Perifert inlagd central venkateter (PICC-line)

Relevanta dokument
PICC-line Skötsel & hantering

PICC-line Skötsel & hantering Onkologiska kliniken, US Linköping

PICC-line Skötsel & hantering Onkologiska kliniken, US Linköping

PICC-line Skötsel & hantering

Clinicum. Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer TUNNELERAD CVK Region Östergötland

Tunnelerad central venkateter

Clinicum. Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer ICKE TUNNELERAD CVK. Region Östergötland

Central venkateter - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg

Central venkateter icke tunnelerad (CVK)

Handhavande av subcutan venport och piccline på vuxna patienter Ambulansverksamheten

PICC-line Skötselanvisning

SKÖTSELVÄG- LEDNING. Groshong nxt PICC-line. Patient/vårdgivarinformation. Namn. Groshong PICC - enkellumen - dubbellumen.

Anette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1. Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab

Subkutan venport (SVP)

Kommentarer till Power point presentation. PERIFERT INLAGD CENTRAL VENKATETER (PICC-line)

ICD-10 kod: Kön:Alla Ålder: Vuxna och äldre

Information om din PICC-line

Utfärdande PE: Regionsövergripande Sökord: Central venkateter, CVK Giltig from:

Perifer venkateter (PVK) - barn - praktiskt handhavande

PICC-line - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg

Perifer venkateter-praktiskt handhavande

Vårdrutin 1 (5) Central venkateter Gäller för: LiV. Central venkateter (CVK)

Vårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Gäller för: LiV. Subcutan venport. Venportsystemet består av: Allmänt

Standardvårdplan för patienter med Central venkateter (CVK)

Perifer venkateter-praktiskt handhavande

SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK

Riktlinjer PVK 2012 Revidering

Picc-line i Dalarna. Merja, Anders och Ewa Lungmottagningen. Jeanette, Lena och Paula Blodmottagningen

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 1

Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E

Arbetsbeskrivning för: Venport Handhavande i sluten och öppen vård S Y F T E. Skapa ett säkert inläggande och användande av venportar.

Infarter. Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland

Central venkateter CVK

Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E

Perifer venkatetersättning. 1. Perifier venkateter & dess delar

Central venkateter. Gäller för: Anestesikliniken. Utförs på: Anestesikliniken Växjö

Regional riktlinje för central venkateter (CVK) för korttidsbruk, vuxna patienter

Dialys - Central dialyskateter (CDK)

PICC-line, perifert inlagd central venkateter

Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna. Nov 2012 Margareta Edvall

Handhavande av centrala och perifera infarter på Hematologiska kliniken

Kateterisering av urinblåsan (man)

LÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Kateter rutin - Picc-line - neonatal

Klinisk omvårdnad: Kliniska Färdigheter

Central venkateter, CVK, hantering inom slutenvård vuxen

Detta styrdokument gäller vanlig CVK, således ej tunnelerad CVK med subkutan kuff, subkutan venport eller CDK.

DELEGERING SONDHANTERING

Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter

Intraosseös infart. IVAK Piteå

1922 användes IO som axess på människa första gången. Andra världskriget: > 4000 patienter behandlades med hjälp av IO axess.

MiniONE Information för brukare

Celsite implanterbara injektionsportar

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Infarter - journaltabell Gäller för: Region Kronoberg

Bedömningsunderlag för metoden intravenös injektion i CVK

Mini-One Den lilla mjuka knappen

Intramuskulär injektion (i.m.)

DELEGERING RIK. Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad.

Innehållsförteckning 1 Remiss Material Före punktion Utförande Felvärde Komplikationer Vem får utföra?...

Intraosseös infart gällande rutin

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Cvk (central venkateter) - riktlinjer för neonatal

New. perfusafe2. Maximal säkerhet Minimal profil

CVK skötsel och hantering, IVAK Piteå Sjukhus

Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter

Kontrastdefekter i Vena Cava kan misstolkas som tromber när de i själva verket beror på dålig blandning av kontrasten.

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Stenextraktion Percutan

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Cytostatikahantering

Intraosseös nål. Gäller för: Region Kronoberg. Utförs på:

Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter

Intravenös infusionsbehandling. Anna Willman Sjuksköterskans ansvarsområde vid infusionsbehandling

Celsite Implanterbara injektionsportar

Tunnelerad epidural/intratekal(spinal)kateter för långtidsbruk

VRI Vårdrelaterade infektioner

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

VÄRT ATT VETA OM INJEKTIONSVENTILER Margareta Troeng, leg ssk Hematologi- och koagulationskliniken Skånes universitetssjukhus

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Patienten/anhörig informerad om vård enligt SVP. Dokumentation av parametrar i övervakningskurva och VD 10. Signering av läkemedel i VD 7

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Flocare Gastrostomikateter. Ersättningskateter med invändig fixeringsballong och utvändig fixeringsplatta

Riktlinje för sårvård i Halmstad kommun

Den 24 augusti Svårigheter att administrera sondnäring Etiska överväganden, exempelvis vid terminalvård. Upprättad: Version :1

Intraosseös infart EZ-IO vuxna patienter, Akutkliniken Solna

DELEGERING LÄKEMEDELSPLÅSTER

Trombolys av artärocklusion, SÄS

Provtagning för blododling, information till vårdenhet

CVK, CDK eller Subkutan venport inläggning - lokal anvisning Barn

Neulasta. som stöd för kemoterapi. Patientinformation

Inläggning och skötsel av thoraxdrän

Epiduralanalgesi för postoperativ smärtlindring på vårdavdelning. Gäller för: Anestesikliniken

NEFROSTOMI Information och tips!

DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD

Antibiotika-beredning av injektion/infusion

KAD-bara när det behövs

Anvisning för skötsel av galldränage i hemmet

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

ADMINISTRERING OCH PRAKTISKA RÅD

ANE LÄK Venportar-Inläggning, skötsel och komplikationer

Transkript:

Dok-nr 04362 Författare Version Anette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-10-05 Perifert inlagd central venkateter (PICCline) En centralvenös infart har en kateterspets som mynnar ut i en central ven, vanligtvis vena cava superior, vid eller i övergången till hjärtats högra förmak. PICC-line är en centralvenös infart inlagd via någon av överarmens vener, v. Basilika, v. Brachialis, v. Cephalica (Bild 1). PICC-line har använts i USA sedan 1970-talet och introducerades i Storbritannien i början av 1990-talet och i Sverige 1999. Inläggning av PICC-line görs vanligtvis av specialutbildade sjuksköterskor. Kateterspetsläget ska alltid verifieras, antingen med röntgen eller med annan godkänd teknik, t.ex. EKG, innan katetern används. Kateterns externa del är synlig utanför kroppen, på överarmen, där den hålls på plats av en särskild fästanordning som täcks med ett transparent semipermiabelt förband. En PICC-line kan användas till administrering av alla typer av läkemedel och vätskor som cytostatika, antibiotika, parenteral nutritionsbehandling, blodprodukter samt blodprovstagning. Urval av PICC-line katetrar PICC-line katetrar finns med en eller flera lumen och i storlekar från 1 French och uppåt. De finns med öppen kateterspets, med ventilfunktion i spetsen (Groshong) och med ventilfunktion i kateterns konnektordel (Power PICC Solo). Ventilens funktion tillåter både in- och utflöde. Om den inte utsätts för tryck hålls katetern stängd för utflöde av blod eller inflöde av luft. Ingen av dessa katetrar är därför försedda med avstängningsklämmor till skillnad från PICC-line katetrar med öppen spets. Riktlinjer - medicinska Sida 1/20 3. Allmänheten

Indikationer för inläggning av PICC Administrering av Cytostatika Antibiotika Blodprodukter Parenteral nutrition Smärtlindring Vätsketerapi Dåliga eller förväntat dåliga vener När perifer administrering är kontraindicerat Tillstånd som inte tillåter central access via vena subclavia eller vena jugularis Stickfobi hos patienten Medel- till långvarigt behov av intravenös behandling (upp till ca 1 år), det vill säga ofta lämpligt i till exempel adjuvanta och palliativa situationer Kontraindikationer för inläggning av PICC Sår, infektion eller trombos i armen (andra armen kan då vara tänkbar) Eksem vid planerat insticksställe (annat insticksställe kan då vara tänkbart) Nedsatt cirkulation, nedsatt känsel eller svullnad i armen, till exempel på grund av mastektomi med körtelutrymning eller strålbehandling (andra armen kan då vara tänkbar) Patienten vill simma eller styrketräna under behandlingsperioden Patient som kan ha svårt att ansvara för en venös access med extern del Patient med känd njursjukdom som har eller riskerar att komma att behöva dialysfistel Inga synliga eller palpabla vener (ej kontraindikation vid ultraljudsledd inläggning) Allergi mot katetermaterialet Beställning PICC-line läggs in på Onkologiska klinikens vårdavdelning måndag-torsdag 08.00-16.00 med möjlighet till 5 inläggningar per dag. Vid akut behov kontakta PICC-line teamet, Onkologiska kliniken, på sökare 96253 Remiss i Cosmic till Onkologiska kliniken Remiss Val av centralvenös infart Förberedelser inför inläggning av PICC-line Patienten behöver inte vara fastande inför ingreppet, utan uppmanas att dricka lite extra för att få bra venfyllnad Ingen provtagning nödvändig inför ingreppet Hudtvätt genomförs av båda armar samt armhålor med desinfekterande tvål (Descutan/Hibiscrub) på morgonen inför ingreppet. Denna procedur upprepas i samband med ingreppet Håravkortning av hårväxt i armhålorna Rena kläder inläggningsdagen, renbäddad säng om patienten är inlagd och transporteras i sängen Kontrollera med patienten eventuell medicinering med antikoagulantia (ingen kontraindikation) eller allergi mot lokalanestesi Riktlinjer - medicinska Sida 2/20 3. Allmänheten

Rutin efter inlagd PICC-line Det kan uppstå en liten blödning från instickstället de första timmarna efter ingreppet. Tryckförband anläggs därför över insticket. Detta avlägsnas antingen senare samma dag eller efter någon dag beroende på om patienten är inlagd på vårdavdelning eller återkommer för poliklinisk behandling Konsultationsremiss skrivs i Cosmic till berörd vårdcentral för veckovis omläggning av PICC-line Informationsbroschyr för patient/vårdgivare lämnas till patienten. Dokumentera patientdata, kateter-id samt kontaktinformation på broschyren (länk till informations broschyr) Handhavande av PICC-line Endast läkare eller leg. sjuksköterska som är väl förtrogen med hur en PICC-line skall hanteras får handha eller avlägsna en PICC-line. Undersköterskor med särskild delegering kan utföra omläggning. Handhavandet sker med samma aseptik respektive sterila teknik som övriga centralvenösa infarter. Omläggning av PICC-line Film som visar tillvägagångsätt vid sterilomläggning av PICC-line Omläggning av PICC-line sker en gång per vecka samt vid behov. Vid omläggning görs en bedömning av den yttre kateterdelens längd för att försäkra sig om att katetern inte har glidit ut eller in. Läs och jämför journalanteckningen från inläggningstillfället. Material Klorhexidinsprit 5 mg/ml. Vid allergi mot klorhexidin används 70% etanol Undersökningshandskar Engångs plastförkläde Sterila handskar Sterilt omläggningsset Steril duk Sterila kompresser 7,5cm x 7,5cm, 1-2 förpackningar Sterilt transparent semipermeabelt förband, 2 st. Steril suturtejp. Behövs inte om PICC-line är permanent fixerad med SecurAcath. Sterilt StatLock PICC Plus förband. Behövs inte om PICC-line är permanent fixerad med SecurAcath. Steril förfylld Luer lock spruta fylld med 10 ml NaCl 9 mg/ml. Endast om katetern använts och ska genom spolas. Eventuellt sterila öronpinnar och NaCl 9 mg/ml om instickstället är blodigt Sterilt injektionsmembran om byte är aktuellt Etikett märkt Centralvenös infart Skyddsstrumpa Handhavande vid omläggning av PICC-line Tillämpa basala hygienrutiner Informera patienten Sänk patientens huvudända om patientens tillstånd medger detta Avlägsna kläder och skyddsstrumpa som täcker PICC-line förbandet Handdesinfektion Ta på undersökningshandskar vid behov Riktlinjer - medicinska Sida 3/20 3. Allmänheten

Avlägsna det gamla förbandet utifrån och in mot instickstället, använd stretchteknik. Var försiktig så att inte katetern dras ut. Ta bort suturtejpen vid instickstället och inspektera instickstället. Gör en bedömning av den externa kateterdelens längd, undvik att kontaminera katetern. OBS! Använd de svarta centimeter markeringarna på katetern för att underlätta mätningen Ta av handskarna och kassera tillsammans med det gamla förbandet Handdesinfektion Desinficera uppdukningsbordet Handdesinfektion Ta på sterila handskar Lägg en steril duk på uppdukningsbordet Riktlinjer - medicinska Sida 4/20 3. Allmänheten

Duka upp materialet med steril metod, två personer Fyll på Klorhexidinsprit 5 mg/ml i omläggningssetet och på kompresserna Om synligt blod vid instickstället, häll NaCl 9mg/ml på kompress och öronpinnar Lägg ett sterilt underlägg under patientens arm Om synligt blod tvättas det bort med NaCl 9 mg/ml och skall torkas torrt mekaniskt innan desinfektion sker Tvätta mekaniskt instickstället med Klorhexidinsprit 5 mg/ml, inifrån och ut med god marginal. Tvätta katetern fram till StatLock förbandet samt förbandets låsanordning. Låt lufttorka i 2 minuter Fixera katetern någon millimeter under instickstället med ny steril suturtejp Fatta den externa kateterslangen med en kompress indränkt med Klorhexidinsprit 5 mg/ml. Rengör mekaniskt den externa slangen och låt kompressen ligga kvar. Riktlinjer - medicinska Sida 5/20 3. Allmänheten

Öppna låsportarna på StatLock förbandet. Från och med nu är omläggningen höggradigt ren eftersom StatLock förbandet som inte är sterilt avlägsnas med de sterila handskarna. Lyft katetern försiktigt ut ur förbandet och lägg den åt sidan. Observera att katetern nu endast hålls på plats av suturtejpen Avlägsna StatLock-förbandet. Alkohol kan underlätta att förbandet lossnar. Tvätta huden där förbandet suttit med god marginal med Klorhexidinsprit, mekanisk rengöring. Tvätta även suturvingens och kateterns undersida. Låt lufttorka minst 2 minuter. Riktlinjer - medicinska Sida 6/20 3. Allmänheten

Applicera hudskyddsmedlet som medföljer Statlockförbandet på huden där förbandet ska fästas. Låt medlet torka helt innan förbandet fästs på huden. Fäst kateterns suturvinge i det nya StatLock förbandets piggar OBS! Pilarna på förbandet skall peka mot insticket och texten på suturvingen ska vara synlig. Stäng förbandets låsanordning. Riktlinjer - medicinska Sida 7/20 3. Allmänheten

Avlägsna skyddspapperet från förbandet och applicera StatLock på huden med en sida i taget. Täck instickstället och StatLock förbandet med sterilt transparent semipermeabelt förband. Insticket ska vara centrerat och StatLock förbandet täckt med lite marginal. Om PICC-katetern används i samband med omläggning byts injektionsmembranet och systemet genomspolas enligt de följande fyra punkterna. Fatta kateterns externa del med en kompress indränkt med Klorhexidinsprit 5 mg/ml Avlägsna det gamla injektionsmembranet och låt kompressen ligga kvar under slangen Desinficera kateteröppningen mekaniskt med Klorhexidinsprit 5 mg/ml i 15 sek och invänta torktid minst 30 sek Applicera ett NaCl 9 mg/ml fyllt sterilt injektionsmembran på katetern och spola sedan systemet med minst 20 ml NaCl 9 mg/ml. Mekanisk spolning med pulserande teknik rekommenderas. Forcera aldrig spolning om motstånd känns Riktlinjer - medicinska Sida 8/20 3. Allmänheten

Om PICC-katetern inte ska användas ska även den externa katetern täckas. Vik den externa slangen uppåt, lägg en kompress runt konnektor för att undvika skav på huden och täck sedan hela den externa delen med ett transparent semipermeabelt förband. OBS! Undvik att dubbla lager förband över insticket då detta gör att förbandet förlorar sin semipermeabla funktion Märk förbandet med etikett Centralvenös infart, datum, signatur och kateterns externa längd. Täck hela förbandet med en skyddande tubgasstrumpa över förbandet. Anpassa storlek för att undvika stas Handdesinfektion Dokumentera Omläggning av PICC-line, permanent fixerad med SecurAcath SecurAcath är ett trubbigt litet ankare som läggs subkutant i PICC-line kateterns ingångshål i samband med inläggande av PICC-line. Katetern ligger i en skåra i fästanordningens bottenplatta och låses fast med ett lock. Detta ankare gör att PICC-line katetern ligger fixerad och kan inte oavsiktligt rubbas ur läge. Material omläggning av PICC-line, permanent fixerad med SecurAcath Klorhexidinsprit 5 mg/ml Undersökningshandskar Engångs plastförkläde Sterila handskar Sterilt omläggningsset Steril duk Sterila kompresser (7,5cm x 7,5cm) 1-2 förpackningar Riktlinjer - medicinska Sida 9/20 3. Allmänheten

Sterilt transparent semipermeabelt förband, 2 st. Steril förfylld Luer lock spruta fylld med 10 ml NaCl 9 mg/ml. Endast om katetern använts och ska genom spolas Eventuellt sterila öronpinnar och NaCl 9 mg/ml om instickstället är blodigt Sterilt injektionsmembran om byte är aktuellt Etikett märkt Centravenös infart Skyddsstrumpa Handhavande vid omläggning av PICC-line, permanent fixerad med SecurAcath Tillämpa basala hygienrutiner Informera patienten Sänk patientens huvudända om patientens tillstånd medger detta Avlägsna kläder och skyddsstrumpa som täcker PICC-line förbandet Handdesinfektion Ta på undersökningshandskar vid behov Avlägsna det gamla förbandet utifrån och in mot instickstället Ta av undersökningshandskarna och kassera tillsammans med det gamla förbandet Handdesinfektion Desinficera arbetsbordet Ta på sterila handskar Lägg en steril duk på uppdukningsbordet Duka upp det sterila materialet med steril metod, två personer Häll Klorhexidinsprit 5 mg/ml i omläggningssetet och på kompresserna Om synligt blod vid instickstället, häll NaCl 9 mg/ml på kompress och öronpinnar Lägg ett sterilt underlägg under patientens arm Inspektera instickstället Handdesinfektion Fatta den externa slangen med en kompress indränkt med Klorhexidinsprit 5 mg/ml. Rengör mekaniskt slangen och låt kompressen ligga kvar Om synligt blod tvättas det bort med NaCl 9 mg/ml och skall torkas torrt mekaniskt innan desinfektion sker Tvätta huden vid insticksstället inifrån och ut, mekanisk rengöring Riktlinjer - medicinska Sida 10/20 3. Allmänheten

Tvätta katetern, SecurAcath och suturvingen med Klorhexidinsprit 5 mg/ml. Lyft katetern rakt uppåt ca 45 grader, vrid eller rotera inte Tvätta undersidan av SecurAcath, katetern och suturvingen samt tvätta resterande hud där förbandet suttit. Låt lufttorka minst 2 minuter. Riktlinjer - medicinska Sida 11/20 3. Allmänheten

Applicera transparent semipermeabelt förband med insticket centrerat och SecurAcath täckt med god marginal. Var noggrann med att lägga SecurAcath diagonalt med katetern Märk förbandet Centralvenös infart, datum och signatur Omläggningen avslutas på samma sätt som PICC-line med StatLock Handdesinfektion Vilande PICC-line Omläggning och inspektion av instickstället 1 gång per vecka. Genomspolning med NaCl 9 mg/ml endast när katetern använts. Injektion och infusion i PICC-line Material för injektion Klorhexidinsprit 5 mg/ml Undersökningshandskar Engångs plastförkläde Rena kompresser Minst 2 förfyllda Luer lock sprutor med 10 ml NaCl 9 mg/ml för genomspolning före och efter injektion Injektionsmembran och trevägskran för eventuellt byte Påse för avfall Fakir Tillvägagångssätt Tillämpa basala hygienrutiner Informera patienten Kontrollera patientidentitet och ordination Desinficera injektionsmembranet med med Klorhexidinsprit 5 mg/ml, mekanisk gnuggning under 15 sekunder samt invänta torktid 30 sekunder Håll kvar kompressen med desinfektion under injektionsmembranet/trevägskranen hela tiden du manipulerar med systemet Kontrollera alltid att kateterspetsen är placerad i blodbanan genom att injicera NaCl 9 mg/ml, aspirera sedan försiktigt tills det kommer blod några millimeter in i kateterslangen Administrera läkemedel enligt ordination via yttre trevägskranen. Spola systemet med NaCl 9 mg/ml mellan läkemedel. Avsluta med minst 20 ml NaCl 9mg/ml Vid administrering av cytostatika kopplas två trevägskranar till kateterns inre injektionsmembran. Adapter till slutet system kopplas till den yttre trevägskranen och injektionsmembran till den inre kranöppningen Riktlinjer - medicinska Sida 12/20 3. Allmänheten

Efter avslutad infusion av potenta läkemedel ska 10 ml blod aspireras bort innan den centralvenösa infarten genomspolas med minst 20 ml NaCl 9 mg/ml. Byte av trevägskran/injektionsmembran sker om dessa inte går att spola synligt rena Alla läkemedel som ges samtidigt kontinuerligt i samma lumen i en centralvenös infart måste vara kompatibla Handdesinfektion Dokumentera Infusionspump med ocklusionslarm Användning av infusionspump med ocklusionslarm vid infusion i centralvenösa infarter minskar risken för problem med ocklusion. Infusionspumpen ger ett konstant flöde i infarten oavsett om patienten är sängliggande eller är uppe och går. Larmet gör att personal eller patient blir uppmärksam på en eventuell ocklusion. Byte av infusionsaggregat Vid kontinuerlig infusion ska infusionsaggregat bytas var 72:a timme. Infusionsaggregatet byts alltid efter läkemedel som inte kan blandas med efterföljande infusion. För hematologiska patienter ska infusionsaggregat bytas var 12:e timme vid kontinuerlig infusion. Blodprovtagning Vid provtagningen används antingen vaccutainer system eller 10 ml spruta. Tillvägagångssätt vid blodprovtagning Ta fram material och provtagningsunderlag Tillämpa basala hygienrutiner Informera patienten Kontrollera patientidentitet Desinficera injektionsmembranet med med Klorhexidinsprit 5 mg/ml, mekanisk gnuggning under 15 sek samt invänta torktid 30 sek Håll kvar kompressen med desinfektion under injektionsmembranet/trevägskranen hela tiden du manipulerar med systemet Kontrollera alltid att kateterspetsen är placerad i blodbanan genom att injicera NaCl 9 mg/ml, aspirera sedan försiktigt tills det kommer blod några millimeter in i kateterslangen Aspirera 5-10 ml blod som kasseras som slask Tag önskade blodprover via yttre trevägskranen, spola direkt igenom katetern med NaCl 9 mg/ml. Ta sedan hand om proverna Byt injektionsmembran/trevägskran om dessa inte går att spola synligt rena Spola systemet med minst 20 ml NaCl 9 mg/ml Blododling Blododling ur centralvenös infart tas antingen för att patienten är svårstucken eller vid misstanke om kateterrelaterad infektion. Vid misstanke om kateterrelaterad infektion tas blododling samtidigt inom 15 minuter både perifert och ur den centralvenösa infarten. Detta kallas parad blododling eller blododling med tidsskillnad. För att styrka förekomst av kateterrelaterad infektion bör odling på blod taget ur centralvenös infart vara positiv (med samma bakterie) > 120 minuter före växt i perifer blododling. Riktlinjer - medicinska Sida 13/20 3. Allmänheten

Läkemedelskoncentrationsprov Läkemedelskoncentrationer bör inte tas från centralvenös infart om det aktuella läkemedlet administrerats via infarten, eftersom det då finns en risk att få falskt höga värden. Rådgör med ansvarig läkare. Dokumentation All dokumentation avseende centralvenösa infarter av olika slag ska enligt patientdatalagen (SFS 2008:355) dokumenteras och signeras i patientjournalen av den läkare eller sjuksköterska som utfört handlingen. I Region Östergötland skall inläggning, komplikationer och borttagande av centralvenös infart dokumenteras i specifika mallar i Cosmic. Detta för att kunna ta fram statistisk data som är av nytta i patientsäkerhetsarbetet. Övriga åtgärder dokumenteras under in-och utfarter i Cosmic. Mallar i Cosmic för dokumentation av centralvenös infart Centralvenös infart - inläggning Centralvenös infart - komplikationer Centralvenös infart - borttagande Injektion av röntgenkontrastmedel med autoinjektor Allt fler av dagens PICC-line katetrar är godkända för högtrycksinjektion/-infusion med exempelvis kontrastvätska. Detta skall tydligt framgå på katetern. Se alltid tillverkarens rekommendationer för uppgift om maximalt flöde och tryck. Vid vissa röntgenundersökningar använder man en högre hastighet än 5ml/sek. och då kan inte PICCline användas för kontrastinjektion Kontrasttillförsel med automatinjektor i CVK och PAC Avlägsnande av PICC-line Material för avlägsnande av PICC-line Klorhexidinsprit 5 mg/ml Undersökningshandskar Engångs plastförkläde Rena kompresser Transparent semipermeabelt förband Handhavande vid avlägsnande av PICC-line, fixerad med StatLock Tillämpa basala hygienrutiner Informera patienten Sänk patientens huvudända om patientens tillstånd medger detta. Risken för luftemboli vid avlägsnande av PICC anses mycket låg Patienten bör ligga med armen i 90 ut från kroppen då PICC-line avlägsnas Avlägsna kläder och skyddsstrumpa som täcke PICC-line förbandet Handdesinfektion Ta på undersökningshandskar vid behov Avlägsna allt förband Tvätta huden vid insticket samt runt om med god marginal med Klorhexidinsprit 5 mg/ml Dra långsamt ut katetern, med ett hudnära grepp om katetern Applicera en torr dubbelvikt kompress och semipermeabelt förband över insticket. Ingen kompression nödvändig. Förbandet kan avlägsnas efter ett par timmar Inspektera att kateterspetsen är intakt Riktlinjer - medicinska Sida 14/20 3. Allmänheten

Eventuellt odling av kateterspetsen om detta är ordinerat Handdesinfektion Dokumentera Material för avlägsnande av PICC-line, permanent fixerad med SecurAcath Eventuellt kan bedövning med Emla plåster läggas över insticket 1 tim. innan borttagande. Klorhexidinsprit 5 mg/ml Undersökningshandskar Engångs plastförkläde Ren trubbig sax Rena kompresser Transparent semipermeabelt förband Handhavande vid avlägsnande av PICC-line, permanent fixerad med SecurAcath Tillämpa basala hygienrutiner Informera patienten Sänk patientens huvudända om patientens tillstånd medger detta. Risken för luftemboli vid avlägsnande av PICC anses mycket låg. Patienten bör ligga med armen i 90 ut från kroppen då PICC-line avlägsnas Avlägsna kläder och skyddsstrumpa som täcker PICC-line förbandet Handdesinfektion Ta på rena undersökningshandskar Avlägsna allt förband Tvätta huden vid insticket samt runt om med god marginal Fatta HOLD -fliken på fästanordningens lock med ena handens tumme och pekfinger för att stabilisera SecurAcath Lossa locket från basen av SecurAcath genom att greppa tag i GRIP -fliken Riktlinjer - medicinska Sida 15/20 3. Allmänheten

Dra långsamt ut katetern, med ett hudnära grepp om katetern Inspektera att kateterspetsen är intakt Tryck med en kompress över insticket för hemostas Om insticket är täckt av en krusta eller hudrester, håll en NaCl-indränkt kompress över insticket någon minut för att mjuka upp vävnaden Använd en trubbig sax och klipp SecurAcath basen till två delar längs den blå fåran Den subkutana delen av ankaret är format som två L, 5 mm åt vart håll under huden i instickstället Tryck på instickstället med ett finger på den ena ankardelen, detta håller vävnaden stilla och tillåter den flexibla ankardelen att lossna utan att skada vävnaden Riktlinjer - medicinska Sida 16/20 3. Allmänheten

Avlägsna ankardelarna, ett i tagen, med ett snabbt ryck Applicera kompress och semipermeabelt förband över insticket Eventuell odling av kateterspetsen om detta är ordinerat Handdesinfektion Dokumentera Komplikationer efter inläggning Blödning Det är vanligt att det sipprar lite blod runt insticket den första eller de första dagarna. Detta är normalt och leder sällan till någon åtgärd. Informera patienten om detta för att förhindra onödig oro. Om det blöder mer än små mängder eller längre än några dagar bör inläggande enhet kontaktas. Mekanisk flebit i överarmen Första veckan efter inläggningen kan patienten få en retning från blodkärlets insida, mekanisk flebit. Symtom kan vara smärta, svullnad, rodnad eller värmeökning i överarmen. Detta kan förebyggas genom att applicera mild värme på överarmen 3-4 gånger dagligen den första veckan. Behandling vid mekanisk flebit är värme och analgetika med paracetamol och/eller NSAID. NSAID-gel kan vid behov appliceras lokalt på överarmen. Infektion är ovanligt, men måste alltid uteslutas som differentialdiagnos. Vid flebit/tromboflebit som inte svarar på upp till en veckas värmebehandling, görs en individuell avvägning mellan besvärens grad, trombosmisstanke och behovet av att ha katetern kvar. Samråd med ansvarig läkare. Katetern kan användas trots mekanisk flebit. Trombos och lungemboli Symtom på trombos på samma sida som PICC-line katetern sitter kan vara ödem i arm, skuldra, nacke eller ansikte. Eventuellt vidgade vener i armveck, överarm, skuldra och hals, beroende på trombosens utsträckning. Rodnad och smärta över kärlsträngarna kan förekomma. Behandling med antikoagulantia ges enligt lokala riktlinjer och efter läkarordination. Katetern kan ofta sitta kvar, om patienten har behov av den. Lungemboli i samband med PICC-line är ovanligt. Symtom på lungemboli kan vara nytillkommen eller ökad andfåddhet, bröstsmärtor som kan vara andningsrelaterade, hjärtarytmi inte sällan förmaksflimmer. I enstaka fall yrsel och svimning, ofta i kombination med subfebrilitet. Ventrombos kateterassocierad Riktlinjer - medicinska Sida 17/20 3. Allmänheten

Ocklusion Svårigheter att aspirera blodretur eller att injicera/infundera i en centralvenös infart kan vara orsakat av följande. Mekaniska orsaker Avstängningsklämmor och trevägskranar är stängda Knick på infusionsslangen Icke fungerande injektionsmembran Kateterspetsen ligger an mot kärlväggen Åtgärd Be patienten att vrida på huvudet, sträcka på halsen, prova olika sidolägen, sitta eller ligga Be patienten hosta, djupandas, krysta, lyfta armen på PICC-sidan Spola, om det går, med ytterligare 20-40 ml NaCl 9mg/ml, utan att forcera mot motstånd Fibrin beläggning/-strumpa i och runt kateterspetsen Vanligt förekommande i alla centralvenösa infarter. Tecken på detta är att det går att injicera/infundera men inte att aspirera i infarten. Fibrinbeläggning kan verifieras med kontraströntgen. Åtgärd Trombolys med alteplase (Actilyse) som ska vara ordinerat av läkare. Indikation och tillvägagångssätt finns i FASS. Fettocklusion orsakad av parenteral nutrition Tecken på detta är tilltagande svårigheter att injicera/infundera och aspirera. Åtgärd Steril Etanol 40 % -70 % kan användas för att lösa upp fett. Etanol är skadligt för polyuretan som är det vanligaste katetermaterialet och ska därför användas med försiktighet och endast efter ordination av läkare. Läkemedelsutfällning i katetern om inkompatibla läkemedel blandas Tecken på detta är svårigheter att injicera/infundera och aspirera. Åtgärd Instillation i katetersystemet av natriumhydroxid eller saltsyra, beroende på läkemedlets surhetsgrad. Behandling endast efter ordination av läkare Infektioner En centralvenös infart innebär en infektionsrisk. Noggrann aseptik vid inläggning och handhavande minskar infektionsrisken. Bakterier binds lätt till katetermaterial och det fibrin som ofta täcker kateterns yta. Lokal infektion i en centralvenös infart orsakas oftast av Staphylococcus aureus eller koagulansnegativa stafylokocker, exempelvis Staphylococcus epidermis. Båda förekommer Riktlinjer - medicinska Sida 18/20 3. Allmänheten

på huden och kan föras in vid inläggning och hantering. Bakterier kan också föras in längs kateterns utsida via insticket. Ibland sprids infektionen till blodbanan och leder till systemisk infektion. Var observant på följande infektionssymtom Lokal infektion: rodnad, svullen och eller öm hud omkring insticket. Var eller vätskebildning från insticket Systemisk/generell infektion, sepsis: feber och eller frossa, allmänpåverkan Infektionsdiagnosen måste ofta baseras på en sammanvägning av symtom, kliniska fynd och laboratoriedata. Åtgärd Vid lokal insticksinfektion kan oftast katetern behållas och infektionen behandlas framgångsrikt peroralt. Allmän sårodling tas alltid från insticksstället. Hantera för övrigt infektioner som tros ha samband med PICC-line på samma sätt som infektioner relaterade till andra centralvenösa infarter. Kärlkateterrelaterade infektioner Luftemboli Vid inandning uppstår ett undertryck i centrala vener. Om en centralvenös infart hanteras felaktigt, till exempel att kranar lämnas öppna, eller vid materialfel kan luft sugas in i blodbanan och orsaka luftemboli. Kateter med ventilfunktion minskar risken för luftemboli. Symtom på luftemboli är: andnöd, bröstsmärtor, illamående, svag och hastig puls samt blodtrycksfall. Åtgärder vid misstanke om luftemboli Stäng infarten Sänk sängens huvudända till planläge eller lägre Lägg patienten på vänster sida så att eventuell luft stannar i höger kammare Övervaka patienten noggrant, ta kontroller enligt MEWS Tillkalla ansvarig läkare omgående Extravasal injektion eller infusion För att förhindra extravasal injektion/infusion ska alltid kateterns funktion kontrolleras innan läkemedel tillförs. Vid brott på katetern som kan uppstå mellan insticksställe och kateterns ingång i venen eller om kateterspetsen inte är centralt belägen och ligger an mot kärlväggen, kan extravasal injektion/infusion uppkomma. Symtom Smärta Brännande känsla Svullnad Blek hud Kyla Sänkt dropphastighet Ökat injektionsmotstånd Sämre blodretur Läckage ut på hud eller förband Riktlinjer - medicinska Sida 19/20 3. Allmänheten

Om extravasering ändå misstänks eller konstateras behandlas denna enligt lokala anvisningar. Referenser Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård Central ven kateterisering kliniska riktlinjer och rekommendationer http://www.sfai.se Vårdhandboken http://www.vårdhandboken.se/texter/picc-line/referenser/ Riktlinjer - medicinska Sida 20/20 3. Allmänheten