Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

Relevanta dokument
Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet

Bedömning inför psykoterapi. Föräldrarna

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Våld i nära relationer

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Hur påverkas utveckling och hälsa av att utsättas för svåra påfrestningar i barndomen?

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019

Barn som riskerar att fara illa

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Barn utsatta för våld i Sverige

Traumarelaterade tillstånd hos barn. Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut Biträdande enhetschef BUP Traumaenhet.

BARNFETMABEHANDLING OCH

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Barns utsatthet att förstå och förändra. Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Klicka här för att ändra format

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2014

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

Handboken VÅLD socialtjänstens och hälsooch sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Ann Jönsson

Utbildning BHV juridik

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö

Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Kan man bli sjuk av ord?

Bedömning inför psykoterapi. Inledning Sammanhang

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Bedömning inför psykoterapi

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Första linjen för barn och unga vid psykisk ohälsa

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer

Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

Förord. Linköping 9 april Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Anmäl vid misstanke om barn far illa

Att ställa frågor om våld

Hur arbetar Folktandvården med barn som far illa? Eva-Karin Bergström Folktandvården Västra Götaland

VÄCK DEN BJÖRN SOM SOVER

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2012

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

Anmälan När, hur och sen då?

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

AD/HD hos flickor. Køpenhamn Svenny Kopp M.D. Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Upptäckt av våld mot barn, skydd och stöd

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2012

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Tidiga och samordnade insatser

Selektiv mutism och dess behandling

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Då lyssnade hon äntligen på oss barn

Barn som far illa ur ett barnperspektiv

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Barn som upplever våld kopplingar till ohälsa tecken på utsatthet att ställa frågor och agera på svar

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare

Implementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se

Bästa platsen att växa upp på

Möt mig på vägen! Ann Drottberger, Irene Andersson

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Pass C3 Självskadebeteende

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan

NEUROFEEDBACK. -En metod för att behandla traumatiserade patienter? Farzad Pakzad Stavanger 7 Juni 2019

Barn som far illa & våld i nära relationer

Ansökan Terapikolonier barn/ungdom 2018

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Transkript:

Bedömning inför psykoterapi Barnet 3

Bedömning av barnets psykosociala situation, inklusive trauma För att få en viktig pusselbit i förståelsen av barnet För att bedöma om det är psykoterapi eller andra åtgärder som behövs nu För att få underlag för psykoterapeutiska bedömningar kring teknik, mål etc.

Informationskällor Föräldrar - anamnessamtal, SDQ Skolan - SDQ till läraren Barnet samtal, bild, Jag tycker jag är, skattningsformulär (använd sparsamt)

Traumascreening - bakgrund SoS 2014 Våld - Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. SoS rekommenderar: Frågan om våld ska lyftas i samtliga ärenden i BUP och MVC Till våld räknas: omsorgssvikt, våld i familjen, fysisk barnmisshandel, sexuella övergrepp

Våldsutsatta barn i hälso- och sjukvården (RB 2012) Ojämn kunskapsnivå grundutbildningarna saknar perspektiv på utsatta barn Få verksamheter screenar och registrerar Anmäler till socialtjänst alltför sällan - ex. ALB: anmälan i mindre än 50% av fallen trots diagnos bmh/sö - ex. tandvård: 90% hade oro för utsatthet men endast 20% anmält

Intressanta studier på BUP Reigstad et al (2006) - Norge Stor diskrepans mellan diagnosticerad bmh/sö (<2%) jämfört med självrapporterad utsatthet (klinisk grupp 12-18 år, 60%) 25% av barnen rapporterade om mer än en typ av övergrepp Samband: Sexuella övergrepp - depression, suicidrisk Våld - utagerande symtom, missbruk

Intressanta studier på BUP, forts. Hedtjärn, Hultmann och Broberg (2009) BUP Gamlestaden - Göteborg Införde rutinfrågor om våld i familjen 2008 Frågan ställdes inte i 30% av fallen Formulär + erfarenhet underlättade Uppgifter om våld i 1/5 av fallen (vid start) 2015 uppgifter om våld i ca 50% av fallen

Symptom och diagnoser Sviktande självkänsla, koncentrations- och inlärningssvårigheter, somatiska problem, tillbakadragenhet, sömnsvårigheter, trots, ångest, oro, språkstörningar, självskadebeteende, sexualiserat beteende, ätstörningar, självmordstankar, fobier etc. D.v.s vanliga symptom och diagnoser som även kan ha annan grund. Vanligaste diagnoser hos utsatta barn: ADHD, Depression, Ångest, Beteendestörning, PTSD (Pelcovitz et al, 2000)

Vad kan vi göra för att upptäcka? Utveckla sätt att ställa rutinfrågor om våld och utsatthet till såväl barn som föräldrar Hjälpmedel - rutin: - LITE A (Svedin 2002; Broberg &Hultmann, 2014) - Traumahändelser mini (BUP Elefanten, 2014) Hjälpmedel vid vetskap om trauma: - TSCC (Briere, 1999; Svedin & Nilsson, 2011) - TSCYC - - - -

Hur kan man fråga? Öppna frågor Känner du sig trygg i förskolan/ skolan, hemma etc? Hur bråkar ni i er familj, vilka bråkar, vad handlar bråken om, är det några som slåss, hur slutar bråken, vad händer efter? Det kan hända olika saker med barns kroppar, både roliga och sköna och konstiga eller skrämmande

Bedömningens tre faser (Røed Hansen) 1. Inledningsfas - Ge barnet tid att utforska och pröva sig fram, erbjud olika material ex. sandlådematerial, teckning/målning. - Barnet i fokus - Låt barnet hitta sin kommunikationsform som får utvecklas mellan barn och terapeut - Ge barnet tid att hitta sitt eget rum - Utforska reparationssekvenser

Bedömningens tre faser (Røed Hansen) forts. 2. Utveckling av dialogen - Dialogen blir en ram inom vilken barnet berättar sin historia - Hur den utvecklas är individuellt/unikt för varje barnterapeutpar utifrån relationen och terapeutens bedömning

Bedömningens tre faser (Røed Hansen) forts. 3) Avslutning av mötet - Bedömningsperioden knyts ihop. Barnet ska får tillbaka något kring vad det varit med om och kring terapeutens förståelse av problemet på barnets nivå som gör det möjligt för barnet att fråga eller förmedla sina tankar kring det som sagts

Sammanfattning av bedömning Vem bär den psykiska smärtan? Föräldern? Barnet? Skolan? Hur är förälderns inställningen till att arbeta i en psykoterapi? Finns stödjande/stjälpande omgivningsfaktorer för en psykoterapi? Går barnets problematik att förstå i ett dynamiskt perspektiv? Kan barnet använda sig av terapi?

Skriftlig sammanfattning av bedömning Utredningsdata : namn, datum Vad utredningen baseras på (ex. metoder, anamnes, formulär, klin.iakttagelser etc.) Frågeställning/Anledning till att man sökt psykoterapi Kort sammanfattning av anamnes - aktuell situation och bakgrund Sammanfattande bedömning av hur man har förstått barnet och problematiken Rekommendationer (terapi? i vilken form?)