Bilaga 161/18 2018-06-08 Dnr LS2018-0003 Regionstyrelsen Regiondirektörens rapport juni 2018 Ledningsfrågor Almedalen 2018 Almedalsveckan pågår den 1 8 juli 2018. Den 3 4 juli gör Region Uppsala en satsning tillsammans med Uppsala kommun. Deltar gör även Handelskammaren och Östhammars kommun. På Donners Hotell, med möjlighet att erbjuda sittplatser för 80 personer, är kommunen värd 3 juli och Region Uppsala 4 juli. Vår närvaro i Almedalen utgår från att Uppsala växer. Tillsammans ska Region Uppsala och Uppsala kommun visa att Uppsala med omnejd är en av Europas mest intressanta tillväxtregioner med kommande fyrspår, ökat antal invånare, bostäder och arbetstillfällen. Syftet med vår närvaro är att skapa ett nationellt intresse för Uppsalas tillväxt, sätta en framtidsoptimistisk bild av Uppsalas utveckling som skapar attraktion och bidrar till investeringsvilja, viljan att verka, bo och leva i vårt län. Visa att vi tar ansvar, samverkar och verkar för innovationer och hållbarhet utifrån våra olika områden, bygga kunskap om och tydliggöra Uppsalapaketet och dess effekter och stärka Uppsalas platsvarumärke. Den 3 juli fokuseras programmet på Uppsalapaketet; dess möjligheter för i första hand Uppsala/Stockholmsregionen men även för övriga Sverige samt möjligheter till investering och etablering. Den 4 juli fokuserar vi på ansvar, ledarskap, samverkan, innovationer och hållbarhet. Utveckling av Cosmic Ett arbete är på väg att avslutas för uppgradering av samarbetet mellan sju parter (sex regioner/landsting och Capio) som nyttjar Cosmic och ägaren av systemet Cambio genom ett tilläggsavtal. Resultatet är att vi under de närmaste fem åren kommer att göra gemensamma satsningar för att utveckla nya tjänster inom e-hälsa och i verksamhetsstöd. I utvecklingen ligger bl.a. öppna gränssnitt för att integrera applikationer utvecklade av tredje part, minskad underhållsavgift och rabatt vid avgiften vid anslutning av nya kunder. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se
Bilaga 161/18 2 (6) Regional utveckling Besked om fyrspår I samband med regeringens sammanträde i Uppsala den 30 maj offentliggjordes att regeringen avser att inkludera byggstart av fyrspår mellan Uppsala och Stockholm år 2024 i den nationella planen för transportinfrastruktur 2018-2029. Till den första etappen mellan Uppsala och Bergsbrunna avsätts 2,4 miljarder kronor inom kommande plan. Medel för fortsatt utbyggnad till Myrbacken avsätts under nästa planperiod för att hela sträckan ska kunna färdigställas 2032-2033. Mälartinget 17-18 maj Vid Mälartinget möttes 300 politiker och opinionsbildare från hela Stockholm-Mälardalen i Uppsala för att diskutera kompetensförsörjning. Bland talarna ingick Tobias Krantz, chef för forskning, utbildning och innovation Svenskt Näringsliv, Agneta Jöhnk, direktör arbetsgivarfrågor SKL, Ann-Marie Fransson, projektledare Kista Science City och Johan Eklund, VD Entreprenörskapsforum. Under dag två fick deltagarna möjlighet att bekanta sig med ett växande Uppsala på temat Fyra spår mot framtiden. EU:s långtidsbudget presenterad EU kommissionen har lämnat förslag på ny långtidsbudget för EU. Förslaget innebär en utökning av budgeten till 1,11 procent av BNP, vilket till del kompenserar bortfallet av Storbritannien. Innehållsmässigt föreslås en ökad satsning på forskning och innovation från 80 till 97.6 miljarder euro (varav 94,1 till EU:s forskningsprogram), vilket ligger helt i linje med vad Stockholmsregionen tror är väl investerade pengar i Europa. Totalt sett minskar budgeten för regionalpolitik samtidigt som kommande anslag för regionalstöd till Sverige, åtminstone enligt kommissionens egna beräkningar, kommer vara lika stort som i den nuvarande flerårsbudgeten. Kommissionen vill ändra kriterierna för att få regionalstöd och förutom BNP kommer man i större utsträckning än tidigare beakta klimat, ungdomsarbetslöshet samt migration och integration. Det sistnämnda väntas gynna de svenska regioner som tagit emot många flyktingar mellan 2013 2016. Per Spolander, VD på Stockholmsregionens Europakontor bedömer att Stockholmsregionen möjligen kan ta del av mer EU-medel i nästa budgetperiod. Men detta förutsätter att man att via nationalstaten betalar mer i EU-avgift. Per Spolander menar samtidigt är det viktigt att påminna oss om att värdet med EU-samarbetet för Stockholmsregionen i första hand inte kan mätas i regionalstöd och deltagande i EU program, utan tillgången till världens största marknad, ett konkurrenskraftigt Europa när det gäller forskning och innovation, möjligheten att fritt bo, studera och arbeta inom Unionen, liksom det gemensamma säkerhets- och miljösamarbetet. Om dessa prioriteringar inryms i budgeten, kan Stockholmsregionen vara nöjd. Invigning av regionalt exportcentra den 13 april Regionalt exportcenter i Uppsala invigdes av närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) den 13 april. Syftet är att det ska bli lättare för länets småföretag att komma ut
Bilaga 161/18 3 (6) på internationella marknader. Målet är att 500 fler företag i länet ska göra internationella affärer år 2020 jämfört med 2017. Det är regeringen som har givit Tillväxtverket i uppdrag att lansera regionala exportcentra i samtliga län. Region Uppsala är initiativtagare och uppdragsansvarig i Uppsala län, där det operativa arbetet ligger på Almi i nära samverkan med Uppsala Innovation Centre, Connect, Business Sweden, Enterprise Europe Network, Exportkreditnämnden, Svensk Exportkredit och Region Uppsala. Genom samarbetet ska det bli enklare för länets företag att ta del av den kompetens och de möjligheter som erbjuds kopplat till internationalisering. På Regionalt exportcenter samlas all kompetens under ett och samma tak. Utöver en "en-dörrin-princip" till samtliga stöd och tjänster inom export ska Regionalt exportcenter också bedriva en uppsökande verksamhet, där de informerar företagare om de stödmöjligheter som finns. Regionalt exportcentrum är samlokaliserat med Almi. Regionala ledningsgruppen En studieresa genomfördes till Skåne 2018-06-14 15 där besök gjordes i Helsingborg där vi mötte Helsingsborgsfamiljen, ett av Sveriges mest utvecklade mellankommunala samarbeten mellan åtta kommuner i sydvästra Skåne. Besök gjordes också vid Region Skåne i Malmö där vi fick information om olika infrastruktur- och planeringsfrågor samt arbetet med Nära Vård mellan Region Skåne och kommunerna. Vård och hälsa Uppsalaprägel på nationella insatser Folktandvårdens app Rocka Munnen som uppmuntrar barn och vårdnadshavare till bättre tandborstare, blev snabbt den mest nedladdade gratisappen i Sverige. Det är en nationell digital insats för att minska risken för karies bland barn och Folktandvården i Uppsala län har varit både drivande och delaktig i framtagandet. Samma vecka firades även 80-årsdagen av riksdagens beslut att införa en offentlig tandvård under dåvarande landstingens försorg. Även i planering och genomförande av firandet var Uppsala drivande och landets 21 tandvårdschefer gav fyra beslutsförslag för att säkra kompetensförsörjningen framöver: 1. Fler utbildningsplatser. 2. Fler utbildningsorter för att försörja även inlandet och norra Sverige. 3. Fullt finansierad tandhygienistutbildning; få lärosäten vill starta utbildning för att kostnaden inte täcks. 4. Fler platser på klinisk utbildning för utlandsutbildade, den snabbaste vägen in i svensk tandvård för personer utanför EU/EES/Schweiz. Folktandvården i Uppsala län har tagit fram en struktur för att stödja utlandsutbildade med språkpraktik och praktisk tjänstgöring på väg mot svensk legitimation. Vi ser gärna fler sökande till dessa platser.
Bilaga 161/18 4 (6) Fler vårdplatser öppna i år än förra sommaren Under årets sommar kommer Akademiska att ha något fler vårdplatser öppna än under förra sommaren. Under vecka 26 till 33 minskar Akademiska antalet vårdplatser med omkring 200, vilket utgör en knapp tredjedel av det totala antalet vårdplatser på sjukhuset. Den kirurgiska verksamheten begränsas under sommaren till akuta operationer och cancerkirurgi. Skånes universitetssjukhus och Akademiska granskar varandra Skånes universitetssjukhus har tillsammans med Akademiska sjukhuset och Region Uppsalas barnrättsombud utvecklat ett koncept för utvärdering och utveckling av en mer barnanpassad vård. Genom att granska varandras verksamheter utifrån olika kriterier får sjukhusen dels en nulägesbild och dels en grund för att utveckla arbetet ytterligare. Ny körkortsmottagning startad på Akademiska En ny körkortsmottagning har öppnats inom geriatriken på Akademiska. Målgruppen är patienter från hela Region Uppsala med förvärvade kognitiva störningar orsakade av till exempel demens, stroke eller trauma. I teamet som bedömer lämpligheten i körkortsinnehav ingår specialistläkare, arbetsterapeut, fysioterapeut och neuropsykolog. Analys barnsjukvård Patientnämnden har gjort en analys över synpunkter och klagomål som inkommit angående barnsjukvården 2017, som ökat sina ärenden med 89 procent, från 28 till 53 ärenden. Rapporten ska ge verksamhetens ledningsgrupp och politiker en samlad översikt över synpunkter och klagomål som patienter och närstående upplever i kontakten med Akademiska barnsjukhuset, Region Uppsala. Analysen kommer att delges politiker, verksamhetschef, chefsläkare samt övriga intressenter inom Region Uppsala. De sektionsområdena som hade flest antal ärenden var akut barnsjukvård, barnkirurgi och barns vård och hälsa som även hade flest vårdkontakter. Blod och tumörsjukdomar och neonatologi hade inga registrerade ärenden. Rekommendation för barnsjukhuset är främst: - Komplettera muntlig med skriftlig information. - Förmedla vid läkarbesök hur återkoppling eller uppföljningen planeras. - Utvärdera och förbättra kontinuerligt tillgängligheten och vårdens flöden för närstående och patienter. Tillgänglighet till folktandvården Den nyöppnade kliniken vid Resecentrum i Uppsala har haft fulla tidböcker från start. För att minska trycket på närliggande kliniker har patienter från dessa kliniker erbjudits möjlighet att få sin årliga undersökning utförd på den nyöppnade kliniken vilket 15 procent har accepterat. Fortsatt är bemanningsläget problematiskt för folktandvården där utbildningsplatser till tandhygienister lyfts av förvaltningen som en nyckelfaktor.
Bilaga 161/18 5 (6) Tillgänglighet till länets sjukhus Liksom tidigare under våren har lasarettet i Enköping en god tillgänglighet både till första besök och till operation/behandling och ligger högre i jämförelse med samma period föregående år, se tabell nedan, men en beläggningsgrad om 82 procent för maj månad. Tabell: Tillgängligheten till Lasarettet i Enköping december 2017 maj 2018, samt maj 2017 Maj April Mars Februari Januari 2018 2018 2018 2018 2018 December 2017 Utfall fg År maj 2017 1:a besök 94% 95% 94 % 93 % 96 % 95 % 91% Behandling/ operation 98% 98% 97 % 97 % 99 % 99 % 92% För Akademiska sjukhuset fortsätter problem med främst sjuksköterskebrist orsaka stängda vårdplatser inom sjukhuset vilket orsakar stängda vårdplatser, en minskad slutenvårdsproduktion och hög beläggningsgrad. Samtidigt ökar öppenvårdsproduktionen och tillgängligheten till nybesök är 10 procent bättre i maj 2018 jämfört med samma period 2017, se tabell nedan. Tillgängligheten inom psykiatri inom sjukhuset är försämrad i jämförelse med samma period föregående år. Tabell: Tillgängligheten till Akademiska sjukhuset december 2017 maj 2018 samt maj 2017 Maj 2018 April 2018 Mars 2018 Februari 2018 Januari 2018 December 2017 Utfall fg År april 2017 1:a besök 88% 88% 85 % 83 % 81 % 80 % 78% Behandling/ operation 79% 79% 78 % 78 % 77 % 78 % 80% Psykiatri AS 89% 91% 89 % 85 % 86 % 92 % 97% Kultur Gamla Uppsala museum Inför ett eventuellt framtida övertagande av huvudmannaskapet för Gamla Uppsala museum hölls den 30 maj ett möte med Riksantikvarieämbetet och Upplandsmuséet där Kultur och bildning stod som värd. Mötet fokuserade på den nya basutställningen som Riksantikvarieämbetet planerar. Syftet med mötet var att ge Upplandsmuséet och Region Uppsala insyn i arbetsprocessen. Förutsättningar för ett eventuellt övertagande av huvudmannaskap för muséet diskuterades.
Bilaga 161/18 6 (6) Samråd kultur Den 16 maj hölls både så kallad politisk KiL (kultur i länet, förtroendevalda och tjänstepersoner från kulturverksamheter och kommuner) på förmiddagen med efterföljande samråd kultur med kommunala förtroendevalda på eftermiddagen. Fokus låg på kulturmiljö och Vallonbruken. Frågan om varför berörda aktörer inte lyckats samordna samarbetet diskuterades under stort engagemang. /K.R.
Bilaga 161/18 Månadsrapport regionstyrelsen maj 2018 SAMMANFATTNING Prognosen för Region Uppsala per maj 2018 är 187 miljoner kronor vilket är en försämring av prognosen med 13 miljoner kronor jämfört med föregående månad. Sjukhusstyrelsen reviderar ned sin förväntade årsprognos med 7 miljoner kronor till följd av ofinansierade kostnader för assistans och egen vård samt att kostnaderna för köpt vård förväntas öka inom sjukhusstyrelsens egen verksamhet. Fastighet och servicenämnden försämrar sin prognos med 4,5 miljoner kronor vilket beror på osäkerhet gällande kostnaderna för Resurscentrum inom enheten EPJ (Elektronisk patientjournal). En utredning av verksamheten pågår för att klarlägga det ekonomiska läget. Kulturnämnden försämrar sin prognos med 1 miljon kronor då folkhögskolan inte beräknas fylla förväntade studieplatser och därmed kommer att få återbetala statsbidrag. Ack utfall 2018 Ack budget 2018 Ack utfall 2017 Bokslut 2017 Årsbudget 2018 Årsprog 2018 Budget jmf. Prog Resultat Region Uppsala, mnkr Riks- och regionintäkter 998 1 027 1 024 2 366 2 527 2 535 8 Trafikintäkter 387 416 361 811 888 861-27 Övriga intäkter 5 660 5 627 5 321 12 831 13 484 13 551 66 Personalkostnader inkl inhyrd -3 566-3 452-3 287-7 708-8 019-8 226-207 Övriga kostnader -3 523-3 631-3 316-8 065-8 710-8 533 177 Resultat -44-14 104 235 170 187 17 Den genomsnittliga timlönekostnaden för Region Uppsala har ökat med 2 procent jämfört med 2017. Det genomsnittliga antalet årsarbetare för perioden januari till och med april är 9 260, vilket motsvarar en ökning med 213 årsarbetare eller 2,4 procent jämfört med samma period föregående år. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid ligger på 5,8 procent efter maj. Utfallet för helår 2017 var 5,4 procent. Både de korta sjukskrivningarna och längre sjukskrivningarna ökar jämfört med förra året, men en minskning har skett i maj månad gällande den korta sjukskrivningen. MEDARBETARE Den genomsnittliga timlönekostnaden för Region Uppsala har ökat med 2 procent jämfört med 2017. Ökningen förklaras av helårseffekten av föregående års löneöversyn samt utbetald ny lön och retroaktiv lön i maj månad. Det genomsnittliga antalet årsarbetare 1 för perioden januari till och med maj är 9 260 och det är en ökning med 213 årsarbetare vid en jämförelse med samma period föregående år. Det motsvarar en ökning med 2,4 procent. Ökningen av årsarbetare har skett successivt under 2017 och förändringen blir tydlig vid jämförelse med samma period föregående år. Ny verksamhet och 1 I närvarotid mätt i årsarbetare ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad.
Bilaga 161/18 2 (9) uppdrag förklarar viss del av ökningen. Ökningen av antalet årsarbetare får även genomslag i kostnaderna för lön arbetad tid. Diagram: Utvecklingen av årsarbetare, månadsvis jämförelse 2015-2018, Region Uppsala Inhyrd personal mätt i årsarbetare vid hälso- och sjukvårdsförvaltningarna har ökat från 81 årsarbetare i genomsnitt för månaderna januari till och med maj föregående år till 139 årsarbetare för samma period i år. Inhyrd personal gällande läkare har ökat med 6 årsarbetare, medan inhyrd övrig personal, främst sjuksköterskor, har ökat med 52 årsarbetare. Sett till förvaltningarna är inhyrd personal vid Nära vård och hälsa i stort på samma nivå som samma period föregående år. Vid Akademiska sjukhuset är ökningen 52 årsarbetare och vid Lasarettet i Enköping 5 årsarbetare. Kostnaderna för inhyrd personal vid Region Uppsala är 99 miljoner kronor till och med maj. Utfallet för samma period föregående år var 60 miljoner kronor. Se vidare i tabellen nedan. Kostnaderna har ökat för inhyrda läkare med 32 procent och för inhyrd övrig personal (främst sjuksköterskor) med 89 procent jämfört med samma period föregående år. Sjuksköterskor hyrs in framför allt inom den somatiska vården. Inhyrda läkare förekommer inom allmänmedicin, somatisk och psykiatrisk vård. Årsprognosen för 2018 har reviderats till 197 miljoner kronor. Tabell: Inhyrd personal, avrundat i miljoner kronor, Region Uppsala Inhyrd personal, mnkr Ack utfall 2018 Ack utfall 2017 Bokslut 2017 Budget 2018 Prognos 2018 Inhyrd personal, läkare 33 25 67 35 71 Inhyrd personal, övriga 66 35 111 8 126 Totalt 99 60 178 43 197 Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid är 5,8 procent efter maj och har minskat något. Se diagram nedan. Utfallet för helår 2017 var 5,4 procent. Den korta sjukfrånvaron 2 14 dagar ligger högre jämfört med samma period föregående år, men den korta har dock börjat minska sett till maj månad. Den längre sjukfrånvaron, 60 dagar eller mer, ökar i maj månad och ligger högre jämfört med samma period föregående år. Sjukfrånvaron uppdelad på kön och ålder visar en ökning för både kvinnor och män i samtliga åldersgrupper. För Region Uppsala är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 42 miljoner kronor exklusive arbetsgivaravgifter efter maj och det är drygt 4 miljoner kronor högre än samma period föregående år, eller 12 procent.
Bilaga 161/18 3 (9) Diagram: Total sjukfrånvaro i procent, Region Uppsala (systemtekniska förklaringar till det låga utfallet i januari månad) EKONOMI Det ackumulerade resultatet avviker negativt mot budgeten för perioden med 30 miljoner kronor. Intäkterna är 24 miljoner kronor lägre än budgeterat. Orsaken är främst lägre riks- och regionintäkter, lägre trafikintäkter och lägre intäkter enligt tandvårdstaxan. Riks- och regionintäkterna avviker negativt mot budget med 29 miljoner kronor vilket speglar kapacitetsproblemen inom flera produktionstunga opererande verksamhetsområden inom slutenvården. Trafikintäkterna avviker negativt med 29 miljoner kronor mot budget vilket delvis beror på en felperiodiserad budget, men också ett lägre resande än planerat. Tandvårdsintäkterna har inte heller nått upp i budgeterad nivå. Här är avvikelsen 11 miljoner kronor, främst på grund av vakanser och sjukdom. Skatteintäkter och generella statsbidrag är 69 miljoner bättre än budget. De totala kostnaderna ligger 6 miljoner kronor över budget för perioden. De största negativa avvikelserna finns inom lönekostnader inklusive inhyrd personal, köpt vård och kostnader för medicinskt material. Avvikelsen för lönekostnader beror framförallt på ökade kostnader för inhyrd personal. Akademiska sjukhuset hyr in personal för att klara produktionsmålen. Den inhyrda personalen finns främst inom verksamhetsområden med stor andel länssjukvård såsom akutsjukvård och internmedicin, psykiatri och geriatrik. Lönekostnaderna ökar också på grund av fler årsarbetare som arbetar med nya uppdrag som finansieras av statsbidrag samt på grund av att antalet anställda ökar. Den högre kostnaden för köpt vård återfinns inom sjukhusstyrelsen, dels på Akademiska sjukhuset, vilket återspeglar de kapacitetsproblem som finns inom slutenvården, akademiska laboratoriet och bild- och funktionsmedicinskt centrum, dels inom sjukhusstyrelsens egen verksamhet där köpt vård avviker negativt inom privata specialistläkare, kataraktvårdvalet och läkemedelsförskrivning utanför C-län. Gynekologivårdvalet har dock en positiv avvikelse. Inom vårdstyrelsen finns lägre kostnader än budgeterat för köpt vård inom vårdvalen inom primärvård. Övriga kostnader är lägre främst på grund av omfördelning av kostnader, främst till personalkostnader, till följd av aktiviteter som verksamheten finansierar med statsbidrag. Avskrivningskostnaderna visar en positiv avvikelse vilket främst beror på en eftersläpning i investeringsplanerna. Den finansiella nettokostnaden avviker positivt på grund av en reavinst vid försäljning av en placering. Region Uppsalas årsprognos per april är 187 miljoner kronor. Jämfört med april månad försämras prognosen med 13 miljoner kronor. Prognosen är 17 miljoner kronor bättre än budget.
Bilaga 161/18 4 (9) Sjukhusstyrelsen reviderar ned sin förväntade årsprognos med 7 miljoner kronor till följd av att sjukhusstyrelsens egen verksamhet har ofinansierade kostnader för assistans och egen vård samt förväntade ökade kostnader för köpt vård. Akademiska sjukhuset lämnar en oförändrad prognos efter maj månad. Det finns dock en osäkerhet i prognosen då riks- och regionproduktionen inte når upp till budgeterad nivå. För att lagd prognos ska hålla måste därför produktionen öka betydligt under hösten. Fastighet och servicenämnden försämrar sin prognos med 4,5 miljoner kronor vilket beror på osäkerhet gällande kostnaderna inom resurscentrum och EPJ (Elektronisk patientjournal). En utredning av verksamheten pågår för att klarlägga det ekonomiska läget. Kulturnämnden justerar ner sin prognos med 1 miljon kronor då folkhögskolan inte beräknas fylla förväntade studieplatser. Detta innebär att förvaltningen få återbetala statsbidrag och får därmed lägre intäkter än budgeterat. Övriga verksamheter ligger kvar på sin prognos som lämnades i april. Prognos och budget per styrelse/nämnd Resultat per förvaltning, nämnd och styrelse, mnkr Prognos 2018 Budget 2018 Resultat 2017 Sjukhusstyrelsen 1) -127 0-184 Vårdstyrelsen 2) 4 0 13 Summa hälso- och sjukvård -123 0-171 Kollektivtrafiknämnden 3) -10 0-19 Kulturnämnden 4) -1 0 0 Fastighets- och servicenämnden 5) 0 0-15 Gemensam nämnd för kunskapsstyrning 0 0 2 Regionala utvecklingsnämnden 1 0 1 Varuförsörjningsnämnden 0 0 1 Patientnämnden 0 0 1 Regionstyrelsen 6) 320 170 435 Summa Region Uppsala 187 170 235 1) Akademiska sjukhuset prognos har en årsprognos på minus 120 miljoner kronor. Prognosen visar på en fortsatt obalans i verksamheten där kapaciteten brister inom vissa områden vilket påverkar sjukhusets produktion. Ett underliggande problem är kompetensförsörjningen där det framförallt saknas sjuksköterskor men även en del andra professioner. För att klara produktionsmålen genomförs dyra lösningar med inhyrd personal vilka är kostnadsdrivande. Kostnaderna för personal, inklusive inhyrd personal, köpt vård samt kostnader för höjt personalomkostnadspålägg är de kostnadsposter som främst justerats i prognosen. Riks- och region intäkter och uteblivna intäkter för försäljning av laboratorietjänster når inte upp till budget men balanseras upp av övriga intäkter, främst statsbidrag. 2) Förvaltningen för Nära vård och hälsas årsprognos avviker 8 miljoner kronor mot budget. Detta beror på en fortsatt försämring av produktionen samt en förskjutning från besök inom sjukvårdande behandling mot telefonkontakter, vilket ger lägre besöksersättning. Vårdstyrelsens kostnader för köpt vård inom vårdvalen inom primärvård är samtidigt lägre än budgeterat vilket innebär att prognosen förbättras med 12 miljoner kronor.
Bilaga 161/18 5 (9) 3) Kollektivtrafikförvaltningens årsprognos är 10 miljoner kronor lägre än budget beroende på lägre trafikintäkter än budgeterat. Samtidigt är också trafikkostnaderna för stadstrafiken lägre, vilket dämpar avvikelsen mot budget. 4) Kulturnämndens prognos försämras med 1 miljon kronor i maj månad. Folkhögskolan beräknas inte fylla förväntat antalet platser vilket innebär en återbetalning av statsbidrag och därmed läge intäkter. 5) Fastighets och servicenämnden försämrar sin prognos med 4,5 miljoner kronor och väntas nå ett resultat i balans. Det är enheten EPJ (Elektronisk patientjournal) inom Resurscentrum som förväntas uppvisa en högre kostnad än budgeterat för journalsystemet Cosmic. En utredning pågår med att kartlägga verksamheten och för att säkerställa kostnaderna. Kostnaderna för Cosmic fördelas ut till de förvaltningar som nyttjar journalsystemet varvid kostnadsökningen kommer att belasta vårdförvaltningarna. Övriga verksamheter inom Resurscentrum har en prognos som är fortsatt bättre än budget. Det är främst kostnader för vård kopplat till asylsökande som är lägre än budgeterat då antalet personer som söker asyl i länet har minskat. 6) Den finansiella verksamheten har högre intäkter för statsbidrag, lägre kostnader för pensioner samt högre finansiella intäkter på grund av reavinst vid försäljning av en placering på SEB. Därmed förbättras prognosen med 142 miljoner kronor. Även Regionkontoret har en prognos som avviker 8 miljoner kronor positivt mot budget då personalkostnaderna är lägre på grund av vakanser. Ackumulerat resultat 550 450 350 250 150 50-50 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack utfall 2018 Budget 2018 Ack utfall 2017 Diagram: Ackumulerat resultat Likvida medel och pensionsplaceringar Region Uppsalas likvida medel uppgår till 2 061 miljoner kronor. Pensionsplaceringarna har ett bokfört värde på 1 870 miljoner kronor och ett marknadsvärde på 2 097 miljoner kronor samt har avkastat i snitt 0,25 procent under månaden. Region Uppsala har under maj månad tagit ett kortfristigt lån hos Kommuninvest om 500 mnkr, i syfte att minska utnyttjandet av Region Uppsalas checkkredit. Lånet löper på ett år och till den fasta negativa räntan om -0,17%.
Bilaga 161/18 6 (9) Investeringar Region Uppsalas investeringsbudget är totalt 2 247 miljoner kronor. Prognosen för 2018 är 8 miljoner kronor lägre än budget. Urval av diagram rullande 12 Diagram: Rullande 12 riks- och regionintäkter Diagram: Rullande 12 trafikintäkter
Bilaga 161/18 7 (9) Diagram: Rullande 12 lönekostnader inklusive inhyrd personal Diagram: Rullande 12 medicinskt material
Bilaga 161/18 8 (9) Tabell: Rullande 12 läkemedel
Bilaga 161/18 9 (9) BILAGOR Årsprognos, tkr Utfall 201801-201805 Budget 201801-201805 Utfall 201701-201705 Bokslut 2017 Årsbudget 2018 Årsprog 2018 Budgetavvikelse årsprog Not Intäkt fast ersättning 0-950 0 0 0 0 0 Riks-/regionsjukvård 998 287 1 026 866 1 024 067 2 365 894 2 526 964 2 534 638 7 674 Patientavgifter sjukvård 54 049 59 789 54 966 127 082 139 009 130 909-8 100 Intäkter enligt tandvårdstaxan 116 195 127 225 114 639 261 178 294 377 291 377-3 000 Alf 123 588 121 419 122 979 289 482 288 649 288 649 0 Trafikintäkter 386 539 415 692 361 379 811 220 888 152 861 243-26 909 Övrig finansiering -2 837 0-105 2 033 2 033 0 Övriga intäkter 613 926 619 174 539 421 1 323 190 1 482 234 1 490 566 8 332 Skatteintäkter 4 006 133 3 995 917 3 885 690 9 300 550 9 590 200 9 600 355 10 155 Generella statsbidrag/utjämning 746 313 703 167 603 735 1 529 315 1 687 600 1 746 626 59 026 Summa intäkter 7 045 028 7 069 136 6 706 876 16 007 804 16 899 219 16 946 397 47 178 Lönekostnader inkl inhyrd personal -3 043 502-2 937 524-2 813 601-6 577 635-6 778 149-6 985 990-207 840 Övriga personalkostnader -522 433-514 158-473 796-1 130 715-1 241 099-1 240 178 921 Köpt vård -570 588-533 247-513 393-1 280 584-1 282 230-1 335 612-53 382 Läkemedel -569 893-568 273-523 832-1 297 040-1 365 736-1 374 000-8 264 Medicinsk service -47 820-42 939-36 142-101 554-104 837-103 563 1 274 Köpt tandteknik och tandvård -22 474-27 200-20 361-49 645-65 379-65 472-94 Medicinskt material -334 913-319 276-320 580-800 020-806 463-815 579-9 115 Lokal- och fastighetskostnader -189 149-189 035-161 166-461 739-462 297-464 013-1 716 Trafikkostnader -721 352-721 642-682 513-1 641 009-1 698 580-1 687 316 11 264 Övriga kostnader -803 420-920 673-785 166-1 783 281-2 147 173-1 946 452 200 722 Finansiell nettokostnad -49 123-74 237-55 306-128 249-178 171-158 364 19 807 Avskrivningar/nedskrivningar -214 560-234 925-217 286-521 428-599 333-582 965 16 368 Summa kostnader -7 089 227-7 083 128-6 603 140-15 772 898-16 729 448-16 759 503-30 055 RESULTAT -44 198-13 992 103 736 234 906 169 771 186 894 17 123 INVESTERINGSVERKSAMHET -4 747 519-4 638 726-4 330 384-10 466 604-10 931 892-11 003 756-71 865 Fastighetsinvesteringar -617 792-661 806-522 587-1 337 162-1 588 334-1 588 334 0 Immateriella investeringar -794 0-2 675-17 859 0-794 -794 ONO Övriga materiella investeringar -132 147-151 300-156 865-370 535-695 904-650 380 45 524
Bilaga 167/18 Diarienummer: LS2018-0276 Suicidpreventiv strategi för Region Uppsala 2018-2020 Datum: Fastställd av regionstyrelsen 2018-06-20
Bilaga 167/18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte och målsättning... 3 3 Strategi för att förebygga suicid... 4 3.1 Det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention - utgångspunkt för arbetet... 4 3.2 Ledning och samordning förstärks... 4 3.3 Tre områden prioriteras 2018 2020... 5 Barn och unga 15 24 år... 5 Grupper med förhöjd suicidrisk... 6 Äldre 65+... 7 3.4 Kunskaper om suicid i Uppsala län fördjupas... 7 4. Revidering av strategin... 8 Bilaga 1. Representanter i det suicidpreventiva arbetet... 9 Bilaga 2. Statistik över suicid och suicidförsök i Uppsala län... 10 Bilaga 3. Folkhälsomyndighetens nationella riktlinjer kring suicidprevention... 13 Bilaga 4. Journalgranskningsstudie... 14 2
Bilaga 167/18 1. Inledning Enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister är det i Uppsala län årligen cirka 50 personer som tar sitt liv. Varje liv som går förlorat på detta vis är en tragedi och ska försöka förebyggas. Uppskattningar kring förhållandet mellan antalet fullbordade suicid och suicidförsök bedöms generellt till att det utförs cirka 10 gånger så många suicidförsök som antalet fullbordade suicid. Till detta kan också adderas att uppskattningar kring antalet berörda anhöriga kring varje suicid och suicidförsök bedöms vara cirka 6 10 personer. Det innebär att när det årligen dör cirka 50 personer i suicid i Uppsala län, utförs det cirka 500 suicidförsök och det i sin tur är påverkar årligen mellan 3 000 5 000 anhöriga till dessa människor. På nationell basis är motsvarande siffror 1 500 människor, 15 000 suicidförsök och mellan 90 000 150 000 anhöriga. Siffrorna visar att det är en mycket angelägen samhällsfråga som kräver långsiktiga strategier, kunskapsinsatser och ett brett perspektiv. Det suicidpreventiva arbetet är systemiskt. Det vill säga att Uppsala län är ett system där alla delar som berörs av ämnet påverkar varandra, och behöver därför inkluderas i en konstruktiv samverkan som arbetar mot samma mål. Långsiktigt behöver arbetet bedrivas med många aktörer i länet som berörs av frågan. Regionstyrelsen i Region Uppsala beslutade 2017 om inrättande av en samordningsfunktion för samordning av det suicidpreventiva arbetet (Dnr LS2016-0658, 2017-03-01). Det långsiktiga målet med samordningen är att via ett länsgemensamt suicidpreventivt arbete minska antalet suicid i Uppsala län. 2. Syfte och målsättning Syfte Det övergripande syftet med strategin och den efterföljande handlingsplanen är att upprätta långsiktigt bärande strukturer för det suicidpreventiva arbetet inom Region Uppsala. Målsättning Det övergripande målet med allt suicidpreventivt arbete är att minska antalen suicid och suicidförsök i Uppsala län. Då området suicid är komplext och det statistiska underlaget visar att utfallet skiftar årligen är detta inte en målsättning där det i nuläget är möjligt eller lämpligt att sätta specifika statistiska årliga mål. En viktig del i det suicidpreventiva arbetet är att belysa hur omfattande detta område är. Det handlar inte om att enstaka verksamheter behöver ha ett fungerande suicidpreventivt arbete för att uppnå målet att minska antalet suicid och suicidförsök i Uppsala län. Det är en fråga som berör samtliga medarbetare och samtliga verksamheter i olika grad. I detta initiala skede strävar Region Uppsala att genom upprättande av strategi, handlingsplan och övriga suicidpreventiva insatser bidra till att minska antalet suicid och suicidförsök i Uppsala län. 3
Bilaga 167/18 3 Strategi för att förebygga suicid Strategin omfattar fyra fokusområden; det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention utgör utgångspunkt för arbetet, ledning och samordning av arbetet förstärks, tre områden prioriteras 2018-2020 och kunskapsläget fördjupas. 3.1 Det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention - utgångspunkt för arbetet Folkhälsomyndigheten har sedan maj 2015 regeringens uppdrag att samordna arbetet med suicidprevention på nationell nivå. Den nationella samordningen syftar till att stödja samverkan mellan myndigheter och andra aktörer vars uppdrag och verksamhet har betydelse för att förebygga suicid. Arbetet vägleds av den nationella riktlinjen Nationella handlingsprogrammet för suicidprevention 1 som antogs av riksdagen 2008 som en del av propositionen En förnyad folkhälsopolitik. Programmets vision är att: ingen människa ska behöva hamna i en sådan utsatt situation att självmord ses som den enda utvägen. Den så kallade nollvisionen kring självmord uttrycker övertygelsen att suicid bör ses som ett psykologiskt misstag som kan förebyggas. 2 Det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention består av nio strategiska åtgärdsområden som syftar till att minska antalet suicid: 1. Främja goda livschanser för mindre gynnade grupper. 2. Minska alkoholkonsumtionen i befolkningen och i högriskgrupper för suicid. 3. Minskad tillgängligheten till medel och metoder för självmord. 4. Se suicid som psykologiska misstag. 5. Förbättra de medicinska, psykologiska och psykosociala insatserna. 6. Sprid kunskap om evidensbaserade metoder för att minska suicid. 7. Höj kompetensen hos nyckelpersoner. 8. Gör händelseanalyser efter suicid. 9. Stöd till frivilligorganisationer. Region Uppsalas suicidpreventiva arbete ska utgå ifrån det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention. 3.2 Ledning och samordning förstärks I enlighet med strategins syfte; att upprätta långsiktigt bärande strukturer för det suicidpreventiva arbetet inom Region Uppsala behövs långsiktigt bärande struktur och organisation kring detta omfattande arbete som berör så många olika verksamheter samtidigt. Följande modell föreslås: Suicidpreventionssamordnare En funktion som syftar till att verka som motor kring allt övergripande suicidpreventivt arbete inom Region Uppsala. Samordnaren ska ingå i relevanta nätverk och verka som sammankallande kring möten i anslutning till det suicidpreventiva arbetet inom Region Uppsala. 1 Se bilaga 3. 2 Motsvarande arbete pågår även globalt, där Världshälsoorganisationen (WHO) antog som mål 2013 att antalet suicid i medlemsländerna ska minska med minst tio procent till år 2020. 4
Bilaga 167/18 Styrgrupp En styrgrupp med beslutsmandat kring frågor som berör verksamheter. Gruppen behöver ha adekvat kunskap kring området suicid/suicidprevention och har det huvudsakliga uppdraget att styra arbetet kring suicidprevention i rätt riktning. Referensgrupp För att ha möjlighet att få input i arbetet, att diskutera insatser och frågor ur ett brett medarbetarperspektiv behövs en referensgrupp med delaktighet från Region Uppsalas förvaltningar, privata vårdaktörer samt intresseorganisationerna med representation i Uppsala län SPES, Suicide Zero. En god arbetsplats en grundförutsättning för ett suicidpreventivt arbete För att det suicidpreventiva arbetet ska vara framgångsrikt krävs kontinuitet och långsiktighet. Därför är det viktigt att vårdens viktigaste resurs, medarbetarna, trivs i sitt arbete och väljer att jobba vidare inom Region Uppsala. Att Region Uppsala systematiskt arbetar för att uppnå en bra arbetsmiljö som främjar hälsa, förebygger ohälsa och stödjer rehabilitering, det vill säga en hälsofrämjande arbetsplats som är hållbar över tid, är en grundförutsättning för ett framgångsrikt suicidpreventivt arbete. Ett bra stöd för detta har Region Uppsala i sitt medlemskap i det nationella nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS). Ett av nätverkens huvudteman är hälsofrämjande arbetsplats. Psykisk ohälsa utgör sedan 2014 den främsta anledningen till sjukskrivningar. 3 Region Uppsala ska som arbetsgivare bedriva ett aktivt arbetsmiljöarbete gentemot sina egna medarbetare i suicidpreventivt syfte. Förstärkt samordning med länets kommuner och andra aktörer i länet Samordning på regional nivå är viktig för att operativa parter från olika verksamheter lättare ska kunna dela kunskap och erfarenheter med varandra, diskutera insatser och ansvarsfördelning, och samverka exempelvis genom att ta fram regions- eller länsövergripande handlingsprogram för suicidförebyggande åtgärder. Region Uppsala ska vara en aktiv och drivande part i arbetet med att upprätta ett länsgemensamt suicidpreventivt arbete. Förstärkt samordning inom sjukvårdsregionen År 1997 tog Nationellt centrum för Suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, NASP, initiativet till att skapa en regional samordningsstruktur med sex regionala nätverk för suicidprevention som organiserades utifrån geografiska regioner. Region Uppsala som aktör i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion ska aktivt bidra till att sjukvårdsregionen ingår i NASP:s samordningsstruktur för att ta del av forskningsnätverket 3.3 Tre områden prioriteras 2018 2020 Region Uppsalas suicidpreventiva arbete ska fokusera på tre olika grupper i befolkningen mot bakgrund av den statistik och den kunskap som finns tillgänglig kring riskgrupper. Barn och unga 15 24 år Gruppen barn och unga i åldern 15 24 år utmärker sig i negativ bemärkelse i Uppsala läns suicidstatistik. I synnerhet i gruppen unga flickor finns en markant ökning av antalet suicid gällande suicidförsök under en period från 2000-talets början. I gruppen saknas även den generellt sjunkande trend beträffande fullbordade suicid som märks i andra ålderskategorier, i synnerhet under perioden som föregick 2000-talet, men även under 2000-talet. Detta är en av de grupper som behöver prioriteras i ett suicidpreventivt perspektiv. 3 https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/41903408-e87d-4e5e-8f7f- 90275dafe6ad/korta_analyser_2016_2.pdf?MOD=AJPERES 5
Bilaga 167/18 Åldersindelningen 15 24 år följer de standardiserade åldersindelningarna kring suicidstatistik som både Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen använder. Det är dock viktigt att betona att även om antalet fullbordade suicid i synnerhet, men även suicidförsök i åldersgruppen strax under 15 år, 12 14 år, är förhållandevis låga är det mycket viktigt att det finns en observans kring den åldersgruppen då suicidförsök i så pass unga åldrar kan vara en indikator för svårare psykisk ohälsa och fler suicidförsök i högre åldrar. Grupper med förhöjd suicidrisk Det finns flera olika grupper i samhället som statistiskt sett löper en högre risk att försöka ta sitt liv. Genom att lyfta fram fyra av dessa grupper ökar kunskaperna om vikten av medvetenhet kring dessa grupper samt att det möjliggörs ett antal insatser kopplade till respektive grupp. Vad gäller riskfaktorer finns det flertalet att ta hänsyn till, men de enskilt starkaste riskfaktorerna för suicid är ett tidigare suicidförsök samt psykisk sjukdom. 4 HBTQ-personer Socialstyrelsens rapport från 2016 kring HBTQ-personers psykiska ohälsa konstaterar att hbtqpersoner löper en högre risk att dö i förtid, i synnerhet män. Suicid var vanligare i samkönade äktenskap, allra högst var förekomsten bland män som både varit gifta med en person av samma kön och en person av motsatt kön. Långvarig och allvarlig stress till följd av diskriminering skapar ökad psykisk ohälsa bland hbtq-personer. Det är vanligare med bland annat depressioner, psykoser och riskbruk av alkohol. Det finns även en ökad risk för självmord. 5 Regeringens kartläggning kring transpersoners villkor och situation i samhället från 2017 visar bland annat att en relativt hög andel av transpersonerna inte kan leva i enlighet med sin könsidentitet och att detta försämrar hälsan. Det finns också en tydlig skillnad inom gruppen transpersoner, där ickebinära i högre utsträckning skattar sin hälsa som dålig, liksom de som uppger att de inte kan leva i enlighet med sin könsidentitet. Unga transpersoner skattar sin livskvalitet som lägre än unga cis-personer. 6 Självmordstankar och självmordsförsök är vanligare bland transpersoner än bland befolkningen i stort. Bland unga transpersoner uppger en majoritet att de har haft självmordstankar. 7 Personer med bipolär sjukdom Den diagnos som innebär störst suicidrisk är bipolär sjukdom, tidigare kallad manodepressiv sjukdom, följt av psykossjukdom. Det är en snabbt svängande sjukdom med medföljande depressioner som i kombination med en kraftig handlingsberedskap kan innebära en uppenbar risk. Karolinska institutet har gjort en forskningsstudie kring vilka psykiatriska sjukdomar patienter avlidna i suicid led av och vilken metod de använt vid det tidigare självmordet. Resultatet visar att de som löper allra störst risk att fullborda ett självmord är de personer som lider av bipolär sjukdom följt av psykossjukdom. 8 4 https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/vardskadeomraden/suicid. 5 https://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2016/okadriskforohalsaihbtq-gruppen 6 En ickebinär person känner sig inte som man och inte som kvinna heller. En cisperson är någon vars biologiska kön överensstämmer med deras juridiska, sociala och upplevda kön. Cisperson är motsatsen till en transperson. 7 https://www.regeringen.se/4adda9/contentassets/3e2e892900fc4034a9d822413fdaefe7/transpersoner-i-sverige--- forslag-for-starkt-stallning-och-battre-levnadsvillkor 8 https://ki.se/en/research/choice-of-method-in-attempted-suicides-reflects-risk-of-subsequent-suicide 6
Bilaga 167/18 Asylsökande personer Karolinska institutet har på uppdrag av Socialstyrelsen kartlagt suicidrisken hos asylsökande i Sverige i rapporten Kartläggning av självskadebeteende, suicidförsök, suicid och annan dödlighet bland ensamkommande barn och unga. Antalet självmord bland ensamkommande upp till 21 år var 51,2 per 100 000 personer år 2017, att jämföra med 5,2 per 100 000 personer bland jämnåriga i landet under 2016. De allra flesta identifierade fallen av suicid och suicidförsök begås av pojkar och unga män upp till 21 år, som ursprungligen kommer från Afghanistan och som väntar på besked om de ska få asyl i Sverige eller inte. Alla de asylsökande som tog sitt liv under 2017 var pojkar och män upp till 21 år. Nästan alla kom från Afghanistan och samtliga hade sökt uppehållstillstånd 2015. Studien betonar att suicidrisken hos asylsökande återfinns inte hos personer som fått uppehållstillstånd i Sverige. Generellt medföljer suicidrisknivåer från ursprungslandet i samband med migration. 9 Personer med missbruk och psykisk ohälsa Missbruk eller beroende i kombination med psykisk ohälsa medför en ökad risk för suicid, särskilt om personen har fått sociala problem eller kroppsliga besvär. Det är vanligt med samsjuklighet mellan psykisk sjukdom och missbruk. 10 Skamkänslor och den stigmatisering som finns kring överanvändande av alkohol är ett hinder för att söka vård för alkoholproblem. Detta leder till att vården missar att fånga upp patienter med ett riskabelt alkoholbruk förrän de fått psykiska och fysiska komplikationer. Personer som har ett riskabelt alkoholbruk kontaktar ofta sjukvården för frågor om sin egen konsumtion men kan ofta inte tänka sig ett fysiskt besök på en beroendemottagning. 11 Äldre 65+ Inom gruppen äldre, är gruppen äldre män kraftigt överrepresenterade i suicidstatistiken. Av de som begick suicid under åren 2005 2007 var 16,5 procent män i åldern 65 år eller äldre. I hela befolkningen var bara 7,5 procent män i den åldern. Samtidigt visar Socialstyrelsens dödsorsaksregister att självmordstalet (antalet självmord per 100 000 invånare) är mer än 40 procent högre bland äldre män (65 år och äldre) än bland män under 65 år, och tre gånger så högt som bland kvinnor. Gör man en uppdelning i mindre åldersgrupper så framgår det tydligt att det är bland de äldsta männen, 85 år och äldre, som självmord är särskilt vanligt. Perioden 2005 2007 var deras självmordstal fem gånger så högt som bland män i tonåren (15 19 år), nästan tre gånger så högt som bland män 20 39 år och nästan dubbelt så högt som bland män 40 84 år. 12 Depression och kroppsliga sjukdomar är vanligaste orsaken till äldres självmord enligt NASP. I Region Uppsalas suicidpreventiva arbete ska gruppen äldre, och i synnerhet äldre män i åldern 65 85 år vara ett av fokusområdena. 3.4 Kunskaper om suicid i Uppsala län fördjupas Det kvarstår ett fortsatt behov av att fördjupa kunskapen om Uppsala läns invånare utifrån ett suicidpreventiv perspektiv. Två huvudsakliga fördjupande kunskapsuppdrag behöver därmed påbörjas - en journalgranskningsstudie via Lund universitet samt en process för att säkerställa att så många suicidförsök som möjligt registreras inom de verksamheter som finansieras av Region Uppsala. 9 https://ki.se/sites/default/files/2018/02/19/projekt_fm_suicid_ensamkommande.pdf 10 https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/vardskadeomraden/suicid 11 Åtgärdsområde 7 i det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention. 12 http://www.scb.se/statistik/_publikationer/le0001_2009k04_ti_04_a05ti0904.pdf 7
Bilaga 167/18 Journalgranskningsstudie Studien Retrospektiv granskning av journaler för sjukvård gällande individer som tagit sitt liv 2015 och 2012 via Lunds universitet kommer att granska journaler från samtliga avlidna i suicid under 2015 i majoriteten av Sveriges regioner/landsting, samt från samtliga avlidna i suicid i Landstinget Kalmar under 2012. Projektet kommer att behandla vårdkontakten de senaste två åren före suicid för män respektive kvinnor, för patienter med eller utan kontakt med psykiatri, för patienter med olika typer av psykiatriska sjukdomar, för patienter med eller utan somatiska sjukdomar och för patienter inom olika åldersgrupper. Kontakt med anhöriga och faktorer gällande suicidrisk och psykisk status kommer särskilt att undersökas. 13 Region Uppsala kommer som en av flera regioner/landsting att vara delaktiga i studien som i sin tur blir den största journalgranskningsstudie som genomförts kring detta område. Registrering av suicidförsök De enskilt starkaste riskfaktorerna för suicid är tidigare suicidförsök och psykisk sjukdom. Risken att avlida efter ett suicidförsök är högre om personen vid försöket har en kliniskt påvisbar psykisk störning. Risken är också förhöjd om personen gjort flera suicidförsök och då använt en våldsam metod. Suicidförsök bland äldre leder oftare till fullbordade suicid än bland yngre personer. 14 Att avgöra vad som varit en avsiktlig självdestruktiv handling och vad som inte varit det, det vill säga om det funnits en avsikt eller inte bakom en handling, rymmer i många fall stora svårigheter. I dagsläget finns det inte någon universell definition av självskada. Avsikten bakom självskadebeteendet är sällan entydig eller enkelt att ta reda på. I svensk statistisk brukar uppgifter om självskada hämtas från Socialstyrelsens patientregister där patienter som erhållit slutenvård eller specialiserad öppenvård i samband med självskadan finns registrerade. Studier visar att mindre än en fjärdedel av alla personer med självskada återfinns i register över slutenvård. 15 Region Uppsala kommer påbörja en process för att säkerställa att så många suicidförsök som möjligt registreras inom de verksamheter som finansieras av Region Uppsala. 4. Revidering av strategin Utifrån erfarenheterna av det suicidpreventiva arbetet samt de fördjupade kunskaper som inhämtas under tidsperioden kommer arbetet med att revidera strategin att inledas under våren 2020. 13 Se bilaga 4. 14 https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/vardskadeomraden/suicid 15 https://ki.se/sites/default/files/2018/02/19/projekt_fm_suicid_ensamkommande.pdf 8
Bilaga 167/18 Bilaga 1. Representanter i det suicidpreventiva arbetet Styrgrupp Åsa Törnkvist, Biträdande verksamhetschef Akademiska sjukhuset psykiatri. Inge Bruce, Chefsläkare, Regionkontoret. Margareta Öhrvall, Chefsläkare, Akademiska sjukhuset. Louise Hamark, Verksamhetschef, Nära vård och hälsa. Referensgrupp Elisabeth Haddleton, Akutsjukvård och internmedicin. Lisa Arnelo, Akutsjukvård och internmedicin. Elisabeth Lindström, SPES. Karin Allera, Verksamhetsutvecklare, Primärvården. Anna-Cari Lindh, Verksamhetschef, Folktandvården. Pia-Marit Ekström, Kulturstrateg, kulturenheten. Mariette Veideskog, HR-strateg, Regionkontoret. Mikael Landsten, HR-strateg, Regionkontoret. Gudrun Rosén, Präst, sjukhuskyrkan. Frida Winnberg, Suicide Zero. Elin Valentin, Verksamhetschef, Wemind. Pernilla Lennernäs, Avdelningschef Barn- och ungdomspsykologer, Akademiska sjukhuset Inger Moritz, Barn- och ungdomspsykologerna, Akademiska sjukhuset. Utöver referensgruppen har Lasarettet i Enköpings ledningsgrupp givits information kring det suicidpreventiva arbetet och haft möjlighet att ge synpunkter på det. Samordnare Erik Klingenberg, Suicidpreventionssamordnare, Region Uppsala 9
Bilaga 167/18 Bilaga 2. Statistik över suicid och suicidförsök i Uppsala län Uppsala län suicidtal Antal säkra suicid per 100 000 invånare 2012-2016 genomsnittsvärde Västerbottens län Uppsala län Stockholms län Jönköpings län Dalarnas län Södermanlands län Skåne län Östergötlands län Riket Hallands län Kronobergs län Västernorrlands län Västra Götalands län Västmanlands län Blekinge län Norrbottens län Gävleborgs län Värmlands län Örebro län Jämtlands län Kalmar län Gotlands län 0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 Antal osäkra suicid per 100 000 invånare 2012-2016 genomsnitssvärde Västerbottens län Västra Götalands län Jönköpings län Östergötlands län Kalmar län Jämtlands län Norrbottens län Värmlands län Örebro län Skåne län Blekinge län Västernorrlands län Hallands län Riket Kronobergs län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Västmanlands län 0,00 2,00 4,00 6,00 8,00 Källa: Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Kommentar: Noterbart är att Uppsala län tillhör de län med lägsta suicidtal, antal suicid per 100 000 invånare, när det gäller säkra suicid. Samtidigt tillhör Uppsala län det län med högst andel osäkra suicid i genomsnittsvärde för de senaste fem registrerade åren. 10