Verksamhetsplan 2015 för Klastorp- Essingeskolor

Klastorp- Essingeskolor Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (16) 2015-01-30 Handläggare Sandie Sandquist Telefon: Till Klastorp- Essingeskolor Verksamhetsplan 2015 för Klastorp- Essingeskolor Klastorp- Essingeskolor 112 58 Stockholm 08-508 08 280 sandie.sandqvist@stockholm.se stockholm.se

Sid 2 (16) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling...3 1. Ett Stockholm som håller samman...4 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande...4 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan...8 2. Ett klimatsmart Stockholm...13 2.1 Stockholm är klimatneutralt...13 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm...13 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar...13 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm...16 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor...16 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen...16 Övriga frågor... 16

Sid 3 (16) Inledning Klastorp och Essinge skolor består av två F-5 skolor. Klastorpsskolan ligger vackert belägen på Kungsholmen i området Marieberg. Essingeskolan ligger på Stora Essingen med närhet till flera grönområden. Båda skolorna har Fritidshem för årskurserna F-3. Klastorpsskolan har även Fritidsklubb för eleverna i årskurs 4-5 medan Essingeskolans elever erbjuds plats i en fristående Fritidsklubb intill skolan. Skolorna har tillsammans cirka 500 elever. Till skolorna finns en trevlig skolgård med flera lekredskap och en liten konstgräsplan och det inbjuder till olika rastaktiviteter. På skolorna arbetar lärare och fritidshem i arbetslag. Varje klass har sin egen fritidskontakt som finns med en del av skoldagen. Det innebär att skola och fritidshem samverkar kring elevens hela dag. Lärare och klassens fritidskontakt har även gemensam planeringstid för att säkerställa det gemensamma arbetet kring eleverna. Skolenhetens ledning består av rektor och två biträdande rektorer. Rektors arbete riktas i första hand mot skola, årskurs 1-5, elevhälsa och skolutvecklingsarbete. Biträdande rektorers ansvar är verksamheten i fritidshem och förskoleklass. Tillsammans ansvarar hela skolledningen för skolans totala verksamhet. Rektor ambulerar mellan skolorna, skolans gemensamma administration finns på Klastorpsskolan. På respektive skola finns ett Elevhälsoteam bestående av rektor, biträdande rektor, specialpedagog, talpedagog och skolsköterska. Skolpsykolog konsulteras vid behov. Teamen träffas regelbundet för genomgång av elevhälsoärenden och uppföljning av elevhälsofrämjande och åtgärdande insatser och anpassningar. Vision och Värdegrund Klastorp-Essinge skolor erbjuder en öppen och trygg skola för alla skolans aktörer. Vi ger våra elever en möjlighet att utvecklas i en stimulerande miljö där lust till lärande och nyfikenhet leder arbetet. På våra skolor inriktar vi oss på elevernas kunskapsutveckling, alla ska ges förutsättningar att nå målen. Vårt gemensamma värdegrundsarbete och elevers möjlighet till inflytande är vägledande för alla som verkar i enheten. Våra ledord är - Tillhörighet, Engagemang och Allas lika värde (TEA). Kvalitetsarbete I kvalitetsarbetet deltar personal, elever, föräldrar och skolans ledning. Alla skolans råd arbetar med att planera, genomföra och utvärdera enhetens arbete. Personalen arbetar med kvalitetsarbetet på pedagogiska träffar, på arbetsplatsträffar och i studiecirklar/handledning. Utifrån enhetens Kvalitetsredovisning och arbetet med denna, formuleras Verksamhetsplanen för kommande verksamhetsår. Föräldrar görs delaktiga i verksamhetsplanens mål genom föräldramöte och föräldraråd. Prioriterade åtgärder för utveckling Kunskap Nationella prov: Vårt mål är att 97% av eleverna i årskurs 3 ska nå alla delmål i matematik

Sid 4 (16) och svenska. Åtgärd: Arbeta utifrån vår identifierade framgångsfaktorer, samtala om och sprida dem i kollegiet. Tydliggöra målen för eleverna: Vi vill öka andelen elever och föräldrar, till 85%, som uppger att eleverna vet vad de behöver kunna för att nå målen. Åtgärd: Utveckla elevernas delaktighet och inflytande i sitt skolarbete. Normer och värden Trygghet och trivsel: Vårt mål är att 95% av skolans elever ska känna sig trygga och trivas i skolan. Åtgärd: Öka kommunikationen såväl inom verksamheten som utåt. Utveckla delaktighet och samarbete kring eleverna samt utveckla arbetet med Likabehandlingsplanen. Förbättra arbetet med enhetens trivselenkät. Arbetsro: Målet är att minst 70% av våra elever ska uppleva att de kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Åtgärd: Utöka elevinflytandet i planering och tydliggöra innehållet i lektionerna. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Ogiltig frånvaro i grundskolan 0 % År Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Förväntat resultat Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.

Sid 5 (16) Gymnasieskola Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från examensmålen, läroplanens kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 97 % År 97 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 100 % År Åtagande: Alla elever ska ges förutsättningar att nå målen i samtliga ämnen. Vi följer upp elevens kunskapsutveckling i skriftliga omdömen, i elevens egen dokumentation (kunskapsstegen) och individuella utvecklingsplan. Vi uppmärksammar de elever som är i behov av extra stöd, vi gör pedagogiska utredningar och upprättar åtgärdsprogram vid behov. Förväntat resultat Att alla elever når målen i samtliga ämnen. Arbetssätt Vi har detta läsår organiserat lärarna i arbetslag F-2 och 3-5. Detta för att öka det kollegiala lärandet och samarbetet mellan lärarna i syfte att öka elevernas måluppfyllelse. I och med denna termin kommer våra arbetslag även att tre gånger per termin gå igenom samtliga elevers måluppfyllelse i de olika ämnena för att kunna arbeta främjande och förebyggande med elevernas kunskapsutveckling. Detta leder också till att vi tidigt upptäcker de elever som har svårigheter eller de elever som riskerar att inte uppnå målen. På detta sätt kan vi tidigt sätta in åtgärder för att förebygga större svårigheter längre fram. Vi har sammanställt vad vi ser som framgångsfaktorer för att eleverna ska lära sig på bästa sätt. Detta ligger till grund för såväl skolans organisation som för lärarnas planering av sin undervisning för eleverna. Varje lärare analyserar vid läsårsslutet sin egen undervisning och elevernas resultat. Denna analys ligger till grund för lärarens fortsatta planering för att hela tiden utveckla sin undervisning, arbetssätt och arbetsmetoder.

Sid 6 (16) I pedagogiska planeringar beskrivs arbetsområde, arbetssätt och hur bedömningen ska gå till. Kontinuerlig uppföljning och feedback ger eleverna en möjlighet att nå en högre måluppfyllelse och pedagogerna en möjlighet att utveckla undervisningen. Inför utvecklingssamtalet skrivs de skriftliga omdömen, elevens egen dokumentation och olika enkäter genomförs. Under samtalet upprättas en individuell utvecklingsplan. Vi skapar goda förutsättningar för eleverna vid genomförande av olika prov. De nationella proven i årskurs 3 kan ske enskilt eller i grupp. i årskurs 2 och årskurs 5 använder vi oss av de så kallade UIM-proven ska ge en kompletterande bild av kunskapsläget i klassen. Resultaten följs upp i arbetslaget och analyseras. Detta utgör en del av planeringen av matematik i alla årskurser, F-5. Vi satsar på elevernas läsutveckling. Vi vill väcka elevernas lust till läsning bl.a. genom sagoprojekt, biblioteksbesök, litteraturinköp och bokprat. Enhetens förskoleklasser arbetar enligt Bornholmsmodellen, språklekar som stimulerar till språklig medvetenhet. Vi följer ett läsutvecklingsschema (LUS). Alla lärare deltar i ett läsförståelseprojekt, Att undervisa i läsförståelse, som leds av skolans förstelärare. Detta projekt bygger på forskning och beprövad erfarenhet. Vi ger eleverna möjlighet att arbeta praktiskt och teoretiskt i matematik, teknik och NOämnena för att öka sin förståelse och sitt lärande. Vi är NTA-skolor (Natur och teknik för alla). Personalen deltar i NTAs fortbildning för pedagoger. Vi deltar i Snilleblixtarna. Vi har schack både på skol- och fritidstid. Vi arbetar för att utveckla elevernas kreativa förmåga i kombination med kunskapsinlärning bland annat genom att arbeta med olika skapande projekt och vi deltar även i utbildningsförvaltningens projekt Skapande Skola. Vi erbjuder läxhjälp efter skoltid. De elever som är i behov av extra stöd erbjuds stöd, enskilt eller i grupp, hos specialpedagog och talpedagog. Våra specialpedagoger använder olika test bl.a. DLS och ALP-tester som testar både läsförmågan och matematik. Vi använder olika pedagogiska datorprogram och ipads. Resursanvändning Skolan har behöriga lärare i F-5, och strävar efter att ha utbildad personal med adekvat kompetens i fritidshemmet. Från att tidigare ha haft klasskonferenser på höstterminen med uppföljning på vårterminen har vi nu utöver det påbörjat ett arbete där arbetslagen tre gånger per termin går igenom samtliga elevers måluppfyllelse och behov. Utifrån detta arbetar arbetslaget tillsammans fram anpassningar. Syftet med detta arbetssätt är att så tidigt som möjligt få syn på de elever som visar svårigheter i sin kunskapsinhämtning. På så vis kan vi börja arbeta främjande och förebyggande och organisera resurserna effektivare efter elevernas behov i ett tidigt skede. I detta arbeta samarbetar arbetslaget och lärarnas olika kompetens utnyttjas i högre grad än

Sid 7 (16) tidigare samt att de lär av varandra. Vi har ökat medarbetarnas delaktighet och inflytande genom att bilda tydliga arbetslag i skolan som leds av arbetslagsledare. Vi har organiserat lärarnas mötesforum med syfte och innehåll för att skapa förutsättningar för samarbete, det kollegiala lärandet och för att effektivisera lärarnas uppdrag. Lärarnas två mötesforum har olika innehåll. Arbetslagsmöten handlar om praktiska och pedagogiska frågor i arbetslagen. Veckans andra möte handlar om rent pedagogiska frågor och är en arena där lärare inom de olika ämnen de har ansvar för kan mötas över stadiegränderna. På denna mötestid, 4 gånger per termin, ligger även det läsförståelseprojekt som alla lärare deltar i. De analyser som görs av lärarna vid läsårets slut på enhetsnivå, gruppnivå och individnivå ligger till grund för kommande läsårs organisation och struktur och därmed skolans resursanvändning. Uppföljning Elevernas kunskapsutveckling och måluppfyllelse följer vi upp genom: Nationella prov i svenska och matematik årskurs 3. UIM i matematik årskurs 2 och 5. DLS, diagnos i läsförståelse. LUS, läsutvecklingsschema, tre gånger per läsår. Elevernas omdömen. Elevhälsoschema, var 6:e vecka Trivselenkät i december och maj. Vi följer upp resultaten från samtliga mätningar och analyserar dessa direkt efter genomförandet. Vid läsårsslut gör vi en sammanställning av samtliga resultat som analyseras, där tittar vi även på framgångsfaktorer och vad vi behöver förbättra och vilka kompetenshöjande insatser som behöver göras. Åtgärderna som kommer fram genom detta arbete ligger sedan till grund för kommande utvecklingsarbete, organisation och insatser. Utveckling Vårt utvecklingsarbete kommer ur de analyser vi gör av kunskapsmätningar, trivselenkät och Stockholms stads Brukarundersökning under läsåret och vid läsårsslut. Där arbetar skolledning och personal inom skola och fritids gemensamt fram prioriterade mål och handlingar för kommande läsår. Dessa mål och handlingar bryter sedan varje arbetslag ned i konkreta aktiviteter på grupp- och individnivå. Genom detta arbete tydliggörs de anpassningar som pedagogisk personal i skola och fritids kan göra samt vilka resursbehov som föreligger. Under läsåret följs även dessa handlingsplaner upp kontinuerligt både i ledningsgruppen och i respektive arbetslag.

Sid 8 (16) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Förväntat resultat Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Gymnasieskola Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 82 % År 50 % År 60 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 95 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 70 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 95 % År Åtagande: Alla elever ska erbjudas en bra miljö för lärandet där trygghet, arbetsro och trivsel råder. Vi ska arbeta för att flickor och pojkar upplever skolan som en trygg arbetsplats där de inte utsätts för mobbning och kränkande behandling. Förväntat resultat Vi arbetar för att alla elever, flickor och pojkar ska uppleva skolan som en trygg arbetsplats där studiero och trivsel råder. Arbetssätt Vi arbetar förebyggande och främjande med vårt värdegrundsarbete genom att vi har

Sid 9 (16) organiserat oss i tre arbetsgrupper. Dessa grupper är Värdegrundsgrupp, Friendsgrupp och Anti-mobbningsteam. Grupperna har olika fokus och träffas regelbundet, utöver det träffas grupperna tillsammans med skolledning 4 gånger per termin för att ta del av varandras arbetet och säkerställa att vi gör rätt saker samt följer upp det totala läget på enheten. Värdegrundsgruppens uppdrag är att ordna främjande aktiviteter för att öka kamratskapen mellan eleverna. För det mesta organiseras dessa aktiviteter i tvärgrupper F-5. Värdegruppens förbyggande arbete består även av att inspirera och erbjuda kollegor material till att arbeta kontinuerligt med eleverna i sin klass. Värdegrundsgruppen har tillsammans med eleverna tidigare arbetat fram en figur som symbol för kamratskapsarbetet. Denna figur konkretiserar våra ledord, Tillhörighet, Engagemang, och Allas lika värde, därav har figuren fått sitt namn TEA. TEA hjälper till att levandegöra vårt dagliga värdegrundsarbete. Varje år firas TEA:s födelsedag på skolan genom gemensamma aktiviteter. Då hissar vi också den TEA-flagga som eleverna tidigare varit med och skapat. Friends består av två elever från varje klass i årskurs 2-5 som är utvalda av sina kamrater. Gruppen leds av vuxna. Friends arbete går ut på att arbeta främjande och förebyggande genom roliga aktiviteter som skapar god stämning på skolan och ökar kamratskapen. Genom Friendseleverna får de vuxna en kompletterande bild av vilken stämning de upplever råder mellan elever på skolan. Medlemmarna i Friends finns även som stöd om någon elev behöver. Friendsgruppen får årligen en dags utbildning av huvudorganisationen Friends som är givande och de uppskattar mycket. Anti-mobbningsteamets uppdrag är att arbeta åtgärdande i de fall en elev upplever sig utsatt för mobbning. Anti-mobbningsteamets arbetsgång är tydligt formulerad utifrån den metod skolan valt att arbeta efter. Klassens resultat av vår gemensamma trivselenkät mynnar i att varje lärare tillsammans med sina elever gör en handlingsplan. Denna syftar till ökad trygghet och trivsel i klassen och på skolan. Eftersom eleverna är delaktiga i arbetet med handlingsplanen ökas deras inflytande och ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö. I detta ingår att arbeta med och diskutera begreppet studiero med eleverna och därmed hitta ett arbetssätt som gagnar gruppen vid olika tillfällen. I maj mäts resultatet av arbetet då trivselenkäten görs på nytt. Vid uppföljning av trivselenkäten på elevrådet kom det från eleverna att de önskade en mer styrd rastverksamhet. Därför har vi i och med denna termin påbörjat en mer organiserad rastverksamhet med lekar och samarbetsövningar som leds av fritidspersonal vid bestämt rasttillfälle varje vecka. Just nu revideras skolan Plan mot trakasserier och kränkande behandling och skolan elevhälsoplan i process tillsammans med medarbetarna. Det är meningen att dessa ska bli tydliga verktyg att arbeta efter för att nå målet att alla elever ska vara trygga och ha studiero. Vi har gemensamma traditioner med utflykter och aktiviteter samt gemensamma kunskapsprojekt som vi gör tillsammans hela skolan för att känna samhörighet och skapa relationer över klassgränserna.

Sid 10 (16) Resursanvändning Alla vuxna på skolan är goda förebilder och arbetar för att vår värdegrund tydliggörs i ord och handling. Våra arbetslag skola-fritids tar ansvar för elevens hela dag. Organisationen av vårt värdegrundsarbete med de tre grupperna Värdegrundsgruppen, Friends och anti-mobbningsteamet utgör basen i vår enhet som arbetar för att bidra till en bra arbetsmiljö för lärande där trygghet, arbetsro och trivsel råder. Dessa grupper leder sina kollegor i värdegrundsarbetet och blir på så sätt enhetens lärledare i värdegrundsfrågor. Den här organisationen fördelar ansvaret för arbetsuppgifterna till samtliga medarbetare medan ledarna av uppdraget tar ansvar för att driva arbetet och säkerställa att aktiviteter genomförs. På detta sätt frigörs resurser genom att medarbetarna har olika ansvarsgrad i olika uppdrag. Därmed kan vi arbeta med fler åtaganden än om alla skulle göra allt. Genom den här organisationen kan vi rikta de kompetenshöjande insatserna dit de behövs för att det sedan ska generera i kompetensutveckling för hela kollegiet. Resultatet av denna resursfördelning mäter vi sedan i terminsvisa utvärderingar, våra trivselenkäter och i Stockholms stads brukarundersökning. Uppföljning Elevernas upplevelse av skolan som en trygg arbetsplats där studiero och trivsel råder följer vi upp genom: Trivselenkät, december och maj. Trygga och otrygga platser, december och maj Friends. Elevsamtal, fritidshemmet, en gång per termin. Brukarundersökning, februari. Resultaten från mätningarna följs upp och analyseras, utifrån grupp och flickor och pojkar, efter genomförande både av klasslärare, arbetslag skola och fritids samt på enhetsnivå. För trivselenkätens resultat liksom för trygga, otrygga platser och fritidshemmets elevsamtal görs en handlingsplan för de åtgärder man kommer fram till behöver arbetas med. Vid läsårsslut gör vi en sammanställning av maj månads resultat och Brukarundersökningen som då analyseras. Vi tittar på framgångsfaktorer och vad vi behöver förbättra och vilka kompetenshöjande insatser som behöver göras inför nästa läsår. Utveckling Vårt utvecklingsarbete med trygghet och studiero kommer ur de analyser och efterföljande diskussioner vi gör utifrån resultaten från vår egen trivselenkät, fritids elevsamtal, Friends enkät om trygga och otrygga platser och Stockholms stads Brukarundersökning under läsåret och vid läsårsslut. Utifrån detta arbetar skolledning och personal inom skola och fritids gemensamt fram prioriterade mål och handlingar för kommande läsår. Materialet ligger även till grund för den årliga revideringen av skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Dessa mål och handlingar bryter sedan varje arbetslag ned i konkreta aktiviteter på grupp- och

Sid 11 (16) individnivå. Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Förväntat resultat Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Gymnasieskola Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 85 % År 85 % År 85 % År 85 % År Åtagande: Alla elever ska ges inflytande i och ansvar för det egna lärandet och sin arbetsmiljö. Eleverna ska känna delaktighet, ha inflytande och kunna påverka. Vi ger eleverna möjlighet att utifrån ålder, mognad och förutsättningar ta ansvar för utbildningens utformning. Förväntat resultat Vi arbetar för att alla elever ska få ökat inflytande och efter ålder och mognad kunna ta ansvar för sitt lärande. Eleverna ska veta vad som förväntas av dem för att nå målen i de olika ämnena. Eleverna ska känna att de är delaktiga i att påverka sin arbetsmiljö både för sig själv och för sina kamrater.

Sid 12 (16) Arbetssätt Vi arbetar för att ständigt utveckla elevernas möjligheter till inflytande och ansvar för sitt lärande och sin arbetsmiljö. Vi arbetar såväl med övergripande inflytande för eleverna som inflytande över undervisningen. Eleverna ges möjlighet till att påverka en del av undervisningens utformning såsom delar av innehåll och redovisningsform. Eleverna medvetandegörs vilken påverkan de kan ha i de olika ämnena. I de ämnen som pedagogiska planeringar (PP) görs ges eleverna möjlighet att formulera egna och gemensamma mål inför nya arbetsområden utifrån läroplanens mål. Arbetet med elevernas inflytande i undervisningen är ett pågående utvecklingsarbete hos oss. Varje klass utarbetar en handlingsplan med fokus på elevernas arbetsmiljö. Handlingsplanen utgår från resultatet av klassens trivselenkät. Denna handlingsplan följs upp dels med korta mellanrum såsom veckovis och efterhand med längre mellanrum. Resultatet av arbetet med handlingsplanens åtgärder mäts i en ny trivselenkät vid terminsslutet. På skolan har vi olika råd för att ge eleverna ett brett inflytande över skolan. I klasserna har man klassråd där alla elever deltar. Två elever från varje klass är sedan representanter i elevrådet och tar med sig frågor från klassrådet som rör hela skolan. Elevrådet leds av vuxna och rektor deltar. I Fritidshemmet har vi fritidsråd, där ges eleverna möjlighet att vara med och påverka fritids aktiviteter och hur de vill ha sitt fritids. I skolans miljöråd arbetar representanter från klasserna tillsammans med några vuxna för att förbättra miljön på skolan både ute och inne. Arbetet handlar om den fysiska miljön och hur vi hushållar med våra resurser. Eleverna är viktiga i detta då de ofta ser andra saker än vi vuxna gör. I miljörådet diskuteras orsaker till det som eleverna upplever som problem och även förslag till förbättringar. Matrådet består av elevrepresentanter, skolledning, föräldrar och ansvarig från matleverantören. De sammanträder fyra gånger per läsår och diskuterar hur maten upplevs och eventuella ändringar. Resursanvändning De olika råden utgör den bas i vår enhet som arbetar för att bidra till en god arbetsmiljö för lärande där elevernas ges möjlighet till inflytande och blir delaktiga i hela sin skoldag. Genom rådsrepresentanternas återkoppling från sitt råd till sin klass involveras samtliga lärare i besluten. De har sedan ansvar att se till att rådens beslut förankras bland eleverna och att besluten efterlevs. Den här strukturen gör att alla på skolan såväl elever som vuxna involveras i arbetet och besluten. Uppföljning Elevernas upplevesle av sitt inflytande och ansvar för sitt lärande och sin arbetsmiljö följer vi upp genom: Lärarnas analys av sin egen undervisning. Trivselenkät, december och maj. Brukarundersökningen.

Sid 13 (16) Utvärderingar av samtliga råd. Utvärderingar i arbetslagen. Utvärderingar gemensamt på enheten. Vi följer upp resultaten av utvärderingarna och analyserar dessa direkt efter genomförandet. Vid läsårsslut gör vi en sammanställning av samtliga resultat som analyseras, där tittar vi även på framgångsfaktorer och hur vi behöver utveckla våra råd och elevernas inflytande i sin undervisning. Utveckling Vårt utvecklingsarbete kommer ur de analyser vi gör vid läsårsslut. Där arbetar skolledning och personal inom skola och fritids gemensamt fram prioriterade nål och handlingar för kommande läsår. Resultatet av analyserna ger en bild av vad enheten behöver arbeta med inför kommande läsår samt vilken kompetensutveckling som behövs. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm är klimatneutralt Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Förväntat resultat Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel ekologiska livsmedel 25 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling År 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Resursanvändning Inför varje nytt läsår diskuterar vi hur vi ska fördela våra resurser på bästa sätt för att nå verksamhetens mål. Vi ser över personella och ekonomiska resurser. Ökade personalkostnader gör att vi behöver se över personaltäthet och elever per klass och fritidsgrupp. Den socioekonomiska tilldelningen bidrar till att ge ökade resurser till elever

Sid 14 (16) efter behov. Vi ser också över våra lokalbehov och gör verksamhetsförflyttningar som behövs inom våra befintliga lokaler. Under året kommer vi även att utöka vår verksamhet med lokaler på Konradsberg för Klastorpsskolans årskurs 4 och 5. Vår investering under läsåret kommer att rikta sig emot lokaler, utrustning och It. Vi satsar på fortbildning för all vår personal. Utbildningsbehovet matchas mot beslutade utvecklingsområden. Vi kommer att delta i matematiklyftet för alla våra lärare. Vi anlitar vid behov konsulter och föreläsare eller deltar i konferenser och kurser för att främja och höja vår gemensamma utbildningsnivå. Budget 2015 Alla belopp i tkr Internbudget totalt Grundskola & fritidshem Externa intäkter Taxor och avgifter 300-112 -112 Hyresintäkter 310-52 -52 Bidrag 320-311 -311 Försäljning av verksamhet och tjänst 330-100 -100 Övriga intäkter 390-160 -160 Summa -735-735 Interna intäkter Förvaltningsinterna intäkter peng Förvaltningsinterna intäkter anslag Övriga förvaltningsinterna intäkter 933-42 873-42 873 934-2 094-2 094 935-10 -10 Summa -44 977-44 977 Intäkter totalt summa -45 712-45 712 Externa kostnader Löner inkl. personalförsäkring Övriga personalkostnader 500 36 080 36 080 505 506 506

Sid 15 (16) Lokalkostnader 510 1 152 1 152 Köp av verksamhet och konsulttjänster Inventarier, leasing och underhåll 520 40 40 530 290 290 Förbrukningsmaterial 535 784 784 Kosthåll 540 3 282 3 282 IT, tele och kommunikation Kostnader för transporter, frakt och resor Avskrivningar och internränta 550 2 180 2 180 560 50 50 570 250 250 Övriga kostnader 590 208 208 Summa 44 822 44 822 Interna kostnader Förvaltningsinterna kostnader, samtliga 955 890 890 Summa 890 890 Kostnader totalt summa 45 712 45 712 Netto 0 0

Sid 16 (16) KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Aktivt Medskapandeindex 82 82 År Andel medarbetare med ofrivillig deltid som erbjuds heltid 100 % 100 % År Sjukfrånvaro 4,4 % 4,4 % Tertial Sjukfrånvaro dag 1-14 tas fram av nämnden Tertial KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv Förväntat resultat Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Upprätta plan mot diskriminering och kränkande behandling i enlighet med Skolverkets föreskrifter. 2015-01-01 2015-12-31 Övriga frågor