Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin: Verksamhetsplan 2014

Medicinska fakulteten Folkhälsa och klinisk Medicin Prefekten 2014-02-24 Sid 1 (19) Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin: Verksamhetsplan 2014

Sid 2 (19) Särskilt verksamhetsuppdrag till institutionerna Prefekten ska se till att alla lärare, vars lön till en del betalas med forskningsmedel, ansöker om externa medel och att institutionen har ett kollegialt system för granskning (mentorskap) av de ansökningar som skickas in. Att säkerställa att lärare söker och erhåller externa anslag bör ses som ett av institutionsledningarnas viktigaste uppdrag vad gäller forskning. Då fördelning av forskningstid i anställningen för en institutions lärare bestäms av prefekten, bör detta användas som instrument för att klara verksamhetsuppdraget som redovisas i den årliga verksamhetsplanen. Alla lärare som har en del av sin lön finansierad med ändamålsanslaget för forskning bör ha upprättat en plan för sin forskning. Det är därför rimligt att kräva att de använder sin forskningsplan till att sätta ihop en projektansökan (ingår som en del i arbetsuppgiften). Att ha en granskad forskningsansökan avsedd för exempelvis VR, minimerar arbetet med att söka medel även hos andra finansiärer. Folkhälsa och klinisk medicin genomför i januari/februari som ett första steg en inventering av vetenskaplig produktion, forskningsansökningar och erhållna forskningsanslag via en enkät till alla disputerade medarbetare. Denna inventering kommer sedan att ligga till grund för en gemensam åtgärdsplan. Nedan de delmål som fakultetsnämnden fastställt och som ska kommenteras av institutioner och programråd. 1. Ett universitet som gör det möjligt 1.1 Långsiktighet möjliggör högt risktagande Uppdrag till samtliga institutioner. 1.1.1 Fakulteten har utvecklat ett system för finansiering av högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar där anställningarna innehåller en dynamisk blandning av forskning och utbildning som främjar kvalitet. Hur arbetar institutionen för att åstadkomma högsta effektivitet i nyttjandet av institutionens FO- och GU-resurs? Delmål Analys Strategi Tidsplan Uppföljning Ansvarig Fakulteten har utvecklat ett system för högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar där anställningarna Institutionen välkomnar i princip den nya finansieringsmodellen. Vi vill samtidigt understryka att det inte ännu är De seniora medarbetare som nu är finansierade till 80% måste också i fortsättningen tillvarata sin potential att hämta hem forskningsanslag. I Kontinuerligt uppdrag Beviljade anslag Publikationer Antal FOansökningar Enhetschefer och prefekt

Sid 3 (19) innehåller en dynamisk blandning av forskning och utbildning som främjar kvalitet. möjligt att bedöma hur det i praktiken slår. Kan det finnas en motsättning mellan att söka maximera såväl forskning som utbildning. fortsättningen är ändå utmaningen betydande. För att frigöra sig från undervisningsåtaganden, krävs ytterligare finansiering. Alltså fortsatt starkt fokus på ansökningar! Samt på publikationer Uppdrag till samtliga Programråd. 1.2 Kreativa miljöer stimulerar till dynamiska möten 1.2.1 Fakulteten har utvecklat interaktiva fokusmiljöer för att befrämja gränsöverskridande möten mellan forskare/lärare, forskarstuderande, studenter och externa samverkansparter samt för att underlätta ny pedagogik. Delmål Analys Strategi Tidsplan Uppföljning Ansvarig Fakulteten har utvecklat interaktiva fokusmiljöer för att befrämja gränsöverskridande möten mellan forskare/lärare, forskarstuderande, studenter och externa samverkansparter samt för att underlätta ny pedagogik. 1.3. Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet Uppdrag till samtliga institutioner

Sid 4 (19) 1.3.1 Fakulteten har utvecklat ett system som möjliggör och premierar mobilitet och samverkan mellan universitetet och andra offentliga och privata aktörer. Hur arbetar institutionerna för att stimulera unga forskare att söka internationell postdoc? Kommentera nyckeltalen som gäller internationell postdoc och lärares längre forskningsvistelser (sabaticals). (Nyckeltal, bilaga 1.) Långvariga samarbeten med universitet globalt underlättar internationell postdoc. För den enskilda forskaren bidrar postdoc utomlands ofta till ett påtagligt mervärde som tydligt påverkar forskarens fortsatta karriär. Man inkluderas i nya forskningsnätverk regionalt och globalt vilket i sin tur bl.a. öppnar möjligheter att medverka i internationella forskningsansökningar, t.ex. EU-ansökningar. En preliminär inventering visar att en betydande del av institutionens mest framgångsrika forskare har en internationell postdocperiod i ryggsäcken, vars kontaktytor och samarbeten i sin tur kunnat bibehållas under den fortsatta karriären. Vi har hittills av ekonomiska skäl haft svårt att möjiggöra längre forskningsvistelser utomlands (sabbatical) för våra lärare/forskare, trots att värdet av denna typ av vistelser är tydligt. Däremot har kortare besök vid samarbetsuniversitet prioriterats, främst via pågående forskningsprojekt och undervisningssamarbeten. Genom nationella forskarskolan i allmänmedicin har doktorander möjlighet till pre-doc dvs att under sin doktorandtid få prova på en forskningsvistelse vid utländsk institution vilket har ökat intresset för en senare post-doc. Många doktorander får under avhandlingsarbetet besöka och/eller samarbeta med forskare i andra länder. Efter disputation ges ofta möjlighet att skriva ansökningar. Vid epidemiologi och global hälsa finns en Research Manager (arbetar numera del av sin tid för hela institutionen) som regelbundet uppmärksammar möjligheten att efter doktorsexamen planera för en internationell pos-doc period. Internationella post-doc fungerar som viktiga rollmodeller/förebilder för institutionens doktorander. - Planerade/tänkbara förändringar Den viktigaste utmaningen är att stimulera medarbetare som disputerat att fortsätta med sin forskning efter doktorandexamen. Det är ingen lätt uppgift. Exempelvis har enheten för Medicin 35 landstingsanställda läkare som disputerat, men som inte har någon universitetsanställning. Det finns anledning för institutionen att under året göra en särskild analys av vilka förklaringar som finns till att medarbetare inte fortsätter med forskning efter disputation och vad som de själva bedömer skulle kunnat bidra till större forskningsaktivitet för deras egen del. En viktig förklaring kan vara finansieringsfrågor: Det är därför angeläget att handledarna både nyttjar sina kontaktnät och försöka identifiera finansiering för eventuell postdoc, även om den inte behöver göras direkt efter disputation. Mentorar kan bidra med att fokusera på möjligheten till internationell postdoc. Enheterna behöver därför vidta åtgärder för att utveckla fungerande mentorskap. Många av institutionens disputerade medarbetare anger att en 2-årig internationell postdocvistelse inte är realistisk på grund av exempelvis familjeskäl eller läkartjänst, men att kortare

Sid 5 (19) (t.ex. 6 månader) utlandsperioder skulle vara möjliga. Därför finns det anledning för fakulteten att utveckla en modell där post-doc i Umeå kombineras med t.ex. 6 månaders arbete vid utländsk forskningsinstitution och där fakulteten öppnar möjlighet för de som har post-doc i Umeå att söka pengar för att finansiera de ytterligare kostnader som utlandsvistelsen innebär. Ökad uppmärksamhet på nödvändigheten att seniora forskare bistår yngre kollegor vid rådsansökningar till internationell postdoc. Vid vissa enheter kommer möjligheten att prövas att införa en rutin där alla doktorander under sitt sista år uppmuntras till att förbereda ansökan för internationell post-doc efter disputation, bl.a. genom vägledning kring finansieringsvägar. Det blir då i första hand en del i handledares och examinators roll inom ramen för de avslutande aktiviteterna under doktorandtiden. För att stimulera kollegorna bör enheterna rutinmässigt ordna aktiviteter där utgående och inkomande post-docs delar med sig av sina erfarenheter, t.ex. på personalmöten, enhetsdager, doktorandmöten, etc. Det långsiktiga värdet av sabbatical behöver lyftas fram för institutionens forskare liksom information om finansieringsmöjlighete (t.ex. UmU-s nya satsning, forskningsrådens och EU:s utlysningar). Vid medarbetarsamtal med lärare/forskare bör denna möjlighet lyftas. Hur arbetar institutionen för att nationella/internationella forskningsvistelser lyfts upp som ett viktigt moment i forskarutbildningen? Sedan årtionden finns vid Epidemiologi och folkhälsa ett etablerat program med så kallade sandwich-doktorander, d. v s doktorander med anställning inom någon organisation inom eller utom landet (t.ex. vid något utländskt universitet, vid Folkhälsomyndigheten eller Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman) men är inskriven som doktorand hos oss. Dessa doktorander vistas regelbundet i vår miljö, deltar i seminarier, kurser och forskarskolor och ger därmed mervärden till institutionen. Från institutionens sida bedöms dessa mervärde som angelägna. Men det är en viktig utmaning för såväl institutionen som för respektive enhet att tillse denna form av associering inte bara blir ett formellt arrangemang som inte ger institutionen några mervärden i retur. - Planerade/tänkbara förändringar? När doktorandens individuella lärandemål formuleras skall möjlighet till nationella/internationella forskningsvistelser lyftas och uppmuntras. Uppföljning bör göras vid det årliga samtalet med huvudhandledaren och examinatorn. Doktorander som har haft en sådan vistelse skall beredas möjlighet att berätta om denna erfarenhet vid doktorandmöten alternativt doktoranddagar för att sprida erfarenheter och inspiration. Hur arbetar institutionen för att få doktorander i universitetets forskarskola för offentlig sektor och företagsforskarskolan? Institutionen har hittills bara deltagit i enstaka diskussioner i detta avseende, men ännu inte åstadkommit ett positivt resultat i form av förslag till lämpliga doktorander

Sid 6 (19) Hur arbetar institutionen med samverkan med externa partners såsom landsting, kommuner och företag? Inom läkarutbildningen samarbetas med Västerbotens läns landsting och övriga landsting i norra regionen i all undervisning som institutionen är involverad i. Viktiga samarbeten pågår dagligen inom ramen för T10-projekthandledning, ALF, KFC samt ledningsgrupper vid NUS, gemensamma tjänster, adjungeringar och tjänsteköp (aktuellt för doktorander, post-doc och forskare/lärare). Institutionen har haft och har doktorander som är anställda av bl.a. landstinget i Västerbotten, Jämtland, Norrbotten, Västernorrland och Dalarna samt Umeå kommun. Dessutom bedrivs doktorandprojekt (delvis) finansierades av myndigheter som Naturvårdsverket, SMHI, Smittskyddsinstitutet, Livsmedelsverket osv. Här finns en tradition av aktivt samarbete med företag och landsting som möjliggör motfinansiering av ett flertal forskningsprojekt som bedrivs på enheten. Institutionen (via Epi) samarbetar med Regionförbundet i Västerbottens forskning och utvecklingsavdelning i syfte att utveckla ett långsiktigt samarbete, med Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen och andra nationella aktörer samt med en rad forskningsprojekt i Sverige och internationellt med företag involverade. 1.3.2 Fakulteten har en välutvecklad modell för regionalt engagemang. Hur arbetar institutionen för att åstadkomma att fler professorer, universitetslektorer och biträdande universitetslektorer erbjuds anställningar som kombineras med klinisk verksamhet även för andra yrkeskategorier än läkare och tandläkare? Inom ramen för samarbetsavtalet mellan VLL-s folkhälsoenhet och Epidemiologi och global hälsa finns medarbetare (t.ex. hälsoekonom) som kombinerat universitetsanställning med landstingsverksamhet. Möjligheten finns nu för utökning genom att uppmuntra medarbetare i Västerbottens läns landsting att söka de adjungerade lektorat som nu utlyses (för fysioterapeuter, mm). I de samarbetsdiskussioner som pågår med Region Västerbotten prövas möjligheten till kombinationstjänster mellan praktik och akademi. Samma diskussioner avses initieras med Umeå kommun inom skolans och socialtjänstens område, där evidensbaserade arbetsätt efterlyses. Mellan enheten för Yrkes- och miljömedicin och dess motsvarande landstingsklinik (AMM) diskuteras möjligheten till kombinationslösning med landstinget avseende bl.a. miljöepidemiologi/miljömätningar. Institutionen har under året fått klartecken till att medarbetare har möjlighet att fullgöra post-doc på halvtid med halvtids klinisk tjänstgöring. Här är det dock viktigt att GU-resurser tydliggörs så att landstingspersonal får möjlighet till förberedelsetid i anslutning till sina undervisningsuppdrag.

Sid 7 (19) Uppdrag till kliniska institutioner Institutionens kommentar. Hur arbetar institutionen för att engagera regionaliseringsorterna i arbetet att öka kliniskt patientnära forskning? Allmänmedicin har docenter som bedriver forskning på alla regionaliseringsorter och genomför en FoU-kurs (30hp) tillgänglig för sökande från hela regionen. Vid Allmänmedicins doktorand-handledardagar regionen deltar hela regionen vilket leder till ökad forskningsaktivitet. På samma sätt bedriver de regionaliserade medarbetare vid enheten för Medicin forskning i gemensamma, regionövergripande kohorter och projekt och ger därvid också stöd till T10- projekt. Viktigt att också involvera regionkollegorna i betygsnämnder och forskarhandledningskurser. Redan idag syns påtagliga resultat i form av ett starkt ökande antal doktorander på RLU-orterna. Research managern vid Epidemiologis och global har besökt några av regionorterna för att öka deras intresse och kapacitet vad gäller forskningsansökningar. Intresset stort och aktiviteteten hög. Återbesök planeras, liksom erbjudande till övriga regionaliseringsorter. Hur arbetar berörda institutioner för att öka forskningsverksamheten vid regionaliseringsorterna? Yrkes- och Miljömedicin har etablerat forskningssamarbete med Sundsvall (Yrkesmedicin) och Luleå (OLIN/ luftvägar), och har doktorander i Luleå och Sundsvall. Institutionen fortsätter med att uppmuntra landstingen att bidra till ytterligare adjungeringar (jfr Skellefteå, Sunderbyn) samt att hålla regionorterna informerade med inbjudningar till all gemensam fo-verksamhet, t.ex. i uppdragen för enheternas Forskarutbildningsgrupper. Studenter på master- och doktorandnivå som är verksamma och/eller har kontaktyter inom regionens sjukvård skulle framöver i ökad utstäckning kunna uppmuntras involvera sig i projekt som är patientnära med datainsamling lokalt. Genom att i ökad utsträckning än tidigare handleda läkarstudenter under deras uppsatsarbeten skulle följden kunna bli doktorandstudier med lokal bas i nästa steg. Delmål Analys Strategi Tidsplan Uppföljning Ansvarig Fakulteten har utvecklat ett system som möjliggör Dagsläget: För få postdoc Komplettera Postdocmodellen enligt Långsikigt uppdrag: Bör ses i ett 3-års- Antal kliniska postdocs och utlandsperioder Prefekt

Sid 8 (19) och premierar mobilitet och samverkan mellan universitetet och andra offentliga och privata aktörer. Alldeles för få vistelser vid utländska universitet ovanstående text. Fakulteten bör införa ett särskilt utlandsvistelsestöd för kliniska postdocs i Umeå perspektiv Fakulteten har en välutvecklad modell för regionalt engagemang. Omfattande VLLsamarbete. Den regionaliserade läkarutbildningen är mycket framgångsrik både för mer forskningen och förbättrat samarbete i sjukvården De regionaliserade medarbetarna borde också på nåt sätt få plats i olika fakultetsorgan Snarast Prefekt 2. Utbildning för gränslös kunskap Uppdrag till samtliga institutioner och programråd 2.1 Andelen helårsstudenter på avancerad nivå har ökat med 2 procent Institutionens kommentar: Underlaget enligt bilagan ofullständigt 2.2 Antalet utresande studenter har ökat till 160 personer Institutionens kommentar: Vi äger ej denna fråga. Noteras att Masterutbildningen i Folkhälsovetenskap ej finns redovisat i bilagan. 2.3 55 procent av antalet examensarbeten är externa Institutionens kommentar: Vi har svårt att bedöma detta, då externa är ett oklart definierat Hur tillser institutionen att samtliga examensarbeten läggs in i DIVA? Vi ser till tvärtom att examensarbetena inte läggs in i Diva, eftersom en del tidskrifter betraktar detta som publicering (och det är lätt att hitta på nätet), och då är det svårt att göra en artikel av ett

Sid 9 (19) examensarbete, vilket faktiskt är ganska vanligt. Alltså: vi betraktar det som olämpligt att examensarbetena läggs in i Diva. Det enda som läggs in i Diva är titel, författare och institution. Ansvarig för detta är kursadministratören på T10 (Ullabritt Gidlund). 2.4 Minst 50 % procent av de interna examensarbetena är knutna till pågående forskning. Hur tillser/mäter institutionen att examensarbetena är knutna till pågående forskning? Vår kvalificerade bedömning, baserad på samråd med en av projektkoordinatorerna, är att >80 procent av alla examensarbete är knutna till pågående forskning (det krävs för mycket resurser om man skall ordna ad hoc-uppsatser). Några siffror om detta samlas dock inte in. För att få ett exakt besked i frågan skulle projektkoordinatorerna kunna rapportera knytningar till pågående forskning för varje termin i samband med att man läser och bedömer projektdeklarationerna. Svårigheten blir väl att avgränsa pågående forskning, ett litet luddigt uttryck. Ansvarig för en sådan uppföljning skulle kanske kunna vara kurssamordnaren för T10 (numera Clas Ahlm). Uppdrag till samtliga institutioner och programråd 2.5 Kvaliteten på utbildningarna vid fakulteten är hög och de examinerade studenterna är attraktiva på arbetsmarknaden. Hur arbetar institutionen/programrådet med kvalitetsfrågor? I huvudsak via rekrytering av kompetenta lärare samt via kollegial samverkan. Institutionens enheter har regelbundna lärarmöten, där utbildningens kvalitet på olika sätt belyses vid varje tillfälle. Hur säkerställer institutionen och programrådet att studenternas synpunkter rörande undervisningens kvalitet beaktas? Via student council (MPH), studeranderepresentanter i programråd och via enkäter. Uppdrag till samtliga programråd Att utreda hur alumnerna på olika utbildningar ser på sin utbildning. Uppdrag till samtliga institutioner och programråd 2.6 Möjliggöra för att lärarkraft kan användas för mer individualiserad utbildning och till mera kontakttid mellan studenter och lärare. Hur arbetar institutionen och programrådet med att utveckla IT-ledd undervisning för att på så sätt möjliggöra mer individualiserad utbildning kontakttid mellan studenter och lärare?

Sid 10 (19) Inom läkarprogrammet har mycket stora insatser gjorts för att studenterna ska ha tillgång till inspelade föreläsningar. Den regionaliserade läkarutbildningen präglas i påtaglig grad av just en mer individualiserad undervisning med ökad kontakttid mellan studenter och lärare (som också är en fråga om skala) Uppdrag till samtliga institutioner 2.7 Antalet meriterade och excellenta lärare har ökat. Hur arbetar institutionen för att tillse att möjligheter ges för dess lärare att utvecklas till meriterade och excellenta lärare? Institutionen kommer jobba särskilt med denna fråga under det kommande året. En av de lärare som i år fick utmärkelsen meriterad lärare arbetar vid vår institution. Än så länge är dock konceptet meriterade och excellenta lärare relativt okänt vid institutionen. Delmål Analys Strategi Tidsplan Uppföljning Ansvarig Andelen helårsstudenter på avancerad nivå har ökat med 2 procent Vi kan ej påverka läkarprogram met. För MPH däremot är målsättningen realistisk MPH: Aktivare marknadsfö ring nationellt, inom EU. Samt fortsatt information om stipendiem öjligheter I år Studierektor MPH Enhetschef Antalet utresande studenter har ökat till 160 personer Svårt påverka inom programmen 55 procent av antalet examensarbete n är externa Oklar definition av externa Handledare är vanligen affilierade till UmU Minst 50 % procent av de interna examensarbete na är knutna till pågående forskning. Idag ca 80%

Sid 11 (19) Kvaliteten på utbildningarna vid fakulteten är hög och de examinerade studenterna är attraktiva på arbetsmarknade n. Våra utbildningar är alla mycket efterfrågade och arbetsmarknadsläget gott Möjliggöra för att lärarkraft kan användas för mer individualiserad utbildning och till mera kontakttid mellan studenter och lärare. Idag finns hela medicinarutbildningens föreläsningar utlagda, ca 120 st Följs upp av kurssamordnare Kursansvarig Institutionen involverad på nästan alla terminer Antalet meriterade och excellenta lärare har ökat Ej slagit igenom. Vi har 1 av 2 på fakulteten hittills Uppmuntra ansökningar och informera Under året Enhetschefer Prefekt 3. Forskning som spränger gränser Uppdrag till samtliga institutioner 3.1. Fakultetens andel av nationella och internationella anslag erhållna i konkurrens har ökat. Institutionens kommentar Hur arbetar institutionen för att antalet publiceringar ökar i högrankade tidskrifter? Hittills inte ägnat denna fråga tillräcklig uppmärksamhet - Planerade/tänkbara förändringar Första steget blir att informera alla medarbetare om vilka tidskrifter som är högrankade. Var sätter ni målet för er institution? Målet är att under en 3-årsperiod öka andelen högrankade med 10%

Sid 12 (19) - Hur arbetar institutionen med att i sin forskning använda våra unika biobanker och register? Institutionens forskare och medarbetare har i stor utsträckning deltagit i uppbyggnaden av de mest unika registren. En betydande del av den forskning som bedrivs vid institutionen nyttjar dessa register. Under hösten 2014 genomför institutionen/epidemiologi och global hälsa forskarutbildningskursen Registerforskning i samarbete Registercentrum Norr. 3.2. Högre kvalitet (inte nödvändigtvis volym) på publikationer genererade vid fakulteten mätt som ökat antal citeringar och publicering i high impact tidskrifter (alternativ nivå 2 enligt den Norska modellen). - Hur arbetar institutionen för att öka kvaliteten på publikationer? Första steget blir att informera alla medarbetare om vilka tidskrifter som är högrankade. 3.3. Ökad andel forskare med egna externa anslag erhållna i nationell/internationell konkurrens. - Hur arbetar institutionen med att öka antalet medarbetare som söker externa anslag? - Folkhälsa och klinisk medicin genomför i januari/februari som ett första steg en inventering av vetenskaplig produktion, forskningsansökningar och erhållna forskningsanslag via en enkät till alla disputerade medarbetare. Denna inventering kommer sedan att ligga till grund för en gemensam åtgärdsplan. - Vid enheten för Epidemiologi och global hälsa arbetar Research Manager Karl-Erik Renhorn just med att ge stöd till ansökningar främst fokuserade på större anslagsgivare. Renhorn bedriver bland annat workshops för att stärka forskarnas ansökningskompetens. Sedan hösten 2013 finansierar institutionen del av Renhorns lön så att han också kan bistå forskare vid institutionens andra enheter. - Planerade/tänkbara förändringar - Ytterligare initiativ kommer att tas när vår enkät (se ovan) är analyserad och diskuterad 3.4. Universitetet/fakulteten har ett system för att identifiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur. Vilken typ av större infrastruktur/apparatur finns vid institutionen? Institutionen förfogar över/har tillgång till en omfattande forskningsstödjande infrastruktur i form av register och resurser: KFC Monicaregistret SIMSAM VIP

Sid 13 (19) DiabNorr OLIN PsoReg Riks-Stroke PAH-registret - Hur är användandet av dessa organiserat? Varje register har sin styrgrupp som avgör om utlämnade kan ske och som bokför vilka som nyttjar det och vad som utlämnats, givet godkännade av Regionala Etikprövningsnämnden - Vilka är tillgängliga för forskare utanför institutionen? I princip alla, förutsatt att de uppfyller de krav som respektive register har - Planerade/tänkbara förändringar? För närvarande förbereds samordning mellan VIP och Biobanken vad gäller utlämnadebeslut Nyttjar institutionens forskare större nationella/internationella infrastrukturplattformar, i så fall vilka? Metabolomics och SciLifeLab Är det någon infrastruktur/apparatur/plattform som idag saknas, men som skulle gagna forskningen vid institutionen ifall den fanns tillgänglig? En mycket angelägen förstärkning när det gäller registerforskningens infrastruktur är en senior Epidemiolog/statistiker med stor metodkompetens Delmål Analys Strategi Tidsplan Uppföljning Ansvarig Fakultetens andel av nationella och internationella anslag erhållna i konkurrens har ökat. Vi är ganska bra men kan mycket bättre Ge stöd till mer omfattande ansökningar vid Reseach Manager Under året Årligen Enhetschef Prefekt Initiera system med kollegial reviewprocess inom

Sid 14 (19) enheterna Högre kvalitet (inte nödvändigtvis volym) på publikationer genererade vid fakulteten mätt som ökat antal citeringar och publicering i high impact tidskrifter (alternativ nivå 2 enligt den Norska modellen). De flesta känner ej till vilka tidskrifter som mäts som high impact Informera om vilka tidskrifter som på norska listan finns i grupp 2 Snarast Årligen Enhetschef Prefekt Ökad andel forskare med egna externa anslag erhållna i nationell/ internationell konkurrens. Vi är ganska bra men kan mycket bättre Ge stöd till mer omfattande ansökningar vid Reseach Manager Under året Årligen Enhetschef Prefekt Initiera system med kollegial reviewprocess inom enheterna Universitetet/ fakulteten har ett system för att identifiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur. Epidemiologens Research Manager ger stöd också till övriga enheter, främst via workshops ach assistans vid internationella ansökningar Ökat antal ansökningar av högre kvalitet, granskade innan submittering via ett internt reviewsystem inom varje enhet Försök med olika modeller för interna reviews påbörjas Årligen Prefekt Enhetschef 4. Attraktiv forskarutbildning skapar konkurrenskraft Uppdrag till samtliga institutioner. 4.1 Förbättrad rekrytering av doktorander

Sid 15 (19) Nyckeltal, bilaga 9 Kommentar: Hur arbetar institutionen med rekrytering av doktorander (utlysning, intervjuer, information vid anställning etc)? Dagens system är i princip väl fungerande med annonsering, bedömning av ansökningar och intervjuer av de mest intressanta personerna. - Planerade/tänkbara förbättringsåtgärder gällande rekrytering i syfte att tillse att det är de mest lämpade individerna som antas till utbildning på forskarnivå? Bäst kvalitetskontroll fås vid rekrytering av personer som redan är kända sedan tidigare från läkarutbildning eller masterprogram och där bl.a. uppsatsarbete genomförts under handledning av någon av våra medarbetare. Det samma gäller även när personer rekryteras från andra utbildningar (t.ex. omvårdnadsprogrammen) och där vi, eller kända kolleger, haft han om uppsatshandledningen. En annan väg till kvalitetskontroll är rekrytering av doktorander från väl etablerade forskningssamarbeten, där personens egenskaper och kapacitet är väl känd. Naturligtvis kan också bedömning av lämplighet också inkludera aspekter som relaterar till om den fortsatta karriären är inriktad på forskning/undervisning vid universitetet eller karriär utanför akademin Nationella forskarskolor stimulerar ett förhöjd kvalitetstänkande också i rekryteringsfasen, eftersom presumtiva kandidater därmed underkastas en särskild bedömning och därmed också försök att förutse individens förutsättningar och lämplighet som forskare. Som bekant har vid t.ex. enheten för Medicin tillämpats en modell, där potentiella forskarstuderande får en "prövotid", inkluderande produktion av ett första arbete, innan doktorandanmälan kan ske. Detta leder till att den formella doktorandtiden förkortas och att doktorander inte tar i anspråk den anbefallda 4-åriga doktorandtiden, vilket i sin tur då tolkas som en kvalitetsbrist på fakultetsnivå. Institutionen bedömer, trots risken att bli ifrågasatt på grund av den förkortade genomströmningstiden, att modellen med prövotid för kliniker kan försvaras. Risken är annars att vi bygger ytterligare hinder för rekrytering av kliniskt verksamman läkare till forskning. - Hur arbetar institutionen för att öka intresset för forskning bland grundutbildningsstudenter? Enheterna arbetar med olika insatser utifrån sina förutsättningar: Gemensamt försöker enheterna visa upp sin forskning på ett tydligare sätt. Forskande lärare har särskilda möjligheter att på ett intressant sätt inkludera sin forskning i undervisningen. En del studenter får särskild boosterdos att prova på forskningsuppgifter via korta anställningar (sommarjobb, amanuensjobb) osv att. Men den kanske viktigaste möjligheten har är att bjuda in studenter till samarbete med enheternas forskargrupper i samband med att studenterna ska välja T10- projekt.

Sid 16 (19) - Planerade/tänkbara förbättringsåtgärder? En större samverkan mellan de mindre och större enheterna inom institutionen skulle kunna underlätta för de mindre enheterna att mobilisering forskningsintresse bland grundutbildningsstudenter. Institutionen kommer att förbättra informationen på sin hemsida för att därigenom öka synligheten ifråga om forskning och därmed för T-10-projektmöjligheter. En flaskhals är bristen på tillgängliga handledare för studenternas projektarbeten. Genom att t.ex. bredda kretsen av handledare till att i högre grad inkludera icke universitetsanställda forskande kollegor får fler träning att handleda samtidigt som ytterligare ämnesområden kan tillföras För att stimulera forskningsintresse kan kortare sommarkurser fungera som aptitretare: Epidemiologi och global hälsa önskar därför återinföra sommarkursen Field Research Methodology (en 2-veckroskurs som genomfördes under nära 20 år men som upphörde främst pga. medelbrist) som tog avstamp i globala hälsofrågor och lyfte fram såväl kvantitativa som kvalitativa forskningsmetoder, samt varvade teoretiska avsnitt med hands on dataanalys, skrivande, mm. Kursen fungerade som en entry-point och nådde såväl studenter inom grundutbildningar som yrkesverksamma från många discipliner, både i Sverige och globalt. Via dessa kurser har ett stort antal (senare) framgångsrika studenter rekryterats, både till masterprogram och också forskarutbildning. Ett omtag i detta avseende är önskvärt, under förutsättning att finansieringsfrågorna kan lösas. Medicinska fakultetens årliga translationella forskningsmässa, som avser att underlätta kontakt mellan forskare och intresserade studenter, är ett tillfälle där Institutionen borde vara tydligt representerad. Det borde vara möjligt att systematiskt erbjuda studenters från fakultetens grundutbildningar projektarbeten vid institutionens samtliga enheter, samt forma en arbetsmodell där handledare och studenter genomför gruppaktiviteter som i sin tur kan avlasta handledare. 4.2 Förbättrad kvalitet i utbildningen på forskarnivå. Hur tillser institutionen att doktoranderna får en bra vetenskaplig skolning och miljö (internationalisering, seminarieverksamhet, Journal Clubs, tillräcklig kritisk massa etc)? Vid institutionen finns 2 nationella forskarskolor: Forskarskolan i Allmänmedicin och Forskarskolan i Global Hälsa. Bägge fungerar på ett utmärkt sätt och ger en omvittnat god vetenskaplig skolning och erbjuder en kreativ forskarutbildningsmiljö till studenterna. Varje enhet en omfattande verksamhet med antagningsseminarier, seminarieserier, inklusive journal club, gästlärare, gästföreläsare och många internationella och svenska samarbeten. Institutionen tillämpar en relativt frikostig policy för att motivera studenter att åka på kurser och konferenser etc. Forskarutbildningen ligger på enhetsnivå. Enheten för Medicin och enheten för Epidemiologi och global hälsa härbergerar omkring eller mer än 60 doktorander vardera. Risken finns att doktorandprojekten har så stor variation att det hela upplevs som spretigt och utbytet för den

Sid 17 (19) enskilde därför blir mer begränsat. Genom att successivt utveckla antagningsseminarier och doktorandverksamhet är det möjligt att bidra med t.ex. metodmässiga mervärden av nytta för många. En särskild utmaning härvidlag är att finna former för att involvera regionens doktorander. I takt med att antalet doktorander växer på regionaliseringsorterna, växer behoven att utveckla praktiskt genomförbara arbetsmodeller, t.ex. gemensamma internat där alla doktorander inbjuds att delta. Epidemiologi och global hälsa har en motsvarande utmaning att involvera de nära 2/3 utländska doktoranderna så att också de känner delaktighet i enhetens arbete. Vid olika typer av seminarier uppmuntas doktorander delta och bjuds in att vara aktiva; både som presentatörer och frågeställare. Ofta är det nationella och internationella gäster som bidrar både via seminarier och i diskussioner i fikarummet. För att styra upp denna del av verksamheten utses en senior samordnare (=professor), med ettårsmandat, för seminarieserier. Även om doktoranderna uppmuntras presentera sina arbeten på både nationella och internationella konferenser, bedöms externa presentationer vara alltför lågprioriterat i forskarutbildningen. - Planerade/tänkbara förbättringsåtgärder? Inom områden där forskningsaktiviteten är liten finns risken att doktoranden blir ensam inom sitt område och att den mer övergripande vetenskapliga skolningen marginaliseras. FUN/FUT har initierat en process med övergripande teman där målsättningen är att doktorander och handledare ska arbeta över institutionsgränser när det gäller seminarieverksamhet, kursutveckling etc. Några av Institutionens enheter är nu aktiva inom temat Den jämlika hälsan som hittills bedöms som en givande erfarenhet med har stor potential för framtiden. Ett problem som alla enheter möter är att närvaron vid seminarierna inte är så hög alla gånger. Ett sätt att möta detta problem kan vara att öka antalet inbjudna gästforskare. Ett annat problem är att seminarieaktiviteter krockar med andra angelägna evenemang. En tydligare samordning inom enheterna gynnar alla. Om dessutom tekniska lösningar utvecklas så att digitala distanslösningar underlättas kan seminarierna fungera som kreativa miljöer, som man regelmässigt kan delta ifrån distans. Hur går doktorandernas årliga uppföljning till vid institutionen? Vi följer de riktlinjer som finns vid fakulteten. Alla doktorande som är aktuella för uppföljning får information om detta i god tid. Doktoranden träffar sedan sin(a) handledare och diskuterar igenom fakultetens mall för uppföljning. Administratör samlar in blanketter och påminner de som ej lämnat in. Studierektor för forskarutbildningen går sedan igenom alla uppföljningsblanketter och tar kontakt med doktorand/handledare där det finns oklarheter eller problem. Doktorander uppmanas också att träffa sin examinator i samband med den årliga uppföljningen, men det sker inte alltid. Det formella mötet blir måhända kortfattat utbyte av information om doktorandernas utveckling och tidsplan. Den verkliga uppföljningen sker i handledar-/forskargruppen.

Sid 18 (19) - Planerade/tänkbara förbättringsåtgärder? Idealet är att handledarteamet inklusive examinatorn samlas för genomgång av mål och process och vidtar ev åtgärder utifrån detta. Minst ett årligt möte med examinator bör göras obligatoriskt. Än så länge oklart om/hur de individuella inlärningsmålen stärker utbildningen. En utvecklad diskussion, som både involverar doktorander och handledare, kan möjligen belysa frågan och eventuellt leda fram till förslag till åtgärder. Delmål Analys Strategi Tidsplan Uppföljning Ansvarig Förbättrad rekrytering av doktorander Skräpta kvalitetskrav men inte självklart behov av ökad volym Fler och yngre läkare prioriteras Pågående Andel läkare under 45 bland doktorander Enhetschef Förbättrad kvalitet i utbildningen på forskarnivå. Forskarskolor T-10 viktigt FUT-initiativ för tematisk samverkan i doktorandutbildning Fler kliniska ämnen för T- 10-projekt Tydligare systematik vid granskningsseminarier Succesiv utveckling Årlig uppföljning av antal kliniska T-10- projekt Enhetschef Prefekt Foutbildningkurs i Registerforskning 5. Det goda och effektiva universitetet 5.1. Verksamhetsstödet vid universitetet ger ett bra stöd åt ledare på alla organisatoriska nivåer och verkar i ett sammanhängande system. Fakultetens hållning är att universitetets strategiska råd för administration bör ges i uppdrag att utreda vilka administrativa uppgifter som idag utförs av lärare som kan flyttas till administrativ personal på fakultets- och institutionsnivå. Uppdrag till samtliga institutioner och programråd

Sid 19 (19) Institutionerna och programråden ska redovisa vilka administrativa arbetsuppgifter som de avser flytta från lärare och forskare till kompetent administrativ personal för att avlasta lärare och forskare så att de får mer tid för undervisning och forskning. Delmål Analys Strategi Tidsplan Uppföljning Ansvarig Verksamhetsstödet vid universitetet ger ett bra stöd åt ledare på alla organisatoriska nivåer och verkar i ett sammanhängande system. Omodernt och tidskrävande att så många viktiga formulär är pappersbaserade. Vi behöver gå från analoga till digitala lösningar för Att gå från det analoga till det digitala är en universitetsgemensam uppgift! Bör påbörjas snarast Alla medarbetare ser och gläds när formulären blivit digitala FEK Universitetsledningen Insamlingsstiftelserna - Doktorandansökan, årsuppföljning, mittseminarium, disputation - EPN - Insamlingsstiftelsens ansökningar Det skulle spara tid för både forskare och administratörer och sannolikt även ge fler ansökningar