vanlig skola men vid 16 års ålder blev han förtidspensionerad vid arbetsvården i Umeå. Han sökte sig då till den allmänna linjen på folkhögskolan Solvik norr om Skellefteå. Jag kunde aldrig se vad som försiggick vid tavlan framme i klassrummet men jag klarade utbildningen. Sedan gick jag på Tekniska Institutet i två år och fick därmed en anställning där jag sålde verktygsmaskiner i tio år, berättar Leopold. Han blev senare konsulent för synskadade i Blekinge och sedan 1984 synkonsulent vid synenheten i Malmö fram till pensionen Sporadiska möten Efter en gemensam lunch börjar Ulla-Britt berätta om starten av Svenska Glaukomförbundet, SGF. Det var efter en ögonoperation hon fick kontakt med ögonläkarna Per Arne Granström och Berit Callisendorff vid Ögonkliniken på Huddinge Sjukhus. Dessa två hade startat Glaukomföreningen Stockholm och då fanns redan glaukomföreningen i Göteborg, säger Ulla-Britt Bramdal och berättar entusiastiskt vidare: Stockholmsföreningen hade sporadiska möten och Per Arne Granström vädjade till mig att gå med i föreningen, och jag blev snabbt invald i styrelsen. Stockholmsföreningen hade också medlemmar runt om i landet. Hur skulle de kunna få del av föreningens verksamhet? Dåvarande ordföranden Jan Bergholtz-Widell och Ulla-Britt började med ett enkelt informationsblad, 2 sidor, endast text, under benämningen Ögontrycket, någon gång Ansvaret för Ögontrycket övergick sedan till och vidareutvecklades av SGF. Hon berättar vidare att hon gick in som ordförande i Glaukomföreningen Stockholm Föreningen fick till stånd ett samarbete med en referensgrupp av ögonläkare. Svenska Glaukomförbundet, SGF, startades i november 1999, i anslutning till en ögonläkarkonferens. Rune Ferngren blev ordförande och jag verkställande styrelseledamot. Övriga styrelsemedlemmar kom från Göteborgs- och Stockholmsföreningarna. Bakgrunden var att man redan då hade försökt att få statsbidrag till verksamheten men fick avslag då statsmakterna ansåg att verksamheten var alldeles för smal och det fanns krav på bättre rikstäckning. Vi blev beskyllda för att gå i läkemedelsföretagens ledband. Men vad skulle vi göra när det fanns krav på rikstäckning och vi saknade ekonomiska resurser, säger Ulla-Britt med eftertryck. Vi blev ett aktivt patientförbund med uppgift att skapa ett antal föreningar i landet. De flesta av ögonläkarna ställde upp 12 Nr

13 Det fanns mycket att prata om när de båda veteranerna träffades i Helsingborg. I Kungsparken sittandes på en ljugarbänk var det många minnen som kom upp från Svenska Glaukomförbundets start. för vår verksamhet och alla var väldigt tillmötesgående. Och de första föreningarna som startades var i Sörmland, Uppland och Östergötland. Senare också i Skåne, där Ulla-Britt var ansvarig för att föreningen kom igång På upptaktsmötet kom 200 personer, och då blev Leopold Ericson medlem. Djupt engagerad Leopold Ericsons intresse för glaukom var framför allt medicinskt och han blev ordförande i Glaukomföreningen Skåneland (numera Syd) Han och hans hustru Birgitta är två klara profiler i glaukomsammanhang som slitit med föreningsverksamheten i många år och är fortfarande djupt engagerade. Ja, det var kolossalt svårt att få medlemmar som ville engagera sig i styrelsearbete, säger Leopold. Och i skiftet var jag beredd att slänga in handduken men då dök Nils Widenfors upp som numera är både ordförande i glaukomföreningen Syd och också sitter i förbundsstyrelsen, säger Leopold, denne eldsjäl som fortfarande är suppleant i styrelsen. Om starka och minnesvärda upplevelser under åren vill Ulla-Britt Bramdal framhålla de goda kontakterna med vården. Det har varit en fantastisk uppgift att få vara med och starta verksamheter för glaukomiker och där man fick stor respons från vården och ögonläkarna. Jag fick till och med möjlighet att delta i sjuksköterske- och ögonläkarkonferenser. Och Leopold som under många år byggt goda kontakter med glaukomspecialisterna i Malmö och Lund instämmer. Det är vid de stora informationsmötena med etablerade ögonläkare som både våra medlemmar och intresserade infinner sig. Det är via dessa möten vi kan skriva in nya medlemmar och vi har varit upp emot 200 deltagare vid dessa tillfällen, säger Leopold, en erfaren organisatör. Visioner Trots sin ålder tittar varken Leopold eller Ulla-Britt enbart i backspegeln, utan har också visioner för den framtida glaukomverksamheten. Jag tycker det är roligt att vi har blivit så många föreningar. Det hjälper till att göra människor medvetna om folksjukdomen glaukom och det viktiga att få en diagnos på ett tidigt stadium, säger Ulla- Britt som också vill betona Ögontrycket som ett viktigt instrument för information till medlemmar och andra. Hon framhåller också vikten av att jobba för att resursfördelningen inom vården verkligen kommer glaukompatienterna till del, och hon tror också på att välutbildade optiker kan involveras på ett mer påtagligt sätt. Leopold pekar på vikten av en öppenhet mellan glaukomföreningarna och ögonvården att få deras förtroende. Vi skulle behöva en ögonläkare i styrelsen och större satsningar på forskning som ger svar på frågan om orsakerna till glaukom, avslutar han, samtidigt som han är bekymrad över den låga statusen för sjukdomen glaukom inom ögonvården. Text och bild: Örjan Andersson Nr

14 I minglet syntes fr v Margareta Binz, Birgitta Malmberg Böhm, Marcelo Ayala, Roland Strömbäck och Heinz Böhm. Glaukomförbundets äldsta förening firade 40 år Glaukomföreningen Väst firade sina 40 år med att bjuda in alla sina medlemmar till en jubileumsfest med digert program. En lördag i mitten av oktober kom cirka 80 personer till Dalheimers Hus i Göteborg för att lyssna på föreningens historik och intressanta föredrag om glaukom. Dessutom bjöds det på mingel med bubbel, en god middag och fantastisk underhållning av åtta skönsjungande, goa gubbar. Sören Nilsson, föreningens ordförande, hälsade alla välkomna och överlämnade ordet till vice ordförande Roland Strömbäck som gjorde en tillbakablick över de 40 åren. Lite historik Föreningen grundades 1978 på initiativ av docent Tord Jerndal. Han var då verksam som biträdande överläkare på Sahlgrenska sjukhuset. Han ansåg att det behövdes en patientförening för de som har glaukom startade föreningen sin första intressegrupp Fyrbodal tillkom Skaraborg och 2017 Sjuhärad med Alingsås. Medlemsantalet har kretsat mellan 175 och 200 fram till I dag har 14 Nr

15 Väst 520 medlemmar, det högsta antalet någonsin. Föreningen hette Glaukomföreningen i Göteborg fram till mars 2018 då de bytte namn till Väst eftersom föreningen numera omfattar hela Västra Götalands län. Glaukom idag och i morgon Till jubileet hade föreningen bjudit in två ögonläkare som man har mycket god kontakt med inom Västra Götalands ögonsjukvård. Madeleine Zetterberg, professor, överläkare och t f verksamhetschef vid Sahlgrenska universitetssjukhuset/mölndal och inledde på temat Glaukom; idag och i morgon. Madeleine tog bland annat upp olika hjälpmedel och metoder för diagnostik och behandling av glaukom. Till exempel kan ögontrycket mätas under 24 timmar med hjälp av ett sensorimplantat eller en kontaktlins med inbyggd sensor. Hon berättade om olika mikroinvasiva tekniker, till exempel istent som är ett 0,36 mm långt rör som inopereras i ögat och som minskar mängden vätska och stabiliserar ögontrycket. Angående framtidens glaukomsjukvård förutsåg Madeleine att vi får se mer av tryckmätning i hemmet, digital kommunikation och samarbete med andra aktörer som till exempel optiker. Forskning om glaukom och ärftlighet Marcelo Ayala, docent och överläkare vid Skaraborgs sjukhus och känd som förbundets Fråga Doktorn presenterade sin forskning om RNA-uttryck vid ensidigt exfoliativt glaukom. Orsaken till glaukom är fortfarande okänd och det finns flera riskfaktorer för att få sjukdomen; ögontryck, exfoliationer och nära släktingar som har glaukom, så en möjlig orsak är genetisk. Hans slutsats om glaukom och ärftlighet är; 1) Ingen skillnad i genuttryck (RNA) hittades mellan ögonen med eller utan exfoliativt glaukom. 2) Exfoliation verkar vara en bilateral sjukdom, även om sjukdomen inte alltid är kliniskt närvarande. 3) Sannolikt kan lokala faktorer i FK påverka så att proteiner finns/inte finns. Uppvaktades Under festen hyllades också föreningen för sina 40 år. Glaukomförbundets vice ordförande Anna Wikberg uppvaktade med tal och överlämnade en vacker klubba till ordförande Sören Nilsson. Jubileumsfesten avslutades med en god tvårätters middag vid vackert dukade bord. Under maten underhöll åtta goa gubbar av Flottans män med kända visor och sånger av bland annat Lasse Dahlquist och Evert Taube och publiken var inte sen att sjunga med i De ä dans på Brännö brygga. Text och foto: Birgitta Fors Madeleine Zetterberg och Marcelo Ayala hjälptes åt att besvara åhörarnas frågor. Nr

16 Fråga Doktorn! Har du frågor som du vill ställa till vår ögondoktor Marcelo Ayala maila till hemsidan: Frågor & Svar Fråga Hej! Jag har fått veta att jag har grönstarr på båda ögonen. Ett trauma! En stilla fråga; gör kosttillskott med blåbär någon som helst nytta? Svar Blåbär innehåller antioxidanter som teoretiskt kan hjälpa vid glaukom. Tyvärr, finns det inga studier som kan ge stöd till det. Att genomföra studier på antioxidanter är mycket svårt. Fråga Jag har glaukom. Kan jag göra en flygresa på 6 timmar utan att skada ögat? Svar Det finns inget underlag för att säga att flygresor kan öka ögontrycket. Fråga Jag blev så väldigt orolig igår när jag såg på nyheterna! Jag har Pigmentglaukom och använder droppar som heter Cosopt. Igår såg jag på nyheterna att Timolol ska sluta tillverkas och undrar om det även gäller mina droppar Cosopt? Kan detta få ske att människor blir utan sin medicin? Har pratat med apoteket och min ögonklinik men ingen vet något tyvärr. Kan du snälla hjälpa mig? Svar Vi har inte fått någon information om att Timolol eller Cosopt skulle sluta tillverkas. Fråga Jag undrar om även Monoprost mörkfärgar huden runt ögonen? Har av olika skäl bytt från Latanoprost som mörk- 16 Nr

17 färgade huden. Enligt FASS inte lika vanligt vid medicinering med Monoprost. Detta till trots så tycker jag att mörkfärgningen blir värre. Svar Monoprost innehåller Latanoprost, så biverkningsprofilen borde vara det samma. Fråga Min läkare misstänker att jag har normaltryck glaukom. Detta på grund av vissa indikationer såsom att jag har stor synnerv och att jag vid synfältstesten verkar ha viss synnedsättning i vissa yttre synfält. Min far hade grön starr och högt tryck i ögonen. Min fråga är att vad händer om jag påbörjar behandling med att sänka trycket ytterligare men att jag inte har glaukom. Kan det på något sätt skada mig eller är det helt enkelt så att jag då får leva med besväret med ögondroppar. Svar Det kan vara bra att fastställa diagnosen innan du påbörjar din behandling. Ögondropparna innehåller olika mediciner som i sin tur kan ge olika biverkningar. Fråga Jag har läst någonstans att det är farligt att få en botoxbehandling av till exem- pel rynkor i ansiktet om man riskerar att utveckla glaukom. Stämmer det? Min mamma har glaukom så jag är så klart orolig att även jag ska utveckla glaukom så småningom. Svar Nej, botoxbehandlingen kan inte orsaka glaukom. Dessutom effekten av botox försvinner efter några månader. Fråga Har stress negativt påverkan på ögontrycket och kan det försämra det? Svar Det finns för få och gamla studier som tydde på att stress kunde öka ögontrycket. Så svaret är Nej. Fråga Har haft glaukom med lågt tryck (nu 10 på båda ögonen) i många år. Enligt optiker har jag nu även grå starr. Går en operation att genomföra i mina glaukomögon? Svar Det går att operera gråstarr trots att du har glaukom. Man ska ändå vara försiktig vid operationen. Det kan vara bra att kontrollera ögontrycket några dagar efter operationen. Ett stort tack till er som skänkt pengar till glaukomforskningen! Använd SGF donationers plusgirokonto: Nr

18 För en tydligare vardag Christin Hult: Tillgängligheten försämras när det blir en trend att estetik går före funktion Min mångåriga erfarenhet som arbetsterapeut och född med glaukom har lärt mig hur viktigt det är att själv klara olika sysslor i vardagen trots ett funktionshinder. I takt med att synen försämrats har jag upptäckt ljusets och kontrasternas stora betydelse i mitt liv. I en miljö med välriktat ljus och tydliga riktmärken klarar jag mig ofta bra men måste ha hjälp i en mörk eller bländande miljö. En tydlig text läser jag med glasögon på nära håll men har texten dåliga kontraster kan jag inte läsa den ens med förstoringsglas eller kikare. Som anställd i Malmö Stad och i Region Skåne mötte jag människor med olika grad av synnedsättning och många hade precis som jag nedsatt kontrastseende. Vid en vanlig synundersökning mäts Synskärpan på en syntavla med maximal kontrast det vill säga svarta bokstäver på vit bakgrund och med bra ljus. Vardagen är betydligt mer kontrastlös vilket påverkar vår aktivitetsförmåga. Dagligen kämpar vi med otydliga texter i tidningar, broschyrer, på hemsidor och på TV. Talande texter är bra men det utesluter inte att alla vi som kan läsa en text med glasögon ska kunna göra det. För att orka krävs att den är tydlig. I vår trendkänsliga värld prioriteras ofta estetik före funktion. Christin Hult som vill stoppa trenden där estetik går före funktion när det bland annat gäller tidningar och trycksaker. 18 Nr

19 Tillgängligheten försämras i såväl medier som i inomoch utomhusmiljöer trots att vi vet sedan länge att antalet äldre ökar. Detta måste vi ändra på. Synproblem I distriktsvården saknades kunskapen om vad en synnedsättning innebär. I samarbete med Syncentralen informerade jag mina kollegor. Det ledde så småningom till olika projekt, undervisning av studenter och vårdpersonal och anställning på Synenheten i Lund. Som pensionär undervisar jag ibland och mitt mål är ökad förståelse för vanliga synproblem. Den digitala verkligheten är här och det krävs att vi själva ska söka och hitta den information vi behöver. Då måste den vara tydlig för så många som möjligt. Bättre synmiljö Jag har under åren bland annat försökt påverka SVT där tydlighet tycks vara omodernt. I samband med OS i London 2012 skrev jag en insändare i Sydsvenska Dagbladet om svårlästa texter i OS-studion. Ingegerd Rabow som har arbetat med texter under många år på Universitetsbibliotket i Lund läste den och kontaktade mig. Hon har läsproblem på grund av maculadegeneration och upplever precis som jag hopplöst svårlästa texter i våra medier, på förpackningar och på skyltar både inom- och utomhus. Vid våra cafémöten i Lund grodde tanken på att bilda en förening och Föreningen Bättre Synmiljö bildades Vårt syfte är att försöka påverka den visuella otydligheten i samhället och på så sätt förbättra tillgängligheten för alla. Vi kontaktar, bjuder in och besöker olika verksamheter och har idag ett femtiotal medlemmar. Råd för tydliga texter Använd goda kontraster, rena typsnitt utan hårstreck/ seriffer, minst 12 punkter. Lättläst: barnvagn, barnvagn, barnvagn Svårläst: barnvagn, barnvagn, barnvagn Förtydliga viktig information med fetstil, inte med kursiv stil. Undvik texter direkt i bilder som förvirrar det svaga ögat. I datorns olika program kan du göra inställningar som passar dig själv. Enfärgad bakgrund gör texter lättare att läsa. Servis och glas med en mörk ytterkant syns bra liksom ljust färgade glas. Råd för tydligare vardag Om du har svårt att se saker i ditt hem kan du skapa kontraster. Använd ljus servis på mörk duk/underlägg eller tvärtom. Testa vilka färger du ser bra och kombinera ljus och mörkt. Röda färger blöder och ger därför sämre kontrast. Låt fantasin flöda! Servis och glas med en mörk ytterkant syns bra Nr

20 liksom ljust färgade glas. Undvik mönstrade dukar/underlägg som förvirrar det svaga ögat. Undvik blanka ytor som ger tröttsamma reflexer. Vitt mått i kaffeburken och svart mått i mjölpåsen syns bra. Svart skärbräda och ljus stekpanna kan också underlätta. Skriv med svart penna som syns bättre än kulspets eller blyerts. Att använda sin känsel kan vara ett sätt att hantera olika prylar. Att förvara saker på bestämda platser underlättar. Blunda och lär känna olika prylar som till exempel nycklar och mynt och du kan spara synenergi. Det viktiga ljuset Ljuset har stor betydelse i vardagen och vårt ljusbehov är individuellt. Du behöver därför bli medveten om vilket ljus som passar dig bäst. Dagsljuset skiftar under dygnet och årstiderna. Se till att du tar vara på det och använder ljusa gardiner och material. Ljusa ytor reflekterar ljuset medan mörka ytor äter upp det. Undvik att sitta eller placera till exempel TVn i motljus. Du behöver också skärma av solljuset med till exempel markiser eller persienner men glöm inte att dra upp dem när det är mulet! Glaukom medför ofta bländningskänslighet men också ett stort ljusbehov. Det ställer krav på belysningen i ditt hem. Lampdjungel Belysning är ett område i stark utveckling och det är inte lätt att hitta rätt i lampdjungeln. LED ljuset är här för att stanna men har vissa brister bland annat när det gäller flimmer. Testa vilken ljusfärg och ljusstyrka du trivs med. Använd dimmer och dimbara lampor så att du lätt kan ställa in ljuset. Köp armaturer på öppet köp och prova i lugn och ro hemma. Satsa på kvalitet. Tänd gärna levande ljus i vintermörkret men komplettera med bländfritt lampljus så att du ser vad du gör. Var behövs ljuset? Allmänljus behövs för att ta sig fram och hitta. Jämnt bländfritt ljus på gångytor och i trappor. Vitt mått i kaffeburken och svart mått i mjölpåsen rekommenderas. 20 Nr

21 Läs- och arbetsljus behövs på det vi läser och tittar på. Bländfritt, flexibelt och välriktat. Läslampan skall ha en tillräckligt lång arm så att du får ljuset där du behöver det utan att böja dig. Prydnads/estetiskt ljus behövs för att försköna och skapa trivsel. Prova dig fram. Dagligen kämpar vi med otydliga texter i tidningar, broschyrer, på hemsidor och på TV. I vår trendkänsliga värld prioriteras ofta estetik före funktion. Ljusa plafonder och uppljuslampor ger ett bländfritt ljus. I Ögontrycket har tidigare publicerats bra artiklar om belysning. Föreslår nya artiklar om detta viktiga ämne. Text och foto: Christin Hult Äldredag i Linköping För fjärde året i rad var Glaukomföreningen Östergötland en av 60- talet utställare när Linköping hade sin äldredag på Konsert och Kongress i början av oktober. Det kom besökare i jämn ström och vi hade ett 90- tal aktiva samtal. Många hade glaukom och flera är presumtiva medlemmar. Vi puffade för vårt glaukomcafé. Vi upplevde att vi kan göra skillnad då okunskapen är stor, man blandar ihop Grå starr, Gula fläcken och Glaukom. Birgitta Sääf, Glaukomföreningen Östergötland Svenska Glaukomsällskapets......årsmöte avhölls i Umeå i mitten av september med hela 77 deltagare från landets ögonkliniker. Mötet hann med att avhandla en rad programpunkter bland andra Glaukomets skuggsida körkortsfrågan med medverkande från Transportstyrelsen och VTI. Föreläsningarna visade att ett stort fokus läggs på problematiken att finna vettiga och säkra lösningar inom området. Glaukomsällskapets och dess företrädare i Umeå Christina Lindén och Gauti Johannesson höll också var sina föreläsningar om sin glaukomforskning. Folke Johansson, Glaukomföreningen Västerbotten Nr

22 Debatt Diskriminering av körkortsinnehavare Transportstyrelsen diskriminerar körkortsinnehavare när de bedömer synskärpa och synfält hos de personer som drabbats av förändringar av synen och som ansöker om körkort eller innehar körkort. Har en körkortsaspirant eller innehavare av ett körkort som ska förnyas dålig synskärpa, godkänner Transportstyrelsen att körkortsinnehavaren använder glasögon för att kompensera den dåliga synskärpan. Kravet från Transportstyrelsen är att körkortsinnehavaren ska använda glasögon vid framförandet av de fordon, vilka körkortsbehörigheten omfattar. Det är inte ovanligt att bärandet av glasögon begränsar synfältet till cirka 100 graders synfält. Glasögon begränsar synfältet Glasögon är ett hjälpmedel för att öka synskärpan, men glasögonens konstruktion och utformning innebär att glasögonens skalmar och inramningen av själva glaset begränsar synfältet. En ytterligare begränsning av synfältet är även de brytningsfel, vilka uppstår vid slipningen av glasen. Glasögon som förekommer på marknaden har ett utförande och en design, vilket gör att synfältet är betydligt mindre än de 120 graders synfält, vilket är minimikrav för att inneha körkort enligt Transportstyrelsens kravspecifikation för innehav av körkort. Det är inte ovanligt att bärandet av glasögon begränsar synfältet till cirka 100 graders synfält. En person som får begränsningar i synfältet på grund av glaukom drabbas av ett absolut krav att uppnå 120 graders synfält. Allt under 120 grader underkänns och körkortsinnehav beviljas inte. Detta även om körkortsinnehavarna i övrigt har perfekt synskärpa och inte behöver använda glasögon. Det är inget annat än diskriminering, vilket strider mot de mänskliga rättigheterna. Alla ska behandlas lika. Det strider mot svensk grundlag och de EU-lagar, vilka den svenska regeringen har godkänt och ratificerat. Det är bra om du som drabbats av denna orättvisa eller diskriminering hör av dig till Glaukomförbundet för så här får det inte gå till i ett rättssamhälle. Ställ krav på rättvisa och lika behandling! Medlem i en glaukomförening 22 Nr

23 Ögonfransproblem Ögonfransarna växer av Prostaglandiner, ett verksamt ämne i vissa ögondroppar. Detta är ett idag, förhoppningsvis, välkänt faktum inom ögonsjukvården och för dem som berörs. Monoprost (latanoprost) och även Fotil Forte i endosbehållare, som jag använder, klibbar fast i ögonfransarna som ett cement och är svårt att ta bort utan särskilda produkter. Eftersom mitt glaukom påverkar mitt närseende kan jag inte se mina ögonfransar i badrumsspegeln och därför inte heller bedöma hur de ter sig. Vid mitt senaste besök hos ögonläkaren påpekades att jag måste rengöra mina fransar bättre för att undvika ögonlocksinflammation, Blefarit. Jag fick en beskrivning hur jag skulle gå till väga. Där nämns rengöring med oparfymerat babyschampo och våtservetter (Blephaclean). Jag valde istället Blephagel som jag lägger på en ren kompress och stryker över stängda ögon. Detta funkar bättre för mig, känns skönt för ögonen och blir billigare än servetterna, som har tendens att torka. Det hade varit bra om Thea hade nämnt även detta i sin annons i senaste Ögontrycket. Att rengöra ögonfransar och ögonlock morgon och kväll är ytterligare ett pyssel bland andra bestyr med ögonen. Därför önskar jag att alla inom ögonsjukvården vill påpeka, i samband med utskrivning av ögondroppar med prostaglandiner/lata- noprost att detta förargliga problem med växande ögonfransar kan uppstå. Tipsa om vad som finns att tillgå som hjälpmedel vid rengöring av fransar och lock. Den skriftliga information som jag fick kanske också finns på andra ögonkliniker. Ögoninflammation, Blefarit, kan bli ett långvarigt och ibland kroniskt problem. Kanske det finns någon som har ytterligare tips. Lola Bern Medlem i GF Småland Glaukomförbundet och Ögontrycket önskar alla sina medlemmar och läsare Nr

24 Landet runt Jämtland/Härjedalen Givande information på Internationella Ögondagen Glaukomföreningen Jämtland/Härjedalen och Synskadades Riksförbund, Jämtlands län, erbjöd den 11 oktober 2018 allmänheten att ta del av problem och möjligheter för personer med synnedsättning. Ögondagen hölls i hörsalen på Östersunds sjukhus och inleddes med att Syncentralen informerade och visade synhjälpmedel. Syncentralen arbetar över hela länet och ger personer med synnedsättning förutsättningar för ett självständigt liv med god delaktighet i samhället. De arbetar även med rehabilitering och habilitering för personer med synnedsättning. Alla kontakter med Syncentralen föregås av remiss från Ögonläkare till Syncentralen. Därefter var det dags för Sonny Hoffman och hans ledarhund där han berättade om hur det är att ha en ledarhund. När ledarhunden har på sig sin vita sele är den i arbete och det är mycket viktigt att inte störa hunden genom att prata med den, klappa den eller liknande, säger Sonny Hoffman. Som seende kan man vara behjälplig med att plocka upp glasbitar från marken, för att undvika skador på tassar. Sonnys berättande åskådliggjorde hur viktig ledarhunden är för den som har en ledarhund. Hur det är att leva med en synskada, och få hjälp i vardagen av en ledarhund, var mycket intressant att få ta del av. Efter lunch var det dags för Krister Inde, internationellt verksam synpedagog. Han har gett ut flera böcker även översatta till andra språk. Hans tema för dagen var Se dåligt Må bra. På ett mycket inspirerande och underhållande sätt redogjorde han för sin uppfattning om hur man ska ta sig an problem Sonny Hoffman med sin ledarhund. i vardagen, trots en synskada. Dagen avslutades med fika och under dagen hade insamling av begagnade glasögon gjorts som skickas vidare till behövande via Vision for All. Text: Ylva Hellström, SRF och Christina Österberg, Glaukomföreningen Foto: Christina Österberg 24 Nr

25 Stockholm: Medlemsmöte med hjälpmedel i fokus På seniordagen i Kungsträdgården i maj hade Glaukomföreningen i Stockholm och Iris Hjälpmedel mässmontrarna bredvid varandra. Det blev lyckade samtal som resulterade i att den 18 oktober genomfördes ett medlemsmöte på temat synhjälpmedel. 70-talet personer hade samlats i Immanuelskyrkan för att lyssna på Åsa Lodin från Iris Hjälpmedel. I sin föreläsning om Lars 78 vävde hon in vardagshjälpmedel i situationer som blir svåra när synen blir sämre. Det kan till exempel vara att laga mat, komma-ihåg, läsa, hålla koll på tiden, att ringa med enkla mobiltelefoner samt hur viktig belysning är. Många hjälpmedel kan man få låna/ hyra genom landstingens syncentraler men vissa får man köpa själv då de räknas som egenvård. För att få hjälp av landstingens syncentraler behövs en remiss från ögonläkare. Det är dock många som inte är kvalificerade för syncentralens hjälp då de ser för bra. Nu vet vi att det finns produkter som är Bra för alla men nödvändiga för en del. För dessa personer finns hjälp hos Iris Hjälpmedel. Till exempel en enkel radio eller en lampa med olika färgtemperaturer som är bra för personer vilka blir bländade av vanlig belysning. Efter föreläsningen fanns det möjlighet att titta närmare på många av hjälpmedlen och att beställa. Information om enkla synhjälpmedel kan fås genom att kontakta asa@irishjalpmedel.se eller läs mer på Britt-Marie Leijonhufvud forts. från sidan 28 Från Transportstyrelsens sida menar en handläggare att det är olyckligt med den information som Bosse fått tidigare och att det är en miss från Transportstyrelsens sida. Jag hävdar att man inte kan ändra en lagstiftning eller ett regelverk retroaktivt, jag betraktar det som rent bedrägligt. Under hela 2017 och halva 2018 stod inget om några förbehåll på Transportstyrelsens hemsida, det har tillkommit senare, säger en upprörd Bo Allebrand till ÖT och tillägger: Det här är ett exempel på hur en svensk myndighet kör över en enskild medborgare. Och nu går han vidare med sitt ärende till Förvaltningsrätten. Och om han inte får dispens kräver han Transportstyrelsen på de kronorna som han lagt ut till ingen nytta och på felaktig information. Text och bild: Örjan Andersson Läs också Transportstyrelsens svar sid 10 och ledaren sid 3 Nr

26 Var sak har sin tid! Efter tio år och 36 utgivningar av Ögontrycket har jag valt att sluta som redaktör för ÖT. Det har varit fantastiskt innehållsrika år en tid som präglats av så gott som dagliga kontakter med medlemmar, förtroendevalda, ögonläkare, ögonsjuksköterskor och så kalllade kändisar som drabbats av glaukom. Samarbetet med förbundsstyrelse och redaktionskommitté har varit helt friktionsfritt och där jag uppskattat det förtroende och den frihet jag fått som redaktör. När ordtappet tilltar och formuleringsförmågan sviktar allt mer, förmodligen av åldersskäl, är det dags att lägga handskarna läs pennan, kameran och laptoppen på hyllan och ägna sig åt annat. Var sak har sin tid! Tack för det stora förtroendet och jag önskar Glaukomförbundet och föreningarna lycka till med att nå nya mål och framgångar i en framtid. Det blir Ann Thörnblad som ska ratta ÖT vidare och som har en gedigen erfarenhet av att producera tidningar. Därmed så kommer det att ske en fortsatt utveckling av tidningen den som är så viktig för våra medlemmar ja för en del det enda påtagliga som följer med medlemskapet i glaukomförening och förbund. PS! Som grädde på moset fick jag göra min sista intervju för ÖT i min födelsestad Linköping. Överläkaren Johan Semby äntrade statyn Folke Filbyter, östgötarnas anfader på Stora Torget för fotografering. TACK OCH HEJ! Östgöte gu ske lov! DS! HAR DU SVÅRT ATT TA DINA ÖGONDROPPAR PÅ RÄTT SÄTT? Santen tillhandahåller dropphjälpmedel för dig som behöver hjälp med droppningen! Droppstödet är ett hjälpmedel för dig som är ovan vid eller någon gång har haft problem med att använda ögondroppar. Droppstödet gör det lättare att hålla droppflaskan stadigt över ögat. Droppstöd finns även till endosbehållare. Fråga din läkare eller sköterska om du önskar prova. SantenPharma AB Solna Torg Solna Tel GLAU SE 26 Nr

27 Välkommen till GLAU KOM FÖR BUN DET Glaukomföreningen Dalarna Norra Tel Pg Glaukomföreningen Dalarna Södra Tel Pg Glaukomföreningen Gävleborg Tel Glaukomföreningen Jämtland/Härjedalen Tel Glaukomföreningen Norrbotten Tel Bg Glaukomföreningen Syd Tel Pg Glaukomföreningen Småland Tel Bg Glaukomföreningen i Stockholm Tel Pg stockholm@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen i Sörmland Tel Pg sormland@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Uppland Tel Pg uppland@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Värmland Tel Pg varmland@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Väst Tel Pg vast@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Västerbotten Tel Bg vasterbotten@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Västernorrland Tel Pg vasternorrland@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Örebro län Tel Pg orebro@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Östergötland Tel Bg ostergotland@glaukomforbundet.se Svenska Glaukomförbundet Organisationsnummer: Plusgiro: Bankgiro: Tel Telefonsvarare e-post: info@glaukomforbundet.se Vill du bli medlem? Kontakta närmaste lokalförening eller SGF så förmedlar vi kontakt. Du får tidningen Ögontrycket fem gånger per år. Nr

28 GLAU KOM FÖR BUN DET c/o Örjan Andersson Ekhovsvägen 20, Mariefred Bo Allebrand om Transportstyrelsens agerande: Rent bedrägligt att ändra regelverket retroaktivt Bo Allebrand, 73 år och från Linköping och medlem i Glaukomföreningen Östergötland kämpar hårt för att få dispens och åter få ratta sin bil. Han hävdar bestämt att Transportstyrelsen ändrat reglerna retroaktivt när det gäller att få dispens efter indraget körkort. Nu har han gått vidare och överklagat beslutet i Förvaltningsrätten. Bo Allebrand, Linköping Ja, man har ändrat reglerna retroaktivt och det kan, ur medborgerlig synvinkel, omöjligtvis vara tillåtet för en myndighet, säger en upprörd Bo Allebrand, när ÖT träffar honom på ett café vid Stora Torget i Linköping. Bakgrunden är att Bo trots klart godkänt körprov i körsimulatorn vid VTI i Linköping inte beviljas dispens för att få köra sin bil. Bo tyckte att han var väl förberedd och hade superkoll på myndighetens krav för att bevilja dispens både genom att ha läst Ögontrycket och själv tagit direktkontakt med Transportstyrelsen. I februari 2017 betalade jag :- till VTI för provet i körsimulatorn och några dagar innan var jag i kontakt med Transportstyrelsens chefsläkare Lars Englund och där jag fick ett klart besked, framhåller han. Kör du godkänt i VTI:s simulator får du körkortet åter och VTI:s simulatorkörning ersätter synfältsundersökningar var Transportstyrelsens besked. Bosse betalade och genomförde sedan provet i mars månad 2017 och i december 2017 fick han resultatet från VTI och han visar stolt upp uttalandet från VTI: Bo kör med goda säkerhetsmarginaler. Han skapar inte några onödigt kritiska situationer. Han kör således lika bra eller bättre än referensgruppen. Godkänd med avseende på testresultat. Trots de tidigare beskeden kräver nu Transportstyrelsen att Bosse kompletterar sin ansökan om dispens med en färsk synfältsundersökning vilket han vägrar att göra. I så fall skulle han ju godtagit de nya reglerna och villkoren, menar han. Artikeln fortsätter på sidan 25.