Framtdens Karrär Soconom Brstfällgt stöd försvårar för socalsekreterare Ledarskapet vktgast för en attraktv arbetsgvare 6 av 10 soconomer utsatta för hot eller våld Endast drygt en femtedel av soconomerna kan arbeta fullt ut enlghet med gällande lagstftnng och regelverk för socalt arbete. Det kan ge en sgnal om att det socala arbetet nte är rättssäkert, säger Heke Erkers, Akademkerförbundet SSR. Bra ledarskap, bra löneutvecklng och rmlg arbetsbelastnng är de faktorer som kännetecknar en attraktv arbetsgvare nom socalt arbete. Även bra team och en bra arbetsmljö rankades högt Framtdens Karrär Soconoms undersöknng. För soconomer nom socaltjänsten är sffran hela 67 procent. Arbetsmljöarbete, rskbedömnngar och ökad beredskap kan mnska hot och våld mot soconomer, säger Eva Karsten, arbetsmljönspektör på Arbetsmljöverket. 5 Barn och ungdom Ledarskap Framtdens Karrär Soconom februar 2018 6 Nya socaltjänstlagen Mäns våld mot kvnnor Forsknng 8 Välfärdsteknk Bemannngsföretag
Det får duga, duger nte för oss. Männskan är bekväm av naturen. Tränger man ned naturvetenskapen förstår man snart varför. Lättjan har alltd vart en överlevnadsfunkton. Men det förklarar nte varför männskan ofta nöjer sg med att bara göra det man måste. Och ofta gör man nte ens det. Långt nnan Agla grundades fördes samtal om hur trötta v var på organsatoner och ndvder som nte gjorde stt jobb på ett bra sätt, som slarvade eller helt enkelt nte brydde sg. Att nte höra av sg eller vara ohövlga mal var vanlgt. Att nte vara genunt ntresserade av sna kunder var ännu vanlgare. När beslutet fattades att starta Agla var det därför självklart att bolaget skulle leverera mer. Utan undantag. Att leverera mer skulle upplevas precs allt. Från rekryterngar och ntern struktur tll kontakt med konsulter, kunder och samarbetspartners. Varje dag. Se dg själv omkrng! Vart kan du upptäcka lknande fenomen, där mängden låter sg nöjas medan några frågar sg hur man kan göra saker bättre? Du upptäcker det nu lkväl som då: för tretto år sedan tllverkade somlga skrv-och räknemaskner. Knappt någon pläderade för utvecklng av små datorer. Och det var bara ett fåtal entusaster som trodde på alternatva energkällor som vndkraft och solenerg. Kol och olja fanns ju. Lkadant kommer det bl med tjänsteföretag. De flesta gör dag bara vad som förväntas av dem. Sällan mer. Gör man mer än man ska, är man rädd att det kostar pengar. Medan vad som egentlgen kostar på, är att nte röra sg framåt. Den som nte gör fart genom vattnet, drver bakåt. Det upptäckte redan stenåldersmännskorna och uppfann paddeln. Här hos oss på Agla paddlar v framåt varje dag, varje tmme, varje mnut. Att frågasätta det etablerade, att nte luta sg tllbaka och låta sg förnöjas genomsyrar vårt företag. Om någon säger det får duga, blr v rent ut förbannade. Fnns det bara den mnsta möjlghet att göra något bättre för alla de kompetenta yrkesmännskor som gett oss förtroendet att fnna det bästa uppdraget just för dem, då gör v det. Det får duga, duger helt enkelt nte. Glädjen och belönngen vårt jobb är att så många, konsulter som uppdragsgvare, upplever att de verklgen blr sedda och lyssnade tll hos oss. Att v bryr oss på rktgt. Att v alltd går ett steg tll. För det kommer v att göra. Alltd.
Framtdens Karrär Soconom www.soconomkarrar.se 3 februar 2018 Om detta kan du läsa Framtdens Karrär Soconom Bra ledarskap och lön vktgast för attraktv arbetsgvare Bra ledarskap, bra lön, rmlg arbetsbelastnng och ett bra team är de vktgaste faktorerna som kännetecknar en attraktv arbetsgvare nom socalt arbete. Ofta hamnar fokus på att attrahera nya medarbetare, men glöm nte bort att premera befntlga medarbetare. Endast en dryg femtedel av soconomerna kan arbeta fullt ut enlghet med gällande lagstftnng och regelverk för socalt arbete. Det är allvarlgt och kan ge en sgnal om att det socala arbetet kanske nte är rättssäkert. Heke Erkers, Akademkerförbundet, SSR, anser att en förutsättnng för att förbättra sffrorna är att ge det socala arbetet den tyngd och status som det borde ha baserat på sn samhällsvktga funkton. Över 6 av 10 soconomer har vart utsatta för hot eller våld stt yrke nom socalt arbete. För soconomer nom socaltjänsten är sffran så hög som 67 procent. En av de vktgaste åtgärderna för att mns- Framtdens Karrär Soconom är producerad av NextMeda. ka andelen hot och våld mot soconomer är, enlgt Eva Karsten på Arbetsmljöverket, att höja rskmedvetenheten och beredskapen bland medarbetarna. Andra vktga frågor som v belyser är värdet av en fungerande ntrodukton för nyanställda medarbetare, hur den socala barn- och ungdomsvården kan förbättras och hur utvecklng av välfärdteknk kan ge mer td tll socalt arbete och höja kvalteten. Vlka behörghetskrav ska gälla för socalsekreterare och ska soconom bl ett legtmerat yrke? V redovsar vad soconomerna svarat om det och kommer följa upp det kommande artklar. Hör gärna av er tll oss med förslag på artklar och ntervjupersoner. Eller hur v på andra sätt kan bdra tll att uppmärksamma soconomers nsatser samhället. Trevlg läsnng! Redaktonen SKRIBENTER Sandra Ahlqvst, Anna-Karn Andersson, Anette Bodnger, Perre Eklund, Mats Fahlgren, Paola Langdal, Crstna Lefland, Adranna Pavlca, Maranne Sjöberg, Annka Whlborg FOTOGRAFER John Ash Redforsen, Patrk Bergenstav, Ulf Ekström, Anders Forngren, Mkael Frtzon, Thomas Henrksson, Gonzalo Irgoyen, Carolne Jacobsen, Sebastan LaMotte, Pär Olert, Peter Rngström, Jeanette Utell, Mare de Verder Tdnngen fnns även på: www.soconomkarrar.se 4 Hållbar förändrng av socala barn- och ungdomsvården 5 Brstfällgt stöd försvårar för socalsekreterare 6 Ledarskapet vktgast för en attraktv soconomarbetsgvare 7 En närvarande ledarstl lyfter ndvd- och famljeomsorgen 8 6 av 10 soconomer utsatta för hot och våld 8 8 av 10 soconomer vll bl legtmerade 9 Socaltjänstlagens modernserng ökar soconomers handlngsutrymme 10 Stärker socalsekreterare barn- och ungdomsvården 12 V stöttar, förstår och gör skllnad för våldsutsatta 12 Mer forsknng om barn och unga samt mssbruk 13 Evdensbaserade nsatser för famljehemsplacerade barn 14 9 av 10 soconomer kan tänka sg att jobba statlgt 15 Den déburna sektorn erbjuder möjlgheter för soconomer 16 Legtmatonskrav höjer statusen för kuratorer 17 Socaltjänstens dgtalserngstakt ökar med nnovatonstänk 18-19 Mest välkända och populäraste bemannngsföretagen 20 Introdukton för nyanställda mnskar personalomsättnngen 20 8 av 10 socalsekreterare är soconomer 21 Soconomers värderng på arbetsmarknaden 22 Som dakon står man på de utsattas sda 22 Från ambulanssjukvårdare tll soconom vd 40 Presenterade företag och organsatoner 23 IFO Sundsvalls kommun 33 Bståndsenheten Eksjö 23 Stockholms Stadsmsson 34 24 Dedcare Soconom Angereds socaltjänst, Göteborg 25 Stockholms stad 34 Socalförvaltnngen Järfälla 26-27 Arbetsmarknads- och socalförvaltnngen Malmö 35 Socalförvaltnngen Enköpng 28 Youm 36 Värmdö kommun 29 Svenska kyrkan 36 Lerums kommun 30 Borås stad 37 30 Medkomp Soconom Trollhättans socalförvaltnng 31 Humana Bemannng 37 31 Ståhlgren & Wlls Östhammars socalförvaltnng 32 Socal- och arbetsmarknadsförvaltnngen Mölndal 38 Bemanna 38 VoB Syd 39 Alngsås kommun 39 Dormsjöskolan 33 Barn och ungdomsenheten Kungsbacka ANNONSFÖRSÄLJNING NextMeda Frågor om nnehållet besvaras av NextMeda Tel: 08-661 07 90, E-post: nfo@nextmeda.se FÖR MER INFORMATION OM FRAMTIDENS KARRIÄR SOCIONOM, VAR VÄNLIG KONTAKTA: GRAFISK FORM Stellan Stål OMSLAGSFOTO Gonzalo Irgoyen Nklas Engman, E-post: nklas.engman@nextmeda.se, Telefon 08-661 07 90, Mobl 070-774 84 90 TRYCK BOLD Prntng/DNEX Tryckeret LÄS MER PÅ WWW.SOCIONOMKARRIAR.SE Det självklara valet nom socaltjänsten vd bemannng och rekryterng www.teambokonsult.se Det självklara valet nom socaltjänsten vd bemannng och rekryterng Teambo Konsult är ett auktorserat bemannngsföretag, som finns hela Sverge. V är specalster på uthyrnng av chefer och handläggare tll socaltjänstens samtlga verksamhetsområden. Välkommen att höra av dg! www.teambokonsult.se www.facebook.com/teambokonsult.se
4 Framtdens Karrär Soconom www.soconomkarrar.se februar 2018 Hållbar förändrng av socala barn- och ungdomsvården Den 15 december 2017 överlämnade regerngens natonella samordnare Cecla Grefve slutrapporten av den socala barnoch ungdomsvården. Slutsatserna är bland annat att ytterlgare krafttag behövs för att den socala barn- och ungdomsvården ska vara jämlk och lkvärdg över hela Sverge samt att personalstuatonen långsktgt behöver stablseras. BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN TEXT ANNIKA WIHLBORG Rapportens huvudförslag är Barnets och ungdomens reform förslag för en hållbar framtd, en reform som ska leda tll en långsktg förändrng av den socala barn- och ungdomsvården. Sammanhållna verksamheter I reformförslaget betonas behovet av att belysa den socala barn- och ungdomsvården över de lagstftnngsområden som berör barn och unga så att verksamheterna blr mer sammanhållna. Ett vktgt syfte är att dentfera mellanrum och behov av förstärknngar mellan lagar och verksamheter och därgenom säkra att barn, unga och deras famljer får tdg hjälp och nte rskerar att bollas mellan olka verksamheter, säger Cecla Grefve. Hon föreslår att reformen organseras genom en tvärsammansatt Regerngens natonella samordnare Cecla Grefve överlämnar slutrapporten av den socala barn- och ungdomsvården tll Åsa Regnér, Barn-, äldre- och jämställdhetsmnster. Foto: Mats Bäckeln/Regerngskanslet kommtté med företrädare från barn, unga och deras famljer, samt företrädare från natonell, regonal och kommunal nvå. Även företrädare från akademn bör medverka. Samverkan mellan aktörer den socala barn- och ungdomsvården. Man bör även fundera på hur arbetet organseras mellan olka aktörer. Det behövs en koordnerng av myndghetskontakter som underlättar för barn och unga som behöver hjälp, säger Cecla Grefve. Den socala barn- och ungdomsvården är ett brett område med förgrenngar Stabl kompetensförsörjnng DET B EH Ö VS Å TG Ä R DER på natonell, regonal och lokal nvå för att stärka den socala barnoch ungdomsvården många delar av samhället. En nära samverkan mellan aktörer som skola, förskola, hälso- och sjukvård, socaltjänst, cvlsamhället och poltker på samtlga samhällsnvåer är därför nödvändg. Det behövs åtgärder på natonell, regonal och lokal nvå för att stärka Ett delsyfte med den natonella samordnarens arbete har vart att stärka förutsättnngarna för en stablserad kompetensförsörjnng. Cecla Grefve påmnner om vkten av ett systematskt arbetsmljöarbete, rmlg arbetsbelastnng, delaktghet och nflytande, vkten av att få använda sn yrkeskompetens, stöd svåra frågor samt ett närvarande ledarskap. Det är faktorer som kan få fler soconomer att vlja stanna kvar den socala barn- och ungdomsvården. Allt fler kommuner och hela regoner erbjuder systematsk ntrodukton för nyanställda. Många arbetar också för att öka barn, ungdomars och deras famljers delaktghet det socala arbetet. Mycket bra utvecklngsarbete pågår rumt om landet, men samtdgt förekommer nte dessa satsnngar samtlga kommuner. Det stöd barn och unga behöver och erbjuds ska nte vara beroende av boendeort. Det behövs en bred natonell, regonal och kommunal satsnng på den socala barn- och ungdomsvården för att öka och säkra dess lkvärdghet säger Cecla Grefve. Oberoende utvärderng av BBIC I slutrapporten föreslås även en oberoende utvärderng av dokumentatonssystemet Barns behov centrum (BBIC). Man bör ttta på hur BBIC har stärkt barn och ungas delaktghet och på vlket sätt systemet har underlättat utrednngsarbetet. Dessa frågor bör utvärderas, nte mnst med bakgrund av att dokumentatons- och utrednngsarbetet upplevs ha ökat sedan BBIC nfördes, avslutar Cecla Grefve. Natonell högskoleutbldnng för IFO-ledare, 7,5 hp Under peroden aprl 2016 tll mars 2018 har drygt 300 chefer nom den kommunala socaltjänstens ndvd- och famljeomsorg genomgått vår ledarskapsutbldnng. Utbldnngen har vart mycket uppskattad och v ger den nu egen reg för dg som mssade Socalstyrelsens satsnng. www.esh.se/uppdrag uppdrag@esh.se 08-555 051 19 Ny FoU-verksamhet I nära samarbete med det socala arbetets praktk V har lång erfarenhet av att vdareutblda fältet och en självklar tllgång tll stark forskarkompetens och har nu nrättat en FoU-verksamhet. V vll på så vs vara ytterlgare en resurs för professonen att utveckla en evdensbaserad praktk och ett kunskapsbaserat stöd för verksamhetsuppföljnng. Läs mer på www.esh.se/fou
Framtdens Karrär Soconom www.soconomkarrar.se 5 februar 2018 Brstfällgt stöd försvårar för socalsekreterare Endast drygt en femtedel av soconomerna kan fullt ut arbeta enlghet med gällande lagstftnng och regelverk för socalt arbete. Samtdgt anger en överväldgande majortet att det fnns ett akut behov av mer forsknng nom området. nte kan arbeta fullt ut enlghet med lagstftnngen. Det ger en sgnal om att det socala arbetet kanske nte är rättssäkert, men trots det uteblr reaktonerna från myndgheter och samhälle. SOCIALT ARBETE TEXT SANDRA AHLQVIST För Heke Erkers, ordförande Akademkerförbundet SSR, är sffrorna nedslående men nte förvånande. Det Framtdens Karrär Soconom har kommt fram tll stämmer överens med de mätnngar v själva gör va NOVUS och det är en tendens som har förstärkts över td. Tyvärr är det nget nytt, men det är naturlgtvs oroande att en så stor andel upplever att de Behöver poltskt stöd Heke understryker att en förutsättnng för att förbättra sffrorna är att ge socalt arbete den tyngd och den status det borde ha baserat på sn samhällsvktga funkton. Professonen måste ha möjlgheter, organsaton, resurser och konkret uppbacknng för att kunna göra stt jobb. KAN DU ARBETA I ENLIGHET MED GÄLLANDE LAGSTIFTNING? I hur stor grad kan du som soconom arbeta enlghet med gällande lagstftnng och regelverk för socalt arbete? Heke Erkers, ordförande Akademkerförbundet SSR. Foto: Lena Dahlström Socaltjänstlagen (SOL) är samhällets ssta skyddsnät och är tll för att stötta medborgarna en svår stuaton. Svajar skyddsnätet uppstår maskor, där männskor faller genom och far lla. V behöver ha poltsk styrnng och lednng som står upp för socaltjänstlagens ntentoner professonen kan nte bära detta själv, utan det VI B EH Ö VER H A poltsk styrnng och lednng som står upp för socaltjänstlagens ntentoner professonen kan nte bära detta själv handlar om ett övergrpande synsätt Fullt ut GRYNING - ÄGS AV KOMMUNER. DRIVS AV ENGAGEMANG från samhällets och beslutsfattarnas Ganska mycket 22% 67% sda. Detta gäller även på ledarskaps chefernas förutsättnngar att Vll du jobba en offentlgt ägd verksamhet som sätter männskan nvå centrum Inte alls 3% leda verksamheter utfrån SOL är och bdrar tll socal hållbarhet? Vll du göra skllnad för de barn, ungdomar, begränsade på många håll, och ofta famljer och vuxna0som 10 fnns 20 hos oss? 30 40 50 60 70 hamnar de kläm mellan poltsk styrnng och vad som är vktgast ur ett medborgarperspektv. V erbjuder dg ett spännande och engagerande arbete Inte så mycket 9% en utvecklngsnrktad verksamhet. Ett arbete BEHÖVER DET BEDRIVAS MER FORSKNING INOMsom SOCIALT ARBETE? präglas av kunskap, kvaltet och delaktghet! Ja Läs mer på www.grynng.se Nej 97% 3% Välkommen tll oss! Framtdens Karrär Soconom genomförde den 15 20 december 2017 en undersöknng mot ett slumpmässgt urval av soconomer Sverge. Professonens bedömnng ska styra En annan problematk stuatonen är att det ofta är budgeten som styr vlka resurser socalsekreterarna har att tllgå för att stötta de männskor som behöver hjälp. Det nnebär att professonens bedömnng av vlka nsatser som be- hövs nte är styrande, utan att det stället kretsar krng vad som blr bllgast. I kombnaton med att kommunerna nte har uppfattats som attraktva arbetsgvare har detta lett tll att många socalsekreterare har sökt andra postoner, vlket sn tur har medfört att nyutbldade soconomer kommt tll arbetsplatser där de har saknat handlednng och behövt hantera svåra stuatoner utan erfarenhet. Ökad forsknng vktg faktor Många tror att läget skulle kunna förbättras genom ett ökat fokus på forsknng nom socalt arbete hela 97 procent av de tllfrågade socalsekreterarna efterlyser ökat forsknngsstöd. Heke berättar att Akademkerförbundet SSR har drvt just denna fråga många år och hon tycker att det är postvt att det är ett ämne som yrkeskåren lyfter undersöknngen. Socalt arbete är ett område som är smärtsamt underprorterat nom forsknngen och det fnns en mängd områden som behöver förbättras. Ett fåtal exempel bland många är forsknngsstöd evdensbaserat arbete, styrnng- och organsatonsforsknng, dgtalserng och teknsk utvecklng och mycket mer. Detta är ett samhällsvktgt område för både ndvden, samhället och natonen, så poltkerna behöver styra forsknngsmedlen dt de behövs, avslutar hon. GRYNING - ÄGS AV KOMMUNER. DRIVS AV ENGAGEMANG Vll du jobba en offentlgt ägd verksamhet och tllsammans med andra göra skllnad för de barn, ungdomar, famljer och vuxna som fnns hos oss? V erbjuder dg ett spännande och engagerande arbete en utvecklngsnrktad verksamhet. Ett arbete som präglas av kunskap, kvaltet och delaktghet! Läs mer på www.grynng.se Välkommen tll oss! Grynng är en offentlgt ägd samhällsaktör som sätter männskan centrum och bdrar tll socal hållbarhet. Verksamhetens medel används för ständg utvecklng, nära dalog med ägarkommunerna Västra Götaland.
6 www.soconomkarrar.se Framtdens Karrär Soconom februar 2018 Ledarskapet vktgast för en attraktv soconomarbetsgvare Ett bra ledarskap, en bra löneutvecklng och rmlg arbetsbelastnng är de faktorer som främst kännetecknar en attraktv arbetsgvare nom socalt arbete. Även kompetensutvecklng och en bra arbetsmljö rankades högt Framtdens Karrär Soconoms undersöknng mot soconomer. ATTRAKTIVA ARBETSGIVARE TEXT ANNIKA WIHLBORG Undersöknngsresultatet bekräftar de undersöknngar v gjort. Även där rankades en rmlg arbetsbelastnng och ett professonellt ledarskap högt. Goda förutsättnngar för att göra ett bra jobb var en vktg faktor flera av våra undersöknngar, men framgår nte lka tydlgt denna undersöknng. Däremot framgår D E T FR AMGÅ R TY DL I GT att rmlg arbetsbelastnng är mycket vktgt för många det tydlgt att rmlg arbetsbelastnng är mycket vktgt för många, säger Veronca Magnusson, ordförande Vson. Hon betraktar mer td för socalt arbete som en av de mest avgörande faktorerna för en arbetsgvares attraktvtet. I Framtdens Karrär Soconoms undersöknng ansåg 53 procent att det är en vktg faktor. Underskatta nte ledarskapet Undersöknngsresultatet ger en tydlg sgnal om hur vktgt ledarskapet är, det bör nte underskattas verksamheter där det förekommer myndghetsutövnng. För en arbetsgvare som vll stärka sn attraktvtet är det därför ofta avgörande att ge cheferna så goda förutsättnngar som möjlgt. Hennes råd tll arbetsgvare som vll behålla och attrahera soconomer är att ha en löpande dalog med facklga organsatoner krng vlka attraktvtetshöjande faktorer som är mest relevanta att jobba med. V vet av erfarenhet att det är betydelsefullt för många soconomer att känna sg sedda och bekräftade på jobbet. Att satsa på en genomtänkt ntrodukton och ndvduellt utformad kompetensutvecklng är exempel på två bra nvesterngar för arbetsgvare, lksom att ge medarbetarna td för återhämtnng och reflekton, säger Veronca Magnusson. Premera erfarna medarbetare Undersöknngsresultatet känns defntvt rmlgt. Det som saknas är storleken på arbetsgruppen, ofta har chefer stora grupper att arbetsleda nom framförallt ndvd- och famljeomsorgen. Små arbetsgrupper möjlggör ett närvarande ledarskap som efterfrågas av många, säger Per Sandberg, förvaltnngschef för arbete och välfärd Växjö kommun och styrelseledamot Sverges Socalchefer. Han understryker vkten av att se och vårda organsatonens befntlga medarbetare och tllägger att fokus ofta hamnar på att attrahera nya med- Per Sandberg, förvaltnngschef för arbete och välfärd Växjö kommun. är det postvt att ngångslönerna har gått upp på senare år, men det tydlggör också vkten av att det ska synas även lönekuvertet om man är en erfaren soconom, säger Per Sandberg. arbetare. Det gör att de befntlga medarbetarna bland glöms bort. ER FA R NA M EDA R B ETA R E som funnts med länge organsatonen är en mycket vktg resurs som behöver vårdas Välfärdsteknk och dgtalserng I undersöknngen ansåg endast 19 procent av soconomerna att arbetsgvares attraktvtet stärks om de lgger långt fram med dgtalserng. Per Sandberg anser däremot att det är en nyckelfaktor för att rekrytera soconomer, såväl dag som framtden. Erfarna medarbetare som funnts med länge organsatonen är en mycket vktg resurs som behöver vårdas. Det gäller även lönemässgt, självklart V ILK A FA K T O RER K Ä N N ET ECKNAR EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE? Vlka av följande faktorer kännetecknar en attraktv arbetsgvare nom socalt arbete? 100 89% 86% 84% 83% 80 76% 76% 72% 67% 61% 61% 60 54% 53% 53% 41% 40 19% 20 4% 0 1 2 3 4 5 6 7 1 Ett bra ledarskap/arbetslednng 2 Bra lön/löneutvecklng 3 Rmlg arbetsbelastnng 4 Bra team/arbetskamrater 5 Erbjudas kompetensvecklng och vdareutbldnng 6 Möjlghet att påverka sn arbetsstuaton Veronca Magnusson, ordförande Vson. 8 9 10 11 12 13 14 15 16 9 Låg stress och td tll återhämtnng 10 Bra utvecklngsmöjlgheter 11 Låg personalomsättnng 12 Mer td för det socala arbetet 13 En trygg arbetsplats 14 Admnstratv avlastnng 7 Bra arbetsmljö 15 Lgger långt framme nom välfärdsteknk/dgtalserng 8 Bra ntrodukton för nyanställda 16 Annat
Framtdens Karrär Soconom www.soconomkarrar.se 7 februar 2018 En närvarande ledarstl lyfter ndvd- och famljeomsorgen kunna prortera bland arbetsuppgfterna. Det förebygger stress när det är mycket att göra, säger Karn Löfroth Sonnerstedt. Ledarskapet fyller en nyckelfunkton socaltjänstens ndvdoch famljeomsorg, där arbetsbelastnngen bland är hög och där medarbetarna fattar många svåra beslut. Ett tllgänglgt och nära ledarskap behövs när vardagen präglas av komplexa ärenden och svåra beslut. Fler ledarskapsutbldnngar Hon anser att det fnns potental att förbättra ledarskapet nom IFO. för IBU, ntegraton barn och unga nom IFO Kumla kommun och sedan hösten 2017 är hon enhetschef på vuxenenheten. LEDARSKAP INOM IFO TEXT ANNIKA WIHLBORG engagerad chef som praktserar ett nära ledarskap och verklgen fnns där för sna medarbetare DET B EH Ö VS EN Närvaro och tllgänglghet Ledarskapet fyller en särsklt vktg roll nom IFO. Medarbetarna möter ofta männskor krs, arbetsbelastnngen är många gånger hög och eftersom arbetet nkluderar myndghetsutövnng står medarbetarna ofta nför svåra beslut. Därför behövs en engagerad chef som praktserar ett nära ledarskap och verklgen fnns där för sna medarbetare, säger Karn Löfroth Sonnerstedt, enhetschef vuxenenheten nom IFO Kumla kommun. Sedan soconomexamen 2005 har Karn Löfroth Sonnerstedt arbetat som socalsekreterare Lndesbergs kommun. För två år sedan blev hon chef Hon anser att ett bra ledarskap nom IFO kännetecknas av en hög närvaro och tllgänglghet. Själv har hon så ofta som möjlgt dörren öppen tll stt kontorsrum för att vara tllgänglg för medarbetare som vll prata eller ställa frågor. Ett gedget förtroende för medarbetarna, deras kompetens samt tydlghet och struktur så medarbetarna vet vad de ska förhålla sg tll är två faktorer som bdrar tll ett bra ledarskap. En annan vktg uppgft för chefer nom IFO är att ge sna medarbetare konkret stöd för att de lättare ska Många kommuner satsar nu allt mer på att utveckla verksamhetens chefer, men Karn Löfroth Sonnerstedt efterfrågar fler ledarskapsutbldnngar med såväl generell som IFO-specfk nrktnng. Tdgare ansåg många att cheferna skulle vara experter på alla delar av verksamheten, men nu lägger allt fler större vkt vd att cheferna är experter på ledarskapsfrågor, säger Karn Löfroth Sonnerstedt. SBU ger kunskap för bättre vård och omsorg Aktuella utvärderngar: ` Insatser för bättre psyksk och fyssk hälsa och famljehemsplacerade barn (publcerad 2017) ` Föräldransatser vd våld eller försummelse mot barn (publceras våren 2018) ` Insatser för att mnska hemlöshet (publceras våren 2018) ` Supported employment vd funktonsnedsättnng (publceras våren 2018) ` Behandlngsfamljer (Treatment Foster Care) för ungdomar med allvarlga beteendeproblem (publceras våren 2018) ` Stöd tll ensamkommande barn (publceras sommaren 2018) Men hur vet v vlken typ av behandlng, omsorg eller nsats som är säkrast och mest effektv? Det utvärderar SBU. statens berednng för medcnsk och socal utvärderng Läs mer på www.sbu.se/socaltjanst Karn Löfroth Sonnerstedt, enhetschef vuxenenheten nom IFO Kumla kommun. Tryggare med sn ledarstl Hon har gått en natonell högskoleutbldnng för ndvd- och famljeomsorgens ledare på Ersta Sköndal Bräcke högskola. Utbldnngen gav nya perspektv på ledarskapet och satte ord på hennes egen ledarstl. Jag känner mg tryggare mn närvarande ledarstl efter att ha gått utbldnngen. Inlämnngsuppgfterna baserades tll stor del på mn egen personalgrupp, vlket gav en stark verklghetsanknytnng. Erfarenhetsutbytet med IFO-chefer från hela landet var också mycket värdefullt för mg, säger Karn Löfroth Sonnerstedt. Samhället ger stöd på olka sätt tll den som behöver det, genom tll exempel sjukvård, omsorg, hjälp vd funktonsnedsättnng eller vd beroende.
8 Framtdens Karrär Soconom www.soconomkarrar.se februar 2018 6 av 10 soconomer utsatta för hot eller våld 62 procent av soconomerna har utsatts för hot eller våld stt yrke nom socalt arbete. För soconomer nom socaltjänsten är sffran 67 procent. Arbetsmljöarbete och rskbedömnngar kan mnska hot och våld mot soconomer. HOT OCH VÅLD TEXT ANNIKA WIHLBORG Andelen soconomer som utsatts för hot och våld är naturlgtvs alltför hög. Att fler utsatts nom socaltjänsten beror förmodlgen på att de har ett myndghetsutövande uppdrag. När v är ute och möter soconomer är det ofta svårt att få dem att vlja prata om hot och våld på arbetsplatsen. Somlga ute och möter soconomer är det ofta svårt att få dem att vlja prata om hot och våld på arbetsplatsen NÄR V I ÄR upplever att de blr frågasatta krng hur de hanterat händelsen om de vågar berätta om vad de utsatts för, säger Eva Karsten, arbetsmljönspektör och natonell projektledare för tllsynen av arbetsmljön nom socaltjänsten på Arbetsmljöverket. Rskbedömnng och arbetsmljö En av de vktgaste åtgärderna för att mnska andelen hot och våld mot soconomer är, enlgt Eva Karsten, att göra noggranna rskbedömnngar, både för Eva Karsten, arbetsmljönspektör och natonell projektledare för tllsynen av arbetsmljön nom socaltjänsten på Arbetsmljöverket. olka yrkesroller och samband med ensklda stuatoner. Att stärka soconomers rskmedvetenhet och beredskap att bemöta och hantera hot och våld betraktar hon som ett prorterat område. Mn uppmanng tll soconomer är att placera sn egen arbetsmljö högre upp på agendan. Ofta hamnar klenten första rummet, men när det gäller säkerhetsmässga bedömnngar så bör man reflektera över vlka rsker man utsätter sg för. Vssa klentmöten kanske bör genomföras tllsammans med en kollega eller med handräcknng av polsen om du upplever att stuatonen kräver det, säger Eva Karsten. Analysera hot- och våldsfaktorer Att så många soconomer utsatts för hot och våld är naturlgtvs oacceptabelt. Undersöknngsresultatet llustrerar vkten av att såväl arbetsgvare som fackförbund aktvt arbetar för att mnska hot och våld på arbetsplatsen. Det är vktgt att utgå från ett helhetsperspektv när man arbetar med den här frågan, tll exempel genom att analysera de faktorer som gör att männskor blr 8 av 10 soconomer vll bl legtmerade 78 procent av soconomerna anser att soconom ska bl ett legtmerat yrke, legtmerad soconom. Vad anser du? AN SER DU ATT SOCI ON OM SK A B L I ETT L E G I T I M E R AT Y R KE? Anser du att soconom ska bl ett legtmerat yrke, legtmerad soconom? Ja Nej 78% 22% Hanna Ljungberg, huvudskyddsombud Malmö stad för Akademkerförbundet SSR. så desperata att de tar tll hot och våld gentemot soconomer, säger Hanna Ljungberg, huvudskyddsombud Malmö stad för Akademkerförbundet SSR. Hon poängterar vkten av att soconomer vågar anmäla ncdenter som de utsatts för och att de nte låter sg färgas av jargongen att hot och våld är en naturlg del av soconomyrket. Balans mellan krav och resurser En bdragande faktor tll att så många soconomer utsatts är, enlgt Hanna Ljungberg, den höga personalomsättnngen och höga arbetsbelastnngen socaltjänsten. Det gör att socalsekre- terare nte alltd hnner etablera långsktga relatoner med sna klenter och nte heller hnner prata tll punkt nnan det är dags att ta emot nästa klent. När en socalsekreterare exempelvs nte hnner förklara bakgrunden tll ett beslut ett ärende som är avgörande för en ndvd är förstås rsken större att klenten blr frustrerad. En vktg grundförutsättnng för att mnska hot och våld på arbetsplatsen är därför att soconomer har vettga förutsättnngar för att verklgen hnna möta ndvden. Arbetsgvare behöver se tll att balansen mellan krav och resurser är rmlg, avslutar Hanna Ljungberg. HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR HOT ELLER VÅLD I DITT YRKE? Har du som soconom blvt utsatt för hot eller våld dtt yrke nom socalt arbete? Ja Nej 62% 38% 67% av soconomerna nom socaltjänsten har utsatts för hot eller våld stt yrke nom socalt arbete. Inför att den nya lagstftnngen GDPR börjar gälla den 28 maj 2018, ber v att n kontaktar oss om n nte önskar få denna tdnng, delta våra undersöknngar eller på annat sätt nformeras om nnehållet. Mala tll GDPR@nextmeda.se för att avregstrera er. Ange att det gäller tdnngen Framtdens Karrär Soconom.
Framtdens Karrär Soconom www.soconomkarrar.se 9 februar 2018 Socaltjänstlagens modernserng ökar soconomers handlngsutrymme 2017 påbörjade regerngens särsklda utredare Margareta Wnberg en översyn av socaltjänstlagen. Några vktga syften är att socaltjänstlagen ska bl lättare att tllämpa och förstå samt att stärka soconomers handlngsutrymme. NYA SOCIALTJÄNSTLAGEN TEXT ANNIKA WIHLBORG Senast den 1 december 2018 presenteras det samlade resultatet av översynen, men redan mars-aprl 2018 kommer ett delbetänkande. När socaltjänstlagen trädde kraft 1982 var den en ramlag. Sedan dess har den ändrats nästan tvåhundra gånger. Sedan 1982 har dessutom det svenska samhället förändrats, en längre genomsnttslvslängd och flera stora flyktngvågor har utsatt socaltjänsten för stora påfrestnngar. Lagstftnngen har med åren blvt mer detaljreglerad och utrymmet för professonen har snävats n. V behöver en lednng och styrnng som baseras på tllt tll professonen. Lagen är dessutom ofta svårtolkad. Det är några skäl tll att översynen av socaltjänstlagen nu genomförs, säger Margareta Wnberg. Det vktgaste syftet med översynen är att göra socaltjänsten mer tllgänglg, jämställd, rättssäker och lkvärdg hela landet. Översynen sysselsätter sju personer på hel- och deltd och befnner sg för närvarande ett nsamlngsstadum. Göra lagen mer lättöverskådlg V är ute mycket och träffar männskor som arbetar nom socaltjänsten olka delar av landet. V fångar bland annat upp soconomers åskter angående vad som är vktgt att ha beaktande när socaltjänstlagen ses över. Parallellt arbetar v med frågor som berör socal- tjänstlagens konstrukton och hur den kan bl mer lättöverskådlg och lättbegrplg, säger Margareta Wnberg. En målsättnng med översynen är att underlätta för kommuner att samarbeta och samverka med varandra. Lagen ska också tydlggöra det uppdrag och ansvar som vlar på kommunerna. Stärka handlngsutrymmet I mars-aprl 2018 planeras ett delbetänkande med fokus på socaltjänstens föm ÅN GA AV DE soconomer som jag talat med vll ägna mer td åt socalt arbete och mndre td tll admnstraton och dokumentaton rebyggande arbete. Det handlar om hur socaltjänsten kan agera både på samhällsnvå, gruppnvå och ndvdnvå. En ambton är att socaltjänsten större utsträcknng ska prortera det förebyggande arbetet och på sätt mnska behovet av akutstyrda nsatser. Ambtonen är också att stärka soconomers professon och handlngsutrymme. V tttar bland annat på möjlgheten att låta soconomer ta över beslutsrätten för de ndvdärenden som dagsläget hanteras av kommunpoltkerna. V har ännu nte landat något beslut den här frågan. Många av de soconomer som jag talat med vll ägna mer td åt socalt arbete och mndre åt admnstraton och dokumentaton. De vll att ndvdens behov ska styra Margareta Wnberg, regerngens särsklda utredare. Foto: Sören Andersson och nte kortsktga budgetrestrktoner. Många uttrycker också en önskan om att den tlltsbaserade ansatsen socaltjänstens arbete ska återuppstå. Allt det här har v beaktande när v genomför översynen, säger Margareta Wnberg. Förenklad handläggnng I översynen kommer utrednngen även att se över möjlgheter tll förenklad handläggnng. Det skulle kunna nnebära att socaltjänsten kan besluta om åtgärder enklare ärenden utan att nödvändgtvs dra gång en omfattande utrednngsapparat. Det handlar om att socaltjänsten framtden kan förenkla handläggnngen och att nsatser ska bl mer tllgänglga, säger Margareta Wnberg. Ambtösa soconomer tll Rnkeby-Ksta V erbjuder arbete ett spännande stadsdelsområde. Här kan du bdra tll postva förändrngar för barn, ungdomar och vuxna. Du är en engagerad och öppen person som tänker nytt och trvs med utvecklng. Läs mer om oss på stockholm.se/socaltarbete Välkommen tll Rnkeby-Ksta! Ansök om ledga jobb på ledgajobb.stockholm.se
10 Framtdens Karrär Soconom www.soconomkarrar.se februar 2018 Stärker socalsekreterare barn- och ungdomsvården Socalsekreterare den socala barn- och ungdomsvården är ofta behov av kontnuerlg kompetensutvecklng och andra åtgärder som stärker dem deras yrkesroll. Flera regoner har därför nterat långsktga satsnngar som ska bdra tll att stärka just denna yrkesgrupp. BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN TEXT ANNIKA WIHLBORG 2010 började v dskutera hur v kunde stärka socalsekreterare barnoch ungdomsvården. Det blev startskottet för ett projekt som pågck 2,5 år. Inom ramen för projektet provade v en mängd olka utbldnngar. 2013, när projektet avslutades, fortsatte v att arbeta systematskt med kompetensutvecklng av socalsekreterare nom just barn- och ungdomsvården länets samtlga kommuner, säger Sofa Lager Mllton, FoU-ledare på FoUrum socal välfärd Regon Jönköpngs län, som arbetar med kommunerna Jönköpngs län. Introduktonskurs för nyanställda Hon anser att även om socalsekreterare som är nya yrket ofta tar sg an sna arbetsuppgfter med stor entusasm så är det vktgt att samtdgt erbjuda utrymme för reflekton och stöd. I Jönköpngs län erbjuder samtlga kommuner därför en gemensam ntroduktonskurs för nyanställda socalsekreterare. Kursen fokuserar både på mjuka och hårda faktorer. V går tll exempel genom handläggnngsprocessen, men låter även socalsekreterarna ta DET ÄR VIK TIG T att de erfarna socalsekreterarna känner att det fnns andra utvecklngsvägar än att bl chef eller arbetsledare del av erfarenheter från männskor som vart kontakt med socaltjänsten. Socalsekreterare med mångårg yrkeserfarenhet fungerar som Crstna Dahlberg, projektledare för Yrkesresan på Göteborgsregonens kommunalförbund. föreläsare på utbldnngen. Det lyfter och bekräftar de erfarna socalsekreterarna och ger de nyanställda föreblder nom yrket, säger Sofa Lager Mllton. Utvecklar specalstspår Regon Jönköpngs Län utvecklar nu ett strukturerat kompetensutvecklngskoncept även för erfarna socalsekreterare den socala barn- och ungdomsvården. Det är vktgt att de erfarna sovå R M Å LSÄ TTNING Ä R att Yrkesresan ska få fler socalsekreterare att söka sg tll och vlja stanna kvar den socala barnoch ungdomsvården Sofa Lager Mllton, FoU-ledare på FoUrum socal välfärd Regon Jönköpngs län. calsekreterarna känner att det fnns andra utvecklngsvägar än att bl chef eller arbetsledare. V satsar därför nu på att utveckla specalstspår som gör det möjlgt för erfarna socalsekreterare att specalsera sg nom exempelvs hedersproblematk eller våld och sexuella övergrepp. Specalstkompetenserna ska därefter kunna samverka över kommungränserna, säger Sofa Lager Mllton. Skllnad för barn och unga I aprl 2017 lanserades Yrkesresan, en satsnng som utvecklar kompetensen och stärker stablteten bland personal den socala barn- och ungdomsvården Göteborgsregonen. Inlednngsvs vände sg Yrkesresan tll nya socalsekreterare nom myndghetsutövnng barn och unga, men på skt kommer v även att erbjuda kompetensnsatser för erfarna socalsekreterare, arbetsledare och chefer. Tanken är att rusta nyanställda medarbetare för arbete med barn och unga, men även erbjuda samtlga socalsekreterare nom området den kontnuerlga kompetensutvecklng som krävs för att arbeta nom ett så komplext område som den socala barn- och ungdomsvården. Det långsktga målet är att göra skllnad för de barn och unga som socaltjänsten möter genom ökad kompetens och stabltet hos personalen. Yrkesresan varvar webbaserad utbldnng med fysska kursdagar som erbjuder fördjupnng och erfarenhetsutbyte mellan socalsekreterare regonens alla kommuner och stadsdelar, säger Crstna Dahlberg, projektledare för Yrkesresan på Göteborgsregonens kommunalförbund. Många socalsekreterare gllar att v samlat mycket nformaton på en sajt där de själva kan logga n och stärka sn kompetens när de har td över. Vår målsättnng är att Yrkesresan ska få fler socalsekreterare att söka sg tll och vlja stanna kvar den socala barn- och ungdomsvården, säger Crstna Dahlberg.
V var många som hade för mycket att göra. När v gck hop fck v styrkan att förändra Sona Koppen, soconom Göteborgs stad När v är många har v kraft att förändra. Vson är fackförbundet för dg som arbetar nom socalt arbete. Vsons bredd av kompetens och yrken ger dg styrka att förbättra arbetsvllkoren på dn arbetsplats. vson.se/blmedlem
12 Framtdens Karrär Soconom www.soconomkarrar.se februar 2018 V stöttar, förstår och gör skllnad för våldsutsatta Många socalsekreterare möter klenter med erfarenheter av våld nära relatoner. När Jonna Welander, som är socalsekreterare Karlshamns kommun, blev erbjuden en nyutformad tjänst med just den nrktnngen betraktade hon det som en ntressant utmanng och utvecklngsmöjlghet. VÅLD I NÄRA RELATIONER TEXT ANNIKA WIHLBORG Jag tog mn soconomexamen januar 2013. Arbetet som soconom påbörjade jag nnan mn examen genom att under en kort perod arbeta med LSS Bromölla och därefter med försörjnngsstöd Karlshamns kommun där jag arbetade kvar även efter mn examen. Sedan jag februar 2017 påbörjade mn nya tjänst har jag utbldat mg krng våld nära relatoner, säger Jonna Welander, som är socalsekreterare med nrktnng på våld nära relatoner Karlshamns kommun. Stöd och praktsk nsatser I hennes arbetsuppgfter ngår bland annat att ge stöd, utreda och genomföra nsatser för ndvder som utsatts för våld nära relatoner. Hon fungerar som ett bollplank för sna kollegor ämnet och ska se tll att organsatonen har tllräcklgt med kunskap för att kunna uppmärksamma om en klent är våldsutsatt. Merparten av mn arbetstd lägger jag på att träffa våldsutsatta kvn- rekommendera andra socalsekreterare att gå en utbldnng med nrktnng mot våld nära relatoner JAG K A N A B SO LUT nor och utreda vlken typ av stöd de är behov av. Det kan röra sg om en akut boendeplacerng hemkommunen eller någon annan kommun eller stödsamtal. Jag bstår även med praktsk hjälp tll våldsutsatta som tvngas flytta. Våldsutsatta får oftast kontakt med mg va någon av mna kollegor på socaltjänsten, andra myndghe- ter eller på eget ntatv, säger Jonna Welander. Otrolgt gvande Hon har gått två utbldnngar som omfattar totalt 22,5 högskolepoäng med fokus på våld nära relatoner va Natonellt centrum för kvnnofrd vd Uppsala unverstet. Jag kan absolut rekommendera andra socalsekreterare att gå en utbldnng med nrktnng mot våld nära relatoner. Det här är ett komplext ämne men det är otrolgt gvande att få stötta och arbeta med ndvder som utsatts för den här typen av våld. Som socalsekreterare möter man ofta klenter som utsatts för våld nära relatoner. Kompetens ämnet behövs för att kunna utreda, stötta, förstå och göra skllnad, säger Jonna Welander. Jonna Welander, socalsekreterare med nrktnng på våld nära relatoner Karlshamns kommun. Specalstkompetens behövs Hon anser att samtlga socaltjänster hela landet bör ha någon eller gärna några socalsekreterare som gått en specalstutbldnng krng våld nära relatoner. Behovet av den här kompetensen kommer alltd att vara stort och för klenten gör det skllnad att träffa en socalsekreterare med rätt specalstkompetens. Jag rekommenderar NCK:s utbldnngar. Även Ersta Sköndal Bräcke högskola Stockholm erbjuder under våren en uppdragsutbldnng om 7,5 högskolepoäng vlken jag ska delta, säger Jonna Welander. Mer forsknng behövs om barn och unga samt mssbruk Nästan alla soconomer anser att det behöver bedrvas mer forsknng nom socalt arbete. De efterfrågar främst mer forsknng om barn och unga, förebyggande mssbruksvård och psyksk ohälsa. FORSKNING INOM SOCIALT ARBETE TEXT MARIANNE SJÖBERG De 97 procent av soconomerna som svarade att det behöver bedrvas mer forsknng nom socalt arbete fck följdfrågan Inom vlka områden behöver det bedrvas mer forsknng nom socalt arbete? Barn och ungdomar 37% av de tllfrågade anser att forsknng krng barn och ungdomar bör pr- orteras. Det är en utsatt grupp nom många områden. Som exempel framför man att barns upplevelser av våld och att växa upp en konflkt mellan föräldrar är vanlga och vktgt att forska på. Ett rättsmål om ett barns lvsstuaton kan ta upp tll ett år tngsrätten, hur påverkar det barnet? Vlka faktorer påverkar barns hälsa och utvecklng? Merparten av de tllfrågade vll ha ett kraftfullt förebyggande arbete med uppföljnng för barn utsatta stuatoner, konflkter famljen, skola, famljehem, vårdnadstvster, ensamkommande barn, barn med dagnoser och trauman, fysska och sexuella övergrepp, nsttutonsplacerngar och så vdare. också läggas på barn med mssbrukande föräldrar för att komma fram tll bra lösnngar. Det framkommer också att det nte bara är mssbruk av alkohol och narkotka som är ett stort problem, även spelmssbruk nämns här. Mssbruk Våld och hedersrelaterat våld Många anger att beroendevården måste vara ett forsknngsområde. Hur kan man på bästa sätt fånga upp männskor som börjat mssbruka med förebyggande nsatser? Forsknng bör En återkommande kommentar är våld nära relaton. Man anser att många forsknngsnsatser bör fokusera på hur lagstftnng och ngrpanden påverkar de nblandade. Hur kan forsknng Psyksk ohälsa och mgraton Ytterlgare ett område att forska på är förebyggande av psyksk ohälsa vd nvandrng, tll exempel väntan på beslut. Man behöver också htta sätt att på olka plan och olka delar av samhället förebygga psyksk ohälsa. Vlka psykosocala behandlngsmodeller används och vad är kostnaden för dessa dag? krng brottsförebyggande åtgärder lösa tll exempel hedersproblematken? Äldreomsorg Många anser att man framförallt bör ttta på hur äldre, kanske dementa patenter bemöts äldrevården och samhället. Dessutom vll man se hur anhörgstödet fungerar äldrevården. MER F O RS K NING Mer forsknng nom socalt arbete 1. Barn och ungdomar utsatta stuatoner 2. Förebyggande åtgärder för olka typer av mssbruk 3. Psyksk ohälsa nom olka områden samhället 4. Våld och hedersrelaterat våld 5. Hur fungerar äldrevården och anhörgstödet
Framtdens Karrär Soconom www.soconomkarrar.se 13 februar 2018 Evdensbaserade nsatser för famljehemsplacerade barn Barn famljehem saknar ofta stödnsatser från socaltjänsten under sn placerngstd. Enlgt en ny rapport från SBU bör de typer av stöd som fnns dag utvärderas vetenskaplgt under svenska förhållanden. Socaltjänsten kan hämta nspraton från evdensbaserade nsatser som används nternatonellt. BARN I FAMILJEHEM TEXT ANNIKA WIHLBORG I Sverge lgger fokus främst på att utreda famljers lämplghet då ett barn måste byta hem. Att erbjuda stödnsatser under själva placerngstden är nte självklart trots att både barn, ursprungsföräldrar och famljehemsföräldrar efterfrågar just detta. Insatser som faktskt fungerar Det är problematskt att det saknas vetenskap om vlken typ av stöd som fungerar bäst. Ingen av de trettotalet olka nsatser som används för famljehemsplacerade barn Sverge är evdensbaserade. V kan nte förvänta oss att det ska gå lka bra för alla barn som placerats famljehem, men genom att forska mer om vlka nsatser som faktskt fungerar och fokusera mer på uppföljnng då barnet DET ÄR PROB LEM ATISK T att det saknas vetenskap om vlken typ av stöd som fungerar bäst befnner sg ett famljehem kan v mnska skllnaderna mellan dessa två grupper, säger Martn Bergström, docent socalt arbete vd Lunds unverstet och medförfattare tll rapporten från SBU. Mer forsknng behövs Exempel på uppföljnngsåtgärder är att kontrollera om barnet går skolan och gör sna läxor, och uppföljnng av de vårdplaner som görs. Det är självklart bra att socaltjänsten lägger mycket resurser på att htta lämplga famljehem, men när barnet väl är placerat hos en famlj så fnns det en rsk att det glöms bort. I vår rapport pekar v på arton nterventoner, varav tre bedöms som särsklt lämplga. Dessa tre nterventoner har det forskats mer på jämfört med de övrga, vlket ger oss en ndkaton på att de har bättre effekt än andra åtgärder, säger Martn Bergström. Föräldrautbldnngar och stöd Han efterlyser både mer forsknng och ett helhetsgrepp från samtlga som hanterar famljehemsplacerade barn, såväl socaltjänst som lagstftare och utbldare. Exempel på lämplga åtgärder är föräldrautbldnngar för famljehemmen, stöd tll socaltjänsten arbetet med famljehemsplacerade barn och ett övervägande om lämplghetsprövnng av famljehem verklgen ska genomföras på kommunal nvå. Martn Bergström påpekar att beprövad erfarenhet Martn Bergström, docent socalt arbete vd Lunds unverstet. är lka värdefullt som evdens när det gäller barn famljehem. Samtdgt gäller det att skynda långsamt. I nuläget saknas en natonell kartläggnng av antalet famljehem och antalet famljehemsplatser Sverge, vlket behövs. Dessutom behövs en vson för hur väl v vll att famljehemsplacerngar ska fungera, säger han. VI JOBBAR AKTIVT MOT VÅLD OCH FÖRTRYCK Utväg Skaraborg erbjuder 2018 följande utbldnngar Att leda gruppverksamhet för kvnnor som upplevt våld nära relaton. Utbldnngen ges vd 4 olka tllfällen. 23-25 maj, 11-13 jun, 29-31 aug och 3-5 sep. 13 000:- exl.moms Att leda gruppverksamhet för barn som upplevt våld famljen nkl. parallell föräldragrupp. 2 olka tllfällen. V är nu ännu bättre rustade för att ta emot personer som behöver skydd och hjälp på grund av hedersrelaterat våld och förtryck. Att leda våldspreventv gruppverksamhet Schyssta Relatoner. 14-16 nov 2018. 13 000:- exl.moms Josefn Grände föreläser om sekundärtrauma, 2 maj Skövde. För mer nfo, se hemsdan. V har genomfört en 2-dagars grundkurs HRVF för våra famljehem. 11-13 jun och 3-5 sep. 0 07 S EM N2 DA M ULTUREL L TIK UL VÅRD SE 13 000:- exl.moms 0224 167 00 www.multkulturell.se Gruvvägen 8, 733 33 Sala FAMILJE H
14 www.soconomkarrar.se Framtdens Karrär Soconom februar 2018 9 av 10 soconomer kan tänka sg att jobba statlgt 92 procent av soconomerna kan tänka sg att arbeta för en statlg arbetsgvare. De statlga arbetsgvarna som flest soconomer har ett postvt ntryck av är Socalstyrelsen, Inspektonen för vård och omsorg och Krmnalvården. STATLIGA ARBETSGIVARE TEXT ANNIKA WIHLBORG Staten har överlag ett gott rykte som arbetsgvare bland soconomer. En bdragande faktor tll det är att statlga arbetsgvare nte är lka detaljstyrda av poltker som socaltjänsten. Staten kan även erbjuda ett antal förmåner som är attraktva för många, exempelvs längre semester och möjlghet tll läkarbesök på arbetstd. Ytterlgare en faktor som stärker statens attraktvtet är att arbetsbelastnngen generellt sett är lägre än på kommunal nvå, säger Nklas Eldholm, styrelseledamot Akademkerförbundet SSR. Kontrollmyndgheter rankas högst Socalstyrelsen är den statlga arbetsgvare som flest soconomer, 61 procent, har ett postvt ntryck av. Inspektonen för vård och omsorg, IVO, lgger tvåa med 45 procent och Krmnalvården är trea med 34 procent. Mgratonsverket, Försäkrngskassan och Arbetsförmedlngen hamnar däremot botten av undersöknngen. Socalstyrelsen och IVO är kontrollmyndgheter för socaltjänsten och anställer ofta rutnerade och erfarna socalsekreterare. Båda dessa myndgheter har tradtonellt sett en postv klang bland soconomer. En bdragande orsak tll Krmnalvårdens populartet är förmodlgen att de arbetar fokuserat med ett kogntvt beteendeprogram, säger Nklas Eldholm. Stora myndgheter rankas lågt Nklas Eldholm, styrelseledamot Akademkerförbundet SSR. Han är förvånad över att endast 15 procent av soconomerna har ett postvt ntryck av Arbetsförmedlngen som arbetsgvare. Det kan bero på att Arbetsförmedlngen förmodlgen är den myndghet som är mest poltkerstyrd, vlket nnebär att poltska beslut med kort varsel kan ändra förutsättnngarna för verksamheten. Det medför förstås en osäkerhet. Försäkrngskassans låga rankng kan ha orsakats av en ökad tonvkt på admnstratva snarare än klentnära arbetsuppgfter. Mgratonsverkets låga populartet kan bero på att flyktngtllströmnngen Inför att den nya lagstftnngen GDPR börjar gälla den 28 maj 2018, ber v att n kontaktar oss om n nte önskar få denna tdnng, delta våra undersöknngar eller på annat sätt nformeras om nnehållet. Mala tll GDPR@nextmeda.se för att avregstrera er. Ange att det gäller tdnngen Framtdens Karrär Soconom. väntas mnska, vlket kan nnebära varsel och färre arbetsmöjlgheter för soconomer, säger Nklas Eldholm. gör att en växande grupp upptäcker de statlga karrärmöjlgheterna. fler karrärmöjlgheter för soconomer än man vd en första anblck kan tro S TAT E N K AN E RBJ U DA Fler upptäcker statlga arbetsgvare Hans ntryck är att kännedomen om och vljan att arbeta för statlga arbetsgvare är högre bland soconomer dag jämfört med tdgare. När arbetsbelastnngen vart hög nom socaltjänsten har allt fler soconomer börjat se sg om efter andra arbetsgvare. Det Det är postvt eftersom staten kan erbjuda fler karrärmöjlgheter för soconomer än man vd en första anblck kan tro, avslutar Nklas Eldholm. KAN DU TÄNKA DIG ATT ARBETA FÖR EN STATLIG ARBETSGIVARE? Skulle du kunna tänka dg att arbeta för en statlg arbetsgvare för soconomer? Ja Nej 92% 8% VI L KA S TAT L I G A A R BE T S G I VA RE HA R DU PO S IT IV T INT RY C K AV? Vlka av följande statlga arbetsgvare för soconomer har du postvt ntryck av? Socalstyrelsen 61% Inspektonen för vård och omsorg 45% Krmnalvården 34% Statens nsttutonsstyrelse SS 18% Arbetsförmedlngen 15% Försäkrngskassan 10% Mgratonsverket 6% 0 10 20 30 40 50 60 70 1 av 3 kan tänka sg att arbeta nom HVB 34 procent av soconomerna skulle kunna tänka sg att arbeta nom HVB och stödboende. Vad krävs för att du ska vlja arbeta med det? Kontakta oss gärna med förslag. SKULLE DU KUNNA TÄNKA DIG ATT ARBETA INOM HVB OCH STÖDBOENDE? Ja Nej 34% 66%
Framtdens Karrär Soconom www.soconomkarrar.se 15 februar 2018 Den déburna sektorn erbjuder möjlgheter för soconomer Idéburen sektor fungerar som ett vktgt komplement tll den offentlga välfärden och dess organsatoner bedrver socalt arbete nom de allra flesta områden. För soconomer ger den déburna sektorn en möjlghet att arbeta verksamheter med en tydlg värdegrund. IDÉBURNA SEKTORN TEXT ANNIKA WIHLBORG I den déburna sektorn fnns goda förutsättnngar att göra nytta utan att bedrva myndghetsutövnng. Den déburna sektorn står för drygt tre procent av den svenska välfärden. Gemensamt för samtlga déburna verksamheter är att de nte drvs vnstsyfte och därmed åternvesterar eventuellt överskott tllbaks n verksamheten. Deras arbete baseras på en deologsk grund, säger Ulrka Stuart Hamlton, generalsekreterare på Famna, branschorgansatonen för déburen vård och socal omsorg. Värdegrund präglar arbetet Den déburna sektorns organsatoner representerar en omfattande mångfald. Här ryms allt från verksamheter som startades för över hundra år sedan, före den moderna välfärden, tll relatvt nybldade organsatoner. Huvudmännen varerar, från samfund tll antroposofer och organsatoner med en atestsk eller femnstsk värdegrund. Gemensamt för dem alla är att värdegrunden präglar den daglga verksamheten. Många déburna organsatoner DEN S OC I AL A SEK TO R N mår bra av mångfald och nnovaton har även volontärer som engagerar sg verksamheten. Några exempel på socalt arbete som bedrvs av déburna organsatoner är HVB-hem, famljehem, LSS, assstans- verksamhet, nsatser för EU-mgranter och asylsökande. Bland medlemmarna fnns också arbetsntegrerande socala företag som hjälper männskor som står långt från arbetsmarknaden. Komplement tll offentlg välfärd Våra medlemsorgansatoner fyller en vktg funkton som komplement tll den offentlga välfärden. Den socala sektorn mår bra av mångfald och nnovaton, vlket de déburna verksamheterna bdrar tll. De fnns ofta nom områden där prvata företag och den offentlga sektorn nte verkar eller har gvt upp. Stadsmssonernas arbete med hemlösa som har fallt ur de offentlga trygghetssystemen är ett exempel. Kvnnojourer och skyddade boenden för kvnnor och barn är andra exempel på verksamheter som kompletterar den offentlga välfärden, säger Ulrka Stuart Hamlton. Idéburna organsatoner kan erbjuda många karrär- och utvecklngsmöjlgheter för soconomer. Soconomer som är verksamma den déburna sektorn uppskattar ofta Ulrka Stuart Hamlton, generalsekreterare på Famna. att de kan kombnera frhet med eget ansvar och att organsatonens värdegrund verklgen genomsyrar det daglga arbetet. Många uppskattar också att steget från dé tll genomförande sällan är särsklt långt; som medarbetare kan man verklgen påverka organsatonens arbete, säger Ulrka Stuart Hamlton. #soconomdagarna Mötesplatsen för kvalfcerat socalt arbete 21-22 november 2018 på Stockholmsmässan Bland talarna: Chrstna Stell Olva Wgzell Foto: Socalstyrelsen Volen Ivanov Anna Bennch Karlstedt Bo Hejlskov Elvén Rúna í Baanstovu Poul Perrs Lnn Heed Foto: Peter Knutsson Arrangeras av: Håll dg uppdaterad: www.soconomdagarna.se I samarbete med: Organseras av: Tfn: 08 587 662 00
16 Framtdens Karrär Soconom www.soconomkarrar.se februar 2018 Legtmatonskrav höjer statusen för kuratorer Regerngen har föreslagt att legtmaton för kuratorer nom hälso- och sjukvården ska nföras från och med den 1 januar 2019. Svensk kuratorsförenng är en av de aktörer som arbetat länge för att legtmatonskravet ska bl verklghet. Legtmatonen stärker både patentsäkerheten och hälso- och sjukvårdskuratorernas status. LEGITIMATION FÖR KURATORER TEXT ANNIKA WIHLBORG För att bl legtmerad hälso- och sjukvårdskurator föreslår regerngen att soconomer ska bygga på sn utbldnng med en ny yrkesexamen på 60 högskolepoäng. För kuratorer som redan är verksamma hälso- och sjukvården föreslås övergångsregler. Stärker patentsäkerheten Syftet med att nföra legtmaton är främst att öka patentsäkerheten genom att det ställs krav på att hälso- och sjukvårdskuratorer har rätt kompetens för yrket. Idag kan egent- lgen vem som helst kalla sg kurator eftersom det nte är en skyddad yrkesttel. I dagsläget omfattas nte kuratorer nom prvat hälso- och sjukvård av skyldgheten att föra journal. När sjukvårdskuratorer blr ett legtmatonsyrke omfattas även de av den nföra legtmaton är främst att öka patentsäkerheten genom att det ställs krav S Y F TE T M ED ATT oblgatorska journalförngen, vlket också stärker patentsäkerheten, säger Krstna Kolterud, ordförande Svensk kuratorsförenng, kurator och sektons- Krstna Kolterud, ordförande Svensk kuratorsförenng. ledare på Sahlgrenska unverstetssjukhuset. Höjer status för kuratorer Kuratorer är den enda akademskt utbldade yrkesgruppen hälso- och sjukvården som nte omfattas av legtmatonskrav. Krstna Kolterud menar att det nnebär att kuratorer bland hamnar utanför, exempelvs när endast legtmerad personal erbjuds fortbldnng. Legtmatonskravet blr ett formellt erkännande av yrkesgruppens kompetens. Legtmatonen gör även kuratorer tll en ännu mer självklar yrkesgrupp hälso- och sjukvården. Den jämställer även kuratorernas kompetens och status med andra legtmatonsyrken sjukvården. Hälso- och sjukvårdskurator är en yrkesroll som kräver vss utbldnng och kompetens. Merparten av kuratorerna hälso- och sjukvården har dessutom vdareutbldnngar utöver soconomutbldnngen. Svensk kuratorsförenngs förhoppnng är att legtmatonskravet kan höja sjukvårdskuratorernas snttlöner och att kuratorer hälso- och sjukvården får ett erkännande som de psykosocala experterna vården, säger Krstna Kolterud. 206 x 136 = Dagens samhälle Webbaserad ntroduktonskurs om mäns våld mot kvnnor Länsstyrelserna, Natonellt centrum för kvnnofrd och Socalstyrelsen har tagt fram en webbkurs om mäns våld mot kvnnor och våld nära relatoner. Kursen är kostnadsfr och öppen för alla. Den ger grundläggande kunskap om våld och om samhällets ansvar med särsklt fokus på socaltjänstens arbete. Fakta varvas med flmade nslag med experter och yrkesverksamma från hela landet. Du kan gå kursen ensklt eller tllsammans med kollegor. www.webbkursomvåld.se
Framtdens Karrär Soconom www.soconomkarrar.se 17 februar 2018 Socaltjänstens dgtalserngstakt ökar med nnovatonstänk 59 procent av soconomerna anser att deras arbetsgvare nte lgger långt framme nom välfärdsteknk och dgtalserng. En kommun som satsat på dgtalserng är Karlskrona, som utvecklat en app för famljehemsvården som frgör td och höjer kvalteten. Anette Gladher, bträdande förvaltnngschef och tdgare socalchef Karlskrona kommun. Foto: Karlskrona kommun VÄLFÄRDSTEKNIK TEXT ANNIKA WIHLBORG Att 59 procent av soconomerna nte anser att deras arbetsgvare lgger långt framme nom välfärdsteknk och dgtalserng är förstås nte postvt. Däremot fnns det en omfattande utvecklngspotental på det här området, socaltjänsten kan åstadkomma mycket nytta med dgtala verktyg. Socaltjänstens medarbetare kommer säkerlgen att komma med många förslag på hur dgtalserng kan effektvsera arbetet framöver, det är vktgt att chefer är lyhörda för dessa förslag, säger Anette Gladher, bträdande förvaltnngschef och tdgare socalchef Karlskrona kommun. Karlskrona kommun är en av to kommuner som deltar SKL:s projekt LEDA för smartare välfärd, med syftet att öka hastgheten, nyttan och kvalteten nförandet av dgtala lösnngar. Frgör td för socalsekreterare I samarbete med ett lokalt t-företag utvecklade v appen BarnSam, som används famljehemsvården. Genom att använda BarnSam, där famljehemsplacerade barn får besvara frågor va ett formulär, frgörs td för socalsekreterare att samtala med barnen. Det bdrar även tll systematk och kunskap som kan användas på aggregerad nvå, säger Anette Gladher. Hon tllägger att BarnSam bdrar tll att såväl barn som socalsekreterare upplever begrplghet, hanterbarhet och menngsfullhet famljehemsvården. Kvalteten socalsekreterarnas uppföljnng höjs och admnstratonstden mnskar. Innovatonstänk För att öka dgtalserngstakten socaltjänsten krävs en förändrad syn på dgtala nnovatoner. Socaltjänsten behöver bl en organsaton som präglas av ett nnovatonstänk på det här området. Tllvarata soconomernas förslag, formulera en utmanng och se om dgtalserng är rätt väg att gå för att lösa den, säger Anette Gladher. S OC I ALTJÄN STEN B EH Ö - en organsaton som präglas av ett nnovatonstänk VER BL I Tanken är att BarnSam på skt ska kunna användas även andra delar av socaltjänsten. Karlskrona kommun har även utvecklat en e-tjänst som effektvserar hanterngen av serverngstllstånd. Långsktg dgtalserngsplan Hennes råd tll andra kommuner är att ha en långsktg dgtalserngsplan som det tagts beslut krng på högsta led- nngsnvå. Se även tll att det fnns td för medarbetarna att lära och ta tll sg de nya verktygen. Tänk gärna stort, men börja med att utveckla småskalga dgtala lösnngar. Kom håg att n nte behöver stta på alla svar själva; tveka nte att anlta extern experts från närngs- lvet och akademn. Samverka genom att dela dgtala lösnngar med andra kommuner och nrätta gärna en central utvecklngsavdelnng som uteslutande fokuserar på att utveckla dgtala lösnngar för kommunens olka verksamheter, säger Anette Gladher. HUR LÅNGT FRAMME LIGGER DIN ARBETSGIVARE INOM DIGITALISERING? Hur långt framme lgger dn arbetsgvare (nom socalt arbete) nom välfärdsteknk och dgtalserng? Långt framme 5% Ganska långt framme 36% Inte så långt framme 47% Inte alls långt framme 12% 0 10 20 30 40 50
18 www.soconomkarrar.se Framtdens Karrär Soconom februar 2018 Dedcare, Attendo och Humana mest välkända bemannngsbolagen Dedcare Soconom, Attendo Soconombemannng, Humana Bemannng och Adecco är de mest välkända bemannngsbolagen för soconomer. BEMANNINGSFÖRETAGEN Vlka bemannngsbolag för soconomer känner du tll väl? Den frågan svarade ett slumpmässgt urval av Sverges soconomer på den 15-20 december 2017. Dedcare Soconom är det klart mest välkända bemannngsbolaget för soconomer med en kännedom på 38 procent, och bland soconomer nom socaltjänsten känner nästan hälften av soconomerna tll Dedcare Soconom väl. Attendo Soconombemannng, Humana Bemannng och Adecco är de bemannngsbolag som är mest kända efter Dedcare Soconom. De bemannngsbolag som ökat sn kännedom mest sedan vår förra mätnng jun 2016 är Agla Soconombemannng, Youm Soconombemannng och Rent a Soconom. CareOn hette tdgare CareOn Demand och var mer välkända under det namnet. VI L KA BE M A N N I N G S F Ö R E TA G K Ä NNER DU T ILL V Ä L? Vlka av följande bemannngsföretag för soconomer känner du tll väl? Dedcare Soconom 38% Attendo Soconombemannng 28% Humana Bemannng 25% Adecco 24% Agla Soconombemannng YOUMI Soconombemannng 14% 11% Teambo Konsult 8% Bemanna 7% CareOn 7% Sverges Soconomkonsulter 7% Rent a Soconom IN OM S OCIALT J ÄN STEN ÄR D E H ÄR B OL AGE N M E S T VÄ L KÄ N D A För soconomer nom socaltjänsten är de här bemanngsbolagen för soconomer mest välkända: Dedcare Soconom 47% Attendo Soconombemannng 25% Agla Soconombemannng 18% YOUMI Soconombemannng 12% Teambo Konsult Soconomkraft 5% Centrc Care 5% CuraNord 4% Vårdlänken Bemannng & Rekryterng 4% 3% Kronan Konsult 28% Adecco 5% Medkomp 32% Humana Bemannng 7% Soconomuthyrnng 11% 3% Medlnk Soconom 2% Bonlva Soconombemannng 2% Te Crea Care 2% ALM Soconomtjänster 2% Cognat Kompetens 2% Bemanna 10% Baccma 1% CareOn 10% Erfarna Soconomkonsulter 1% 1% Sverges Soconomkonsulter 7% Svensk Vårdsupport Rent a Soconom 7% Känner nte tll något väl 0 10 20 30 40 50 47% 0 10 Framtdens Karrär Soconom Nästa utgvnng av Framtdens Karrär Soconom sker den 5 september 2018. Kontakta Nklas Engman för mer nformaton eller med förslag på nnehållet tdnngen. Nklas Engman, 070-774 84 90, nklas.engman@nextmeda.se 20 30 40 50 Karrär Framtdens Soconom Framtdens Karrär Soconom och lönestruktur Långsktg avlastnng admnstratv mnskad relevant lön, Högre och mer tllgång tll ntrodukarbetstd arbetsbelastnng, ng samt kortare att attrahera ton och handledn faktorerna för är de vktgaste långsktgt, enlgt soconomer och behålla själva. soconomerna 4 Chef- och ledarskap Framtdens Karrär Soconom Dgtalserng professonens Ta tllvara erfarenhet kunskap och socsoc nämnare bland utma En gemensam de utma 7 altjänster som lyckats lösa har dag, verksamheter profesnngar som många e dalog mellan profes Heke Erkers, är en väl fungerand och poltk, säger son, chefer et SSR. Akademkerförbund Vdareutbldnng Bemannngsföretag det socala Kvaltetsnvån r höjas arbetet behöve erna av soconom med Mndre än häften 8 kan nte bedrva socalt arbete. Att behålla de anser nödvändgstnngen är den kvaltet mnska arbetsbela det personal och för att höja kvalteten vktga faktorer socala arbetet. ng Verklghetsförankr av beslut Forsknng september 2017 Brstfällgt stöd försvårar för socalsekreterare 5 Endast drygt en femtedel av soconomerna kan arbeta fullt ut enlghet med gällande lagstftnng och regelverk för socalt arbete. Det kan ge en sgnal om att det socala arbetet nte är rättssäkert, säger Heke Erkers, Akademkerförbun det SSR. Barn och ungdom Framtdens Karrär Soconom Ledarskap februar 2018 Ledarskapet vktgast för en attraktv arbetsgvare 6 Bra ledarskap, bra löneutvecklng och rmlg arbetsbelastnng är de faktorer som kännetecknar en attraktv arbetsgvare nom socalt arbete. Även bra team och en bra arbetsmljö rankades högt Framtdens Karrär Soconoms undersöknng. Nya socaltjänstlagen Mäns våld mot kvnnor Forsknng 6 av 10 soconomer utsatta för hot eller våld 8 För soconomer nom socaltjänsten är sffran hela 67 procent. Arbetsmljöarbete, rskbedömnngar och ökad beredskap kan mnska hot och våld mot soconomer, säger Eva Karsten, arbetsmljönspekt ör på Arbetsmljöverket. Välfärdsteknk Bemannngsföretag
Framtdens Karrär Soconom www.soconomkarrar.se 19 februar 2018 Dedcare populäraste bemannngsföretaget Dedcare, Humana, Adecco, Agla och YOUMI är de populäraste bemannngsföretagen för soconomer. VI L KA S KU L L E D U KU N N A T Ä N KA DIG AT T A RB ETA F Ö R? taget för soconomer, följt av Humana, Adecco, Agla och YOUMI. Bland soconomer nom socaltjänsten har Dedcare och Agla en ännu starkare ställnng. CareOn hette tdgare CareOn Demand och var mer kända under det namnet. BEMANNINGSFÖRETAGEN Vlka bemannngsföretag vll soconomerna arbeta för eller rekommendera tll en annan soconom? Dedcare är det klart populäraste bemannngsföre- SO C IO N OMER IN OM SOCI ALTJ ÄN STEN V I L L H EL S T A R BE TA H Ä R Soconomer nom socaltjänsten vll helst arbeta hos de här bemannngsföretagen för soconomer: Dedcare Soconom Vlka av följande bemannngsföretag skulle du kunna tänka dg att arbeta för eller rekommendera tll en soconom? Dedcare Soconom 5% Humana Bemannng 3,5% Agla Soconombemannng 3,5% YOUMI Soconombemannng Teambo Konsult 2% 1% Baccma 1% Sverges Soconomkonsulter 1% CareOn 1% Bemanna 0,5% Centrc Care 0,5% Cognat Kompetens 0,5% Kronan Konsult 0,5% 2% Medkomp 0,5% 2% YOUMI Soconombemannng 3,5% Teambo Konsult 3% CareOn 2% Alm Soconomtjänster 4% Attendo Soconombemannng 3% Attendo Soconombemannng 4,5% Adecco 4% Adecco 10% Agla Soconombemannng 7% Humana Bemannng Rent a Soconom 0,5% Alm Soconomtjänster 1% Soconomkraft 0,5% Baccma 1% Soconomuthyrnng 0,5% 0 2 4 6 8 10 0 1 2 Soconomerna rekommenderar följande bemannngsföretag Soconomerna fck frågan om vlka bemannngsföretag för soconomer de skulle rekommendera tll en socaltjänst. BEMANNINGSFÖRETAG Flera soconomer poängterade att det är bäst med egen anställd personal, men att bemannngsföretag kan vara ett användbart komplement tll den egna personalen. Erfarna konsulter Då är det vktgt med erfarna, trygga och socala konsulter som snabbt kom- mer n arbetet och är självgående samt de som kan bdra med erfarenhet från tdgare uppdragsgvare tll den egna organsatonen. Flera soconomer rekommenderade även att använda de bemannngsföretag som kommunen har avtal med och några nämnde även vkten av att anlta auktorserade bemannngsföretag. 3 4 5 6 7 8 SOCIONOMERNA REKOMMENDERAR Soconomerna rekommenderar följande bemannngsföretag, angvna bokstavsordnng. Agla Soconombemannng Alm soconomtjänster CareOn Cognat Kompetens Dedcare Soconom Humana Bemannng Resursforum Teambo Konsult Youm Soconombemannng V hjälper er med en smdg och effektv personalförsörjnng nom Socalt Arbete. Använd Adecco för att:» Täcka upp vd arbetstoppar eller väntan på rekryterng Våra konsulter har gedgen erfarenhet från flera olka områden av socalt arbete och behärskar flera av de vanlgaste verksamhetssystemen. De kan snabbt sätta sg n arbetet och bl en avlastnng för dn arbetsgrupp.» Ta hjälp av oss när du ska rekrytera v kan ta hand om hela processen med annonserng, urval och ntervjuer! Ska du rekrytera men känner att du nte har tden som en rekryterngsprocess kräver? Spara td genom att låta oss göra jobbet! Kontakta oss på Adecco Soconom: Matlda Knghed Mobl: 073-684 73 83 Mal: matlda.knghed@adecco.se
20 www.soconomkarrar.se Framtdens Karrär Soconom februar 2018 Introdukton för nyanställda mnskar personalomsättnngen En genomtänkt ntrodukton för nyanställda är prncp alltd en god nvesterng för både arbetsgvare och medarbetare. Trots det anser 44 procent av soconomerna Framtdens Karrär Soconoms undersöknng att ntroduktonen nte fungerar bra på deras arbetsplats. INTRODUKTION FÖR NYANSTÄLLDA bra ntrodukton kan också mnska personalomsättnngen eftersom den ökar förutsättnngarna för att den ny- TEXT ANNIKA WIHLBORG En omsorgsfull och strukturerad ntrodukton av nyanställda fyller en mycket vktg funkton för såväl nyutexamnerade som erfarna soconomer. Man bör nte underskatta ntroduktonens betydelse även för erfarna soconomer eftersom varje arbetsplats är unk, säger Krstna Folkesson, socalpoltsk strateg på Vson. Hon är nte förvånad över att 44 procent av soconomerna nte anser att ntroduktonen på deras arbetsplats fungerar särsklt bra. Introduktonen bdrar tll en hög rättssäkerhet arbetet. Den gör även att den nyanställde känner sg trygg och bekväm sn yrkesroll, har en god relaton tll sna kollegor och vet vem de ska vända sg tll med frågor. En F ÖR N Y UTEX A M INER A DE S OC I ONO M ER kan en bra ntrodukton forma den bld man har av stt yrkesval och prägla det kommande yrkeslvet anställde medarbetaren stannar längre på stt nya jobb. Just mnskad personalomsättnng är en av arbetsgvarens främsta fördelar med en genomtänkt ntrodukton, säger Krstna Folkesson. Hennes råd tll arbetsgvare är att avsätta tllräcklgt med td och resurser tll ntroduktonen, både för den som ska ntroduceras och för de medarbe- Hur fungerar ntroduktonen för nyanställda soconomer på dn arbetsplats? 12% Ganska bra 44% Inte så bra 34% Inte alls bra Foto: Vson Premera engagerade HUR FUNGERAR INTRODUKTIONEN FÖR NYANSTÄLLDA SOCIONOMER? Mycket bra Krstna Folkesson, socalpoltsk strateg på Vson. tare som engageras ntroduktonsprogrammet, exempelvs erfarna kollegor som agerar mentorer. Det är också vktgt att premera de medarbetare som är delaktga och tar ansvar för nya kollegors ntrodukton. Man bör alltd ha en ansvarg person defnerad. Eftersom socalt arbete är komplext rekommenderar jag att ntroduktonsprogrammet pågår under mnst ett år. Det ger td för en successv ntrodukton, säger Krstna Folkesson. 11% 0 10 20 30 40 50 Präglar blden av yrkeslvet Samtlga ntroduktonsprogram bör vara ndvduellt utformade. Bygg gärna upp dem med hjälp av moduler, några grundläggande moduler kan fnnas med alla ntroduktonsprogram. Krstna Folkesson betonar vkten av att sklja på yrkesntroduktonen och arbetsplatsntroduktonen, alltså de delar som fokuserar på yrkesutövandet respektve rutnerna på arbetsplatsen. För nyutexamnerade soconomer kan en bra ntrodukton forma den bld man har av stt yrkesval och prägla det kommande yrkeslvet. Det kan bdra tll att man får en postv bld av yrket, vlket sn tur ökar förutsättnngarna för att man ska trvas sn nya professon, säger hon. 8 av 10 socalsekreterare är soconomer Soconomerna uppskattar att crka 80 procent av socalsekreterarna är soconomer. Vlka behörghetskrav ska gälla för socalsekreterare? SOCIALSEKRETERARE Frågan är ställd utan hänsyn tll verksamhetsområde nom socaltjänsten. Inom den socala barn- och ungdomsvården fnns krav på behörghet för socalsekreterare sedan 2014, med en omställnngstd tll 2019. Där krävs soconomexamen eller annan relevant examen på mnst grundnvå högskolan för bedömnng, utrednng, uppföljnng av nsatser rörande barn och unga. Vlken behörghet ska gälla? Vlka behörghetskrav ska gälla för socalsekreterare? Ska samma behörghetskrav gälla alla socalsekreterare eller ska arbeten med barn och unga samt myndghetsutövande tjänster ha högre krav på behörghet? H U R S T O R A N D E L AV S O C IA LS EK RET ERA RNA Ä R S O C IO NO MER? Hur stor andel av socalsekreterarna uppskattar du är soconomer? 91-100% 29% 71-90% 36% 51-70% 14% 31-50% 3% 11-30% 1% 0-10% 0% Kan ej bedöma det 17% 0 5 10 15 20 25 30 35 40
Framtdens Karrär Soconom www.soconomkarrar.se 21 februar 2018 Ökad lönesprdnng gör fler rätt värderade Hälften av soconomerna anser nte att de är rätt värderade på arbetsmarknaden utfrån sn kompetens. Fler möjlgheter tll lönekarrär, ökad lönesprdnng och en ökad tlltro tll soconomers kompetens kan förändra stuatonen. VÄRDERING AV SOCIONOMER Självklart är det vktgt att fler soconomer känner sg rätt värderade på arbetsmarknaden. Många upplever förmodlgen att de nte värderas rätt förhållande tll det ansvar de har, jämförelse med andra akademkergrupper och utfrån den Värdera erfarenhet högre Möjlgheterna tll tradtonell lönekarrär nom yrket är betydlgt sämre för soconomer än för andra akademkergrupper. För att komma från den sammanpressade lönestruktur som råder på många arbetsplatser anser Markus Lön och status som speglar ansvaret Soconomerna efterfrågar högre lön och status som speglar utbldnngs- och ansvarsnvån som soconomer har stt yrke. VÄRDERING AV SOCIONOMER TEXT MARIANNE SJÖBERG Hälften av soconomerna anser att de nte är rätt värderade på arbetsmarknaden utfrån sn kompetens. De fck följdfrågan Hur anser du att soconomer ska vara värderade på arbetsmarknaden? Lön som speglar ansvaret Hälften av de tllfrågade angav att högre lön är en förutsättnng för yrkesgruppen ska värderas högre. Lönen bör avspegla det ansvar soconomer har. Dessutom bör utbldnng, arbetsnsats och engagemang återspeglas lönesättnngen och det bör fnnas en lönetrappa. Det är nte rmlgt att behöva byta jobb för att höja lönen. Vssa menade att soconomer ska jämföras med andra yrkesgrupper som har flera års utbldnng på högskola. Några som nämns är jurster, cvlngenjörer, psykologer och gymnaselärare. Förslag på ngångslön var 30 000 38 000 kronor. Högre värderng och status En majortet av de som vll ha högre värderng av yrket förutom lönemässgt menade att den breda kompetens soconomer har är en anlednng tll att höja värderngen av yrkesgruppen. Soconomer arbetar med männskor och måste bland ta avgörande beslut som kan prägla en männskas lv stor utsträcknng. Soconomer är en välutbldad yrkesgrupp med stort ansvar svåra frågor. Många hamnar stressfyllda och bland rskfyllda stuatoner stt arbete. Några svarade också att soconomernas arbetsuppgfter har stor betydelse både för samhäl- Är du som soconom rätt värderad på arbetsmarknaden utfrån dn kompetens? Ja 49% Nej 51% Furuberg att fler arbetsgvare bör värdera erfarenhet yrket högre och nrätta fler karrärvägar. Lönesatsnngar baserat på erfarenhet och ansvar samt en ökad tlltro tll Foto: Theresa Vska TEXT ANNIKA WIHLBORG påverkan man har på ndvd och samhälle, säger Markus Furuberg, förhandlngschef på Akademkerförbundet SSR. Ä R D U S O M S O C I O N O M R Ä T T VÄRDERA D? tll soconomers professon kan bdra tll att fler känner sg rätt värderade EN Ö K A D TILLTR O soconomers professon kan bdra tll att fler känner sg rätt värderade. Det behövs strukturella åtgärder som möjlggör lönekarrär för fler. Rsken är annars att många soconomer känner sg tvngade att byta jobb för att bl rätt värderade på arbetsmarknaden, säger han. Markus Furuberg, förhandlngschef på Akademkerförbundet SSR. S OC I ON OMER Ä R EN välutbldad yrkesgrupp med stort ansvar svåra frågor let och för den ensklda ndvden. En soconom ska ha kunskap som spänner över många aspekter av flera problem samtdgt, vlket också bör tas med värderngen av soconomer på arbetsmarknaden. Legtmaton för soconomer skulle också öka statusen. V ÄRD ERI N G Så här ska soconomer värderas på arbetsmarknaden 1. Högre lön som är jämförbar med andra yrkesgrupper med lka lång utbldnng. 2. Högre värderng med hänvsnng tll ansvar, kompetens och arbetsbelastnng. 3. Legtmaton för soconomer. En chans tll ett bättre lv GrödbyGården lgger natursköna omgvnngar, omgvet av hav, sjöar och bokskogar. Här fnns en lugn och stabl mljö som skapar förutsättnngar för att återuppbygga relatoner, baserat på lång erfarenhet och kompetens. V hjälper föräldrar, barn och famljer att ta fatt den utvecklngstråd som tdgare slagt knut. Vll du veta mer? Rng 0456-229 41 eller besök www.grodbygarden.se
22 Framtdens Karrär Soconom www.soconomkarrar.se februar 2018 Som dakon står man på de utsattas sda Redan samband med soconomutbldnngen bestämde sg Anna-Karn Björk för att hon vlle bl dakon. Nu har hon ett självständgt arbete där hon får ägna sg åt att stärka och stötta männskor utsatta stuatoner. ddatexamen, exempelvs soconom eller sjuksköterska. Personlg lämplghet och personlg tro är andra faktorer som avgör om man blr antagen tll dakonutbldnngen. En vktg del av en dakons uppdrag är att stå på de utsattas sda, exempelvs genom att följa med dem tll sjukvården eller socaltjänsten. Att stärka ndvden och kämpa för att männskor underläge ska få det stöd de har rätt tll är andra vktga uppgfter för en dakon. ARBETA SOM DIAKON TEXT ANNIKA WIHLBORG Efter soconomexamen arbetade jag en perod med försörjnngsstöd nom socaltjänsten. Därefter var jag föreståndare på ett HBV-hem. Jag längtade efter att arbeta utfrån en krsten möjlghet att arbeta självständgt och frtt och samtdgt vara en del av kyrkans arbete D E T ÄR E N grund och att möta männskor utan att ägna mg åt myndghetsutövnng. Efter att ha vart föräldraledg sökte jag mg därför tll den ettårga dakonutbldnngen, säger Anna-Karn Björk, Soconomer efterfrågade Anna-Karn Björk, dakon Harmånger, Jättendal och Gnarps pastorat Hälsngland. som tog dakonexamen sommaren 2016 och numera arbetar Harmånger, Jättendal och Gnarps pastorat Hälsngland. Dakoner möter ofta männskor som befnner sg utsatta stuatoner. Det kan röra sg om akuta lvskrser eller olka former av långvarg utsatthet. Alla lka mycket värda Som dakon möter man männskor med utgångspunkten att alla männ- skor är lka mycket värda. Hur arbetet ser ut rent konkret varerar beroende på församlngens befolknngssammansättnng, församlngslednngens målsättnngar och vad man själv vll fokusera på som dakon. I större församlngar fnns ofta flera dakoner, då kan man arbeta mer specalserat, säger Anna-Karn Björk, vars dakontjänst är nrktad mot ntegratonsfrågor. För att bl dakon krävs en godkänd högskoleutbldnng med kan- Jag kan varmt rekommendera andra soconomer att satsa på dakonyrket. Soconomutbldnngen är en jättebra grund för dakonyrket. Yrket är en möjlghet att arbeta självständgt och frtt och samtdgt vara en del av kyrkans arbete. För att trvas som dakon bör man kunna stå bakom Svenska kyrkans värderngar eftersom de utgör basen för den värdegrund man arbetar utfrån. Dakoner med soconomexamen är verklgen efterfrågade nom Svenska kyrkan. I synnerhet erfarenheter från socaltjänsten är mycket värdefulla för den som funderar på att bl dakon, säger Anna-Karn Björk. Från ambulanssjukvårdare tll soconom vd 40 Ulrca Björklund jobbade som ambulanssjukvårdare men bestämde sg för att sadla om tll soconom och pluggade på unverstetet som 40-årng. Sna arbetslvserfarenheter har hon tagt med sg n jobben med ensamkommande flyktngbarn och famljer behov av stöd. SADLADE OM TILL SOCIONOM TEXT ADRIANNA PAVLICA När Ulrca Björklund, 45, hade jobbat som ambulanssjukvårdare fem år väcktes tanken på att byta yrke. De tunga lyften var många och hon vlle hjälpa männskor på andra sätt. Soconomutbldnngen lockade med sna många valmöjlgheter. Det var en skräckblandad förtjusnng att börja plugga men man kom n det. Studetden var otrolg, det bästa jag gjort, säger Ulrca Björklund. Stora flyktngströmmar Hon var klar med studerna när hon var 43 och det första jobbet var med ensamkommande flyktngbarn på ett Ulrca Björklund, före detta ambulanssjukvårdare som skolade om sg tll soconom. HVB-hem. Året var 2015 och hon kastades rakt n hetluften enlgt statstk från SCB kom 35 369 ensamkommande barn tll Sverge 2015, medan motsvarande sffra året nnan var 7 049. Det blev en sån pank verksamheterna och man hade ngen strateg eller mall för hur man skulle göra. Det var många ställen som det nte fungerade på. Jag tror nte att någon hade föreställt sg vad som skulle komma, folk fck lösa saker bäst det gck. Många av kollegerna blev sjukskrvna för utmattnngssyndrom, och tll slut även Ulrca Björklund. mande barnen kommer hon att ha nytta av sna år som ambulanssjukvårdare. Jag är van vd att möta männskor krsstuatoner, det är erfarenheter jag nte hade kunnat få på annat sätt. Som ambulanssjukvårdare fck man fatta egna beslut, man var tvungen att vara flexbel och klara sg själv och att vara självgående är vktgt även som soconom. Och man måste ha fngertoppskänsla när man jobbar med männskor, alla är olka, säger hon. Bra med erfarenhet Räddar många I januar börjar hon på stt nya jobb med barn och famlj vd socalförvaltnngen Hedemora. Och precs som arbetet med de ensamkom- Ulrca Björklund ångrar aldrg att hon bytte bana. Det rolgaste med att vara soconom är att den ena dagen aldrg är den andra lk. Man jobbar med männskor och man vet aldrg vad som komma skall. Att Ulrca Björklund både jobbet som ambulanssjukvårdare och soco- att vara soconom är att den ena dagen aldrg är den andra lk D E T ROL I G AS T E ME D nom mött många tunga lvsöden drver henne bara framåt. Man får se mycket elände, men man måste vända på det och se att det går att göra något bra av det. Det är mycket hemskheter, men man räddar många också.
23 Med kortare arbetsdag kan fler upptäcka världens bästa jobb I fjol genomförde Socaltjänsten Sundsvall ett lyckat test med 6,5 tmmars arbetsdag. I nästa steg erbjuds socalsekreterare som arbetar med myndghetsutövnng en arbetsdag där sex tmmar ägnas åt klentfokuserat arbete och två tmmar vks åt kompetensutvecklng och återhämtnng. Vd årsskftet nförde v 6+2 som nnebär att sex tmmar per dag är arbets- Indvd- och famljeomsorgen utgör en del av Socaltjänsten och socalnämndens ansvar och har drygt 400 medarbetare. Sundsvalls kommun Norrmalmsgatan 4 851 85 Sundsvall Tel: 060-19 10 00 www.sundsvall.se platsförlagd och två tmmar kan ägnas åt kompetensutvecklng, återhämtnng och frskvård, berättar Eva Rönnbäck, enhetschef utrednng vd Socaltjänsten Sundvall. 6+2 ska på skt erbjudas alla socalsekreterare som arbetar med myndghetsutövnng. V rullar ut det successvt grupperna, lte beroende på var man befnner sg rent planerngsmässgt nför omställnngen. Mare Andersson, enhetschef, Anta Nordell, samordnare och Mare Ljung, specalstsoconom arbetar nom den nsats- och handläggnngsgrupp som är först ut med att nföra den nya arbetstden. V har gjort ett omfattande förarbete syfte att htta vägar och lösnngar för att klara befntlg belastnng och nu- varande arbetsuppgfter nom den nya arbetstden, säger Mare Andersson. Gynnar alla En förhoppnng är att den nya arbetstdsmodellen ska leda tll en mer högkvaltatv kompetensutvecklng. Detta är ett utsatt och tufft jobb. Att v nu får möjlghet tll både kompetensutvecklng och återhämtnng nom arbetstden betyder mycket. Nu får v möjlghet att hnna lämna jobbet nnan v kommer hem och därgenom orka mer över td, säger Mare Ljung. Anta Nordell nckar nstämmande. Som socalsekreterare krävs att du tar n mycket ny kunskap, men v måste också ha td tll att reflektera över det v lär oss. Det kommer v att få nu. Mare Andersson hoppas att 6+2 även ska göra det lättare att rekrytera nya soconomer. Det här är världens bästa jobb. När man som nu får möjlghet att utföra sna arbetsuppgfter med mndre press och under mer rmlg td, får även de som är nya yrket en chans att upptäcka tjusnngen med socalt arbete. Mare Ljung, Anta Nordell, Mare Andersson och Eva Rönnbäck (sttande). Foto: Pär Olert För brukarnas del är målet med 6+2 självklart. Insatserna ska hålla samma höga kvaltet och tllgänglghet som tdgare. Tanken är att brukarna även ska få högre kontnutet eftersom v tror att 6+2 kommer att bdra tll mnskad personalomsättnng. I slutänden kommer den förkortade arbetstden att gynna alla, fastslår Eva Rönnbäck. Jag kände att allt bara stämde När soconomen Khald Rashd kom kontakt med Stockholms Stadsmsson gllade han organsatonen från första stund. Sedan ett år är han en av deras verksamhetschefer. Det är varma färgtoner och mysg belysnng på kontoret där Khald Rashd jobbar. Det kan verka ytlgt att bry sg om nrednng men det fnns en tanke bakom den hemtrevlga atmosfären på Stockholms Stadsmsson. En välkomnande mljö öppnar för bra samtal och det är en förutsättnng för att stötta barn, unga, vuxna och äldre utsatthet. Khald Rashd föll pladask för Stockholms Stadsmsson när han kom kontakt med verksamheten genom ett projekt på sn förra arbetsplats. Det var en sådan där kärlek-vd-första-ögonkastet-känsla. Jag kände drekt att allt bara stämde, säger Khald Rashd, som sedan sökte jobb och nu arbetar som verksamhetschef för Bostad Ung. Hjälper männskor tll självständghet Soconomen Sofa Bergman har jobbat på Stockholms Stadsmsson to år. Hon är verksamhetschef för Bostället, Stockholms Stadsmsson är en déburen organsaton med crka 350 anställda som arbetar för ett mänsklgare samhälle genom socal omsorg, vård, arbetsntegraton och utbldnng. Målet är att främja delaktghet oavsett ekonom och bakgrund. Verksamheten har anor från 1800-talets mtt men präglas av nytänkande. Soconomer som värdesätter en arbetsgvare som genunt bryr sg om att göra skllnad och tar vara på déer kommer att trvas hos Stockholms Stadsmsson. Sofa Bergman och Khald Rashd på Stockholms Stadsmsson. Se ledga tjänster: stadsmssonen.se/ledga-jobb Mer om oss: stadsmssonen.se Foto: Thomas Henrkson ett stödboende för männskor hemlöshet. Det bästa med jobbet är att v får jobba med helheten och följa deltagarnas förändrngsresa. Deltagarna kan få olka typer av stöd nom organsatonens 50-tal olka verksamheter, som chans tll jobb nom second hand eller hjälp med lägenhet genom Bostad Först, säger hon. Stockholms Stadsmsson ger sna anställda stora möjlgheter tll utvecklng. Tll exempel har Sofa Bergman fått växa n chefsrollen. Hon har även kunnat påverka organsatonen genom stt engagemang och sna déer nom mljö och hållbarhet. Khald Rashd gllar att Stockholms Stadsmsson är nytänkande och snabbfotad. Han känner en stolthet över att organsatonen exempelvs så snabbt kunde ordna boendeplatser under flyktngkrsen hösten 2015. Men han är samtdgt noga med att poängtera att nsatserna bygger på det forsknngen vsar gör bäst nytta. Vårt mål är att hjälpa männskor att bl självständga och vägen dt bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Men allt vårt arbete görs med personlg värme, säger han.
24 Tydlga kärnvärden genomsyrar Dedcares verksamhet I egenskap av Nordens största företag nom soconombemannng kan auktorserade Dedcare erbjuda sna konsulter en unk trygghet med uppdragsgarant, kollektvavtal och stor valfrhet mellan utvecklande och stmulerande uppdrag. Med 20 år på nacken nom bemannng sätter Dedcare en stolthet att leverera hökvaltatva tjänster tll både konsulter och kunder. Konsultchefen Armn Fejzc menar att en vktg anlednng tll företagets stora framgångar är den starka servcekänslan hos medarbetarna och att Dedcares kärnvärden engagerade, dynamska, mänsklga och påltlga genomsyrar verksamheten hela vägen från konsulter tll chefer. Såväl nom branschen som nom socalt arbete är det vktgt att ha tydlga kärnvärden och efterleva dem. V är både kvaltets- och mljöcertferade och en sådan nställnng ger konkreta resultat exempelvs nylgen vann v upphandlngen om ramavtal med Soconomerna Marcus Uhnbom, Josephne Fernström och Charlotte Brantestad. Här tllsammans med konsultchef Armn Fejzc. Foto: Thomas Henrkson Stockholm stad, som är en eftertraktad kund tll Dedcare Soconom. Armn poängterar att uppdragens varaton är stor och det fnns uppdrag på alla områden och alla nvåer över hela Sverge för allt från handläggare tll IFO-chefer, nom såväl barn och ungdom, ekonomskt bstånd och LSS som Rksomfattande uppdrag nom socaltjänstens alla områden Hos Dedcare kan soconomer tryggt fokusera på utrednng stället för på admnstraton och möten företaget har omfattande ramavtal och lång erfarenhet av att arbeta med konsulter, samtdgt som konsultcheferna själva har erfarenhet och utbldnng nom socalt arbete samt nskt och förståelse om verksamheterna. Soconomerna Charlotte Brantestad, Josephne Fernström och Marcus Uhnbom nledde sna karrärer på olka håll nom socalt arbete, men en sak som var som en röd tråd alla deras erfarenheter var en tydlg tyngdpunkt på admnstraton och organsatonsarbete snarare än på att utreda och handlägga klenter. Med konsultarbete kändes det som att jag kunde fokusera på det jag egentlgen är utbldad tll och eftersom Dedcare är en så välrenommerad aktör kändes det som ett tryggt steg. Jag provade ett par andra företag först, men det var först här som jag kunde landa. Det är både väldgt utvecklande och rolgt jag lär mg avsevärt mer på ett år som konsult än jag gjorde som fast anställd och jag har skaffat mg ett stort kontaktnät, berättar Josephne. Charlotte å sn sda fördelar sn td mellan Stockholm och Småland och för henne är det absolut oumbärlgt att ha möjlgheten att ta uppdrag där hon är. I hennes fall är flexbltet det främsta ledordet. Jag har valt att vara vsstdsanställd, så jag har enorm frhet. Det är en förutsättnng för att mn frtd ska fungera och jag trvs väldgt bra med att få chansen att uppleva olka kommuner och företag på det här vset, säger hon. Även Marcus framhåller valfrheten som en avgörande faktor för hans val att arbeta som soconomkonsult. Jag trvs med att ha frhet under ansvar och tycker att det är stmulerande att komma n olka organsatoner och se hur de arbetar med olka utmanngar. Det tar jag sedan med mg tll nästa kund. Samtdgt vet jag att jag alltd har Dedcares stöd ryggen, vlket har gett mg modet att våga säga från när jag har stött på stuatoner som har känts etskt tveksamma. Det hade jag nte när jag var fast anställd, men mn konsultchef tog ställnng drekt. Ja, det fnns ett totalt stöd från konsultchefen och man är nte rädd för att säga vad man tycker. Dessutom följer Dedcare upp vad som sker uppdragen, både med kunden och med oss konsulter. Det är lättllgänglgt och stöttande och helt på våra vllkor, avslutar Charlotte. bståndshandläggnng och mssbruk. En sådan omväxlng medför att Dedcares medarbetare befnner sg ständg utvecklng såväl på yrkesnvå som personlgen. V fnns där våra konsulter fnns och v har ramavtal med stort sett alla svenska kommuner, vlket är en trygghet för våra konsulter. Det gör också att våra konsulter alltd har många uppdrag att välja på och det är betydlgt rolgare att kunna välja stt arbete och sn arbetsplats frtt, konstaterar han. Dedcare Soconom hyr ut och rekryterar soconomer, beteendevetare, behandlngspersonal, psykologer och annan personal nom socalt arbete. Företaget har verksamhet hela Sverge och uppdraget nnebär allt från att förse kommuner med socalsekreterare och handläggare tll att förse prvat och offentlg sektor med famljebehandlare, kuratorer och famljehemskonsulenter. Dedcare Soconom Sankt Erksgatan 44, 5 tr 112 34 Stockholm Tel: 08-555 656 70 E-post: soconom@dedcare.se www.dedcare.se/soconom
25 Handlngsplan ger resultat Stockholm Mndre personalomsättnng och frånvaro samt ökad framtdstro och trvsel. I Stockholms stad har ett fokuserat arbete för att förbättra socalsekreterares och bståndshandläggares stuaton gett tydlga resultat. Här fnns ett unkt rkt utbud av karrärvägar för soconomer som söker utmanngar och vll kunna påverka det socala arbetet. Arbetet med att ta fram och mplementera den nya handlngsplanen har pågått drygt två år och planen omfattar allt från ntroduktonsprogram och mentorskap tll admnstratvt stöd, kompetensutvecklng, lednngsfrågor och ändamålsenlga lokaler. De 13 olka fokusområdena har tagts fram av projektledare nära dalog med medarbetare, chefer och facklga referensgrupper, där alla har bdragt konstruktvt. Det är ett systematskt och övergrpande arbete, där alla verklgen har vart delaktga. Det ges stor frhet för de olka stadsdelarna och förvaltnngarna att prortera utfrån lokala behov och förutsättnngar. En stor framgångsfaktor är att arbetet nte alls är toppstyrt, säger Glls Hammar, förvaltnngschef på Socalförvaltnngen. Stark drvkraft Han får medhåll av personaldrektör Anta Ldberg. Hon framhåller att det Ann-Chrstne Hansson, förvaltnngschef för Äldreförvaltnngen. Anta Ldberg, personaldrektör och Glls Hammar, förvaltnngschef på Socalförvaltnngen. Foto: Gonzalo Irgoyen lokala arbetet ute stadsdelarna är avgörande för att handlngsplanen gett så postva resultat. Det fnns en otrolgt stark drvkraft hos våra socalsekreterare och bståndshandläggare och många brnner verklgen för stt jobb. De vet bäst själva vad som behöver göras. Vårt jobb är att se tll att stödfunktoner och annat flyter smdgt, säger hon. En vktg del av förbättrngsarbetet är de dalogcaféer som äldre- och personalborgarråd Clara Lndblom och socalborgarråd Åsa Lndhagen bjudt n chefer och medarbetare tll. Där har handlngsplanen stötts och blötts och personal på olka förvaltnngar och olka stadsdelar har kunnat nätverka och utbyta déer och erfarenheter. Caféerna har vart enormt postva och skapat ett forum för att träffas och dskutera. Överhuvudtaget har det engagerade och decentralserade arbetet med handlngsplanen vart väldgt spännande och skapat stora möjlgheter för våra anställda att påverka och utveckla verksamheten. Det är en förändrngsprocess som pågår kontnuerlgt och påverkar både det kortsktga och långsktga socala arbetet, säger AnnChrstne Hansson, förvaltnngschef för Äldreförvaltnngen. Uppföljnngar vsar att förbättrngsarbetet lett tll mnskad personalrörlghet, färre externa konsulter, mnskad sjukskrvnng samt större framtdstro och optmsm vad gäller den egna arbetsstuatonen. Parallellt med handlngsplanen pågår flera andra satsnngar Stockholms stad. Bland annat sker en omfattande modernserng av t-systemen för att skapa effektvare t-stöd på alla förvaltnngar. Chefs- och ledarskapsprogram samt kompetensutvecklngsprogram är andra åtgärder. Unk bredd och varaton Tack vare sn fokus på kompetensutvecklng och arbetsmljö och kraft av sn storlek kan Stockholms stad erbjuda en unk bredd och varaton av karrärmöjlgheter för socalsekreterare och bståndshandläggare. Här arbetar dag crka 1 500 socalsekreterare och 450 bståndshandläggare en stöttande och trygg mljö på de 14 stadsdelsförvaltnngarna. Som soconom kan man både bredda sn kompetens och pröva många olka roller och nscha och fördjupa sg som specalst på ett område. Den som är ntresserad av att utvecklas som exempelvs mentor eller ledare har stora möjlgheter att göra det. Det fnns en stor flexbltet och ett omfattande utbud av kompetensutvecklng och fortbldnng, framhåller Anta, AnnChrstne och Glls. Stockholms stad har stora resurser och våra medarbetare uppmuntras att utvecklas sna yrkesroller. Man kan pröva olka uppdrag och byta verksamhetsområden allt utfrån drvkraft och ntresse. Utgångspunkten är alltd att våra medarbetare ska trvas och känna att de får de verktyg och den stöttnng de behöver för stt arbete. Det är en dynamsk arbetsplats där man som socalsekreterare och bståndshandläggare verklgen har chans att påverka och utveckla verksamheten. I Stockholm arbetar crka 40 000 medarbetare. Som soconom Stockholm kan du tll exempel arbeta som socalsekreterare nom en bred socaltjänst eller som bståndshandläggare nom äldreomsorgen. Soconomer arbetar främst vd någon av stadens 14 stadsdelsförvaltnngar eller vd socalförvaltnngens stadsövergrpande verksamheter. För närvarande pågår ett fokuserat arbete med att mplementera en handlngsplan för att förbättra arbetsförhållandena för socalsekreterare och bståndshandläggare, något som gett mycket goda resultat. www.stockholm.se/ledgajobb
26 Introduktonsprogram ger I Malmö erbjuds alla nyanställda socalsekreterare ett ntroduktonsprogram som löper över två år. V vll ge alla våra nya medarbetare en lkvärdg ntrodukton och trygg start yrket, säger Karla Ortega, samordnare för ntroduktonsprogrammet vd socalförvaltnngen. För ett antal år sedan var det mycket hårt tryck på socaltjänsten Malmö vlket resulterade att många socalsekreterare slutade eller sökte sg tll tjänster utanför staden. Sedan dess har det hänt en hel del. Förvaltnngen har arbetat hårt för att skapa en bättre arbetsmljö för sna medarbetare. Introduktonsprogrammet är en av många åtgärder som gjorts syfte att både locka tllbaka före detta medarbetare och attrahera nya. Numera får alla nyanställda socalsekreterare, oavsett enhet, en ntroduktonsplan som går ut på att man lugn och ro ska lära sg stt arbete under två år. I grunden lgger ett gedget förarbete där man tllsammans med facklga representanter och erfarna kollegor utarbetat en plan för vad som behövs för att locka soconomer tll stadens socalförvaltnng, berättar Karla Ortega som tllsammans med Nna Lndén är samordnare för ntroduktonsprogrammet. Karla och Nna som båda är soconomer botten, började sna nya tjänster som samordnare 2017. Det första v gjorde var att skapa ett nätverk av ntroduktörer. Det är de som tar hand om alla nyanställda ute på enheterna och utarbetar ndvduella ntroduktonsplaner för varje medarbetare och har en nyckelroll programmet, berättar Nna. Föreläsnngar Parallellt med det arbetet utformades ett gedget föreläsnngsprogram. Nna Lndén, Mara Berg och Karla Ortega vd socalförvaltnngen Malmö stad. Foto: Carolne L Jacobsen V har skapat en resursbank av föreläsare som främst består av erfarna medarbetare från den egna organsatonen, dels av externa föreläsare från andra myndgheter. Introduktonsprogrammet är uppbyggt fyra teman. Tre av blocken: Välkommen tll Malmö stad, Tjänsteperson och Samverkan vänder sg tll alla medarbetare, medan det fjärde blocket är verksamhetsspecfkt och erbjuder mer rktade föreläsnngar beroende på nom vlken enhet man har sn anställnng. Programmet är flexbelt; beroende på kompetens och tdgare erfarenheter Inom Arbetsmarknads- och socalförvaltnngen Malmö stad är v crka 2 500 medarbetare som arbetar med arbetsmarknadsfrågor, socaltjänst och socalt arbete, lokalt geografskt utvecklngsarbete och trygghetsfrågor. Tllsammans formar och utvecklar v en verksamhet som svarar upp mot de utmanngar och möjlgheter Malmö stad står nför, nu och framtden. Malmö stad 205 80 Malmö Tel: 040-34 10 00 www.malmo.se kan man plocka hop det som behövs, och det är här ntroduktörerna kommer n. Medan v samordnare fungerar som spndlar nätet och organserar alla centralt anordnade föreläsnngar, stöttar ntroduktörerna medarbetarna den nya yrkesrollen och själva mplementerngen av de nya kunskaperna, förklarar Karla. Smörgåsbord Mara Berg är ntroduktör på socaltjänst norr Malmö, en av stadens fem socaltjänstavdelnngar. Mn roll är att tllsammans med närmsta chef göra en plan för vad som krävs för fortbldnng för att de ska komma n arbetet på ett bra sätt. Vssa behöver gå på allt medan andra plockar en del. Föreläsnngarna är som ett smörgåsbord där man plockar föreläsnngar beroende på behov. Introduktonen spänner över två år där den som går på samtlga föreläsnngar kan ägna 25 dagar åt fortbldnng på arbetstd. Programmet är ett sätt att rusta våra nya medarbetare så att de på bästa sätt ska kunna serva stadens medborgare som har behov av våra tjänster, säger Mara. Nna nckar nstämmande. Syftet är också att ge alla nyanställda en trygghet och förvssnng om att de nte förväntas kunna allt. De första två åren lotsas de n yrket med hjälp av olka fortbldnngar och stöd av dedkerad personal. Under utvecklng Programmet utvärderas kontnuerlgt och så här långt vsar enkäterna att ntroduktonen tagts väl emot. Många uppger att det känns lyxgt med ntroduktonsplanen, vlket är rolgt. Ett vktgt syfte med hela programmet är att man som medarbetare ska känna sg sedd och uppskattad, säger Mara. Introduktonen är under ständg utvecklng och nästa steg ska även erfarna medarbetare erbjudas kompetensutvecklng nom ramen för programmet. V flyttar nom kort n nya lokaler och kan då samla alla föreläsnngar på Kompetenscenter ASF. Vår förhoppnng är att centret ska bl en vktg del av verksamheten och bdra både tll att soconomer söker sg tll vår stad och tll att våra erfarna medarbetare väljer att stanna kvar, avslutar Nna.
27 nyanställda en trygg start Partsgemensamt förändrngsarbete lyckades vända negatv trend För ungefär tre år sedan konstaterade Malmö stad att arbetsmljön för socalsekreterare nte var bra. Det blev starten för ett gedget förändrngsarbete som lett tll lägre personalomsättnng, högre chefstäthet och en socalförvaltnng som andas framtdstro. 2015 genomförde Arbetsmljöverket en nspekton av socaltjänsten Malmö. Inspektonen mynnade ut en kravlsta där en vktg punkt var att arbetsmljön måste kartläggas av en oberoende sakkunng. Det fck Hanna Ljungberg, huvudskyddsombud för Akademkerförbundet SSR Malmö stad, att ta kontakt med Malmö högskola, vlket blev början på ett gvande samarbete. I maj 2016 fyllde alla socalsekreterare och första lnjens chefer COPSOQ, en forsknngsbaserad enkät som används för studer av psykosocal arbetsmljö. Resultatet mynnade sedan ut en konkret handlngsplan för hela verksamheten. Chefstäthet var ett av flera vktga fokusområden, och dag har v en målsättnng om att ha max 16 medarbetare per chef, berättar Annka Andersson, HR-chef. Rekryterng och bättre ntrodukton av nyanställda var andra vktga frågor som betades av, en efter en. V har också anställt admnstratvt stöd på vssa avdelnngar så att medarbetarna ska kunna ägna sg åt kärnuppdraget och slppa admnstratva stressmoment. Nära samarbete En vktg grund förbättrngsarbetet var att arbetsgvaren och facken arbetade tllsammans och stor vkt lades på delaktghet. Att arbetsmljöarbetet utgck från forsknng hjälpte oss säkerställa att v arbetade med rätt frågor på rätt nvå. Det gav även en vktg sgnal tll verksamheten om att stuatonen togs på allvar och att v verklgen vlle göra skllnad, säger Hanna. Våren 2017 gjordes en ny COPSOQmätnng som vsar att man lyckats vända utvecklngen. I den kan man skönja en försktg rörelse rätt rktnng på övergrpande nvå. Men det fnns fortfarande delar där v behöver göra mer, säger Hanna. V har lagt en bra grund, där vssa saker som tll exempel ledartäthet är mål, på andra områden återstår en del arbete. V tar ett ltet steg taget, och med tden blr det stora förflyttnngar rätt rktnng, fastslår Annka. Krstna Ado, Ulrka Lndholm, Hanna Ljungberg och Annka Andersson. Foto: Carolne L Jacobsen Ett jobb som mtt allt det svåra även skänker lycka och glädje Arbetet med att förbättra arbetsmljön nom socalförvaltnngen Malmö sker på flera plan. Chefsförtätnngen har bland annat lett tll mndre arbetsgrupper som skapat både närmare kollegala samarbeten och tryggare medarbetare. Tack vare att v fått en egen sektonschef har v fått ett mer nära ledarskap som fnns tll hands och kan ta snabba beslut när det behövs. Något som också skapat större trygghet bland oss gruppen, säger Ulrka Lndholm, socalsekreterare på ungdomsgruppen, Socaltjänst Väster Malmö. För hennes del har det övergrpande arbetet med arbetsmljön lett tll ett uppdrag som skyddsombud. Även för Krstna Ado har förändrngsarbetet fört med sg en ny roll. Jag arbetade tdgare som socalsekreterare här på Socaltjänst Väster. Sedan august 2016 har jag en tjänst som sektonschef här på enheten. Hon berättar att arbetsmljön under de to år hon arbetat nom socaltjänsten Malmö vsserlgen lämnat en del övrgt att önska, men att det alltd har funnts en bra kärna verksamheten. Jag har genomgående haft bra chefer och kollegor som gett mg den trygghet jag behöver för att jag ska orka och göra ett så bra jobb som möjlgt. Det, kombnaton med ständgt nya utmanngar, har fått mg att utvecklas både som männska och yrkesperson. Gör skllnad Ulrka berättar att hon början av sn studetd nte hade en tanke på att arbeta nom socaltjänsten. Då hade jag medas bld av verksamheten, en bld som nte alltd är så postv. Sedan var jag kanddat mottaget här på Väster och bytte åskt helt och hållet. När jag såg vad som hände bakom dörrarna när man träffade männskor nsåg jag att detta är en verksamhet där jag kan göra något, få ständgt nya utmanngar och utvecklas. Sedan dess har det gått två år. Ulrka är dag fast anställd och stortrvs med arbetet och sn arbetsgrupp. Väster är en väldgt bra arbetsplats där kollegorna också har blvt mna nära vänner. Vsst, jag möter mycket svåra saker mtt arbete, men jag är aldrg ensam och kan faktskt åstadkomma förändrng allt det här svåra. Det är ett vktgt men oerhört rolgt och gvande jobb, där mötena med männskorna jag har tll uppgft att hjälpa skänker mycket lycka och glädje.
28 Känslan av att äga stt lv För att kunna göra rktg skllnad för andra männskor behöver du känna att du har god kontroll över dtt eget lv. Youm berättar hur de ser på soconombemannng. V lever en alltmer föränderlg värld. Ofta upplever v att den blvt grymmare och svårare att hantera. Emellanåt fnner man förtröstan framsteg som att världens fattgdom halverats på mndre än tretto år. Allt v männskor kan göra är att försöka bdra tll att det postva balanserar det negatva. Så säger man på Youm soconombemannng. För att lyckas med detta nästan övermäktga, behöver du själv trvas dtt lv. Innerst nne vet du vad som krävs för att det ska fungera. För att kunna ge av dg själv behöver du kunna känna att det är du som äger dtt lv, nte någon annan. Frågor och förståelse Men att vara herre över sn egen td räcker nte. Idag betyder förståelse, upprktghet och ambton lka mycket för resultatet, menar man på Youm. Man vll veta att den man arbetar för (eller den man hyr n), strävar mot samma mål. Vem arbetar jag för? Vlka värderngar styr dem? Sympatserar Om Youm Youm är bemannngsföretag med fokus på soconomer. V som drver Youm är långt från oerfarna och har funnts exekutva roller nom andra bemannngsföretag samt har väl upparbetade kontakter och goda relatoner med uppdragsgvare över hela Norden. Vad som skljer ut oss är förmodlgen vår syn på relatonerna mellan soconomer, bemannngsfunktonen samt uppdragsgvarna. Ömsesdgheten är vårt rktmärke, vårt rättesnöre allt v åtar oss. Därav namnet: You + me = youm www.youm.se jag med dem? Gör jag skllnad? Får jag uppskattnng, nte enbart lönekuvertet? Kan jag utvecklas? På Youm söker man männskor som vll bdra tll att andra mår bra samtdgt som de själva har ett gott lv. Männskor som söker en känsla av sammanhang där det råder ömsesdgt förtroende. Goda vllkor, bra lön och möjlghet att styra sn td är grunden för att man ska bl lyckad som soconomkonsult. Samtdgt vll det tll ytterlgare något. Youm talar mycket om ömsesdgheten. Med det avser man att alla parter ska uppleva att soconombemannngen utgör det bästa alternatvet för såväl soconom och bemannngsföretag som för uppdragsgvaren. Männskor söker männskor Bakom soconombemannngsföretaget Youm fnns männskor med lång erfarenhet av bemannng nom såväl vården som omsorgen. De har upparbetade kanaler med uppdragsgvare över hela landet och har nskter och kontakter och nte mnst, just vljan att ge något utöver det vanlga. Idag har Youm förfrågnngar från hela landet och åtskllga soconomkonsulter på plats. Huvudkontoret lgger Stockholm men uppdragsgvarna fnns över hela landet. Youms soconomkonsulter får tllgång tll egen nloggnng på My Youm där alla fakta och jobberbjudanden fnns tllgänglga. My Youm uppdateras flera gånger om dagen.
29 Fördjupa dg socalt arbete nom Svenska kyrkan Som dakon nom Svenska kyrkan får du dra nytta av dn soconomutbldnng på ett unkt vs. Du kan verka olka samhällskontexter och kommer männskor nära på ett helt annat sätt än nom myndghetsutövnng. Rollen som dakon är en flexbel och proaktv roll som erbjuder många spännande möjlgheter. Arbetet nnebär ofta stor frhet under ansvar. Dakonen planerar och lägger upp arbetet själv eller tllsammans med andra arbetslaget och samråd med sn chef/kyrkoherde. Som dakon behöver du ha ett vsst drv det är du själv som skapar nätverk och bygger förtroende med männskor. Det här är socalt arbete på en så jämbördg nvå som det är möjlgt och du kan arbeta nom många olka nrktnngar, såväl Sverge som nternatonellt nom olka projekt och verksamheter, säger Elsabeth Karlsson Ellqvst, lärare på Dakonprogrammet vd Svenska kyrkans utbldnngsnsttut Uppsala. Snabbrörlg och engagerad organsaton Elsabeth betonar att det fnns en betydande skllnad mellan att arbeta nom den offentlga sektorn och att möta männskor genom Svenska kyrkan. V har en snabbrörlg organsaton som är van vd att kvckt ställa om och agera på ny nformaton, något som bevsades under de gånga årens omfattande flyktngströmmar. En utvärderng har vsat att hela 80 procent av alla församlngar engagerade sg arbetet med de nyanlända. Masterprogram och fortbldnng Dakonprogrammets programchef, Håkan Stenow, berättar att den ettårga Håkan Stenow, programchef för Dakonprogrammet, Elsabeth Karlsson Ellqvst, lärare på Dakonprogrammet och Sara Parkman, en av de soconomer som genomgår Dakonprogrammet. utbldnngen kan genomföras efter slutförd utbldnng nom socalt arbete eller omsorg. Han understryker att kyrkan har mycket att erbjuda, nte mnst genom sn omfattande erfarenhet av att ge stöd och hjälp. Som dakon får man hantera alltng från relatoner och ekonom tll mssbruksproblematk, psyksk ohälsa, barnfattgdom och mycket mer. Det handlar om grundläggande folkhälsa och samhällsutvecklng och därför omfattar utbldnngen såväl dakon, teolog och pedagogk som samhällsanalys, ledarskap och själavård. Sedan tre och ett halvt år genomförs utbldnngen parallellt med utbldnngarna för präster, församlngspedagoger Den pastoralteologska utbldnngen tll dakon omfattar ett pastoralteologskt slutår motsvarande två termners studer på helfart. Programmet ges Lund och Uppsala och utbldnngen bygger på den blvande dakonens akademska utbldnng och stftspraktk. Genom studer, praktska övnngar och reflekton ges den studerande möjlghet att bearbeta och tllgodogöra sg yrkesrelaterad kunskap för att sedan ha möjlghet att tllämpa denna ett kyrklgt sammanhang. Svenska kyrkans utbldnngsnsttut Tel: 018-16 95 00 E-post: utbldnngsnsttutet@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/utbldnngsnsttutet och kyrkomusker. Håkan säger att det förändrade upplägget snabbt medförde mervärden, bland annat genom att sätta strålkastaren på behovet av samverkan mellan yrkesgrupperna. Delar av utbldnngen sker nu tvärprofessonellt och det är av stor vkt v kommer ju att arbeta sda vd sda och tllsammans ute yrkeslvet. Många församlngar och stft satsar också resurser på att fortblda sna dakoner och det fnns exempelvs goda möjlgheter att forska eller fördjupa sg olka ämnen. Nylgen har det också etablerats en masterutbldnng dakonvetenskap som är öppen för dakoner som nte tdgare läst teolog. Allt man förväntar sg och mer därtll Sara Parkman är en av de soconomer som genomgår dakonprogrammet. Hon har haft en kopplng tll kyrkan under hela sn uppväxt, men dén att satsa på socalt arbete väcktes först då hon var volontär på Svenska kyrkan London. Jag nsåg att jag vlle arbeta mer männskonära och därför sökte jag tll soconomprogrammet när jag återvände tll Sverge. Jag har genomgått ett knappt halvår av dakonutbldnngen och den är verklgen allt jag förväntade mg och mer därtll. Det är både en befrelse och en utmanng att befnna sg en konfessonell studemljö ofta blr dskussonerna väldgt personlga, men det leder också tll stor utvecklng. Sara berättar att tll skllnad från tradtonella unverstetsstuder handlar programmet om ntrospekton och reflekton, vad hon själv tror och tycker och hur hennes samlade erfarenheter kan komma tll nytta både för henne själv och för de männskor hon möter. Förutom att ha en fl. kand. tll exempel socalt arbete eller folkhälsovetenskap behöver man vara trygg sn tro och sn förankrng Svenska kyrkan, samt stå bakom dess värderngar om allas lka värde. Samtdgt behöver man både kunna anta en ledarroll och fungera bra grupp och vara beredd på att förhålla sg tll sna egna svagheter och erfarenheter. Vll vägleda männskor Att bl antagen tll programmet är en relatvt lång process som bland annat nkluderar fyra veckors praktk, en antagnngskonferens om tre dagar och ensklda samtal med bskopen, men Sara poängterar att processen ger möjlgheten även för sökanden att fundera över stt kall. Det fnns stora möjlgheter tll personlg fördjupnng under utbldnngen och det kommande arbetslvet, och jag får chansen att tllsammans med andra utveckla Svenska kyrkans roll det samhälle v lever dag, avslutar hon.
30 Starkt fokus på soconomer Borås Vll du ha en karrär där du som soconom uppskattas och kan utvecklas en stöttande mljö? I Borås stad arbetar man strukturerat och fokuserat för att göra kommunen tll en arbetsplats där socalsekreterare trvs och stannar kvar. Under hösten 2017 har en handlngsplan tagts fram för att göra Borås stad tll en ännu attraktvare arbetsplats för socalsekreterare på arbetslvsförvaltnngen och ndvd- och famljeomsorgsförvaltnngen. Handlngsplanen täcker allt från rekryterng tll kompetensutvecklng, arbetsvllkor och löner. Arbetsgruppen som har utarbetat handlngsplanen har vart brett sammansatt, med kommunens bträdande förhandlngschef, förvaltnngscheferna för arbetslvsförvaltnngen respektve ndvd- och omsorgsförvaltnngen, facklga representanter samt organsatonsutredaren från stadslednngskanslet. Det ger handlngsplanen dgntet och en stark förankrng kommunens övergrpande arbete och budget. Förbättrngarna kommer att märkas både på kortare och längre skt, säger Dag Borås är den näst största staden folktäta Västra Götalandsregonen, med 1,5 mljoner männskor boende nom en 10-mlsrade. Med mer än 110 000 nvånare är Borås landets trettonde största kommun. Borås är ett centrum för textl, desgn och handel och har ett rkt kulturlv och närhet tll naturen. www.boras.se Dag Forsström och Anna-Lena Sellergren hos Borås stad. Foto: Ulf Ekström Forsström, förvaltnngschef på arbetslvsförvaltnngen. Flera åtgärder Handlngsplanen omfattar en rad åtgärder för att socalsekreterare ska stärkas sn yrkesroll och vlja satsa på en karrär Borås. Mentorstllägg, högre lön för anställda som arbetar med myndghetsutövnng av barn och unga, erfarenhetssatsnng, förbättrad fyssk arbetsmljö, admnstratvt och dgtalt stöd, chefs- och ledarskapsutbldnng, möjlghet tll specalstkompetens och att studera på deltd med bbehållen lön är några av punkterna. Varje förvaltnng arbetar på egna kompetensplaner för att möta behoven nu och mer långsktgt, berättar Anna-Lena Sellergren, förvaltnngschef på ndvd- och famljeomsorgsförvaltnngen. Även tdgare har en rad satsnngar gjorts på soconomer Borås stad och dessa har gett resultat. Studenter upplever att de bl väl mottagna och ser Borås som en ntressant arbetsgvare. Flera äldre soconomer väljer att stanna kvar efter 65 och mentors- och ntroduktonsprogram får höga betyg, berättar Anna-Lena och Dag. V har ordnng och reda på våra förvaltnngar och de upplevs som trygga och välstrukturerade arbetsplatser. Framöver ser v att v kommer att erbjuda ännu större möjlgheter tll spännande och utvecklande karrärvägar. Bemannngsbolaget som sätter männskan fokus V erbjuder samtlga konsulter en utbldnngspeng som växer så länge de är anställda på Medkomp. Summan nvesteras fortbldnng och valfrheten vlken rktnng man vll utvecklas är stor, säger Mchael Kszkel, affärsområdeschef på Medkomp. Medkomp är dag ett etablerat bolag med vsonen att vara Sverges bästa bemannngsbolag för soconomer. Detta mål nås genom att alltd sätta Medkomp erbjuder kompetensförsörjnng tll vård- och omsorgssektorn med männskan fokus. Bolagets konsultchefer har relevant erfarenhet från sjukvård eller socalt arbete, vlket nnebär att de har en god förståelse för konsulternas vardag och kundernas daglga utmanngar. Medkomps absolut främsta mål är att erbjuda en anställnng och en tjänst som är mer än det förväntade. Medkomp Soconom Framnäsbacken 4 171 66 Solna Tel: 010-500 55 30 E-post: soconom@medkomp.se www.medkomp.se männskan fokus och att överträffa förväntnngar på god servce och kvaltet. Mchael Kszkel som är ansvarg för Medkomps soconomverksamhet har lång erfarenhet av socalt arbete och olka roller nom bemannngsbranschen. Jag har själv upplevt hur soconomers arbete och verklghet blr allt mer komplcerad och genom mn erfarenhet nom branschen förstår jag även vad som krävs för att erbjuda högkvaltatv bemannng. I rollen som arbetsgvare har jag möjlghet att skapa och erbjuda de förutsättnngar som jag vet krävs för att soconomer skall kunna bstå samhället med sn kompetens och leverera bästa möjlga resultat. Personlg kontakt En vktg del av arbetet är den personlga kontakten med verksamhetens konsulter och kunder. Sedan starten 2016 har v arbetat långsktgt med våra relatoner; den stora majorteten av våra konsulter är Teamet på Medkomp. kvar nom verksamheten och våra kunder är återkommande. Nyckeln är ett professonellt engagemang och genunt förhållnngssätt tll de som väljer att samarbeta med oss. I takt med att v vuxt har även antalet vunna upphandlngar ökat vlket nnebär att v utöver den personlga servcen har ett stort utbud av uppdrag att erbjuda. Flexbltet och kompetensutvecklng Dagens konsulter önskar stor flexbltet och varje anställnng utformas efter ndvdens behov, möjlgheter och yrkesmål. För att alltd skapa ett mervärde för konsulten ser Medkomp tll att er- bjuda vllkor som även säkerställer en fortlöpande kompetensutvecklng. V erbjuder samtlga konsulter en utbldnngspeng som växer så länge de är anställda på Medkomp. Summan nvesteras fortbldnng och valfrheten vlken rktnng man vll utvecklas är stor. Pengarna kan tll exempel användas för att delta ntressanta konferenser eller bekosta prvata utbldnngar nom särsklda områden. V vll genom detta ntatv vsa våra medarbetare att v är engagerade och satsar på dem som ndvder. Detta nnebär att våra uppdragsgvare, precs som våra medarbetare, slutändan får mer än förväntat.
31 Erfarenhet och samarbete ger hög kvaltet Foto: Gonzalo Irgoyen Lång erfarenhet bland Humanas soconomer ger högkvaltatva lösnngar för kommuner runt om landet. Genom tryggt ledarskap och gott samarbete nternt är man en populär arbetsgvare. Nyckeln tll framgången är att sätta ndvden första rummet och följa sn etska kompass. Maln Wnge och Kalle Walfrdson på Humana. På Humanas huvudkontor Stockholm kommer ett hemtrevlgt sorl av röster från lunchrummet och det är där jag möter Maln Wnge och Kalle Walfrdson. Efter 10 år som enhetschef på socaltjänsten Vallentuna kommun började Maln arbeta här som regonchef för snart två år sedan. Det är jättekul att få vara med och påverka socaltjänsten från ett annat håll. V som arbetar här är alla trygga vår professon, vlket ger utrymme för kreatva lösnngar för våra uppdragsgvare, säger hon. Jag räknade ut att våra soconomer sntt har 18 års erfarenhet nom yrket. Det är vktgt för att man ska klara av arbetsuppgfterna ett tufft jobb, säger han och berättar att det var Humanas etska värdegrund som lockade honom ht. Det jag fck med mg från första mötet med chefen för Indvd och Famlj på Humana var att man nte ska ta ett uppdrag som går emot ens etska kompass, vlket jag för vdare tll personalen, fortsätter han. Soconomer med bred erfarenhet Flera experter nom Humana Maln får medhåll av Kalle, regonchef på Göteborgskontoret, som även han är soconom botten med över 40 års erfarenhet nom kommunal socaltjänst. För båda är det vktgt att deras medarbetare känner sg trygga på arbetsplatsen. Förutom att bolla déer och dskutera eventuella problem är Maln och Kalle alltd med på uppstartmöte med kommunen och följer systematskt upp uppdragen på plats ca var 6:e vecka. Inom Humana fnns också en bredd av kompetenser och erfarenhet, som v använder oss av. Bland annat har v konsulterat vår expert på hederskultur och våld nära relatoner, Nna Darvsh, vd olka tllfällen. Utbyte av kompetens skapar mervärde, säger Maln. Som soconom på Humana kan man välja att vara tllsvdareanställd, uppdragsanställd eller underleverantör. Företaget är också ett auktorserat bemannngsföretag och kollektvavtal fnns för de anställda. Det är nte alla bolag som är auktorserade, men det kvaltetskravet borde vara en självklarhet för kommunerna vd upphandlng, säger Kalle och får medhåll av Maln som också vll fram- Humana Bemannng erbjuder soconomer för olka uppdrag som bland annat utredare, arbetsledare och chef hela landet. Humana är ett ledande nordskt omsorgsföretag med 15 000 engagerade medarbetare Sverge och Norge som utför omsorgstjänster tll över 7 000 männskor. V arbetar efter vsonen Alla har rätt tll ett bra lv. Humana är noterat på Nasdaq Stockholm sedan 2016 och har huvudkontor Stockholm. Läs mer om Humana på www.humana.se Mer om Humana Bemannng httar du på www.humanabemannng.se hålla möjlgheterna för medarbetarna att prova andra uppdrag nom företaget. Här fnns stora möjlgheter att byta arbetsuppgfter och vdareutveckla sna färdgheter. Ett av våra värdeord är glädje, vlket jag verklgen känner fnns här, avslutar hon. Bryter bdragsberoende med mod, hopp och nspraton Kärnan allt socalt arbete är relatoner, säger Mara Wlls och Petra Ståhlgren som efter många års arbete med försörjnngsstöd nom socaltjänsten startade eget. Idag använder de sna erfarenheter tll att stötta och nsprera socalsekreterare över hela landet. Efter sammanlagt 30 års arbete nom socaltjänsten med fokus på försörjnngsstöd kände Mara Wlls och Petra Ståhlgren att det var dags för nästa steg. V vlle dela med oss av våra erfarenheter och nsprera andra genom att lyfta fram allt det lyckade arbete som görs nom socaltjänsten. V hade själva saknat den bten under vår yrkesbana och tänkte att här fnns ett glapp att fylla, säger Mara Wlls. Tanken låg helt rätt tden när Ståhlgren & Wlls startade för sex år sedan. Det vsade sg fnnas ett stort sug bland landets soconomer som arbetar med bdragsberoende klenter att få träffa Vår drvkraft är att stärka männskor. Oavsett var man befnner sg är det vktgt att kunna se sna egenskaper, utforska sg själv och våga lta på sn kunskap när man arbetar nom männskovårdande yrken. V vll lyfta det faktum att just du som jobbar med männskor gör en skllnad, på rktgt. Den 14 15 maj ger v en tvådagars kurs med fokus på långvargt bdragsberoende och MI. Mer nfo på hemsdan. Ståhlgren & Wlls AB Vkbyvägen 32 181 43 Ldngö Tel: 076-338 97 29, 070-491 23 47 E-post: kontakt@stahlgrenwlls.se www.stahlgrenwlls.se Petra Ståhlgren och Mara Wlls grundade Ståhlgren & Wlls för sex år sedan. kollegor för att tllsammans kunna reflektera och prata om sna jobb. I början handlade vår verksamhet mycket om att lyfta fram att det går att göra skllnad med klenterna. Nu fokuserar v allt mer på att nsprera och nge hopp tll medarbetarna som sn tur kan ge det vdare tll sna klenter och v arbetar numera som handledare, föreläsare och chefsbemannng, berättar Petra Ståhlgren. Se styrkorna Mod, hopp och nspraton är tre vktga ledord Ståhlgren & Wlls arbete med att stärka männskor. Jobbet som socalsekreterare nnebär nte att man måste ha svar på alla frågor. Det är lätt att ta på jobbkosty- men och gömma sg bakom mallar och metoder. Men genom att ha modet att vsa sg som den hela männska man är blr mötet ärlgare vlket ger klenten en större chans att lyckas. Om fem år hoppas Mara och Petra att de vart runt och ngjutt hopp och mod hos socalsekreterare varenda kommun. Att lotsa bdragsberoende klenter tll att bl självförsörjande handlar om att se deras styrkor syfte att de själva ska se och våga tro på dem. Det är relatonen med klenten som arbetet kan ge resultat. Genom att stärka en männska kan hen få ett värdgare lv och slppa socaltjänsten. Men det handlar även om att stärka socalsekreterarna och det är här v kommer n blden.
32 Säkerhetsteam och arbete först Mölndal Arbete först är mottot när Mölndal nför en egen varant av Trelleborgsmodellen, där robotar frgör td för möten med klenter. Som en av landets första kommuner startar Mölndal också ett säkerhetsteam, för att utsatta barn ska kunna bo kvar hemma. Teamet ska arbeta med famljer där det fnns en mycket stor oro för barnens säkerhet, där alternatvet är placerng utanför famljen. En förutsättnng för arbetet är att famljen och famljens nätverk vll medverka, säger enhetschef Louse Idestål. Säkerhetsteamet får fyra medlemmar: två socalsekreterare och två famljebehandlare. Socalsekreterarna står för myndghetskompetensen och famljebehandlarna är vana vd förändrande samtal. V tror på den kombnatonen, säger enhetschef Ingrd Kabo Irekvst. Teamet startar under våren 2018 och ska arbeta tätt hop med famljens nätverk; ofta ett mycket ntensvt arbete början, för att vara säker på att barnet är tryggt hemma. Is magen Här krävs personer med mod, s magen samt rgor and grace, ett uttryck nom Sgns of Safety. Det betyder att man måste stå fast men samtdgt vara oerhört ödmjuk, säger Louse Idestål. Hon tycker att v nom socaltjänsten ofta är dålga på att möta utsatta barns behov. All forsknng vsar att placerng för med sg trauma för resten av lvet. V vet att de flesta barn mår bäst av att bo kvar sn hemmljö. Vår vlja är att större utsträcknng säkra upp med hjälp av det naturlga nätverket så att barnet kan bo kvar hemma, säger Louse Idestål. Ökat behov V tror att behovet kommer att öka, med tanke på öknngen av anmälnngar om barn som utsätts för våld. Trolgen var Karlstad först Sverge med säkerhetsteam, som en förlängnng av begreppet säkerhetsplanerng Sgns of Safety. V har vart på studebesök Karlstad och blvt nsprerade av dem, säger Louse Idestål. Det nya säkerhetsteamet är en fortsättnng på Mölndalsmodellen, som gjorde Mölndal känt hela socal-sverge för ett nytt sätt att arbeta med barn och unga. Modellen nfördes 2015 och har lett tll att utredarna fortfarande har näsan ovanför vattnet, trots att antalet utrednngar fortsatt öka. Mnskad sjukfrånvaro Under 2017 har antalet nkomna anmälnngar ökat med 20% och antalet nledda utrednngar ökat med 13%, säger Louse Idestål. Ändå har personalomsättnngen och sjukfrånvaron bland utredarna mnskat. V har en stabl personalstuaton. Ibland är det tungt, men det är ändå hanterbart, säger Ingrd Kabo Irekvst. Och v släpar nte efter med utrednngar. För några år sedan hade v över 200 utrednngar som gått över tden. Idag har v nga alls, v lgger helt fas. Ett annat utvecklngsarbete Mölndal nnebär att nföra Trelleborgsmodellen för ekonomskt bstånd. Robot betalar ut Den stora grejen är egentlgen att ändra synsätt, tll arbete först, att se potentalen varje person och utgå från att de kan komma ut arbete eller studer, säger enhetschef Anders NordbergMarkhede. Startskottet gck december 2017, då man slog hop de enheter som hanterar ekonomskt bstånd med arbetsmarknadsenheten. Här ngår även ntegraton av nyanlända. Skarpt läge blr det september 2018. Då byter Mölndal admnstratvt system och nför en teknk som gör det möjlgt för robotar att betala ut tll exempel försörjnngsstöd. Det frgör en massa td när roboten tar över rutnjobb. Då kan våra medarbetare fokusera på personen och kompetenser och kvalfkatoner som kan leda tll studer eller arbete, säger enhetschef Jan Hurtg. Vktga ord Ett ordbyte från socalsekreterare tll arbetsmarknadssekreterare är ett vktgt nslag Trelleborgsmodellen. I stället för att socalsekreterarna träffar sna klenter en gång varannan månad, kommer arbetsmarknadssekreterarna att träffa dem två gånger veck- an, en enorm skllnad fokus, säger Jan Hurtg. Mölndal kan komma att anlta språkstödjare, som Trelleborg. En språkstödjare kan tll exempel hjälpa nyanlända byggnadsjobbare att bl kompatbla på en svensk byggarbetsplats, med alla ord och fackuttryck som behövs. En specalutbldnng som nte behöver pågå mer än någon månad, det har Trelleborg vsat, säger Jan Hurtg. Praktksamordnaren på arbetsmarknadsenheten har tllgång tll ett 90-tal praktkplatser nom Mölndals kommun. När Trelleborgsmodellen nförs, kommer socal- och arbetsmarknadsförvaltnngen också att anställa två rekryterare som på heltd ska arbeta mot företagen Mölndal. På Socal- och arbetsmarknadsförvaltnngen (SAF) Mölndal arbetar 215 soconomer fördelade på tre verksamhetsgrenar: Barn och famlj, vuxen samt ntegraton, som alla arbetar för mottot Bästa möjlga Mölndal varje dag. Inom barn- och famljeområdet pågår sedan 2015 ett ntensvt utvecklngsarbete med fokus på medarbetarnas arbetsmljö och möjlgheterna för famljerna att få rätt stöd rätt td. Arbetet är grundat aktuell forsknng nom området och just nu följs resultaten av de olka satsnngarna upp samarbete med en följeforskare. Vuxenområdet arbetar med såväl mssbruks- som boendefrågor, men har under 2017 nlett ett stort arbete krng dgtalserng och ett tätt samarbete mellan enheterna för ekonomskt bstånd och arbetsmarknad. Detta syfte att skapa snabbare vägar tll sysselsättnng för männskor, som därgenom kan få ett självständgt lv. Inom ntegratonsområdet är målet att graden av socalt deltagande, ntegraton och egen försörjnng för nyanlända ska öka och därgenom ge bra förutsättnngar att snabbt komma n det svenska samhället. Fram tll mars 2018 deltar Mölndal ett utvecklngsprojekt med 13 andra kommuner, SKL samt Vnnova. Syftet är att kommunerna ska htta ett eget sätt att arbeta enlgt Trelleborgsmodellen för arbetsmarknad, etablerng och ekonomskt bstånd. SAF Mölndal Södra Ågatan 4 431 82 Mölndal Tel: 031-315 10 00 www.molndal.se Fyra enhetschefer som utvecklar socaltjänsten Mölndal. Från vänster: Jan Hurtg, Louse Idestål, Anders NordbergMarkhede och Ingrd Kabo Irekvst. Foto: Patrk Bergenstav
33 Stabltet präglar socaltjänsten Kungsbacka I Kungsbacka har socaltjänsten vänt den tdgare spralen med hög personalomsättnng och konsulttjänster. Kommunen har arbetat medvetet för att stablsera organsatonen och att skapa en attraktv och trvsam arbetsstuaton med goda möjlgheter tll utvecklng. Me Flood har arbetat med socalt arbete 22 år och är förste socalsekreterare Kungsbacka sedan 1,5 år. När jag började mn tjänst Kungsbacka var det lksom på många andra håll hög personalomsättnng och kom- munen tvngades anlta konsulter för att täcka upp brsten på personal så att den fast anställda personalen fck rmlg arbetsbelastnng. V har också nom förvaltnngen jobbat aktvt med att genomföra goda ntroduktoner. Följden blev att fler valde att stanna kvar när man fck en rmlgare arbetsbelastnng och en stabl enhet, och det har v sedan byggt vdare på. Idag behöver barn och ungdomsenheten nga konsulter och här fnns verklgen möjlgheter att göra ett bra jobb, betonar hon. Sofa Angervall, Anna Idegård och Me Flood Kungsbacka. Foto: Ateljé Utell Medvetna satsnngar på förbättrng Som en del av Göteborgsregonen är Kungsbacka en av 13 kommuner som Kungsbacka kommun har ansvar för att det stöd och den omsorg och servce medborgarna får håller god kvaltet och hög säkerhet. Inom kommunen pågår ett kontnuerlgt förbättrngsarbete som de senaste åren har rönt ett mponerande resultat och skapat en helt annan stämnng och nya förutsättnngar för Kungsbackas socalsekreterare. Barn och ungdomsenheten Box 104 14 434 24 Kungsbacka Tel: 0300-83 48 89 E-post: mottagnngsenheten.barnochunga@kungsbacka.se www.kungsbacka.se har förmånen att erbjuda sna nya socalsekreterare att delta Yrkesresan, en ntrodukton för kompetens och stabltet nom myndghetsutövnng den socala barn- och ungdomsvården. En av de som genomgått utbldnngen är Anna Idegård, även hon socalsekreterare vd enheten för barn och unga. Förutom kommunens egen ntrodukton fck jag delta Yrkesresan och det var en väldgt stabl grund att stå på. Det görs medvetna satsnngar Kungsbacka för att förbättra stuatonen för socalsekreterare och medarbetare oavsett nvå, vlket märks nte mnst på det nära och stabla arbetsledarskapet, att lönerna har höjts och att det fnns ett tydlgt lugn på enheten, berättar hon. Förändrng som består Kungsbacka har flera tllgänglga forum för att lyfta déer, ställa frågor och få stöd, men det som framförallt är postvt är att enheten arbetar med medhandläggarskap som en självklarhet alla ärenden och nära arbetslednng. Förutom att det stärker klentens rättssäkerhet blr det avlastande för oss utredare och det skapar också ett utrymme för oss att omsätta sådant v lär oss praktken. Det är först då v förankrar våra kunskaper det daglga arbetet som förändrng blr beständg, avslutar de. Lten verksamhet med stora möjlgheter Verksamheten är tllräcklgt stor för att erbjuda ett brett spektrum av arbetsuppgfter men lten nog för att ge medarbetarna goda möjlgheter tll att påverka sn egen arbetsstuaton, säger Carna Andersson, myndghetschef vd bståndsenheten Eksjö kommun. På bståndsenheten Eksjö arbetar ett 40-tal personer med fokus på myndghetsutövnng nom mssbruk, barn och unga, försörjnngsstöd, äldreomsorg samt personer med funktonsnedsättnngar. Eln Björketun började på enheten 2007. Att hon stannat kvar alla år säger hon beror på en stadg utvecklng där nya arbetsuppgfter och ansvarsområden har erbjudts takt med att hennes yrkeskunskaper och erfarenhet ökat. Jag trvs enormt bra och har haft en rad olka tjänster under årens lopp. Här fnns stora möjlgheter att prova på olka arbetsområden och möjlghet både tll specalserng och tll att arbeta mer brett. Sedan årsskftet jobbar jag som förste socalsekreterare vlket nnebär att jag leder en grupp som arbetar med placerade barn här på enheten. Även Johanna Karlsson upplever att hon under sna snart fyra år nom verk- Eksjö är en unk trästad som bland annat rymmer lasarett, tngsrätt och regemente. Kommunen satsar på frskvård med bland annat grats bad smhallen för anställda. Bståndsenheten satsar på personalnflytande, god samverkan, handlednng och utbldnng för anställda. Eln Björketun, Carna Andersson och Johanna Karlsson på bståndsenheten Eksjö kommun. Kontakt: Carna Andersson, myndghetschef Bståndsenheten Foto: Mkael Frtzon Tel: 0381-366 28 E-post: carna.andersson1@eksjo.se samheten haft goda möjlgheter tll att utvecklas sn yrkesroll. Jag började arbeta nom äldreomsorgen och har även vart projektledare på halvtd för IBIC och dess mplementerng nom bståndsenheten. Sedan årsskftet har jag en ny spännande tjänst som socalsekreterare nom LSS. Kompetensutvecklngsplan Sedan en td tllbaka har verksamheten nfört kompetensutvecklngsplaner som ska främja medarbetarnas utvecklng sn yrkesroll med olka metoder och arbetssätt. Kompetensutvecklngsplanen är tll för alla och ska bdra tll utvecklng både på bredden och på djupet, berättar Carna Andersson. Hon påpekar att bståndsenheten är en förhållandevs lten verksamhet vlket ger goda samarbetsmöjlgheter över gränserna. Socaltjänsten är samlokalserad vlket nbjuder tll samarbete och helhetslösnngar för att hjälpa männskor, säger Carna Andersson. En utmanng som bståndsenheten Eksjö delar med många andra kommuner är att ha fast personal på alla tjänster. www.eksjo.se V strävar efter att på skt kunna bemanna alla tjänster med fast personal och fortsätter på det nslagna spåret med att utveckla verksamheten syfte att kunna möta våra klenters behov på bästa sätt, fastslår Carna Andersson.
34 Angered testar 30-tmmarsvecka Den 1 februar 2018 öppnade Angereds socaltjänst ett flalkontor Lövgärdet. Här arbetar åtta socalse- Sektorn IFO-FH Angered utvecklar en modern socaltjänst med arbetssätt och metoder som är anpassade tll brukarnas behov, omvärldens förutsättnngar och samhällets resurser. Inom sektorn arbetar v tllsammans för att höja kvalteten för brukarna. Här pågår ett aktvt arbete med att förbättra arbetsmljön för medarbetarna. Kontakt: Ma Sjödahl, områdeschef, Bstånd och servce Tel: 031-365 27 36 mara.sjodahl@angered.goteborg.se www.goteborg.se/angered kreterare med enbart barn och unga på 30 tmmars arbetsvecka, med bbehållen lön. Nya metoder, nsprerade av arbetet med BBIC och Sgns of safety, ska mnska mängden dokumentaton och frgöra td för kontakter med barn och andra klenter. Framför allt ska Lövgärdetprojektet skapa ökad tllt hos de boende området, säger Mkael Kurdal Jonsson, chef för Lövgärdetkontoret. Ökad tllt Men v hoppas också på en rad andra förtjänster med ett ltet, specalserat områdeskontor; närmare samverkan med Lövgärdesskolan, förskolorna, frtdsverksamheten och framför allt en nyöppnad famljecentral. Undersöknngar har vsat att tllten tll myndgheter är lägre utsatta områden som Angered. V tror att v kan öka tllten genom att bl en del av vardagen området, avlva myter om att socaltjänsten nte gör annat än omhändertar barn, utan att man kan få hjälp från oss, säger Mkael Kurdal Jonsson. Gå n tdgt V ska bl mer kända området, både hos professonella och brukare, för att kunna bstå redan på orosstadet stället för att komma n först när det är rktg krs. Genunt socalt arbete skulle jag vlja kalla det, säger Mkael Kurdal Jonsson. Östersund har vart nspratonskälla för den kortare arbetstden, 30 tmmar per vecka. Foto: Patrk Bergenstav Kortare arbetstd, mer socalt arbete, mer kontakt med brukarna och mndre dokumentaton. Angered Göteborg testar mycket nytt för att htta tllbaka tll rötterna socaltjänsten. Följs av forskare Mer td tll återhämtnng ledde tll att medarbetare och chefer Östersund blev mer effektva på arbetsplatsen. De tyckte att de hade mer energ och var gladare och pggare vlket så klart gynnar både arbetsmljön och klenterna, säger Mkael Kurdal Jonsson. Verksamhetsutvecklare Anette Moberg har vart med planerng och upphandlng och ska nu vara ett stöd arbetet framöver. Exakt hur vet jag nte ännu, det här är ju helt nytt, så jag får se vlken mn roll blr. Det vore jättespännande om det här fungerar bra, så v kan utöka det, säger Anette Moberg. Enhetschef Mkael Kurdal Jonsson och verksamhetsutvecklare Anette Moberg har planerat för det nya kontoret Lövgärdet, där socalsekreterarna jobbar 30-tmmarsvecka. Arbetstdsförkortnngen ska pågå ett år medan projektets övrga delar arbetsmljön, nya arbetsmetoder och tllten hos medborgarna löper på två år. Allt ska följas av forskare, med slutrapport 2019. Föräldragrupper förebygger Järfälla V har nga problem. Bara bekymmer. Detta enkla konstaterande en föräldragrupp sammanfattar behovet av mötesplatser för föräldrar, menar Elsabeth Andrén, gruppsamordnare Järfälla kommun. För många Järfällaföräldrar är Elsabeth Andrén ett välkänt anskte. Hon är socalsekreteraren som förstått deras bekymmer, och gjort något åt saken. Genom ett projekt fck hon möjlghet att starta föräldragrupper och skapa mötesplatser där föräldrar kan prata och ge stöd åt varandra. Den första startade hon för 20 år sedan. Jag såg behovet efter att jag själv fått barn. V föräldrar bar på samma funderngar. Men v hade ngen arena att mötas på. Tdgt ute Som socalförvaltnng var Järfälla tdgt ute med föräldragrupper. V har testat och fortsätter att pröva oss fram. Eldsjälsengagemanget behöver kombneras med strategskt arbete för långsktg hållbarhet. Gruppsamordnaren Elsabeth Andrén startade de första föräldragrupperna kommunal reg redan för 20 år sedan. Foto: Jenny Berg Tradtonellt arbetar socaltjänsten med stöd och behandlng när problemen väl har uppstått. Järfälla kommun satsar även på det förebyggande arbetet, bland annat föräldragrupper med olka nrktnngar. Aktuell satsnng: Erbjuda föräldragrupper tllsammans med förskolan. Järfälla kommun Socalförvaltnngen Vbblabyvägen 3, Jakobsberg Kontakt: Elsabeth Andrén Tel: 08-580 289 72 www.jarfalla.se/socaltarbete Under åren har Järfälla prövat föräldragrupper med olka nrktnngar, exempelvs generella småbarns- och tonårsföräldragrupper, mer rktade grupper tll separerade föräldrar, föräldrar med beroendeproblematk och föräldrar med barn famljehem. Detta har vart möjlgt tack vare att alla på socaltjänsten, från lednngsnvå tll medarbetare, har förstått vkten av det förebyggande arbetet. Tretto år kommunen Elsabeth har arbetat på Järfälla kommun 30 år, varav de 20 senaste som gruppsamordnare. Jag trvs bra här och får möjlghet att möta föräldrars behov där de fnns. Jag får tänka tll om hur arbetet ska utformas, och lednngen är lyssnande och tar sna medarbetare på allvar. Vårt förebyggande arbete har dag hög status här kommunen. Det lgger helt lnje med översynen av socaltjänstlagen där förebyggande arbete och samverkan lyfts fram. Men det fnns utmanngar. Alla har nte förstått att vårt arbete med gruppverksamhet sker på andra premsser än det arbete som en socaltjänst generellt gör. I vanlga fall söker sg männskor tll socaltjänsten för att få hjälp. I vårt fall är det v som måste söka upp våra målgrupper och marknadsföra oss gentemot dem. Att Elsabeth har lyckats väl med sna föräldragrupper vttnar hennes gamla föräldragrupper Kallhäll om. Idag är barnen tonårngar. Men deras föräldrar träffas fortfarande.
35 Enköpng framkant med nya satsnngar Enköpngsmodellen, Jobbcentrum och Samverkan komplexa ärenden är tre satsnngar som socalförvaltnngen Enköpngs kommun genomför. Satsnngarna skapar bättre förutsättnngar för personal att hjälpa klenter med deras ndvduella behov. Förra året skrev Framtdens Karrär Soconom om den satsnng som socalförvaltnngen Enköpngs kommun gjorde på sex tmmars arbetsdag för socalsekreterare. Nu har förvaltnngen, som ständgt arbetar med att förbättra sn verksamhet, tagt fram en egen modell, Enköpngsmodellen, som har förbättrat mottagnngs- och utrednngsarbetet nom barn och famlj. Det började egentlgen med att Inspektonen för vård och omsorg hade Susanne Asp, socalsekreterare på försörjnngsstöd, Agneta Lundn Parskog, enhetschef barn och famlj och Mara Lundgren, teamledare vd Famljens hus. Foto: Anders Forngren Enköpngs kommun lgger Uppsala län och har crka 43 639 nvånare. Centralorten är känd för sn småstadskaraktär, parker och närhet tll natur. Med E18, som går förb Enköpng, fnns goda möjlgheter för arbetspendlng. Socalförvaltnngens verksamhet består av Utrednng vuxna och försörjnng, Utrednng barn och famlj, Öppenvård barn och famlj, Öppenvård vuxna samt Stab och admnstraton. I Enköpngsmodellen kategorseras ärenden efter maxmal utrednngstd sex veckor, to veckor och fyra månader. Projektet Jobbcentrum rktar sg framförallt tll unga vuxna, arbetslösa, utrkes födda och männskor som rskerar att bl solerade på grund av sn hälsa. Famljens hus erbjuder råd och stöd famljefrågor och systemskt famljearbete allt det som kan vara bekymmer nom en famlj. Famljens hus erbjuder Samtalsstöd svåra stuatoner och möjlgheter för kommunnvånare att samla stt nätverk ett så kallat Nätverksmöte. Enköpngs kommun Socalförvaltnngen 745 80 Enköpng Tel: 0171-62 51 25 socalforvaltnngen@enkopng.se För mer nformaton om våra ledga tjänster, besök www.enkopng.se synpunkter på att v nte alltd nledde utrednng anmälnngar vd msstanke om våldsproblematk, och att det 2016 tenderade att bl kö på utrednngar. I december samma år medverkade jag på en konferens Falun där jag blev nsprerad av en annan kommun som hade utvecklat en tätare samverkan mellan mottagnng och utrednng, berättar Agneta Lundn Parskog, enhetschef barn och famlj. Tllbaka Enköpng började Agneta tllsammans med medarbetarna nom barn och famlj utforma en egen modell där utrednngsteamen delades n tre beredskapsgrupper som har beredskap två veckor stöten. Vd nya ärenden, där barn och famlj bedömer att utrednng ska nledas, påbörjar handläggare beredskap, samverkan med medarbetare på mottagnng, en omedelbar utrednng medan övrga handläggare arbetar vdare med tdgare ärenden. Ett tag hade v 40 utrednngar på kö, men hösten 2017 var kön borta. Nu har v ett jämnare flöde och kan lättare hålla våra ledtder. Vssa handläggare har specalserat sg på att följa upp öppna nsatser för att även där få ett jämnare flöde med täta uppföljnngar på de nsatser som v har bevljat. männskor som befnner sg långt från arbetsmarknaden eller studer en möjlghet att bryta stt utanförskap startar Enköpngs kommun början av 2018 Jobbcentrum. Jobbcentrum ska motverka att personer faller mellan stolar, soleras och blr passva vlket sn tur ytterlgare mnskar deras möjlgheter för självförsörjande. Tanken är att utgå från varje ndvds förutsättnngar och ge personen väglednng och konkreta möjlgheter för att uppnå egen försörjnng, förklarar Susanne Asp, socalsekreterare på försörjnngsstöd. Satsnngen på Jobbcentrum, som pågår tll december 2020, sker samverkan mellan olka samhällsfunktoner såsom Arbetsförmedlngen, Arbetsmarknadsenheten, ntegratonsenheten och socalförvaltnngen. Syftet är att genom samverkan och djupntervjuer skräddarsy varje ndvds program. Det är ett väldgt ntressant projekt där alla v som arbetar på försörjnngsstöd är nvolverade. Tllsammans med arbetscoacher och arbetsmarknadskonsulenter ser v tll att ndvden får den hjälp de behöver för att ta sg vdare mot arbete eller studer. Öppnar Jobbcentrum Samverkan komplexa ärenden För att mnska kommunens kostnader för försörjnngsstöd och samtdgt ge Även om det redan fnns god samverkan delar av kommunen har socalförvaltnngen startat upp SIK, Samverkan komplexa ärenden, för att säkerställa att rätt kompetens nyttjas på rätt sätt olka stuatoner och ärenden. Tdgare fanns olka samverkansforum, bland annat krng våld nära relatoner. Erfarenheten från detta tog v vara på och har tllsammans skapat ett samverkansforum, en ram för goda samtal. Samverkan är att värna om och skapa förutsättnngar för tllämpbar kunskap för att ge bästa möjlga stöd, säger teamledare Mara Lundgren vd Famljens hus, som har vart med och utvecklat SIK. I sn roll som teamledare har hon ett extra övergrpande arbetsledande ansvar för att möjlggöra evdensbaserat stöd för famljer utfrån behov och särsklt vktgt, ett tlltsfullt bemötande. Mara berättar att delaktghet för den som behöver stödet god samverkan underlättar deras stuaton, tllvaratar resurser och frgör engagemang. Socalarbetare behöver bra redskap för att göra ett arbete med kvaltet och teamledaren ska bstå krng samverkan. SIK ska ske samråd med den det berör. V har använt oss av detta några månader och ser redan en bra effekt, men v behöver utvärdera det mer för att se hur det kan utvecklas.
36 Värmdö socalkontor vll bl arbetslösa Kreatvtet, delaktghet, värme, professonalsm och takhöjd är ord som är hörnstenar på Värmdös socalkontor. Anders Holmström började arbeta på socalkontoret Värmdö 2006 och är dag enhetschef på Indvd- och famljeomsorgen. Han fastnade drekt för den öppna stämnngen. Jag uppskattade att man fck gehör för sna egna déer och fck testa nya arbetsuppgfter. Att det är högt tak är vktgt för att man ska utvecklas, säger han och tllägger att déerna ska komma från de som arbetar praktskt med brukarna och nte ovanfrån. Som ett exempel på detta beskrver Anders hur personalen under en planerngsdag tllsammans arbetade fram en modell för hur barnavårdsutrednngar kan bedrvas på kortast möjlga td med hög kvaltet och starkt barnperspektv. Det är en fullvärdg utrednng, men som utförs under kortare td, vlket är bra både för brukarna och för oss, säger Anders. Medarbetarna banar vägen Han berättar vdare att en ledstjärna arbetet med alla brukare på Värmdö är att stötta ndvden att möjlggöra resurser dens egna nätverk. En av Värmdös vsoner är att göra sg själva arbetslösa, att ndvden nte ska vara behov av stöd från socaltjänsten. Utfrån det kan det verka motsägelsefullt att personalen är vår vktgaste tllgång för att göra oss arbetslösa, säger Anders med ett leende, men det är medarbetarna som banar vägen. Därför är det vktgt att de mår bra och trvs. Kommunen har ett generöst frskvårdsbdrag samt frskvårdstmme. Man får vara sg själv Socalkontoret Värmdö består av flera enheter men för att underlätta för brukaren fnns endast en mottagnngsenhet oberoende av ärendets art. Mottagnngen hjälper sedan brukaren vdare tll rätt nstans. Frda Ekström är nytllträdd gruppchef på Arbete och försörjnng, enheten som arbetar med ekonomskt bstånd och stöd för att brukaren ska nå självförsörjnng genom arbete eller annat. Hon beskrver att bland det rolgaste med arbetet är att det är varerat, ngen dag är den andra lk. Frda har to års erfarenhet nom yrket och hon kom tll Värmdö för fem år sedan. Kreatvtet, delaktghet, värme, professonalsm och takhöjd är ord som är hörnstenar på Värmdös socalkontor. Foto: Gonzalo Irgoyen Det som slog mg när jag kom ht är att man får vara sg själv, säger Frda som en replk på att det är högt tak. Skulle det vara några problem med ett ärende känner jag mg trygg att v hjälps åt och stöttar varandra, vlket är ovärderlgt, avslutar hon. Värmdö kommun med drygt 40 000 nvånare är en av landets snabbast växande kommuner. I centralorten Gustavsberg bor ungefär 10 000 nvånare. Värmdö är Stockholms läns näst största kommun sett tll ytan och många söker sg ht för att bo nära natur, skärgård och storstad. Här fnns mer än 10 000 öar och omkrng 14 000 frtdshus. Sommartd ökar antalet boende Värmdö kommun tll uppåt 100 000 personer. Värmdö kommun Skogsbovägen 9 11, Gustavsberg Postadress: 134 81 Gustavsberg Tel: 08-570 470 00 varmdo.kommun@varmdo.se www.varmdo.se Yrkesresan ger Lerums nya medarbetare trygg start Yrkesresan har bdragt tll att jag känner större trygghet mn nya yrkesroll, säger Cecla Wester, utredare vd Socaltjänsten Lerum. Här erbjuds alla nya medarbetare Yrkesresan, en satsnng på kompetens och stabltet bland personal den socala barn- och ungdomsvården. Lena Nordvnter, soconom och metodhandledare för barn och ungagruppen Lerums kommun, har lång erfarenhet av arbete nom socaltjänsten. Sedan en td tllbaka har hon ett uppdrag som utbldare nom Yrkesresan, en satsnng nom Lerums kommuns har en vson om att bl Sverges ledande mljökommun år 2025, hållbarhet, kreatvtet och nflytande är vktga ledord som genomsyrar kommunens arbete. I kommunens verksamheter arbetar crka 3 000 medarbetare som tllsammans jobbar för att erbjuda god servce och skapa välfärd för kommunens crka 41 000 nvånare. Lerums kommun Bagges torg, Brobacken 1 443 80 Lerum Tel: 0302-52 10 00 www.lerum.se Göteborgsregonen som syftar tll att öka kompetens och stabltet bland personal den socala barn- och ungdomsvården. Det fnns ett glapp mellan soconomutbldnng och arbetslv som gör att det kan vara tufft att gå drekt från skolbänk ut verklgheten. Yrkesresan är tänkt att fungera som en brygga mellan teor och praktk och utrusta nya medarbetare med redskap som gör att de snabbare fnner sg tllrätta stt nya yrke. Utbldnngen leds av personer som lksom Lena har jobbat länge nom socaltjänsten. V älskar våra jobb och vll ge våra nya kollegor en bra start och trygghet yrket så att de snabbare upptäcker vlket fantastskt rolgt jobb de har valt. Förutom ett basblock ngår även tematräffar och yrkesnrktad handlednng där deltagarna kan utbyta erfarenheter med kollegor från andra socaltjänster samma stuaton. Tydlg satsnng Madelene Fälldn, utredare nom barn Lena Nordvnter, Cecla Wester och Madelene Fälldn hos Lerums kommun. Foto: Peter Rngström och unga vd Socaltjänsten Lerum, tycker att Yrkesresan gav henne precs det hon behövde, en bra skjuts n yrkeslvet. Lerums kommun är ett utmärkt ställe att börja sn soconombana på. Verksamheten är lagom stor och jag har blvt mycket väl omhändertagen och tllåtts att utvecklas och växa n yrkesrollen mn egen takt. Cecla Wester, även hon utredare nom barn och unga, nckar nstämmande. Jag har fått en jättebra start tack vare såväl Yrkesresan som mycket stöd från kollegor samt en lyhörd chef som uppmuntrar sn personal att gå olka utbldnngar. Här fnns en tydlg satsnng på att v medarbetare ska trvas och få de resurser och verktyg v behöver för att göra ett bra jobb.
37 Trollhättan lyssnar på sna socalsekreterare Det senaste året har Trollhättans socalförvaltnng samverkan med sna socalsekreterare genomfört en rad satsnngar för att skapa en attraktvare arbetsmljö. Ansträngnngarna har gett resultat över förväntan och skapat en upplevd postv stämnng för både klenter och för personalen. Lksom på många andra håll Sverge hade socaltjänsten Trollhättan en hög personalomsättnng och trenden har vart att socalsekreterarna överger myndghetsutövnng för mndre krävande arbeten för att kunna kombnera stt arbetslv med ett väl fungerande famljelv. V har ett oerhört gvande arbete men det kan också nnebära en tung arbetsbörda, och på grund av det har v haft många uppsägnngar. För att motverka detta mötte förvaltnngs- och områdeschef medarbetarna dalog för att kartlägga vlka faktorer som var avgörande för att skapa ett bejakande arbetsklmat. Syftet var att kunna skräddarsy rktade nsatser nom den psykosocala arbetsmljön för att nå största effekt. Det tog nte ens två veckor nnan det hade genomförts förändrngar gällande vår arbetsmljö som både gjorde skllnad för oss socal- Utrednngsgruppen Barn & Unga arbetar med barn och unga 0-20 år och deras famljer/nätverk. Trollhättans Stad verkställer bevljade nsatser efter avslutad utrednng genom Famljehuset där flera olka metoder fnns att tllgå. Trollhättans Stad är en nnovatv och stolt stad där v är duktga på att jobba med hemmaplansnsatser, stora som små med stort fokus på ndvdens behov och samverkan med andra aktörer samhället. Trollhättans Stad har genom att lgga framkant gällande öppenvårdsnsatser möjlghet att bemöta flera olka svårgheter arbetet med att förbättra barn och ungas lvsvllkor. Lala Mällnen och Anna Kuusela, socalsekreterare vd Utrednngsgruppen Barn och Unga. Foto: Sebastan LaMotte sekreterare och skapade större trygghet för klenterna, berättar Lala Mällnen, socalsekreterare vd Utrednngsgruppen Barn och Unga. Stort antal förbättrngsåtgärder Trollhättan har en mängd öppenvårdsnsatser för att kunna utföra relevanta åtgärder på hemmaplan och upprättar fortlöpande tll exempel nya boenden och verksamhetslägenheter för att bstå unga vuxna att etablera sg samhället. Lalas kollega Anna Kuusela, även hon socalsekreterare vd Barn och Unga, betonar att den ökade lyhördheten har vart en avgö- rande parameter utvecklngsprocessen. Våra chefer står upp för oss alla led och v har en kontnuerlg dalog för att fortsätta arbetet framåt. När v flaggar för något går det snabbt exempelvs har det etablerats flera nya tjänster för att mnska arbetsbelastnngen och v ser att lednngen tar oss på allvar genom utökade resurser för att kunna göra ett kvaltatvt arbete. En tydlgt utformad lönetrappa och möjlgheten att styra sn egen td har kombnaton med systematska satsnngar på arbetsmljö och en tät arbetslednng med stöttande teamledare Arbetsmarknads- och socalförvaltnngen Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Tel: 0520-49 50 00 E-post: socal@trollhattan.se www.trollhattan.se gett organsatonen helt nya möjlgheter att skräddarsy nsatser utfrån ndvdens behov. Arbetsron ger stmulans och resultat På Socalförvaltnngen Östhammar ser man tll att alla har en rmlg arbetsbelastnng. Här har soconomerna td för sna klenter och får därför deras förtroende. Den arbetsmljön lockade ht Anette och Brgtta från Stockholm för flera år sedan och att byta tllbaka tll storstadsstressen känns för dem otänkbart dag. Det socala arbetet ska nte handla om att släcka bränder. Det v gör ska leda tll en förbättrng av männskors hälsa och lvsstuaton långsktgt. För att klara det måste arbetsbördan lgga på en lagom nvå. Det har v lyckats med här, säger Brgtta Engvall, samordnare och utredare nom socalpsykatr och mssbruk på Östhammars Socalförvaltnng. I Östhammar har man nfört ett tydlgt maxtak för hur många pågående ärenden som varje handläggare får ha. Det har bdragt tll en trvsam arbetsmljö och har även lett fram tll postva mätbara resultat. Andelen mssbruksärenden har sjunkt över en toårsperod tack vare satsnngen på effektv återfallspreventon, och behovet av nsttutonsplacerngar har mnskat. Arbetet Anette Ingevall och Brgtta Engvall, Östhammars Socalförvaltnng. Östhammar är beläget vackra Roslagen. Socalförvaltnngen drar nytta av att verka en lten kommun. Här har soconomer närhet tll både kollegor och klenter vlket bdrar tll både lyckade resultat det socala arbetet och ett trvsamt jobbklmat. Soconomer som vll arbeta för en arbetsgvare som bryr sg om både sna anställda och samhällets utsatta kommer att passa n arbetslaget. Foto: John Ash Redforsen Vd ntresse kontakta: Mkael Sjöberg, IFO-chef Tel: 0173-86 116 mkael.sjoberg@osthammar.se www.osthammar.se har även skapat ett förtroende för deras verksamhet hos medborgarna. Har vuxt av sna olka uppdrag I Östhammar drar man fördel av att vara en lten kommun. Här jobbar alla tllsammans. Stöd och bollplank fnns hos närmsta kollega. Att det är korta vägar mellan de olka enheterna, har Anette Ingevall kunnat dra nytta av karrären. Innan hon började stt nuvarande arbete som utredare nom Barnoch ungdomsenheten jobbade hon med både famljehemsplacerngar och på enheten för vuxna Östhammar. Det passar mg att få prova nya projekt och arbetsområden. Att jag fått växa här Östhammar har gett mg bra erfarenheter och stmulans, säger soconomen Anette Ingevall. Östhammar är beläget vackra landskap bara en tmmes bussresa från Uppsala. Lugnet och de vackra, natursköna mljöerna lockade ht soconomerna Brgtta Engvall och Anette Ingevall från det höga tempot Stockholm för ett flertal år sedan. Att byta bort den här rofyllda arbetsmljön och det behaglga vardagslv som flytten nneburt är helt otänkbart nu, säger Anette Ingevall. Ja, v trvs verklgen, nstämmer Brgtta Engvall. Och v hoppas att fler soconomer kan känna lkadant och vll bl en del av vårt arbetslag.
38 Ramavtal en trygghet för konsulter Under hela 2017 genomgck Bemanna en kontnuerlg utvecklng och det uttalade målet är att fortsätta att växa lagom takt. Ett vktgt led den tllväxten är att även fortsättnngsvs teckna ramavtal med aktörer hela Sverge. Det utgör en trygghet för företagets konsulter! Konsultmarknaden för soconomer håller på att stablsera sg, men för Bemanna avstannar nte tllväxten. Under 2018 lgger sktet på att ytterlgare komplettera de redan omfattande ramavtal företaget har med svenska kommuner och vårdgvare, nte mnst för att skapa en tryggare arbetsstuaton för konsulterna. Eftersom v har en så stor mängd ramavtal kan v erbjuda våra konsulter uppdrag även vd de tllfällen marknaden övrgt har stagnerat något. Det ger en tryggare stuaton för konsulterna, vlket slutänden är det vktgaste, betonar Jenny Andersson, konsultchef för affärsområdet socal. Utökar sn kvaltetssäkrng Ett annat mål för 2018 är att utvdga Bemannas redan gedgna kvaltetssäkrng genom en utökad dalog med både kunder och konsulter. Våra konsultchefer kvaltetssäkrar med våra konsulter på stort sett daglg bass genom att stämma av hur det går, hur de trvs och om de behöver stöd på något vs. Nu kommer v även att lägga tonvkt på våra kunders upplevelse av vårt bemötande, våra tjänster och vad v kan göra bättre. Det hjälper oss att ge konsulterna en tydlgare målbld av uppdragen, säger konsultchefen Krstna Irvebrant. Bemanna är ett svenskt bemannngs- och rekryterngsföretag som tllhandahåller kompetent och kvalfcerad personaluthyrnng, rekryterng och personalentreprenad. Bemanna är anslutna tll Bemannngsföretagen och har kollektvavtal. Företaget är leverantör tll hela den offentlga sektorn vlket nnebär crka 900 kunder nom kommun, landstng och statlga myndgheter och bolag. Bemanna AB Sveavägen 155 113 46 Stockholm Tel: 0771-84 53 00 E-post: soconom@bemanna.se Lsa Målberg, konsultchef, Jenny Andersson, konsultchef och Krstna Irvebrant, konsultchef vd Bemanna. Alla kompetenser efterfrågas www.bemanna.se De senaste månaderna har Bemannas postva tllväxt lett tll både ombyggnatoner och omorgansatoner och målet är att fortsätta att växa lagom takt nom alla sna områden. Här fnns plats för alla socalsekreterare, oavsett nrktnng. Efterfrågan på erfaren och kompetent personal är bred, så det fnns uppdrag åt alla hela Sverge, och eftersom v åtnjuter ett högt förtroende hos våra kunder känner v oss säkra vetskapen om att v även framtden kommer att vara ett av kommunernas förstahandsval, konstaterar Lsa Målberg, även hon konsultchef. Vll du vara med och göra skllnad? VoB Syd är ett vård och behandlngsbolag som ägs av alla kommuner Skåne och Kronoberg. Va VoB Syd kan samtlga kommuner länen ta del av gemensamma behandlngshem, utrednngshem, famljehem och konsultatva tjänster när egen kapactet nte räcker tll. Bolaget drvs utan vnstsyfte och är en uppskattad offentlg tllgång bland berörda kommuner. V fnns tll för att utföra och drva nsatser och verksamheter som kommunerna nte själva klarar av. Ofta är det de mndre kommunerna som efterfrågar oss. När det sker snabba poltska svängnngar nom socaltjänstens område har v förmågan att vara flexbla och erbjuda nsatser som kan vara svåra att genomföra med låg personalstyrka. VoB Syd erbjuder flera olka utrednngs- och boendensatser för utsatta barn, ungdomar och famljer runt om Skåne och Kronoberg och har fantastsk erfarenhet både av att avlasta ensklda kommuner och att hjälpa utsatta ndvder, berättar Annka VoB Syd är ett offentlgt bolag som drvs utan vnstsyfte. Bolaget tllhandahåller tjänster nom Socaltjänstens område och ägs av Kommunalförbundet VoB Kronoberg och Kommunförbundet Skåne. VoB Syd erbjuder goda utvecklngs- och karrärmöjlgheter för medarbetare som vll satsa ett kreatvt sammanhang med korta beslutsvägar. Företagskulturen kännetecknas av en hög grad av delaktghet och ömsesdg respekt där arbetsglädje och laganda uppnås. Medarbetarna erbjuds kontnuerlg kompetensutvecklng och subventonerad frskvård. Annka Wetner, verksamhetsutvecklare, Jenny Tapper, verksamhetschef på Amra och Vttskövlegården och Jenne Börjhagen, utvecklngschef. Wetner, verksamhetsutvecklare VoB Syd. på Måluppfyllelse och samverkan Personalen nom VoB Syd har kontnuerlga kontakter och en löpande dalog med socaltjänsten de kommuner som anltar bolaget. Ett systematskt kvaltets- och utvärderngsarbete pågår daglgen verksamheten och utvecklngschef Jenne Börjhagen betonar vkten av nterna utvecklngssatsnngar avseende kompetens och utvärderngsmetoder. En tydlg måluppfyllelse varje ensklt uppdrag är vktgt för oss. Genom att klargöra våra mål för varje enskld klent kan v enkelt mäta när respektve nsats är uppfylld. V har ett total olka boendeformer nom organsatonen dagsläget och en vktg del vårt uppdrag gentemot kommunerna är att vara flexbla och både kunna starta nya verksamheter och erbjuda enstaka bo- Läs mer på: www.vob.se endeplatser. Det här är en samverkanstanke som sparar både td och resurser för kommunerna, säger Jenne Börjhagen, utvecklngschef VoB.
39 Tllsammans formar v morgondagens socaltjänst Socalförvaltnngen Alngsås har arbetat länge med kompetenshöjande åtgärder och att skapa stabltet och trygghet organsatonen. Nu är det dags för nästa steg, ett mer processorenterat arbete som gagnar både brukare och medarbetare. Sedan årsskftet har v lagt en processorenterad organsaton som går ut på större brukarfokus och på att samarbeta över gränser högre utsträcknng än vad v gör dag, säger Tna Karlsson, enhetschef stöd- och behandlngsenheten. Ett konkret resultat av nyordnngen är att handläggare och utredare åter- Småstadens fördelar och storstadens möjlgheter Alngsås kommun har 40 000 nvånare och präglas av en stark tllväxt. Här lgger det lagom stora socalkontoret med korta beslutsvägar, som satsar på goda förutsättnngar för socalsekreterare. Alngsås Tel. vxl: 0322-61 60 00 E-post: socalnamnden@alngsas.se www.alngsas.se fnns samma lednngsgrupp vlket gör att dalogen blr mer regelbunden och kontnuerlg. För brukarna nnebär det att v gruppen tar ett helhetsansvar för allt, från ansökan och anmälan tll utrednngsprocess och nsatser. För oss medarbetare ger det tätare samarbetet oss möjlgheter att vara kreatva genom hela processen, konstaterar Rebecka Kurlberg, avdelnngschef. Karn Alvermalm, förvaltnngschef, nckar nstämmande. Våra kommunnvånares behov skftar, därför behöver organsatonen kunna möta och följa de förändrngarna som sker. När v jobbar tätt hop kan våra utförare redan ett tdgt skede få ndkatoner på vlka eventuella förändrade behov som männskor har och vad v behöver stödja. Socaltjänst med spets Verksamheten har även byggt upp en organsaton med frstående pedagoger som kan stödja och utveckla verksamheten. Tna Karlsson, Rebecca Kurlberg och Karn Alvermalm Alngsås. Foto: Mare De Verder I de fall det kommer n brukare som är behov av nsatser v nte har kompetens för, kan jag skcka pedagogerna på utbldnng som sedan kommer tllbaka för att sn tur fortblda vår personal. På så vs kan v hela tden arbeta för att skapa en verksamhet som matchar de behov som fnns, säger Rebecca Kurlberg. Det övergrpande målet med processorgansatonen och alla andra åtgärder är att öka kvalteten Alngsås socaltjänst. En ambton är också att arbeta mer evdensbaserat syfte att få en socaltjänst med spets där både chefer och medarbetare ges möjlghet att utveckla sn potental. För att klara det krävs en modg organsaton med högt tak där man vågar msslyckas syfte att fnna nya vägar. Då krävs en grundtrygghet verksamheten och där befnner v oss dag. Nu är det dags för nästa steg, att tllsammans forma framtdens socaltjänst, fastslår Karn Alvermalm. Dormsjöskolan en trygg och personlg skola för pojkar med särsklda behov Dormsjöskolan är ett särsklt boende och ett hem för vård och boende (HVB) för pojkar sju år och uppåt. Dormsjöskolan lgger strax norr om Hedemora och drvs stftelseform, vlket nnebär att allt eventuellt överskott går tllbaka n verksamheten. Här fnns en lång tradton av att hjälpa elever med särsklda behov att utvecklas genom en hög personaltäthet och kontnutet som skapar trygghet. Hos oss är skola och boende ntegrerat, vlket gör att v förebygger glapp mellan dessa verksamheter. Ända sedan skolan grundades 1958 har v gjort oss kända för att lyckas bra, även med de mest krävande eleverna. V fokuserar på att skapa en trygg mljö med en medarbetare per elev, såväl skolan som på boendet, säger Rutger Zachau, vd på Dormsjöskolan. Småskalgheten och den höga personaltätheten gör att elever och personal kan etablera långsktga och tlltsfulla Dormsjöskolan startade sn verksamhet 1958. Vår målgrupp är pojkar åldern sju år och uppåt med neuropsykatrska funktonshnder och psykosocala svårgheter. Skolan är också engagerad utbldnngen av behandlngspedagoger. V är ett särsklt boende för barn och unga enlgt LSS samt boende (HVB) enlgt SOL och LVU. Vår vson är att alla barn på Dormsjöskolan ska känna sg sedda, respekterade och ges möjlghet att leva ett rkt och fullvärdgt lv. relatoner som bdrar tll att stärka elevernas självkänsla och trygghet. Soconomer kan anställas tll olka befattnngar som behandlngspedagog och enhetschef. Våra medarbetare har förmånen att dels etablera en personlg relaton med eleverna och dels följa deras utvecklng över td, vlket många uppfattar som mycket gvande, säger Rutger Zachau. Utvecklar varje elevs ndvduella styrkor Många av våra elever har upplevt msslyckanden sn hemskola, där det vart svårgheter att tllgodose elevens behov. V strävar efter att utveckla varje elevs styrkor och tllämpar bland annat ndvduella scheman som utgår från elevens behov. Vår personal har ett genunt engagemang varje elev. De har en stark drvkraft att eleverna lyckas med skolgången och mår bra, säger Chrstna Lndberg, rektor på Dormsjöskolan. På Dormsjöskolan arbetar man bland annat med Waldorfnsprerad pedagogk där de konstnärlga nslagen framhävs. www.dormsjoskolan.com Varje år engageras elever och personal en crkusföreställnng som sätts upp samarbete med Joel Lndh, som bl.a. kommer från Clowner utan gränser. Den är ett mycket uppskattat nslag för såväl elever som medarbetare och anhörga. Crkusarbetet får elevernas självkänsla och självförtroende att växa.
Adresskälla: NextMeda. Avs: Brng Ctymal, Box 90108, 120 21 Stockholm. Returadress: BOLD Prntng, Esbogatan 11, 164 94 Ksta B-porto Porto betalt Känslan av att äga stt lv. Ofta upplever v männskor att världen krng oss blvt grymmare och svårare att hantera. Däremellan fnner v förtröstan framsteg såsom att världens fattgdom halverats på mndre än tretto år. Oavsett lever v en föränderlg värld. Allt v kan göra är att försöka bdra tll att det postva balanserar det negatva. För att lyckas med detta nästan övermäktga, behöver du själv trvas dtt lv ett lv där dtt arbete utgör en betydande del. Innerst nne vet du vad som krävs för att det ska fungera. För att du ska kunna ge av dg själv men slppa känslan av att någon annan äger dn td och därmed dtt lv. Men att vara herre över sn egen td räcker nte. Idag betyder förståelse, upprktghet och ambton lka mycket för resultatet. Du vll veta att dn arbetsgvare strävar efter samma mål. Vlka värderngar som styr dem. Får du göra skllnad? Får du uppskattnng, nte enbart lönekuvertet? Kan du utvecklas? På Youm söker v männskor som vll bdra tll att andra mår bra samtdgt som de själva har ett gott lv. Männskor som söker en känsla av sammanhang där det råder ömsesdgt förtroende. Tllhör du den gruppen, och är utbldad soconom, vll v att du hör av dg tll oss. Välkommen! Telefon 08-400 22 650 eller mal kontakt@youm.se Soconombemannng med nya ögon Youm är bemannngsföretag med fokus på soconomer. V som drver Youm är långt från oerfarna och har funnts exekutva roller nom andra bemannngsföretag samt har väl upparbetade kontakter och goda relatoner med uppdragsgvare över hela Norden. Vad som skljer ut oss är förmodlgen vår syn på relatonerna mellan soconomer, bemannngsfunktonen samt uppdragsgvarna. Ömsesdgheten är vårt rktmärke, vårt rättesnöre allt v åtar oss. Därav namnet: You + me = youm.