Yrkande (SD) Kommunstyrelsen Ärende Yrkande gällande nytt kulturhus i Bergsjön

Yrkande (SD) Kommunstyrelsen 2015-10-07 Ärende 2.2.5 Yrkande gällande nytt kulturhus i Bergsjön Sverigedemokraterna anser att ett nytt kulturhus blir alldeles för dyrt. Den totala kostnaden uppskattas bli 195 miljoner kronor. Bara ombyggnader av infrastruktur kostar 70 miljoner kronor. Bl a måste en pumpstation samt el- och vattenledningar flyttas. Det går inte att försvara en sådan hög kostnad i nuvarande prekära ekonomiska läge. Dessutom blir driftskostnaderna mycket höga. Rimligare är då att hänvisa bergsjöborna och andra till Blå Stället i Angered. Sverigedemokraterna föreslår kommunstyrelsen att besluta:..att avslå SDN Östra Göteborgs framställan att bygga nytt kulturhus i Bergsjön.

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-09-22 Diarienummer 0474/15 Repronummer 245/15 Stadsutveckling Christine Lindeberg Telefon 031-368 02 31 E-post: christine.lindeberg@stadshuset.goteborg.se Göteborgs nya kulturhus i Bergsjön Stadsdelsnämnden Östra Göteborgs framställan överlämnas till kommunstyrelsen för ställningstagande. Sammanfattning I kommunfullmäktiges beslut om budget för 2013 uttalas en vilja att bygga ett kulturhus i Bergsjön genom att nämna detta som ett exempel på vad investeringsramen innehåller. Byggkostnaden bedömdes då till 125 mnkr. Stadsdelsnämnden Östra Göteborg erhöll ökad budgetram med en miljon kronor 2013, för planering och dialog med invånarna. I budget 2014 angavs att ett kulturhus i Bergsjön ska få sin resursnämndsram när huset färdigställts. Stadsledningskontoret omnämnde kulturhusutredningen i sitt budgetunderlag för 2013-2015 men utan ställningstagande för kommande kulturhus. I kontorets budgetunderlag för 2016-2018 togs stadsdelsnämnd Östra Göteborgs begäran upp om resursnämndsram och att bygga kulturhuset. Samtliga berörda parter har arbetat utifrån ovanstående viljeyttring. Fastighetskontoret har genomfört lokaliseringsstudien där stadsdelsnämnden Östra Göteborg förordade ett alternativ beläget öster om Rymdtorget. Det valda alternativet innebär omfattande utgifter för investeringar i mark och torgyta men bedöms ge Rymdtorget en ny lättillgänglig entré med goda kommunikationer. Stadsbyggnadskontoret har en pågående process med detaljplan för Rymdtorget med kulturhuset men också Program för Bergsjön där delar ingår i Jubileumsplanen. Enligt den förstudie som Higab genomfört kan kulturhuset innehålla befintligt bibliotek, café/restaurang, lokaler för möten och uthyrning, en Black Box med scenteknik och flexibla publikplatser, lokaler för barn-, ungdoms- och vuxenverksamheter samt möjlighet för kulturskolan att använda lokalerna. Ekonomiska konsekvenser Totala kostnaden för kulturhusbyggnad, ny entré till Rymdtorget samt flyttning av ledningar och pumpstation för att möjliggöra byggandet av kulturhuset beräknas till 195 mnkr. Dessa fördelas på kulturhusbyggnaden 115 mnkr, inventarier och teknik 10 mkr, vilket är i linje med 125 mnkr som tidigare uttryckts som nivå för kulturhuset. Vidare tillkommer exploateringskostnader uppgående till 70 mnkr, varar det saknas 20 mkr i Fastighetsnämndens exploateringsbudget. Det är framför allt flyttning av fjärrvärmeledningar, el- och optokablar samt högre utgift för flyttning av pumpstation än beräknat som genererar dessa kostnader. Om beslut fattas att uppföra kulturhuset med den före- 1 (26)

slagna placeringen måste således de kvarvarande 20 mnkr hanteras genom omprioriteringar eller ökat anslag eller förändringar i omfattningen av exploateringen av området. Driftkostnaden inklusive hyran för kulturhuset beräknas till cirka 28,6 mnkr. Ett skäl till den relativt höga driftskostnaden är stadsdelens önskan om generösa öppettider alla dagar på året från tidig morgon till sen kväll vilket beräknats kräva drygt 43 årsarbetare. En ambitionsnivå i nivå med Kulturhuset Kåken skulle i stället innebära en driftskostnad på ca 15 mkr. Sammantaget är de ekonomiska konsekvenserna tidigare inte fullt ut beskrivna och därmed beslutade varför stadsledningskontoret överlämnar framställan till kommunstyrelsen för ställningstagande. Barnperspektivet I Östra Göteborg finns cirka 10 200 barn och unga, varav 4 600 bor i Östra och Västra Bergsjön. Kulturhuset planeras få en utformning som innebär att öppna mötesplatser med inslag av kultur skapas med och av barn och unga. Biblioteket blir ett nav i huset och kan locka barn till läsning. Ytor utomhus ska skapas för lek. Ungdomar i stadsdelen önskar använda lokaler i kulturhuset till olika typer av arrangemang. Kulturskolan ska kunna använda lokalerna för övning och konserter. Jämställdhetsperspektivet Om kulturhuset utformas så att det samlar folkliv och rörelse kan trygghet och tillit stärkas. Detta möjliggör att kvinnor och fickor kan känna ökad trygghet vid besök i huset. Kulturhuset vänder sig inte enbart till stadsdelen utan till hela staden med sina aktiviteter. På sikt kan därför kulturhuset bidra till att binda ihop olika delar av staden. Mångfaldsperspektivet Efterfrågan på neutrala mötesplatser är stort i Bergsjön. Kulturhuset kan bidra med aktivitets- och mötesrum där olika kulturer kan mötas. Stadens modell för upphandling med social hänsyn ska kunna innebära möjlighet för personer långt från arbetsmarknaden att få ett arbete i husets verksamheter. Miljöperspektivet Fastigheten byggs i energieffektivt utförande. Kulturhuset kommer att placeras så att det lätt nås med kollektivtrafik och cykel. Verksamheten ska ha en grön profil exempelvis genom odling och mat som inslag i verksamhet och café/restaurang. Omvärldsperspektivet Liknande kulturhus i andra storstäder har en yta på cirka 3 000 kvm för att inrymma angelägna funktioner. För att hålla nere byggkostnaderna har projekt Bergsjöns kulturhus yta minskats. Ytterligare ett kulturhus med regionalt uppdrag planeras vid Backaplan/Frihamnen. Detta är i tidigt planeringsskede. Ett lokalt kulturhus planeras också vid Selma Lagerlöfs torg som ersättning för det som kommer att rivas. På uppdrag av kommunfullmäktige har en översiktlig utredning om etablering av ett Världslitteraturhus i kombination med bibliotek i Gamlestaden genomförts. Detta ärende är under beredning på stadsledningskontoret. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (26)

Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Protokollsutdrag och tjänsteutlåtande från SDN Östra Göteborg Genomförda studiebesök Yttrande från lokalsekretariatet Förstudien PM Resultat av konsekvensanalys för alternativa trafiklösningar Bergsjön Torgyta samt anslutande gator mm alt 2B Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (26)

Ärendet I kommunfullmäktiges budgetbeslut 2013 uttalades en vilja att bygga ett kulturhus i Bergsjön. Byggkostnaden beräknades då till 125 mnkr. Eftersom det var tänkt att Higab skulle bygga huset avsattes inte någon investeringsram. I kompletteringsbudget 2013 fick stadsdelsnämnd Bergsjön utökad ram med en miljon kronor för planering och invånardialog. 2014-12-16 beslutade stadsdelsnämnden Östra Göteborg om att göra en framställan till kommunstyrelsen om att få uppföra ett nytt kulturhus i Bergsjön i enlighet med en förstudie (bil 1). Begäran togs upp i stadsledningskontorets budgetunderlag till de politiska partierna. I budget för 2016 anges att kulturhus Bergsjön vid färdigställande ska vara ett resursnämndsuppdrag. Produktionstiden beräknas till fyra år från kommunstyrelsens beslut till färdigställande. Bakgrund och historik Planeringen för ett kulturhus startade redan i mitten av 1980-talet. Då fanns Mångården, en fritidsgård med inriktning på teater, film och utställningar. Mångården revs 2009. Därefter pågick olika utredningar och en kulturhusförening bildades 2008. Genom medborgardialogen framkom att stadsdelen saknade lokaler för möten och fest, dvs. lokaler att hyra. 2010 startade stadsdelsförvaltningen ett arbete med att ta fram visioner för Bergsjöns framtida utveckling. Under 2011-2012 genomförde fastighetskontoret en lokaliseringsutredning med analysarbete av fyra möjliga placeringar av kulturhuset i stadsdelen. Tanken var då att utveckla en befintlig byggnad. Parallellt har stadsledningskontoret haft uppdrag att genomföra en kulturhusutredning med kartläggning av befintliga kulturhus, behov av nya kulturhus med beaktande av de planer som då fanns för kulturhus i Bergsjön och Backaplan. 2013 beslutade kommunstyrelsen om tre kategorier av kulturhus: Nivå 1: Lokala kulturmötesplatser med stadsdelsnämnd som huvudman och finansiering genom befolkningsramen. Nivå 2: Kulturhus som drivs av stadsdelsnämnd som ett resursnämndsuppdrag, dvs. öronmärkt finansiering. Dessa regionala kulturhus ska, utifrån ett hela staden perspektiv, ha ett tydligt regionalt grunduppdrag där de regionala behoven och förutsättningarna ska prägla innehållet i verksamheten. Kulturhuset i Frölunda, Kåken i Örgryte-Härlanda och Blå Stället i Angered hör till denna kategori. Ett kommande kulturhus i Bergsjön ska enligt budget 2016 vara resursnämndsuppdrag. Nivå 3: Kulturinstitutioner med övergripande ansvar för hela staden och ibland även för Västra Götalandsregionen med facknämnd eller bolag som huvudman. Efter kommunfullmäktiges budgetbeslut 2013 har Higab, på uppdrag av stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg och lokalsekretariatet, genomfört en förstudie i samverkan med en projektgrupp med representanter för berörda förvaltningar och bolag. Förstudien omfattar lokalprogram samt kostnadsbedömning för byggnation, utrustning samt drift. Parallellt med förstudien har stadsbyggnadskontoret genomfört samråd för ny detaljplan för Rymdtorget med kulturhus samt Program för Bergsjön. Programmet berör områden i anslutning till Rymdtorget samt intilliggande industri- och verksamhetsområde. Syftet med de samlade insatserna är att öka attraktiviteten och tillgängligheten till Bergsjön. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (26)

Rymdtorget är utpekat som en av sju knut- och bytespunkter i staden med potential att utvecklas. Lokaliseringsstudien, Detaljplan för Rymdtorget och Program för Bergsjön Fastighetskontorets lokaliseringsstudie startade med olika alternativ. Av dessa valde stadsdelsnämnden en placering mitt emot centrumbildningen vid Rymdtorget. Samtliga alternativ hade för och nackdelar. Den valda placeringen bedömdes vara en plats dit människor redan söker sig och därför kan dra nytta av de utvecklingsmöjligheter ett kulturhus kan föra med sig. Placeringen låg också bra kommunikationsmässigt och kulturhuset bidrar till att torget får en tydlig entré. Det valda alternativet innebär omfattande utgifter för investeringar i mark och delvis ny torgyta. Se vidare under avsnitt ekonomi. Nu framtaget förslag till detaljplan är ett förslag för att utveckla Rymdtorget där kulturhuset ingår. Sammantaget kan sägas att kulturhuset och upprustningen av Rymdtorget kan bidra till att skapa hållbarhet och verka för integration i stadsdelen. Enligt översiktsplanen ligger Bergsjön i den s.k. mellanstaden. I stadens utbyggnadsstrategi visas att hela stråket utmed spårvagnstrafikens sträckning genom Bergsjön är ett möjligt utbyggnadsområde, i linje med att förtäta i kollektivtrafiknära lägen. I Program för Bergsjön ingår utveckling av mindre industrilokaler och bostäder. Omvärld Utgångspunkt i förstudien har varit liknande kulturhus i andra städer. Projektgruppen har besökt ett stort antal kulturhus i Göteborgs omnejd samt i Köpenhamn, Malmö och Stockholm (bil 2). Många av dessa har likartade funktioner som utgör en kärna av lokaler såsom entré och reception, flexibel arrangemangslokal med möjlighet till biovisning, festlokal, bibliotek, utställningsyta, café, publik verkstad, studio och möteslokaler av varierande storlek. Dessa kulturhus har haft en yta på omkring 3 000 kvadratmeter. Ytterligare ett kulturhus befinner sig i tidigt planeringsskede med placering vid Backaplan/Frihamnen. Detta kulturhus ingick i kulturhusutredningens förslag om fem kulturhus med resursnämndsfinansiering. För Backaplan/Frihamnen undersöks möjliga samlokaliseringar exempelvis i samband med skoletablering/kulturskola mm. Även stadsdelnämnden Norra Hisingen planerar ett nytt kulturhus vid Selma Lagerlöfs torg eftersom nuvarande kulturhus ska rivas. Detta kulturhus är enligt Nivå 1. Under senaste året har, på uppdrag av kommunfullmäktige och efter en motion, också utretts etablering av ett Världslitteraturhus i Gamlestaden. Ett världslitteraturhus är inte ett kulturhus enligt kulturhusutredningens nomenklatur men givetvis ett hus för kultur. Utrednings förslag är en mindre enhet, placerad i knutpunktens närhet och med samlokalisering med andra lämpliga aktörer. Nuvarande bibliotek i Gamlestaden föreslås flytta in. Även detta ärende är under beredning för beslut i kommunfullmäktige men blir i nästa skede i så fall ett inhyrningsärende som sannolikt genererar ökade driftkostnader eftersom gamla lokaler byts mot nya. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (26)

Ekonomi Investeringsutgifter För att få klarhet i andra infrastrukturkostnader direkt kopplade till kulturhuset har stadsledningskontoret inhämtat uppgifter från stadsbyggnads-, fastighets- och trafikkontoren. Enligt stadsbyggnadskontorets samrådsunderlag för detaljplan Rymdtorget flyttas och omarbetas en gata som idag korsar kulturhustomten till att istället runda kulturhuset se bilaga 2. Nya GC-banor etableras samt gatuparkering som ersätter de p- platser som försvinner vid omdaningen. Fastighetskontoret har inte räknat med exploateringsintäkter därför att marken betingar lågt pris och kommunen är exploatör. I kontorets exploateringsbudget finns infrastrukturkostnader som direkt kan hänföras till etableringen av kulturhuset. Dessa omfattar flyttning av ledningar, gatuanläggning inklusive flyttning av hållplats, i viss mån park- /torganläggning i basutförande samt kostnader för planprocessen. Budgeten är fördelad enligt nedanstående tabell. Härutöver finns ofinansierade utgifter för infrastruktur på i storleksordningen 15-20 mkr för flyttning av fjärrvärmeledningar, opto- och elledningar samt ökade utgifter, utöver vad som budgeterats, för flyttning av en pumpstation. Eftersom kommunen är exploatör faller utgifterna på kommunen. Anslutningsavgift för VA tillkommer för projektet och är inräknat i kalkylen. Nedanstående utgifter, belopp i tkr, i fastighetskontorets exploateringsbudget ska i senare skede fördelas mellan trafiknämnden och park- och naturnämnden. I och med att projektet är försenat är fördelningen över åren preliminär. 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Totalt 125 7 060 8 000 18 000 12 000 4 000 49 185 Driftkostnader Baserat på förstudien och Higabs kalkyl 2014 är förslaget nu en yta på 2 280 kvm som måste minskas ytterligare för att byggkostnad och inventarier ska kunna inrymmas i 125 mnkr. Baserat på Higabs kalkyl 2014 har lokalsekretariatet beräknat en preliminär hyreskostnad för kulturhuset på 6,8 mnkr exkl. värme, kyla, el och VA. Inkluderas dessa beräknas hyran till 7,2 mnkr. Stadsdelsnämnden har gjort en första preliminär driftkalkyl med öppet 365 dagar om året från tidig morgon till sen kväll. Detta är en hög ambitionsnivå som avspeglas i kostnadskalkylen. Den beräknade bruttokostnaden inklusive hyran uppgår till 32,8 mnkr och nettokostnaden till 28,6 mnkr. Differensen förklaras av att befintligt biblioteks driftkostnader inklusive hyra följer med in i nya huset. Bedömningen är att inga eller små tomgångskostnader kommer att uppstå för Göteborgslokaler efter bibliotekets flyttar. Stadsdelsnämnden har inte beräknat några intäkter exempelvis från café/restaurang då dessa ansetts svåra att bedöma. I detta sammanhang bör påpekas att stadsledningskontorets juridiska avdelning uttalat att staden inte ska driva café/restaurang i egen regi för att inte utmana konkurrenslagstiftningen. Den kalkylerade driftkostnaden kan jämföras med resursnämndsramen för Kulturhuset Kåken (12,4 mnkr) Blå Stället (10,6 mnkr) och Frölunda kulturhus (37,7 mnkr). Frölunda kulturhus innehåller bland annat regionbibliotek, simhall, sporthallar och konferensutrymmen varför en jämförelse med denna inte är relevant. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (26)

Ytmässigt är Kåken mest jämförbar. Kulturhuset Kåken har en hyra på 3,9 mnkr och verksamhetskostnader på 8,5 mnkr. Vilken ambitionsnivå verksamheten på ett nytt kulturhus i Bergsjön ska ha är en fråga för politiska överväganden. Stadsledningskontoret föreslår dock att stadsdelsnämnden Östra Göteborg får återkomma i kommande budgetunderlag med en reviderad driftkalkyl uppgående till 8,5 mnkr exklusive hyreskostnaderna som underlag för begäran om resursnämndsram. Totalt skulle då resursnämndsramen bli ca 15 mnkr i 2015 års penningvärde inklusive den del av hyreskostnaderna som inte täcks av stadsdelsbiblioteket. Stadsledningskontorets överväganden Samtliga parter som arbetat med lokaliseringsstudie, detaljplan och program för Bergsjön samt förstudien har uppfattat budgetskrivningen i 2013 års budget som ett uppdrag. Stadsdelsnämnden Östra Göteborg har också i kompletteringsbudget erhållit utökad budgetram för planeringsinsatserna och dialog med medborgarna. Higab fick uppdraget att genomföra en förstudie av stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg och lokalsekretariatet 2013. Kulturhuset ska utgöra resursnämndsuppdrag enligt budget 2016. Eftersom ett nytt kulturhus har fyra års produktionstid faller driftkostnadskonsekvenser in tidigast 2019, det vill säga utanför planperioden. Exploateringskostnaderna belastar staden eftersom markvärdet i området är lågt. Om fastigheten hade planerats med fler våningar med bostäder ovanpå kulturhuset hade stadens exploateringskostnader kunnat minskas och istället belasta byggherren. En förändrad planering till ett högre hus eller annan placering kräver omfattande arbete med såväl husets förutsättningar som med planförfarande. Det skulle innebära att kulturhuset försenas med flera år, att byggkostnaden ökar med index och att fastighetsekonomin kan bli bättre för staden som helhet då exploateringskostnaderna kan delas med externa exploatörer. Detta får vägas mot den dialog som förts med Bergsjöborna och föreningslivet och de förväntningar som finns om ett nytt kulturhus. Stadsledningskontoret föreslår att stadsdelsnämnden Östra Göteborg får återkomma i kommande budgetunderlag med en reviderad driftkalkyl som underlag för resursnämndsram i nivå med Kulturhuset Kåken, vilket innebär ca 15 mkr i 2015 års penningvärde. Det finns dock inget som hindrar att kulturhuset, utöver biblioteket, rymmer verksamhet eller en högre ambition som nämnden finansierar genom sin befolkningsram. Mot bakgrund av ovanstående föreslår stadsledningskontoret att stadsdelsnämnden Östra Göteborgs framställan överlämnas till kommunstyrelsen för ställningstagande. Stadsledningskontoret Christine Lindeberg Planeringsledare Jessica Granath Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7 (26)

Stadsdelsnämnden Östra Göteborg Bilaga 1 Protokollsutdrag och tjänsteutlåtande Sammanträdesdatum 2014-12-16 298 Diarienummer N132-0474/12 Anhållan om att uppföra Göteborgs nya kulturhus i Bergsjön Ärendet I budget 2013 avsatte kommunfullmäktige medel för en investering i ett nytt kulturhus för Göteborg i Bergsjön, Östra Göteborg. Med utgångspunkt i detta budgetbeslut har nu en förstudie genomförts. I förstudien beskrivs det planerade kulturhusets funktioner och programytor, viktiga samband med närmiljön samt ekonomiska konsekvenser. Förstudien har tagits fram av en projektgrupp med representanter från stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg, kulturförvaltningen, lokalsekretariatet, stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, trafikkontoret, HIGAB samt Higabs konsult Nyréns arkitekter. Projektets styrgrupp med direktörer/ chefer från Kulturförvaltningen, Lokalsekretariatet och HIGAB har letts av stadsdelsdirektören för Östra Göteborg. Parallellt med förstudien har fastighetskontoret lett en lokaliseringsutredning och stadsbyggnadskontoret tagit fram ett samrådsunderlag för detaljplan. Handling Förvaltningens tjänsteutlåtande daterat 2014-11-27. Yttrande från MP, S, V, KD, M, FP, daterat 2014-12-16. Yttrande angående anhållan om att uppföra Göteborgs nya kulturhus i Bergsjön. Beslut Stadsdelsnämnden beslutar att ställa sig bakom tjänsteutlåtandet och förstudiens lokalprogram att översända tjänsteutlåtandet inklusive bilagor till kommunstyrelsen med framställan om att kommunstyrelsen, med beaktande av innehållet i tjänsteutlåtandet, tar ställning till att uppföra Göteborgs nya kulturhus i Bergsjön i enlighet med det lokalprogram som presenteras i förstudien. Protokollsanteckning Representanterna från MP, S, V, KD, M och FP låter anteckna följande yttrande till protokollet; Det är nu dags att börja bygga Göteborgs beslutade nya kulturhus, som ska ligga i Bergsjön. Detta är angeläget ur flera aspekter. Genom ett kulturhus i Bergsjön skapas en ny mötesplats. Ett kulturhus med ett integrerat biblioteket stärker kulturens roll. Rymdtorget stadsutvecklas genom nya gator, vägar och att en Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8 (26)

bättre torgbildning skapas. Den planerade ombyggnationen för vårdcentralen tillsammans med ett kulturhus ökar områdets attraktivitet och dragkraft. För att hela staden ska växa behöver hela staden utvecklas och genom detta kulturhus sker denna utveckling också i Bergsjön. I maj 2013 fattade kommunfullmäktige beslut om att anslå 125 miljoner för att bygga ett nytt kulturhus i Bergsjön. Vid arbetet med lokalprogrammet uppskattades att kulturhusets yta utefter de behov som finns och de ekonomiska ramar som getts borde bli runt 3 000 m2. Under tiden har medborgardialoger och informationsträffar mm hållits med allmänheten, föreningar och andra aktörer utefter dessa förutsättningar. Under arbetet med lokalprogrammet så har den ursprungliga ytan på 3 240 m2 minskat i omgångar till 2630 m2. I ett skede då arbetet med förstudien var avslutat tog projektets styrgrupp beslut om att den kommunicerade investeringsramen, utöver det rena byggprojektet och direkt anknutna markarbeten, också ska omfatta lös inredning av huset. Detta uppskattas till en kostnad av ca 10 miljoner. Detta får till följd att de 125 miljonerna som var tänkta att gå till själva byggandet av kulturhuset nu är 115 miljoner vilket, enligt Higabs uppskattning skulle krympa ytan för kulturhuset till ca 2 280 m2. Minskningen av kulturhusets yta riskera att få till följd att den tänkta verksamheten, som också har kommunicerats i medborgardialogen, riskerar att minskas. Till exempel blir det svårt att få plats med bibliotekets verksamhet. Vi anser att det är olyckligt om husets yta minskar till 2 280 m2 eftersom detta riskerar att innebära negativa följder för verksamheten i kulturhuset. Expedieras till: Kommunstyrelsen Diariet Vid protokollet Stefan Lydén Justerat den 2014-12-22 Ordförande Mats Karlsson Justerare Maria Berntsson Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9 (26)

Tjänsteutlåtande Anhållan om att uppföra Göteborgs nya kulturhus i Bergsjön Ärendet I budget 2013 avsatte kommunfullmäktige medel för en investering i ett nytt kulturhus för Göteborg i Bergsjön, Östra Göteborg. Med utgångspunkt i detta budgetbeslut har nu en förstudie genomförts. I förstudien beskrivs det planerade kulturhusets funktioner och programytor, viktiga samband med närmiljön samt ekonomiska konsekvenser. Förstudien har tagits fram av en projektgrupp med representanter från stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg, kulturförvaltningen, lokalsekretariatet, stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, trafikkontoret, HIGAB samt Higabs konsult Nyréns arkitekter. Projektets styrgrupp med direktörer/ chefer från Kulturförvaltningen, Lokalsekretariatet och HIGAB har letts av stadsdelsdirektören för Östra Göteborg. Parallellt med förstudien har fastighetskontoret lett en lokaliseringsutredning och stadsbyggnadskontoret tagit fram ett samrådsunderlag för detaljplan. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden Östra Göteborg föreslås besluta att ställa sig bakom tjänsteutlåtandet och förstudiens lokalprogram att översända tjänsteutlåtandet inklusive bilagor till kommunstyrelsen med framställan om att kommunstyrelsen, med beaktande av innehållet i tjänsteutlåtandet, tar ställning till att uppföra Göteborgs nya kulturhus i Bergsjön i enlighet med det lokalprogram som presenteras i förstudien. Sammanfattning Beslut om att investera i byggandet av ett nytt kulturhus för Göteborg, placerat i Bergsjön, fattades av Kommunfullmäktige i maj 2012. I maj 2013 fattades beslut om att drift av det planerade huset ska ske genom stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg som ett resursnämndsuppdrag. Den förstudie, som därefter genomförts, innehåller ett lokalprogram samt förkalkyler gällande kostnader för byggnation, utrustning av huset, samt drift. Under förstudietiden har förutsättningen för projektgruppens arbete varit en investeringsram på 125 miljoner kronor. Under förutsättning att bland annat ny detaljplan vinner laga kraft senast februari 2016 kan ett nytt kulturhus stå färdigt i juli 2018. Bakgrund Tidigare utredningar och beslut om investering i nytt kulturhus En önskan om ett Kulturhus i Bergsjön har funnits länge. I början av 70-talet öppnades fritidsgården Mångården på Rymdtorget. Runt 1985 fick huset namnet Kulturhuset och Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10 (26)

verksamheten fick en inriktning mot bland annat teater, film och utställning. Huset som ägdes av Familjebostäder revs 2009. Idén om ett internationellt kulturhus i Bergsjön tog form under 2003. Tidningen Vårt Göteborg skrev: Det gäller att ta vara på den internationella kompetens som finns i stadsdelen och göra Bergsjön mer attraktivt och intressant också för andra som inte bor i Bergsjön. 2004-2006 pågick projektet Konstens Plats i Bergsjön och på Göteborgs Konsthall och frågan om ett kulturhus i Bergsjön lyftes på nytt. Under 2007 genomförde Kerstin Wennergren en utredning gällande Kulturhus i Bergsjön på uppdrag av stadsdelsförvaltningen. Utredningen byggde till stor del på intervjuer med Bergsjöbor. I utredningen konstateras att Bergsjön behöver lokaler att hyra, vill man ha fest eller något annat så får man hyra i andra stadsdelar. Utredningens grundtanke var att kulturhuset skulle drivas av en förening. En kulturhusförening bildades 2008 och samlade föreningar, företag, organisationer och privatpersoner engagerade i frågan om ett kulturhus i Bergsjön. 2008-2009 genomförde Åsa Riestola på uppdrag av Stadsdelsförvaltningen Bergsjön och Familjebostäder en utredning med uppdrag att undersöka hur fler aktörer skulle kunna involveras i kulturhusprojektet. 2010 startade stadsdelsförvaltningen i Bergsjön ett arbete med att ta fram visioner för Bergsjöns framtida utveckling. Fokusgrupper genomfördes på fyra olika teman, bland annat temat mötesplatser, torg och kultur. Här diskuterades hur Bergsjön skulle kunna få ett aktivitetshus/ neutral plats för alla. 2011-2012 genomfördes ett omfattande analysarbete av fyra möjliga placeringar av ett Kulturhus. Arbetet genomfördes inom ramen för EU-projektet Utveckling Nordost. Tanken var att utveckla redan befintliga byggnader genom om - och tillbyggnad. I maj 2012 beslutade Kommunfullmäktige i sin budget för 2013 att investera i ett nytt kulturhus för Göteborg med placering i Bergsjön. Stadsdelsnämnden i Östra Göteborg fick uppdraget att leda arbetet för planering av Göteborgs nya kulturhus. Kulturhusutredningen och beslut om driftsform 2011-03-16 beslutade kommunstyrelsen att uppdra åt stadsledningskontoret att genomföra en kulturhusutredning. I sitt yrkande skriver majoriteten: Utredningen bör innehålla en kartläggning över befintliga kulturhus, hur dessa definieras, vilka utvecklingsmöjligheter som finns av befintliga kulturhus samt en analys av behovet av nya kulturhus i staden. Detta ska ske med beaktande av de planer och idéer som finns kring kulturhus vid Backaplan och i Bergsjön, samt utredningsarbete som ägt rum i samband med dessa planer. 2013-05-22 beslutade kommunstyrelsen att fastställa struktur och modell för finansiering av kulturhus/-institutioner i enlighet med vad som redovisades i tjänsteutlåtande från stadsledningskontoret och yrkande från majoriteten. Kulturhusutredningen beskriver hur stadens kulturhus bör finansieras på tre nivåer: Nivå 1: Lokala kulturmötesplatser med respektive stadsdelsnämnd som huvudman och med finansiering via befolkningsramen. Nivå 2: Kulturhus som drivs av en stadsdelsnämnd som ett resursnämnduppdrag. Nivå 3: Kulturinstitutioner med övergripande ansvar för hela staden och ibland även Västra Götalandregionen med facknämnd eller bolag som huvudman. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11 (26)

Enligt beslutet ska det planerade kulturhuset i Bergsjön, som ett av fem kulturhus, drivas enligt nivå 2, det vill säga av en stadsdelsnämnd som resursnämndsuppdrag. (Övriga kulturhus med resursnämndsuppdrag är de tre befintliga Blå Stället, Kulturhuset Kåken och Frölunda Kulturhus samt det planerade kulturhuset vid Backaplan.) På sidan 5 i Kulturhusutredningen förtydligas de resursnämndsdrivna kulturhusens uppdrag: De ska ha en lämplig geografisk spridning med ambition att sammantaget täcka hela staden. De regionala kulturhusen ska, utifrån ett hela-staden-perspektiv, ha ett tydligt regionalt grunduppdrag där de regionala behoven och förutsättningarna ska prägla innehållet i verksamheten. Kommunstyrelsens beslut om investering, och om att driva den kommande verksamheten som ett resursnämndsuppdrag, innebär att uppdraget och upptagningsområdet för det planerade nya kulturhuset har vidgats jämfört med de utredningar som genomfördes under perioden 2007-2012. Omvärldsanalys kulturhus med resursnämndsuppdrag Under den förstudie som genomförts, har kulturhusfrågan studerats utifrån de nya förutsättningarna, kulturhus med resursnämndsuppdrag, med det äldre materialet som ett referensmaterial. Arbetet med förstudien har i stor utsträckning präglats av att det handlar om att bygga ett nytt kulturhus i Bergsjön som är en angelägenhet för hela Göteborg. I Vision Östra Göteborg 2021 skriver stadsdelsnämnden: I Östra Göteborg år 2021 finns många öppna mötesplatser, är interkulturella möten en resurs för samhällsutvecklingen, finns goda förutsättningar för generationsöverskridande möten, är kulturen en stark källa till stolthet och samhörighet. Av stadens nyaste kulturhus krävs att det ska bli en byggnad som fungerar lika smidigt då verksamheten har lokala förtecken som då verksamheten finns i ett internationellt sammanhang. Husets mångfald av aktiviteter och användare ska avspeglas i både yttre och inre formspråk. Modern teknik blir ett viktigt inslag som öppnar för inspirerande möten med människor och utbud i andra delar av landet och världen. Ytterligare ett inslag som särskiljer kulturhus Bergsjön från övriga kulturhus i staden är att det planeras för rum för odling och gröna möten. Centralt för förstudien har också varit att ringa in hur stor en byggnad behöver vara, och vilka verksamheter som är ett minimum, för att byggnaden ska fungera både lokalt och upplevas som en angelägenhet för hela staden. För att få ett brett underlag har samtal och intervjuer genomförts med medborgare, föreningar, kulturutövare och kommunala verksamheter. Allmänheten har bjudits in att lämna synpunkter vid informationsmöten, dialogmöten och via sociala medier. Under förstudien har projektgruppen besökt ett stort antal kulturhus, i Göteborg med omnejd samt i Köpenhamn, Malmö och Stockholm. En förteckning över de kulturhus som besökts redovisas i bilaga 2. Många av de kulturhus som studerats innehåller likartade funktioner som de som beskrivs i förstudiens lokalprogram för kulturhus Bergsjön. Lokalprogrammet redovisas som del av förstudien, bilaga 1. Den kärna av lokaler som framstår som centrala för att verksamheten i ett kulturhus ska fungera och möjliggöra den omfattning som i kulturhusutredningen beskrivs som nivå 2 är: Entré och reception Flexibel arrangemangslokal med möjlighet till biovisning Festlokal Bibliotek Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12 (26)

Utställningsyta Café Publik verkstadslokal Studio Mötesrum olika storlek I Kulturhusutredningen skriver man på sidan 23: Mångsidigt användbara kulturhus ökar attraktiviteten genom att programutbudet skiftar och lockar nyfikna. Samma lokalytor ska snabbt ställas om och användas för olika ändamål. Förberedelser, produktion, repetition och andra förberedelser kan göras i andra lokaler i stadsdelarna. Ett mångsidigt användbart kulturhus med lokaler som kan anpassas efter olika behov är en bra och framsynt tanke som stämmer väl med tankarna i förstudie för kulturhus Bergsjön. Däremot är idén om att detta också skulle kunna kombineras med en kompakt planlösning där repetition, förberedelse och produktion skulle kunna ske i andra lokaler i stadsdelen problematisk. Bergsjön har ett mycket begränsat utbud av publika lokaler. De offentliga lokaler som finns i stadsdelen är antingen kopplade till skola, fritidsgård eller till sporthall och de har alla redan idag en hög nyttjandegrad. Jämförelse med andra kulturhus med ett likartat uppdrag och arbete med lokalprogram för kulturhus Bergsjön ger vid handen att cirka 3000 kvadratmeter är önskvärt för att rymma de lokaler och funktioner som krävs för att byggnaden ska fungera väl och kunna utvecklas till ett kulturhus som kompletterar, utvecklar och stärker det övriga utbudet i staden. Arkitekttävling I Framtidsformer Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design (Prop.1997/98:117) betonas vikten av att stat, landsting och kommun agerar förebildligt vad gäller arkitektur, formgivning och design. I många fall anordnas arkitekttävlingar då offentliga anläggningar, byggnader eller inredningar skall gestaltas. Detta är ett av flera sätt att nå goda resultat, ett sätt som innebär att en problemställning belyses ur flera synvinklar och att ett debattstimulerande material kommer fram. Vidare skriver man: Bedömningen av om en tävling skall ordnas och vilken form den skall ha bör göras från fall till fall, men vid upphandling av större eller viktigare projekt bör tävling ordnas i syfte att uppnå hög kvalitet på den slutliga produkten. Göteborgs stad har ingen beslutad policy gällande arkitekttävling i samband med viktiga projekt men det finns en praxis. Enligt praxis ska staden i så stor utsträckning som det bedöms möjligt använda tävlingsformen då det handlar om byggnader som har ett stort symbolvärde för staden eller då det är projekt som är av intresse för många användare. Ett nytt kulturhus i Bergsjön är just ett sådant projekt som är av stor betydelse för hela staden och stadsdelen. Att projekttiden förlängs är en av de nackdelar som ofta lyfts fram när man talar om arkitekttävlingar. I det specifika projektet kulturhus Bergsjön är planen att en arkitekttävling ska kunna löpa parallellt med att arbetet pågår med att fastställa detaljplanen. Det är projektgruppens bedömning att en tävling inte kommer att förlänga projekttiden. Lokaliseringsutredning I Kommunfullmäktiges skrivning i budget för 2013, gällande behovet av investering i nytt kulturhus i Bergsjön, anges ingen specifik tomt eller plats i Bergsjön för Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13 (26)

kulturhuset. För att komma fram till en lämplig placering av nytt kulturhus tillsattes en lokaliseringsutredning under ledning av fastighetskontoret och medverkan av stadsbyggnadskontoret samt stadsdelsförvaltningen. I lokaliseringsutredningens inledande fas fanns både Komettorget och Rymdtorget med som möjliga platser för ett nytt kulturhus. Efter diskussioner samt vandringar på plats, med bland annat politiker och stadsarkitekt Björn Siesjö, beslöts att fokusera på Rymdtorget. Förutom viljan att placera huset fysiskt och mentalt lättillgängligt, på en plats dit många människor redan idag har anledning att söka sig, så bedömdes Rymdtorget också vara den plats som bäst kan dra nytta av de utvecklingsmöjligheter ett kulturhus kan föra med sig. I stadens utbyggnadsstrategi (2014) är Rymdtorget dessutom utpekat som en av sju knut- och bytespunkter i staden, med potential att utvecklas till en tyngdpunkt. I utbyggnadsstrategin beskrivs Rymdtorget också som en av de platser staden ska kraftsamla kring och där samverkan mellan olika förvaltningar är särskilt angelägen. Rymdtorget är idag Bergsjöns främsta centrumplats, med funktioner som varierat handel- och serviceutbud, bibliotek, medborgarkontor, kyrka, vårdcentral, barnavårdscentral etc. Här ansluter två spårvagnslinjer samt tre busslinjer. Flera förskolor och grundskola finns i direkt närhet till Rymdtorget. För en positiv utveckling krävs medveten kraftsamling på platsen när det gäller nyetablering av bebyggelse och verksamheter. Att arbeta vidare med Rymdtorget fick också stöd i kulturhusutredningen där man skriver Placering av eventuellt nya kulturhus bör främst göras i anslutning till kommunikations/knutpunkter och samlokaliseras med andra verksamheter/centra. I lokaliseringsutredningen såg Fastighetskontoret tre alternativa lägen för kulturhusets placering vid Rymdtorget: A. Vid entrén i väster, vid spårvagnshållplatsen B. Central, vid platsbildningen längs stråket C. Vid entrén i öster, vid busshållplatsen Alla tre lägen har sina för- och nackdelar. Alla tre lägen skulle kräva åtgärder i någon form, såsom sprängning av berg, flyttning av kollektivtrafikplats eller ombyggnation av befintlig byggnad. Fastighetskontoret presenterade en sammanställning av för- och nackdelar för respektive läge för stadsdelsnämndens politiska beredningsgrupp. 2013-08-27 beslutade SDN Östra Göteborg att förorda det östliga läget vid busshållplatsen som önskvärt att utreda vidare. Motiveringen var bland annat följande: Kulturhuset blir synligt från alla håll samt tydliggör entrén till Bergsjön Lätt för besökare att ta sig till huset såväl med kollektivtrafik, som med bil eller cykel Förstärker torget och de befintliga verksamheterna Stadsutveckling 2014-01-14 beslutade byggnadsnämnden att ge Stadsbyggnadskontoret i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan för kulturhus. I samrådshandlingen, daterad september 2014, beskriver stadsbyggnadskontoret planens syfte: Denna detaljplan är ett första steg i att utveckla Rymdtorget från knutpunkt till till tyngdpunkt utifrån inriktningen i stadens strategiska dokument / / Syftet är att skapa byggrätt för ett nytt Kulturhus, utveckla möjligheterna för stadslivet / / utöka kapaciteten för busstrafiken med Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 14 (26)

ytterligare hållplatslägen samt att stärka och förbättra entrén till Rymdtorget och Bergsjön. Enligt översiktsplanen ligger Bergsjön i den så kallade mellanstaden. I stadens utbyggnadsstrategi (2014) som sträcker sig fram till 2035 visas att hela stråket utefter spårvagnstrafikens sträckning genom Bergsjön är ett möjligt utbyggnadsområde, i linje med strategin att förtäta i kollektivtrafiknära läge. Rymdtorget är den lokala knutpunkt som i strategin anges ha möjlighet att utvecklas till en så kallad tyngdpunkt, genom kraftsamling. Det finns sedan några år ett organiserat partnerskap bland fastighetsägarna i området, Bergsjön 2021, vars övergripande idé är att verka för en bomässa i Bergsjön år 2021. Partnerskapet är aktivt pådrivande och delaktiga för att och stadsarkitekt Björn Siesjö, beslöts att fokusera på Rymdtorget. Förutom viljan att placera huset fysiskt och mentalt lättillgängligt, på en plats dit många människor redan idag har anledning att söka sig, så bedömdes Rymdtorget också vara den plats som bäst kan dra nytta av de utvecklingsmöjligheter ett kulturhus kan föra med sig. I stadens utbyggnadsstrategi (2014) är Rymdtorget dessutom utpekat som en av sju knut- och bytespunkter i staden, med potential att utvecklas till en tyngdpunkt. I utbyggnadsstrategin beskrivs Rymdtorget också som en av de platser staden ska kraftsamla kring och där samverkan mellan olika förvaltningar är särskilt angelägen. Rymdtorget är idag Bergsjöns främsta centrumplats, med funktioner som varierat handel- och serviceutbud, bibliotek, medborgarkontor, kyrka, vårdcentral, barnavårdscentral etc. Här ansluter två spårvagnslinjer samt tre busslinjer. Flera förskolor och grundskola finns i direkt närhet till Rymdtorget. För en positiv utveckling krävs medveten kraftsamling på platsen när det gäller nyetablering av bebyggelse och verksamheter. Att arbeta vidare med Rymdtorget fick också stöd i kulturhusutredningen där man skriver Placering av eventuellt nya kulturhus bör främst göras i anslutning till kommunikations/knutpunkter och samlokaliseras med andra verksamheter/centra. I lokaliseringsutredningen såg Fastighetskontoret tre alternativa lägen för kulturhusets placering vid Rymdtorget: D. Vid entrén i väster, vid spårvagnshållplatsen E. Central, vid platsbildningen längs stråket F. Vid entrén i öster, vid busshållplatsen Alla tre lägen har sina för- och nackdelar. Alla tre lägen skulle kräva åtgärder i någon form, såsom sprängning av berg, flyttning av kollektivtrafikplats eller ombyggnation av befintlig byggnad. Fastighetskontoret presenterade en sammanställning av för- och nackdelar för respektive läge för stadsdelsnämndens politiska beredningsgrupp. 2013-08-27 beslutade SDN Östra Göteborg att förorda det östliga läget vid busshållplatsen som önskvärt att utreda vidare. Motiveringen var bland annat följande: Kulturhuset blir synligt från alla håll samt tydliggör entrén till Bergsjön Lätt för besökare att ta sig till huset såväl med kollektivtrafik, som med bil eller cykel Förstärker torget och de befintliga verksamheterna Stadsutveckling 2014-01-14 beslutade byggnadsnämnden att ge Stadsbyggnadskontoret i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan för kulturhus. I samrådshandlingen, daterad september Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 15 (26)

2014, beskriver stadsbyggnadskontoret planens syfte: Denna detaljplan är ett första steg i att utveckla Rymdtorget från knutpunkt till till tyngdpunkt utifrån inriktningen i stadens strategiska dokument / / Syftet är att skapa byggrätt för ett nytt Kulturhus, utveckla möjligheterna för stadslivet / / utöka kapaciteten för busstrafiken med ytterligare hållplatslägen samt att stärka och förbättra entrén till Rymdtorget och Bergsjön. Enligt översiktsplanen ligger Bergsjön i den så kallade mellanstaden. I stadens utbyggnadsstrategi (2014) som sträcker sig fram till 2035 visas att hela stråket utefter spårvagnstrafikens sträckning genom Bergsjön är ett möjligt utbyggnadsområde, i linje med strategin att förtäta i kollektivtrafiknära läge. Rymdtorget är den lokala knutpunkt som i strategin anges ha möjlighet att utvecklas till en så kallad tyngdpunkt, genom kraftsamling. Det finns sedan några år ett organiserat partnerskap bland fastighetsägarna i området, Bergsjön 2021, vars övergripande idé är att verka för en bomässa i Bergsjön år 2021. Partnerskapet är aktivt pådrivande och delaktiga för att förtäta och utveckla Bergsjön. Hösten 2013 gav byggnadsnämnden i uppdrag åt stadsbyggnadskontoret att utarbeta ett program för utvecklingen av Bergsjön. Både områdets geografiska förutsättningar och befintliga strukturer av trafikseparering, storskalighet i ytor och bebyggelsens placering kräver omfattande åtgärder för att få till stånd en utveckling till ett hållbart område för en växande befolkning. Behov av att fysiskt minska barriärer mellan bostadsområden, skapa tillfartsvägar in i området, nya gång- och cykelstråk, mötesplatser samt effektivare dragning av körvägar för busstrafik framstår som nödvändiga. I programarbetet diskuteras parametrar som genomförbarhet, förbättrade entréer till stadsdelen, utveckling i viktiga stråk samt påbörja strukturförändring. Viktigt för genomförbarhet är att det finns intresse från exploatörer. I det här fallet finns intresse från staden att placera Göteborgs nya kulturhus i Bergsjön samt intresse från exploatörer att fokusera på utveckling i området Rymdtorget-Komettorget. De större strukturförändringar som föreslås inom detaljplan för kulturhus vid Rymdtorget ska ses i ljuset av det pågående arbetet med programmet för utveckling av hela Bergsjön. Kulturhusets placering skapar inte bara behov av strukturell förnyelse av trafiknätet, utan placeringen är också en följd av strukturella förslag i programmet, som förutsättning för en hållbar utveckling på längre sikt. Områdets nuvarande komplicerade strukturer kan inte förändras enbart genom tillförande av en enstaka byggnad. Problemet att en enstaka exploatering inte kommer att kunna bekosta större strukturella förändringar kommer även att uppstå för alla de övriga föreslagna utvecklingsområdena och är en fråga som kräver en övergripande lösning. Ekonomi I Kommunfullmäktiges budget 2013 beskrivs behov av investering i nytt kulturhus med resursnämndsuppdrag i Bergsjön. En investeringsram på 125 miljoner kronor har kommunicerats. Under huvuddelen av förstudietiden har projektgruppen arbetat utifrån förutsättningen att investeringen i sin helhet var planerad att disponeras för det rena byggprojektet och markarbeten direkt knutna till detta. Utifrån investeringsram 125 miljoner kronor har HIGAB under förstudiens gång gjort avstämningskalkyler för att stämma av rimligheten i det lokalprogram som bearbetats. Verksamhetens ursprungliga lokalprogram, som tagits fram genom jämförelser av ytor med befintliga kulturhus med likartat uppdrag, omfattade 3240 kvadratmeter. Projektgruppen och verksamhetsrepresentanter har genomfört två minskningar av det ursprungliga lokalprogrammet, först ned till 2770 kvadratmeter och sedan, i början av oktober, ned Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 16 (26)

till ett lokalprogram på 2630 kvadratmeter. I ett skede då arbetet med förstudien var avslutat tog projektets styrgrupp beslut om att den kommunicerade investeringsramen, utöver det rena byggprojektet och direkt anknutna markarbeten, också ska omfatta lös inredning av huset. Den förstudie som genomförts (bilaga 1) är ej anpassad efter de nya förutsättningarna annat än i själva kalkylen. Stadsdelsförvaltningen har uppskattat de sammanlagda kostnaderna för verksamhetsanknuten utrustning och möbler, som ska rymmas inom investeringsramen, till 10 miljoner kronor. Som ett resultat av detta bedömer HIGAB att lokalytan måste minska med ytterligare 350 kvadratmeter till ett lokalprogram på 2280 kvadratmeter. Hur detta ska göras och vilka konsekvenser det får kommer att utredas närmare i projektets nästa fas. Baserat på HIGABs nya kalkyl har Lokalsekretariatet tagit fram en preliminär hyreskostnad för kulturhuset som uppgår till 6784 tkr per år. Kostnaden för verksamhetsanknuten utrustning samt möbler har i ett första skede beräknats till 10 miljoner kronor. Kostnaderna fördelade mellan huvudfunktioner enligt nedan. RUM Kostnad tkr Entré 200 Bibliotek 2850 Café/ Kök 1200 Scen och blackbox 2000 Verkstad, övning, studio, projektrum 500 Ungdom 150 Personal 500 Odling/ kök 400 Utställning 100 Övrigt 2100 Total 10000 I sitt yttrande (bilaga 5) klargör Lokalsekretariatet att: Kostnader för gator och torg, flyttning av busslinga och eventuell flyttning av pumpstation och ledningar i mark tillkommer. De tillkommande kostnader som Lokalsekretariatet räknar upp är de kostnader som blir konsekvensen av en ny detaljplan för att möjliggöra stadsutveckling och byggande av kulturhus i Bergsjön som beskrivits mer ingående ovan. Fastighetskontoret har i sitt samrådsyttrande över detaljplanen uttryckt oro över de höga investeringskostnaderna för den föreslagna trafiklösningen. Med anledning av detta har Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret och Fastighetskontoret tagit fram ett PM (bilaga 3) som beskriver den alternativa trafiklösning som de tre förvaltningarna står bakom. En minkalkyl och en maxkalkyl för det nya alternativet har tagits fram (bilaga 4). Observera att kostnader för ledningsflyttar samt nyanläggande av parkeringsplatser ej ingår i kalkylen. Om den beräknade kostnaden för flytt av pumpgrop inkluderas (7-8 miljoner kronor ) fördelas kostnaderna enligt följande: Kalkyl Min: 42 005 500 kronor Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 17 (26)

Kalkyl Max: 48 257 000 kronor Det nya kulturhuset ska drivas som ett resursnämndsuppdrag. Stadsdelsförvaltningen har gjort en första analys av kostnader för den årliga driften. Med en verksamhet öppen och bemannad från tidig morgon till sen kväll 365 dagar om året krävs ett schema som täcker kvälls- och helgtjänstgöring. Den totala bemanningen är beräknad till 43, 5 årsarbetare fördelad enligt nedan: Administration, ledning och stöd, 6 årsarbetare Bibliotek, 12 årsarbetare Program- kulturproducenter/kulturpedagoger, 5 årsarbetare Kommunikatör, 1 årsarbetare Trädgårdsingenjör, 0,5 årsarbetare Lokalvård/vaktmästeri, 7 årsarbetare Restaurang-/cafémedarbetare, 12 årsarbetare 2014 har stadsdelen två resursnämndsuppdrag inom kulturområdet i form av ett bibliotek samt en projektledare för Kulturhuset. Befintliga kostnader för resursnämndsuppgifterna, beräknad kostnad för ny resursnämndsuppgift samt mellanskillnad framgår av tabellen nedan. Intäkter för lokaluthyrning, programverksamhet och miljömåltidsförsäljning är svåra att uppskatta. Kostnadsslag Årlig kostnadsberäkning, tkr Befintlig resursnämndskostnad 2014, tkr OH 1 900 270 Verksamhetskostnader/ aktiviteter och program 3 000 200 Personalkostnader 20 500 4 900 Hyra 6780 1 110 Leasingkostnader 300 90 Totalt 32384 6 570 Beräknad netto kostnader 28174 17% Konsekvenser ur ett hållbarhetsperspektiv Det sociala perspektivet. I Göteborg är människors levnadsförutsättningar och framtidsutsikter mycket olika mellan och inom stadsdelarna. Målet att minska skillnaderna spelar en betydande roll i arbetet med att skapa ett hållbart samhälle. När nya attraktioner eller målpunkter tillförs ett område kan det ge incitament för stadens invånare att besöka och vistas i nya delar av staden. Tillgång till neutrala mötesplatser och kontaktytor mellan olika befolkningsgrupper kan även göra att vanföreställningar om den andre motverkas, och tillhörande känslor av främlingskap och otrygghet minskar. Att bygga ett kulturhus i Bergsjön blir ett svar på medborgarnas sedan länge kommunicerade behov av neutrala mötesplatser i stadsdelen. Ambitionen är att kulturhus Bergsjön ska växa fram som ett hus som ger förutsättningar för att vara Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 18 (26)

delaktig i samhället. Kulturhuset ska utvecklas som en plats att vara på och en plats att söka upp. Genom en medveten utformning som samlar folkliv och rörelser kan trygghet och tillit stärkas. Kulturhuset ska vara en plats som gör avtryck i staden. En plats som bidrar till att staden kopplas samman. Under förstudieprocessen har medborgare erbjudits olika vägar att lämna förslag på hur kulturhus och verksamhet ska formas. En grundtanke är att kulturhuset ska ha generösa öppettider och hög bemanning. Medarbetarnas uppdrag är bland annat att producera programverksamhet samt stödja befintliga kulturyttringar, driva bibliotek, tillhandahålla lokaler, erbjuda miljömåltider och möjliggöra stadsodling för att uppfylla de visioner och mål som finns för kulturhuset. I Kommunfullmäktiges budget för 2015 finns formuleringen: Stadens modell för social hänsyn i offentlig upphandling ska utvecklas och användas i ökad omfattning för att skapa sysselsättning för personer långt ifrån arbetsmarknaden. För att möta behovet av inkluderande rekrytering avser förvaltningen att använda alternativa former för rekrytering där så är möjligt. Det ekologiska perspektivet Med en placering av kulturhuset vid Rymdtorgets östra entré får byggnaden en nära koppling till busstrafik som förbinder stadsdelen med Angered och Partille och ger en direkt länk till Utby. På andra sidan Rymdtorget, cirka 5 minuters promenad finns spårvagnshållplats med linjer in mot centrala staden och västra delarna av Göteborg. Det goda kollektivtrafikläget ger förutsättningar för hållbart resande och gör kulturhuset enkelt att nå även för barn och unga. Kulturhusets planerade specialinriktning mot odling och gröna möten öppnar upp för nya möjligheter för stadsdelen att arbeta med den ekologiska dimensionen av hållbarhetsperspektivet. De tankar som finns om odling och mat som ett inslag i kulturhusets verksamhet ska återspeglas i restaurangen. Restaurang och café planeras för drift genom måltidsorganisationen inom sektor Kultur och Fritid i Östra Göteborg som aktivt arbetar med att erbjuda miljömåltider. Högt satta energikrav innebär att byggnaden kommer att ha en låg energianvändning. Det ekonomiska perspektivet Stadsbyggnadskontorets pågående arbete med program för Bergsjön är inriktat mot att förändra och koppla ihop strukturen främst med avseende på bebyggelse och trafik. Detta gäller både inom stadsdelen och kopplingarna till stadsdelar omkring och i förlängningen hela staden. Förutsättningar utifrån dagens Bergsjön och Göteborgs stads politiska mål ger programarbetet en tydlig inriktning mot social hållbarhet. Social hållbarhet är en bred fråga som inte helt kan förändras genom utvecklingen av den fysiska miljön. Dock kan förändringar av den fysiska miljön och strukturen vara en bidragande del i att skapa en social hållbarhet samt verka för integration i staden. För att möjliggöra förändringar och tillägg till Bergsjöns planstruktur krävs olika typer av infrastruktursatsningar, det handlar bland annat om trafikomläggningar och förändringar i tekniska försörjningssystem. De här kostnaderna går inte att knyta till enskilda projekt. I det förslag till detaljplan som tagits fram handlar trafikomläggningar med mera om: ny cirkulationsplats i norr, nya samt justerade gator och GC-vägar, ny torgyta, träd och belysning samt nya hållplatser för kollektivtrafik. Barnkonventionen Barn är en prioriterad målgrupp för kulturhusen. Barnkonventionen definierar barn som varje människa under 18 år. I Östra Göteborg bor cirka 10 200 barn, av dem bor cirka Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 19 (26)

4 600 i Östra och Västra Bergsjön. Kulturhuset och dess verksamhet för barn ska utvecklas till en öppen mötesplats med inslag av kultur av, med och för barn och unga. Vid utformning av bibliotek, foajé, café, verkstad och rum för unga är det särskilt viktigt att barnperspektivet beaktas och att miljöerna utformas på ett inspirerande, utmanande och lekvänligt sätt. Uteytor för lek är viktigt, det är angeläget att se på leken i ett bredare perspektiv och att uteytorna utformas på ett sådant sätt att de kan stimulera lek och rörelse över åldergränser. De inbjudande, lekvänliga ytorna är ett sätt att öppna upp och bjuda in. Viktigt att ta hänsyn till att det behövs plats att parkera barnvagnar. Ungdomarna i stadsdelen önskar använda lokaler i kulturhuset till olika typer av arrangemang som till exempel danstävlingar, konserter och olika typer av projekt. Förvaltningens överväganden Beslutet att investera i byggandet av ett resursnämndsdrivet kulturhus i Bergsjön angavs i Kommunfullmäktiges budget för 2013. Ett fullödigt kulturhus i Bergsjön blir en viktig symbol för stadens arbete med att utjämna skillnader i livsvillkor och en arena för interkulturella möten. Förvaltningen ser också att ett fullödigt kulturhus, med ett rikt utbud och varierad verksamhet, blir en av de katalysatorer som medverkar till att stadsdelens och stadens arbete med att utjämna dagens skillnader bär frukt. Under förstudien har lokalprogrammet vid två tillfällen minskats med sammanlagt 600 kvadratmeter för att klara projektet inom den investeringsram på 125 miljoner kronor som projektgruppen arbetat utifrån. Förvaltningen bedömer att det lokalprogram som presenteras i förstudien har goda möjligheter att bli en välfungerande byggnad men att det inte längre är möjligt att ytterligare minska ytor generellt. För att minska lokalytan med ytterligare 350 kvadratmeter, som HIGAB bedömer blir konsekvensen av att lyfta in kostnaderna för husets utrustning i projektbudgeten, måste lokalprogrammet och de olika funktionerna studeras på nytt. Förvaltningen bedömer att det är svårt att ytterligare generellt minska lokalprogrammets ytor, utan det är troligt att någon funktion nu måste lyftas bort från kulturhuset. Vilka konsekvenser och risker detta innebär måste utredas noggrant i nästa fas. Förvaltningen bedömer det som viktigt att den nya byggnaden får en byggnadsvolym och utrustning som fullt ut motsvarar de förväntningar som kopplas till ett kulturhus med resursnämndsuppdrag och som svarar mot befolkningens förväntningar. Göteborgs Stad strävar efter att ha ett hela-staden-perspektiv i beslut och verksamheter, i kommunfullmäktiges budget för 2015 anges Tillgängligheten till kultur ska öka. som ett prioriterat mål. Förvaltningen vill poängtera vikten av att se på verksamhet och program på kulturhuset som en del av stadens och stadsdelens arbete för att utjämna dagens skillnader. I budgeten återfinns även följande mening: Kultur bör ses som en investering. Rätten för invånarna att utöva och möta kultur i sin närmiljö är viktig och kulturhusen är viktiga nav för att sprida kulturaktiviteterna i staden. Samverkan Information i FSG 2014-05-07 och SSG Lokalprojekt 2014-11-20 Stadsdelsförvaltning Östra Göteborg Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 20 (26)

Ulla-Carin Olsson Stadsdelsdirektör Eeva Bolin Sektorschef Bilaga 1: (Förstudie) Bilaga 2: (Studiebesök) Bilaga 3: (PM alternativ trafiklösning) Bilaga 4: (Delkalkyl alternativ trafiklösning) Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 21 (26)

Bilaga 2 Genomförda studiebesök Backa Kulturhus Blå Stället Kulturhuset Kåken Frölunda Kulturhus Brewhouse Frilagret Mimers Hus Partille Kulturrum Mölnlycke Kulturhus Kulturhuset Lava Vallentuna Kulturhus Dieselverkstan Riksteatern Subtopia Tensta Konsthall Kulturstationen i Vanlöse Rentmestervej bibliotek Superkilen Stapeln Kulturförvaltningen i Malmö Drömmarnas Hus Rosengård Ort Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg Kungälv Partille Mölnlycke Stockholm Stockholm Vallentuna Nacka Stockholm Botkyrka Stockholm Köpenhamn Köpenhamn Köpenhamn Malmö Malmö Malmö Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 22 (26)

Bilaga 3 Till SDN Östra Göteborg Yttrande beträffande kulturhus i Bergsjön På uppdrag av stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg har Lokalsekretariatet i samarbete med Kulturförvaltningen, Higab, Fastighetskontoret, Trafikkontoret och Stadsbyggnadskontoret tagit fram en förstudie avseende ett kulturhus i Bergsjön. Ett kulturhus i Bergsjön har diskuterats under många år med olika önskemål och visioner. Stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg har bl a genom medborgardialog och öppna möten med allmänheten arbetat fram en behovsbeskrivning som ligger till underlag för den förstudie som nu genomförts. Förstudien föreslår ett kulturhus omfattande 2 280 kvm med bl a bibliotek, café/kök, scen, bio, blackbox, skapande verkstäder, personalutrymmen och odling i växthus. Kulturhusets placering är planerad till Rymdtorget och Higab föreslås att uppföra byggnaden. Higabs investering är beräknad till 115 000 tkr för byggnaden inkl fast inredning. Kostnaderna för verksamhetens inredning och utrustning uppskattas till 10 000 tkr. Kostnader för gator och torg, flyttning av busslinga och eventuell flyttning av pumpstation samt ledningar i mark tillkommer. En preliminär bedömning visar att SDN Östra Göteborgs hyra för kulturhuset kommer att uppgå till 6 784 tkr per år. Lokalsekretariatet Stefan Ziegler Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 23 (26)

Bilaga 4 Förstudien Göteborgs nya kulturhus i Bergsjön Se separat pdf-fil Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 24 (26)

NOVEMBER 2014 Göteborgs nya kulturhus i Bergsjön Förstudie 2014-11-18

Förstudie Göteborgs nya kulturhus i Bergsjön Innehållsförteckning Del 1 Uppdraget Bakgrund Syfte Visioner och mål Förutsättningar Projektorganisation Del 2 Verksamheten Övergripande mål och visioner Bakgrund En dag på Kulturhus Bergsjön Lokalprogram Del 3 Dispositionsförslag 8 ord på vägen Sambandsschema Testlayout Del 4 Teknik Geoteknik Grundläggning och konstruktion VVS- och klimatteknik El-, tele-, data-, transportteknik Akustik Brandskydd Miljökrav Del 5 Ekonomi och genomförande Investeringskostnad Kostnadsbärare Dimensionering Material och ytskikt Area testlayout Kalkyl testlayout Resultat och slutsats ekonomi Bedömda byggnadsytor Huvidtider Risker och osäkerheter

Förstudie Göteborgs nya kulturhus i Bergsjön Uppdraget Uppdraget Bakgrund Higab har av Göteborgs Stad fått i uppdrag att göra en förstude för Göteborgs nya kulturhus i Bergsjön. I kompletteringsbudgeten för 2013 har Göteborgs Stad avsatt 125 mkr till byggnad av det nya kulturhuset. Verksamheten i det framtida kulturhuset ska drivas av SDF Östra Göteborg. Förstudien föregicks av en lokaliseringsutredning, ledd av Fastighetskontoret, som visade tre möjliga placeringar vid Rymdtorget. Stadsdelsnämnden i Östra Göteborg beslöt att det var platsen kring Rymdtorgets östra entré som skulle utredas vidare för placering av kulturhuset. Syfte Förstudiens syfte är att undersöka och beskriva möjligheten att bygga ett kulturhus i Bergsjön inom det anvisade området vid Rymdtorget, samt att utreda vilken storlek på byggnad som är möjlig inom ramen för investeringen. I förstudien har verksamhetsprogram och byggnadens innehåll preciserats. Koncept för funktionssamband, plandisposition och byggnadsvolym har utretts och prövats. Förstudien syftar ej till att ta fram ett gestaltningsförslag för byggnaden. Detta planeras att göras i en arkitekttävling som kommer att utlysas under 2015, förutsatt att nödvändiga ledningsbeslut om fortsättning tas för Kulturhus Bergsjön som projekt. Visioner och mål Det övergripande målet med kulturhuset är att skapa en ny kulturmötesplats för alla göteborgare, och tanken om ett kulturhus i Bergsjön är något som diskuterats i många år. Detta beskrives mer detaljerat i Del 2, Verksamheten. Som grund för förstudien ligger Behovsutredning dat 2013-04-23. Förutsättningar Detaljplanen och andra parallella processer Parallellt med arbetet med förstudien för kulturhuset pågår ett flertal andra projekt och programarbeten som på ett eller annat sätt påverkar och påverkas av arbetet med kulturhuset. Jämsides med förstudien arbetas en ny detaljplan fram som ska ge förutsättningarna för en byggnation på platsen. Stadsbyggnadskontoret driver också ett större programarbete i Bergsjön, och en sammanslutning av fastighetsägare driver Bergsjön 2021. Båda projekten syftar till att utveckla Bergsjön från en satellitstad med trafikseparering till en levande stadsdel med mer integrerad handel, bostäder och trafik. Projektorganisation Förstudien har arbetats fram i en projektorganisation bestående av styrgrupp, projektgrupp samt konsultgrupp. Styrgrupp Följande personer har ingått i den styrgrupp som har översyn av projektet och dess olika delar: SDF Ö Göteborg Stadsledningskontoret Kulturförvaltningen Higab Projektgrupp Följande personer har ingått i projektgruppen: SDF Ö Göteborg Stadsledningskontoret Fastighetskontoret Stadsbyggnadskontoret Kulturförvaltningen Higab Ulla-Carin Olsson (ordf) Stefan Ziegler Björn Sandmark/Christina Persson Göran Sylvesten Mikael Blom Per Ottosson Eeva Bolin Åsa Schöijer Ann-Charlotte Gustafsson Lovisa Rodhe/Malin Winald Rolf Karlsson Camilla Hagström Therese Axenborg Cornelia Lönnroth Kajsa Wide Konsultgrupp Följande konsulter har varit delaktiga i förstudien: Arkitekt Nyréns Arkitektkontor Konstruktion COWI Geoteknik SWECO VVS-teknik Andersson & Hultmark El/tele/data ELK Brand FSD Akustik Norconsult Kalkyl Wickenberg Byggadministration Förstudiearbetet har letts av Kajsa Wide, projektledare Higab. IINFORMATIONSMÖTE OM KULTURHUSET PÅ BERGSJÖNS BIBLIOTEK INRINGAT OMRÅDE HAR UTRETTS FÖR PLACERING AV KULTURHUSET 4

Förstudie Göteborgs nya kulturhus i Bergsjön Verksamheten Verksamheten Vision och mål för kulturhuset Kulturhuset ska vara en mötesplats som: ger besökarna möjlighet att konsumera, utöva och uppleva kultur tar bort osynliga trösklar och lockar till nya upplevelser är öppet för både professionella verksamheter och amatörkultur skapar interkulturella och generationsövergripande möten verkar som kulturell generator, inspiratör och självklar samarbetspart har en stark lokal förankring har genus-, etnicitets- och mångfaldsfrågor tätt integrerade i det vardagliga arbetet Kulturhuset ska vara en byggnad: där design och funktionalitet möter framtidens högt ställda ekologiska, ekonomiska och sociala krav. där framtidsteknologi skapar möjligheter för virtuella kontakter världen över och för gränsöverskridande kulturellt skapande som sätter Göteborg och Bergsjön på den arkitektoniska kartan där framtidens behov av stadsnära odling, grön rekreation och naturnära upplevelser möjliggörs Bakgrund En önskan om ett kulturhus i Bergsjön har funnits länge. I början av 1970-talet öppnades fritidsgården Mångården på Rymdtorget. Runt 1985 fick huset namnet Kulturhuset och verksamheten fick en inriktning mot bland annat teater, film och utställning. Huset som ägdes av Familjebostäder revs 2009. Idén om ett internationellt kulturhus i Bergsjön tog form under 2003. Tidningen Vårt Göteborg skrev: Det gäller att ta vara på den internationella kompetens som finns i stadsdelen och göra Bergsjön mer attraktivt och intressant också för andra som inte bor i Bergsjön. 2004-2006 pågick projektet Konstens Plats i Bergsjön och på Göteborgs Konsthall. Projektet drevs av Göteborgs Stad tillsammans med konstnären och gästprofessorn på Valands konsthögskola, Esther Shalev-Gerz, och lokala konstnärer från Bergsjön och Göteborg. Frågan om ett kulturhus i Bergsjön lyftes på nytt. Under 2007 genomfördes en utredning gällande ett kulturhus i Bergsjön på uppdrag av stadsdelsförvaltningen. Utredningen byggde till stor del på intervjuer med Bergsjöbor. I utredningen konstateras bland annat att Bergsjön behöver lokaler att hyra, vill man ha fest eller något annat så får man hyra i andra stadsdelar. Utredningens grundtanke var att kulturhuset skulle drivas av en förening. En kulturhusförening bildas 2008 och samlar föreningar, företag, organisationer och privatpersoner engagerade i frågan om ett kulturhus i Bergsjön. 2008-2009 genomfördes en ny utredning på uppdrag av stadsdelsförvaltningen i Bergsjön och Familjebostäder med uppdrag att undersöka hur fler aktörer skulle kunna involveras i kulturhusprojektet. 2010 startade stadsdelsförvaltningen i Bergsjön ett arbete med att ta fram visioner för Bergsjöns framtida utveckling. Fokusgrupper hördes på fyra olika teman, bland annat mötesplatser, torg och kultur. Här diskuterades hur Bergsjön skulle kunna få ett aktivitetshus som är en neutral plats för alla. 2012 genomfördes ett omfattande analysarbete av fyra möjliga placeringar av ett kulturhus. Arbetet genomfördes inom EU-projektet Utveckling Nordost. Tanken var att utveckla de redan befintliga mötesplatserna genom om- och tillbyggnad. I maj 2012 beslutade Göteborgs kommunfullmäktige i sin budget för 2013 att Göteborg ska få ett nytt kulturhus och att det ska ligga i Bergsjön. Stadsdelsnämnden i Östra Göteborg har fått uppdraget att leda arbetet för planering av Göteborgs nya kulturhus. BILD FRÅN KULTURFESTIVALEN TELLUS 6 SEPTEMBER 2014 ILLUSTRATION: EKTA. FÖR KULTURHUS BERGSJÖN INOM PROJEKTET UTVECKLING NORDOST 5

Förstudie Göteborgs nya kulturhus i Bergsjön Verksamheten EN VISION En dag på Kulturhus Bergsjön När Kulturhus Bergsjön slår upp sina portar på måndag morgon har det egentligen aldrig varit stängt. Under helgen har det varit keramikworkshop i de öppna verkstäderna och många av deltagarna har stannat kvar till sent på kvällen. Några har dröjt sig kvar i de öppna verkstäderna och fortsatt praktisera sina nyvunna kunskaper medan andra gått ut och lånat en bok i biblioteket och slagit sig ner bland växtligheten på Kulturhusets kvällsbelysta terrass. Så här sent på kvällen är det ingen personal kvar i biblioteket men besökaren är van vid den självservice som råder i det dygnet runt-öppna biblioteket. När personalen kommer till huset klockan åtta på måndag morgon är det som vanligt redan besökare på plats som har tagit för vana att någon gång i veckan förflytta sin frukost till Kulturhuset morgonöppna café. Jag har ingen dagstidning hemma men här kan jag läsa nyhetsmedier från såväl Göteborg som många andra platser i världen både i pappersform och på läsplattor som gratis finns att låna i caféet, säger en nöjd och numera även frukostmätt besökare. Under förmiddagen strömmar människor in och ut ur Kulturhuset och huset fylls med besökare. Många stannar på sin väg in eller ut till vid caféet - husets oas och även en avkopplande plats att sitta och vänta på sin tur till det populära medborgarkontoret ute i Kulturhusets entréhall. Andra går en sväng inom utställningen i husets konsthall. Jag går sällan på utställningar men här är jag varje vecka och i våras ställde jag ut själv med min konstförening. Jag har inte ställt ut något tidigare men nu ska jag skicka in en ansökan för att ställa ut på fler platser, säger en dam i femtioårsåldern som arbetar med grafiktryck. En del av grafiken tryckte jag faktiskt här i huset. Vid elvatiden kommer som vanligt Bergsjöskolan på besök. Några skolor i närområdet har förlagt delar av musikundervisningen i Kulturhusets lokaler. Den här gången är det musikstudion som lockar. Många av ungdomarna har även fått egen passerbricka och producerar numera såväl sin egen som sina vänners musik i lokalerna. Fast just den här dagen arbetar de med slutmixen av inspelningen av ett liveframträdande som ägde rum i arrangemangslokalen för en månad sedan och där en del även kommer att sändas i P4. I ett närliggande rum pågår även där undervisning. Den här gången är det Göteborgs konsthögskola Valand som har en föreläsning om konst i det offentliga rummet och vad utemiljöer, natur, odling, park och trädgård kan betyda för människors livskvalitet, trivsel, hälsa och välbefinnande. Kursen är inriktad på mötet mellan stad och landsbygd. Östra Göteborg bjuder på en unik miljö och vi vill utforska hur en konstnärlig erfarenhet och upplevelse kan möta en landskaplig erfarenhet och upplevelse. Några av våra studenter har även börjat engagera sig i den förening som har hand om Kulturhusets rum för mat och odling, säger Liv Karlsson som är kursansvarig. Klockan ett fylls kulturhusets foajé med barn i åttaårsåldern. En lite stressad lärare gör sitt bästa att för att samla sin klass som stundom sitter och stundom leker kurragömma mellan de utställningsskärmar som står uppställda i foajén. En av skådespelarna från den teatergrupp som denna dag gästspelar på Kulturhuset öppnar dörren. Barnen samlar sig och sneglar nyfikna in i den mörklagda arrangemangslokalen. Någon minut senare lägger sig åter lugnet i foajén. Det varar emellertid inte så länge utan klockan tre är den åter fylld med människor. Nu är besökarna några år äldre. Det är dags för Kulturhusets dagliga friskvårdsaktiveter i Kulturhusets blackbox. Idag bjuds det på gympapass. Tidigare gick jag bara till affären men nu går jag hit flera gånger i veckan, skrattar en man i sjuttiofemårsåldern. Jag har tidigare känt mig ensam, min fru gick bort för ett och ett halvt år sedan men här får jag chansen att träffa andra och få nya vänner. Vi brukar ta en fika efteråt. Förut besökte jag mest caféet för att spela schack. Knappt hinner den kroppsuppvärmda blackboxen kylas av igen innan den åter fylls med människor. Den här gången av ungdomar i högstadieåldern som ska ha sin dansundervisning med Kulturskolan i Östra Göteborg. De tränar inför den dansföreställning de ska ha i arrangemangslokalen om mindre än en vecka och många börjar bli nervösa. Jag är nervös för det kommer så många jag känner, säger Karim, som började dansa för ett år sedan. Vi har tidigare haft uppvisning på andra platser men aldrig förut med rökmaskin. Läraren säger också att det kan vara svårt att se publiken på läktaren när scenljuset tänds. Det känns både skönt och läskigt. Dekoren har vi tillverkat i vårt rum nere vid ingången. Tidigare har jag bara varit på Radar72 men nu är jag lika ofta här. Klockan halv sju är det trångt nere i caféet. Det brukar det vara vid den här tiden. I ett av hörnen sitter deltagarna i bibliotekets bokcirkel och i en annan del börjar styrelsemedlemmarna i en av Östra Göteborgs många föreningar att samlas. Det är dags för årsmöte. Vi träffas i Kulturhuset varannan vecka. Vi har tidigare inte haft råd med en egen lokal men här har vi fått ett skåp där vi kan förvara våra saker, i lokalen har vi tillgång till projektor och vi kan till och med låna en dator i biblioteket om vi skulle vilja. Men i caféet sitter inte bara bokcirkeldeltagare och styrelsemedlemmar. Det stora flertalet är här för kvällens filmvisning i husets biograf. Det är filmklubben som valt filmen. Jag har alltid varit filmintresserad men jag har inte tidigare varit med och bestämt vilka filmer som ska visas. Jag vet att det finns liknande verksamheter på en del platser i centrum men jag bor i Kortedala och ibland orkar jag inte åka så långt på kvällen. Klockan sju går en stor del av husets personal hem men stora delar av huset stänger aldrig och ibland är det människor i huset långt in på småtimmarna. Jag jobbar nästan alltid kväll men brukar gå hit till de öppna verkstäderna efter jobbet, berättar en kvinna i trettioårsåldern. Egentligen behöver jag mest en datorplats och tidigare var jag i min ateljé men sedan Kulturhuset öppnade sitter jag här istället. Här har jag även tillgång till skrivare och jag och en kille jag träffat här har påbörjat ett nytt projekt som vi hoppas ska utveckla sig till en tidskrift. 6

Förstudie Göteborgs nya kulturhus i Bergsjön Verksamheten Lokalprogram Kulturhus Bergsjön Lokalprogrammet är på cirka 2 600 m² bruksarea Bruksarea (BRA) omfattar alla ytor i byggnaden utom ytterväggar. 1. Entréfunktioner ca 500 m² 2. Bibliotek ca 800 m² 3. Café/kök ca 150 m² 4. Scen, Bio, Blackbox ca 350 m² 5. Skapande verkstäder ca 215 m² 6. Ungdom ca 55 m² 7. Personallokaler ca 190 m² 8. Odling ca 30 m² 9 Utställning ca 50m² 10 Teknik/biutrymmen ca 290 m² Totalt Program ca 2 630m² (BRA) Programmet har arbetats fram av SDF Östra Göteborg. Utgångspunkt för arbetet har varit behovsutredning dat 2013-04-23. Därtill har andra önskemål, som kommit fram i medborgardialogen och övriga öppna möten med allmänheten samt med representanter för olika verksamheter som ska bli delaktiga i Kulturhuset, utvärderats och beretts plats. Programmet ligger till grund för dispositionsskisserna. Block 1: Entré, foaje och kommunikation 503 Entré plan 1 (20) Barnvagnsparkering Foaje och kommunikation plan 1 (102) Reception plan 1 (23) Receptionsyta (5 platser) Medborgarkontorets infodisk med arbetsplats Mötesytor med soffa och bord och ståbord / öppet väntrum för medborgarkontor med infomaterial såsom konsumentinformation etc Lekyta på någon kvadrat med pussel, lego etc. Trapphus a, plan 1 (38) Kommunikation plan 2 (149) Foajé plan 2 (133) Exponering och utställning Trapphus a plan 2 (38) Block 2: Bibliotek 800 Dagstidningar, tidskrifter, internet, 16 publika datorer (placeras nära entrén) (38) Biblioteksexpo (placeras nära entrén) (22) Bibliotek plan 1 (342) Trappa c plan 1 (18) Bibliotek plan 2 (378) Trappa c plan 2 (18) Studierum (20) Rum för vuxna i lärande (VIL) Mötesrum (24) Innehåll Bibliotek: - Förråd - bokmagasin (ca 15 m 2 ) - Böcker - Film - Musik - Tv-spel och spela tv-spel - Plats för exponering - 34 sittplatser på vuxenavdelning - 21 sittplatser på barnavdelning - 8 studieplatser - 4 publika datorer varav en på barnavdelningen - 1 st studierum - 2 grupprum - 1 informationsdisk - 1 lånedisk på entréplan - 1 infodisk på varje övrigt plan - 1 utlåningsautomat - 1 återlämningsautomat - Återlämningshyllor i anslutning till återlämningsautomaten - Sagorum för stora och små Möjlighet till laddning och el ska finnas utspritt på flera ställen i bibioteket 7

Förstudie Göteborgs nya kulturhus i Bergsjön Verksamheten Block 3: Cafe och kök 147 Café 62 Cafe / restaurang sittyta och övrig dekoration Scen Hängningsmöjligheter för utställning Värmerier Kylvagnar Serveringsbänk Tillagningskök för ca 100 portioner per dag 71 Ugn Spis Kylskåp Fryskåp Nedkylning Micro Diskmaskin Bänk med ho Bänk utan ho Överskåp Hyll dubbel Utmatningsband till disk Fettavskiljare Förrådsutrymme Grönsaksskärare Blandmaskin Gryta Omklädning, wc/dusch 14 Block 4: Scen, bio och Blackbox 353 Scenlokal 187 platser 240 Mobilt gradängsystem Ljud Ljus + belysningsrår Flygel/piano Hörslinga Draperier Mörkläggningsgardiner Ihopfällbara bord Ihopfällbara stolar Projektionsduk Konferensljud Kontrollrum (30 m 2 ) Förråd (under kontrollrum ca (30 m 2 ) Förråd Ventilerat maskinrum för bio (med medhörning) Blackbox 72 Blackbox ljud Blackbox ljus Draperier Loger 41 Block 5: Skapande ytor - Verkstad, övning, studio, projektrum 217 Verkstad/ateljé 54 Rum 1: 5 datorer Rum 2: Brännugn 2 st drejskivor Rum 3: Täljhäst för täljning Snickarbänk med verktyg Rum 4: 5 symaskiner Måla/skapa med händer Pyssel, 5 st lödstationer, stickning etc. Repmaskin Pins, screentryck etc Förrådsutrymmen Projektrum 1 25 Mötesrum med bord stolar och projektor Projektrum 2 32 Datorplatser Mötesrum med kök 34 Studio/övning 72 Studio (25) Kontrollrum (25) Bild/övning (30) 8

Förstudie Göteborgs nya kulturhus i Bergsjön Block 6: Ungdom 53 Ett kvadratiskt rum Fönster ut Även fönster in i huset fast med mörkläggning Ljudisolering Möjlighet till vatten, el Trefas-uttag Bra golv som är tåligt linolium Möjlighet till mörkläggning Dimbar belysning Riktig vask för svabba och tvätta Utsug Ganska nära entrén men inte en separat ingång Block 8: Odling i växthusmiljö 31 Odlingsutrymme Vatten Block 10: Biutrymmen 246 Teknik (56) Inlastn., verkstad, frd, kontor (54) Förrråd - kontorsförråd Städ/förråd (15) Wc plan 1 (33) Soprum (24) Wc plan 2 (24) Fläktrum (80) TOTAL YTA 2 630 m 2 Block 7: Utställning 49 Skärmar, belysning etc. Block 9: Personal 191 Tyst mötesrum (4,5) Tyst mötesrum (4,5) Kontorslandskap (18 kontorsplatser) (101) Vilrum (9) Kopiering (5) Omklädning (7) Lunchrum (60) 9

Förstudie Göteborgs nya kulturhus i Bergsjön Dispositionsförslag 8 ord på vägen... STUDIO/ ÖVNING Transparens: Byggnaden ska andas transparens och känns välkomnande verksamheten i byggnaden är synlig utifrån och livet utanför byggnaden kan betraktas inifrån. Välkomnande: Alla ska känna sig lika välkomna till Kulturhuset. Flexibilitet: Utvändigt definieras byggnadens skal invändigt kan gränserna vara mer flexibla med utrymmen som kan krympa och svälla över dygnet och med tiden. UNGDOM UTSTÄLLNING SKAPANDE VERKSAMHET PROJEKTRUM MÖTESRUM M. KÖK SCEN Arrangemang Bio Dans Fest VERKSTAD LOGER Livfullt: Genom entrén kommer man direkt in i den levande verksamheten - viktigt att ingen yta upplevs som död. Orienterbarhet: Viktigt att man har god överblick över husets alla delar och förstår var man ska ta vägen när man kliver in i Kulturhuset. UTOMHUSTORG CENTRALT RUM Entrétorg Reception Läsyta Expo Trappa/hiss WC/kapprum PERSONAL BLACKBOX Annonsering: Viktigt att byggnaden annonserar Kulturhusets agenda tydligt för besökare och förbipasserande, synlighet från östra infarten också viktig. Balans: Bra att det finns balans mellan fasta program som utgör kulturhusets bas och de spontanta aktiviteter som kan uppstå däremellan. CAFÉ/ RESTAURANG KÖK ODLING TERRASS Samband mellan torg och byggnad är viktigt de aktiverar varandra. BIBLIOTEK...från förstudiearkitekten 10

Förstudie Göteborgs nya kulturhus i Bergsjön Dispositionsförslag 1 2 BIBLIOTEKSEXPO. (22) BIBLIOTEKSINFO INTERNET DAGSTIDNINGAR (38) MÖJLIG CAFÉDEL 10 m2 MÖJLIG BIBLIOTEKSEXPO. 10 m2 TESTLAYOUT Entréplan +80 m2 FLÄKT- RUM PÅ TAK N Sektion 2 norr-söder TESTLAYOUT Sektion 1 norr-söder Övre plan 11

Förstudie Göteborgs nya kulturhus i Bergsjön Teknik Teknik Geoteknik Grundläggning och konstruktion VVS- och klimatteknik El-, tele-, data-, transportteknik Akustik Brandskydd Miljökrav I förstudien har tekniska utredningar och PM tagits fram för ovanstående discipliner. PM gällande geoteknik och konstruktion baseras på A-underlag från 2014-03-26. PM för el och VVS är framtagna baserade på A-underlag dat 2014-04-29. PM för brand och akustik är framtagna baserade på A-underlag dat 2014-04-29 och 2014-06-23. I kalkyl dat 2014-10-16 har anpassningar av övriga tekniska dicipliner skett, och kalkylen avser samlade förutsättningar enligt till de slutliga A-underlagen dat 14-10-03. Nedan summeras viktiga slutsatser för varje diciplin. PM:en i sin helhet ger detaljerade förutsättningar. Geoteknik Enligt SWECO PM dat 2014-06-18. Jordlager och grundvattenförhållanden Geoteknisk undersökning är utförd i maj 2014. Marknivåerna i ligger kring ca +75,5 à 77,0 m inom större delen av området. Saturnusgatan varierar mellan ca +76,0 m och +81,0 m utmed aktuellt avsnitt. Inom det undersökta området består översta fyllningslagret av krossmaterial, rivningsmassor (betong och tegel) samt grus, sand och silt. Under fyllningen återfinns naturligt lagrad jord bestående av finkorniga sediment ovan fast friktionsjord på berg. I några punkter har halvfast siltig lera uppmätts. Lerans mäktighet är ringa. Djup till förmodat berg varierar inom byggnadens placering mellan ca 0,8 m och 7,8 m. Ca 25 m väster om aktuellt läge har noterats ca 13,2 m djup till förmodat berg. Stabiliserad grundvattenyta har avlästs ca 1,6 m under markytan motsvarande nivå ca +75,4. Då lerans mäktighet är ringa bedöms att endast mindre sättningar kommer att utvecklas i underliggande lera. Sättningar bedöms huvudsakligen utvecklas inom ett år från byggnation. Med den placering och utformning byggnaden har i förstudieunderlagen förväntas den kunna grundläggas utan pålning eller bergsschakt. Markarbeten Naturligt lagrade sediment är mycket flytbenägna vid vattenmättnad. Vidare är de mycket tjälfarliga. Vid schakt under grundvattenytan erfordras lokal grundvattensänkning för säker schakt och schakt i torrhet. Förutsättningar grundläggning Grundläggningen bedöms kunna utföras ytligt på väl packad fyllning av krossmaterial på hel styv bottenplatta. Vid ytliga grundläggningsarbeten ska aktuell grundvattenyta vara belägen minst 0,5 m under färdig schaktbotten. Grundläggning och konstruktion Enligt COWI PM dat 2014-06-12. Grundkonstruktion Byggnaden kan grundläggas på bottenplatta med lokala förtjockningar under pelare samt med kantbalk och sula längs byggnadens ytterkanter. Bjälklag En konstruktion med håldäcksbjälklag kan bära fritt över relativt långa spännvidder och lämpar sig väl för lokaler där man vill ha öppna fria ytor samt en flexibilitet i planlösningen. Stomkonstruktion Stommen utgörs av en prefabricerad konstruktion med pelare och balkar av stål samt förspända bjälklagselement av betong. En förspänd konstruktion får en hög styvhet vilket är gynnsamt i de lokaler där dynamisk belastning förekommer. Stommen stabiliseras med betongväggar kring hiss samt med diagonaler av stål placerade i fasader. Dynamiska laster I byggnaden ryms lokaler för scenkonst som dans och teater. Vid konserter kan även tänkas att stommen belastas av en hoppande publik. Dessa är verksamheter där belastningarna kan vara av dynamisk karaktär vilket ställer särskilt stora krav på bjälklagskonstruktionerna. De geotekniska förhållandena vid kulturhusets planerade läge är dock goda och någon stor risk för att vibrationer ska sprida sig i marken till intilliggande bebyggelse föreligger inte. Terrass och tak Terrassen på plan 2 utförs lämpligen med helklistrad isolering av typ Foamglas och tillhörande tätskikt. Systemet med helklistrat tätskikt samt klistrade isolerskivor ger en dubbel säkerhet mot inläckande vatten. Om tätskiktet skulle ta skada och läcka kan vatten inte ta sig vidare i konstruktion då även isolerskiktet är vattentätt. Foamglas är dyrare än traditionell cellplastisolering men ger en högre säkerhet mot vattenläckage och en bättre kvalitet för beträdbara ytor vilket alltid är en riskkonstruktion. Konstruktion i förhållande till akustik. Kulturhuset innefattar lokaler för ett antal skilda verksamheter, där lokaler för teater och musik angränsar till lokaler för personalutrymmen och bibliotek. I denna typ av byggnader kommer akustiken att ställa höga krav på konstruktionen. Både gällande dämpning av ljudtransmission samt stegljud. Håldäcksbjälklagen av betong är en relativt tung konstruktion som med en tunnare pågjutning av betong uppfyller höga ljudkrav. VVS- och klimatteknik Enligt Andersson & Hultmark PM dat 2014-06-26. Dimensionering Ventilation Beräknat luftflödesbehov (inklusive sammanlagring): Lokaler (utom kök och restaurang): 7 m³/s Kök och restaurang: 2 m³/s Kyleffekt Beräknad preliminär kyleffekt: 75 kw vid en dimensionerande utetemperatur på +25 C Värmebehov Värmebehovet har beräknats till Ventilation: Effektbehovet beräknas till 43 kw (VAV-styrning) Transmission 50 kw (18 W/m 2 ) Varmvatten: 7 kw Totalt värmebehov: 100 kw Vattenflödesbehov Vattenflödesbehovet har beräknats till 1 l/s. Om sprinkleranläggning ska installeras krävs ett vattenflöde på över 20 l/s. Ventilation Ventilationsanläggningen byggs upp med 2 st luftbehandlingsaggregat. Aggregat 1: För ventilering av lokalytor (utom kök och restaurang) installeras luftbehandlingsaggregat med roterande värmeväxlare, kapacitet 7000 l/s Aggregat 2: Till kök och restaurang installeras luftbehandlings aggregat med 12

Förstudie Göteborgs nya kulturhus i Bergsjön Teknik platt- eller batterivärmeväxlare, kapacitet 2000 l/s För det fall båda aggregaten placeras i ett gemensamt fläktrum är platsutrymmet ca 80 m 2 [8x10 m]. Det större aggregatet kräver en fri takhöjd på 3,5 m. Detta alternativ med ett gemensamt fläktrum är effektivt om man ser till drift och kostnad. Fläktrummet kan placeras på byggnadens tak. Kyl- och värmesystem Beroende på val av mål för energi och inomhusklimatet kan olika försörjningsalternativ vara aktuella. Här föreslås ett alternativ med bergvärmepumpanläggning. Fördelen med en sådan är att den producerar kyla under sommaren (uppvärmning av borrhålen) och på så sätt reducerar behovet av el till värmepumpen. Bergvärmepump: Effektbehov 100 kw. Berglagret utgörs av 13 borrhål placerade runt byggnaden med ett inbördes avstånd av ca 15 m. Bergvärmepumpen producerar såväl kyla som värme, med frikyla från berglagret sommartid. Platsbehov i byggnaden: 15-20 m 2 placeras företrädesvis på markplan med tillträde via dörr direkt utfrån. Alternativ till bergvärmepumpanläggningen beskrivs i PM:et. Yttre ledningar Inom det tänkta byggnadsområdet, framförallt i dess nordvästra del, finns befintliga markförlagda ledningar/kulvertar för fjärrvärme, vatten, spillvatten och dagvatten. Dessa ledningar/kulvertar måste läggas om innan byggnationen kan påbörjas. El/tele/data/transport Enligt ELK PM dat 2014-06-27. Följer EL AMA 12 El- och telesystem Förutsättningar för el-, tele- och optoservis samt mätaranordningar. Kanalisationssystem Kanalisation utförs i huvudsak med kabelstegar samt med dolda/ infällda rör i väggar, golv och ovan undertak. Kanalisation för ljudsystem ska utföras i arrangemang/festlokal. Kanalisation ska finnas mellan plats för mixerbord till plats för AV-utrustning samt till scenen i festlokalen och till studion. I kontor och mötesrum utförs kanalisationen med fönsterbänkskanaler. Elkraftsystem Förutsättningar för centralutrustningar, platsutrustningar, kraftmatningar och ledningssystem. Belysnings- och ljussystem Belysningen utformas för att uppnå god rumslighet och tydliggöra rummens funktioner. Den flexibla ljussättningen utarbetas företrädesvis med armaturer bestyckade med LED alt ljuskällor av energibesparande typ. Ljussättningen i byggnadens allmänna ytor skall enkelt kunna regleras och manövreras i samband med olika evenemang Installationsbussystem Nödbelysningssystem Branddetekterings- och brandlarmsystem Inbrottslarmsystem och överfallslarmsystem Entré- och passerkontrollsystem Transportsystem En personhiss ska installeras i byggnaden. Nödsignalsystem Ljudöverföringssystem - system med högtalare Kanalisation och kraftförsörjning för ljudsystem. Akustik Enligt Norconsult PM dat 2014-08-19. Verksamheten Verksamhetens behov bör analyseras noga med avseende på att hitta rätt installationsnivå på exempelvis teaterteknik. Dimensioner på lokal för Scenkonst är viktig, invändig höjd bör vara åtminstone 8 m med tanke på fri höjd under tross samt utrymme ovan tross. Ytterligare bör krav på störfrihet bestämmas mellan utrymmen med höga ljudnivåer och intilliggande utrymmen, både horisontellt och vertikalt. Ljudkrav Exempel på lämpliga ljudkrav kring utrymmen med höga ljudnivåer är att följa ljudklass B i SS 25268:2007. Dessa riktlinjer ger en god ljudmiljö som lämpar sig för kulturhus med blandad verksamhet. Blackbox och Studio/Övning bör förses med akustikpanel på del av väggyta samt en hel del spolgardiner för att reglera efterklangstiden. Utrymmen med höga ljudnivåer och/eller krav på hög ljudreduktion från andra utrymmen bör utföras enligt rum-i-rum princip. En flytande golvkonstruktion är då vanligt. För att undvika olika golvnivåer brukar man förbereda dessa utrymmen med en tunnare eller nedsänkt HD/F så att det flytande golvet hamnar i nivå med omkringliggande golv. Tak bör generellt förses med absorbent. Noterar att tak på plan 2 avses att målas och att absorbenter i huvudsak placeras på vägg. Hårda tak ger inte goda förutsättningar för en bra ljudmiljö med de aktuella rumshöjderna. Brandtekniska förutsättningar Enligt FSD PM dat 2014-08-13. PM är upprättat efter BBR 20. Generella förutsättningar för Byggnadsklass En byggnad i 3 plan innebär generellt brandteknisk byggnadsklass Br1. En Br1-byggnad medför generellt högre brandtekniska krav. Ett kulturhus i 2 plan innebär generellt brandteknisk byggnadsklass Br2. Placeras samlingslokal i Vk2B på plan 2 medför det att byggnaden klassas som byggnadsklass Br1. Verksamhetsklasser Inom kulturhuset kommer lokalerna utgöra flera olika verksamhetsklasser. Personalutrymmen utgör verksamhetsklass 1 vilket innebär att personer förväntas vara vakna och ha god lokalkännedom. Klassrum/undervisningslokaler utgör verksamhetsklass 2A vilket innebär att personer förväntas vara vakna men de förväntas inte ha god lokalkännedom samt att personantalet understiger 150 personer. Lokaler för fler än 150 personer utgör verksamhetsklass 2B vilket innebär många personer som förväntas vara vakna och som inte kan förväntas ha god lokalkännedom. Storkök med restaurang innebär lokaler som medför stor sannolikhet för brand och där en sådan brand kan få stora konsekvenser för utrymningssäkerheten. Biblioteket är en lokal som enligt Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning innebär en hög brandbelastning, över 1600 MJ/m 2. 13

Förstudie Göteborgs nya kulturhus i Bergsjön Teknik Personantal Totalt beräknas cirka 600-700 personer befinna sig i byggnaden under en dag. Dimensioneringen av utrymningsvägar och väg till utrymningsvägar ska baseras på det maximala antalet personer som kan förväntas befinna sig i lokalen/lokalerna samtidigt. Utrymning Gångavstånden inom utrymningsväg till trappa till annat våningsplan eller utgång som leder till säker plats ska inte överstiga 30 meter. Observera att principen med korridor med två vägar ut ej får tillämpas för Vk2B. I utrymningsväg där utrymningsmöjlighet endast finns i en riktning skall gångavståndet inte överstiga 10 meter för verksamhetsklass 1 och 2. Gångavstånd Maximalt gångavstånd är 45 meter i Vk1 och 30 meter i Vk2A och 2B. Sammanfallande utrymningsvägar ska multipliceras med 1,5 för Vk1 och 2 för övriga verksamhetsklasser. Brandcellsindelning Samma brandcell ska inte med undantag av trapphus och schakt omfatta utrymmen inom fler än två plan. Brandtekniska installationer Byggnaden ska förses med heltäckande automatiskt brandlarm enligt SBF 110:6. Miljökrav Det finns en uttalad ambition att kulturhuset skall byggas miljövänligt och energismart. Målsättningen är att det nya Kulturhuset planeras att projekteras och byggas för att klara miljöklassificeringen Miljöbyggnad klass Guld. För att klara en eventuell framtida certifieringsprocess gäller SGBC manual Bedömningsregler för nyproducerade byggnader för projektet. De krav som ställs för att uppnå Miljöbyggnad klass Guld framgår av Higabs Miljöplan. Syftet med att inordna projektet i en miljöklassificering är att minimera miljöpåverkan och säkerställa en god inomhusmiljö. Att bygga på detta sätt innebär att föreskriva sunda material som inte innebär några hälsorisker, vare sig för dem som bygger eller dem som ska bruka byggnaden. Goda möjligheter till närvaro/behovsstyrning av ventilation, värme och belysning bör säkerställas. Higabs Miljöplan för projektet, daterad 2014-06-03 behandlar dessa förutsättningar för material, energi, fukt och innemiljö, vatten och avlopp, avfallshantering mm. 14

Förstudie Göteborgs nya kulturhus i Bergsjön Ekonomi Ekonomi och Genomförande Investeringskostnaden Investeringskostnaden för kulturhuset är 125 miljoner kr. För kostnadsbedömningen gäller huvudtidsplanen med en tänkt byggstart 2017-03-01 och ca 15 månaders byggtid. Kalkylen har baserats på testlayouten daterat 2014-10-03. Testlayouten redovisas i denna förstudiehandling. Konstnärlig gestaltning ingår med 1 % av projektkostnaden. Mervärdeskatt ingår ej. Kostnadsbärare Kulturhuset är en byggnad som har förhållandevis hög andel kostnadsdrivande utrymmen, såsom arrangemangssal med teleskopgradäng, studio, keramikverkstad och flera kök. Särskild konstruktion och omfattande åtgärder avseende akustik krävs för att hantera att ljudintensiva rum och utrymmen (arrangemangssal, studio/övningsrum) ligger nära rum och utrymmen med höga krav på tyst miljö (mötesrum, bibliotek). Kulturhusbyggnaden är till stora delar en mycket öppen och transparent byggnad, både mot sin omgivning och inom byggnaden. Detta ställer höga krav på såväl glas och solavskärmning som brandtekniska förutsättningar. Dimensionering Byggnaden är i sin helhet dimensionerad för ett personalantal på 18 fasta arbetsplatser. Detta gäller samtliga ingående personalytor. Material och ytskikt Till grund för kostnadsbedömningen ingår följande ytskikt: Exteriör Sockel: Betong Fasad: Hyvlade plankor av gran, målas. Glaspartier: Metallglaspartier av aluminium mot norr och öster Sructural glazing på väster och söderfasad Tak: Ytskikt av papp Terrass plan 2: Beläggning av betongplattor i kombination med möjlighet till odling i pallkrakar eller liknande. Fasadarea Uppskattad total fasadarea = ca 1990 kvm, varav 940 kvm glas (45%), Markbehandling I kalkylen ingår en yta på 3 m runtom byggnaden för iordningställande med markbeläggning av betongplattor mot torgytan, samt gräs mot slänter i norr öster och söder. Interiör Ytskikt plan 1 Golv generellt: Golv i arrangemangssal: Golv i våtutrymmen: Väggar generellt: Väggar våtutrymmen: Hjärtvägg: Tak: Ytskikt plan 2 Golv generellt: Golv i våtutrymmen: Väggar generellt: Väggar i scenrum: Väggar våtutrymmen: Tak: Ytor testlayout: Betonggolv, vattenglasbehandlat. Plankgolv av gran på regel, timberexbehandlat. Klinker Gips, målas Kakel Träplankor av gran, målas. Vid behov, glespanel med ljudabsor bent bakom. Målas. Akustikdämpning dikt tak. Synliga installationer målas. Linoleum Klinker Gips, målas Akustikpanel Kakel Målas. Akustikdämpning dikt tak. Synliga installationer målas. BTA 2 820 m2 BRA 2 630 m2 Kalkyl testlayout Särskilda krav och förutsättningar För den framtagna testlayouten med en byggnad med lokalprogram på 2 630 m 2, som använts som underlag för kalkylen gäller: att byggnaden uppförs i högst 2 plan (Byggnadsklass Br2 map brand) att arrangemangssalen placeras på plan 1 (Byggnadsklass Br2 map brand) att ingen pålning eller bergsschakt behöver utföras för grundläggningen att endast en hiss behöver installeras att sprinkleranläggning ej behöver installeras Resultat och slutsats ekonomi Kalkylen visar att testlayouten kan inrymmas i budgeten på 125 mnkr. Dock ska den totala budgeten för byggnaden minskas med kostnaderna för verksamhetens inredning och utrustning, vilka uppgår till ca 10 mnkr. Detta medför att lokalprogrammet måste minskas med ca 350 m 2. Minskningen görs i nästa skede, inför arkitekttävlingen, och kommer därmed att utgöra underlag för tävlingsprogrammet. Bedömda byggnadsytor: BTA 2 430 m2 BRA 2 280 m2 Huvudtider Beräknade huvudtider under förutsättning att nödvändiga beslut tas är följande: 2014 kv. 4 Förstudiehandling klar 2014-11-18 2015 kv. 1 Beslut om arkitekttävling 2016 kv. 1 Beslut om upphandling och projekteringsstart 2017 kv. 1 Beslut om entreprenadupphandling bygg 2018 kv. 3 Beräknad driftsättning 15

Förstudie Göteborgs nya kulturhus i Bergsjön Risker och osäkerheter En grundläggande inventering av projektets risker har utförts. Riskfaktorer En riskfaktor är de stora och mycket skilda förväntningar som finns på det nya kulturhuset gällande yta, innehåll, arkitektur och ekonomi. Andra risker att hantera i det fortsatta arbetet är i hög grad kopplade till gången i beslutsprocessen och andra externa myndighetsbeslut. Ytterligare finns risker för överklaganden gällande detaljplanen och längre fram bygglovet. Det som slutligen kan påverka projektets kvalitet, tid och kostnader är marknadsläget när upphandlingar av entreprenader ska utföras. Nedan sammanfattas identifierade risker och osäkerheter som kan påverka projekts genomförande, kvalitet, tid och kostnader och som bör hanteras snarast där det är möjligt, i annat fall utredas och säkerställas i nästa skede. Generella risker Ökade/ändrade program- eller verksamhetskrav Fördröjning i beslut om genomförande Risk för överklagande av detaljplanen Risk för överklagande av bygglovet Finansiering av kringkostnader (trafikomläggning, torgyta mm) Finansiella läget på markanden vid tiden för upphandling Tillgänglighet till området (trafik, kommunikationer, tillfarter) under pågående byggtid Beroende av detaljplanen Om delar av detaljplanen ej genomförs, men önskemål om att kulturhuset ska byggas inom det anvisade området kvarstår uppstår problem. Samtliga förutsättningar är då förändrade gällande möjlig byggbar yta, placering av entréer för såväl publik och transporter, samt storlek på byggnadsarea. Förstudien måste då göras om. Grundläggning/geoteknik Programmet medger en byggnad i två plan utan källare, grundlagd utan pålning eller bergsschakt med placering enligt arkitektskisser dat 2014-10-03. Om någon förutsättning förändras finns risk att dessa parametrar påverkas. 16

Bilaga 5 PM resultat av konsekvensanalys för alternativa trafiklösningar Se separat pptx-bild Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 25 (26)

PM Resultat av konsekvensanalys för alternativa trafiklösningar, Rymdtorget Efter samrådet för detaljplanen har en konsekvensanalys genomförs för olika alternativa lösningar. Ta bort en mindre bergsknalle. Enkelriktning av trafiken. Ingen ny anslutning till norrut. Rundkörning anpassas efter dagens gatusträckning. Inga uppfyllnader av området, skjuts på framtiden vid fortsatt stadsutveckling. GC-tunnel kvar. Analysen har resulterat i ett alternativ som Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret och Fastighetskontoret står bakom bland annat med avseende på trafik, stadsmässighet och genomförande. Antalet parkeringsplatser som behövs löses inte inom planområdet. Tillfällig lösning i anslutning till planområdet är möjlig. Bilagor: - Alternativet ritat direkt på grundkartan - Kostnadskalkyl. Hämtning och lämning till förskolan utanför. Lastplats för transporter. Vid behov kan extra hållplats skapas. Ett hållplatsläge kan skapas. Alternativet i svart över illustrationsplanen från samrådet (under analysen kallat Alternativ 2b). /Therese Axenborg 2014-11-27