Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Karolinska institutet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Karolinska institutet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Nej. 2. Hur lyder myndighetens miljöpolicy? Karolinska Institutets (KI:s) uppdrag är att genom forskning och utbildning bidra till att förbättra människors hälsa. KI:s utbildning och forskning ska kännetecknas av ett starkt samhällsansvar och därmed bidra till en hållbar utveckling inom och utanför Sveriges gränser. KI ska också som studie- och arbetsplats präglas av omsorg om människors hälsa och den yttre miljön. För att uppnå detta ska Karolinska Institutet: * Genom forskning och utbildning bidra med kunskap kring hälsa och hållbar utveckling. * Ha en effektiv och på sikt klimatneutral energianvändning. * Sträva efter att minska klimatpåverkan från tjänsteresor. * Ställa miljökrav och etiska krav vid upphandlingar och inköp. * Minimera hälso- och miljörisker inom den laborativa verksamheten. * Källsortera och minska avfall. * Betrakta lagar, förordningar och andra krav som en miniminivå. * Ha ett miljö- och hållbarhetsarbete som präglas av ständig förbättring. 3. När har myndigheten senast uppdaterat sin miljöutredning? Miljöutredningen uppdaterades 2012. 4a. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande direkt påverkan på miljön? Betydande direkt påverkan: Energianvändning och tjänsteresor. 1

4b. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande indirekt påverkan på miljön? Betydande indirekt påverkan: Utbildning av studenter. 5a. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande direkt påverkan på miljön? 1. Energi: Ha en effektiv och på sikt klimatneutral energianvändning. Minska KI:s energianvändning per kvadratmeter med 25 % till 2025 jämfört med 2010. 2. Tjänsteresor: Minska klimatpåverkan från KI:s tjänsteresor. Minska klimatpåverkan från KI:s tjänsteresor med 3 % från 2017-01-01 t.o.m. 2018-12-31. 5b. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande indirekt påverkan på miljön? 1. Utbildning av studenter: Genom forskning och utbildning bidra med kunskap kring hälsa och hållbar utveckling. Övergripande mål: Stärka KI:s utbildning inom hälsa och hållbar utveckling i linje med KI:s strategi 2018. Mål: Utbildningen på grundnivå och avancerad nivå präglas av en tydlig medvetenhet om hållbar utveckling och dess betydelse för hälsa samt hälso- och sjukvårdens organisation. KI har för det arbetet utsett en samordnare som har i uppdrag att föreslå, samordna och genomföra aktiviteter för att nå det uppsatta målet. 6a. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå målen för direkt miljöpåverkan? 1. Energi: Minska KI:s energianvändning per kvadratmeter med 25 % till 2025 jämfört med 2010. Under perioden 2016-2018 kommer stora lokalförändringar och nybyggnationer att ske på KI. Detta innebär att gamla lokaler kommer att lämnas och nya, mer energieffektiva lokaler och utrustning tas i bruk. KI har beslutat om ett antal mål/åtgärder att genomföra under perioden 2016-2018, varav ett urval är följande: Mål/åtgärd: Genomföra energieffektiviseringsåtgärder inom fastighetsdrift vid campus Solna i samarbete med Akademiska Hus. KI hyr sina lokaler, och samarbetar därför med hyresvärden Akademiska Hus för 2

att energieffektivisera i befintliga lokaler. Under 2017 har insatser genomförts för att förbättra värmeåtervinningen och byte till mer energieffektiva fläktar har skett. Mål/åtgärd: Genomförande av åtgärder för att uppnå ökad energieffektivitet i ångförsörjningsnätet. Universitetet har under året tecknat ett avtal med Akademiska Hus om en ny elbaserad panncentral för att få till ett mer energieffektivt ångförsörjningsnät lokalt på campus, med planerad driftsättning i slutet av 2018. Förlusterna i nuvarande ångförsörjningsnät har uppskattats till ca 70 % av den producerade ångan, enligt Akademiska Hus. Mål/åtgärd: Ljuskällor av högsta energieffektivitetsklass ska vara förstahandsval vid installation av belysning. Byte av kompaktlysrör och lysrör till LED-belysning har skett i samband med lokalprojekt under året. Mål/åtgärd: Öka beståndet av solceller. Under hösten 2017 installerades en solcellsanläggning på KI:s nybyggda forskningshus Biomedicum. Solcellerna uppgår till 440 kvm och beräknas ha en årlig energiproduktion på ca 38 000 kwh, vilket motsvarar den årliga driften för 15-20 elbilar. Solpanelerna är vertikalt placerade på byggnaden, så att de kan ses från campus. Mål/åtgärd: Införa ett tydligt hållbarhetsperspektiv på KI campus. Under 2017 fastställdes en campusplan för KI campus Solna 2030, som anknyter till FN:s globala mål för hållbar utveckling. I campusplanen finns kortsiktiga och långsiktiga hållbarhetsmål för arbetet med campus. Exempelvis att installera solceller på hustak inom campus finns med som ett långsiktigt hållbarhetsmål, för att främja möjligheterna till lokal energiproduktion. 2. Tjänsteresor: Minska klimatpåverkan från KI:s tjänsteresor. KI har beslutat om ett antal mål/åtgärder att genomföra under perioden 2016-2018 varav ett urval är följande: Mål/åtgärd: Skriva nya reseriktlinjer som innehåller miljödelar. Under 2017 har lärosätet arbetat med att implementera nya regler och anvisningar för tjänsteresor, med syfte att minska miljöpåverkan och öka kostnadseffektiviteten. Ändringarna innebär bland annat att video- eller telefonkonferens ska användas i första hand för möten som annars skulle ha medfört tjänsteresor. Tåg ska väljas framför flyg för inrikesresor och egen bil ska normalt inte användas vid tjänsteresa. Dessutom styrs alla medarbetare till KI:s upphandlade resebyrå, vilket innebär att KI får det mest ekonomiskt fördelaktiga priset, vet var resenärer befinner sig i händelse av större olyckor, naturkatastrofer etc. och resestatistiken kvalitetssäkras så att mätning och uppföljning av måluppfyllnaden blir mer tillförlitlig. KI har genomfört en resebyråupphandling under 2017 genom förnyad 3

konkurrensutsättning från Kammarkollegiets ramavtal, där miljökrav ställts på resebyråtjänsterna. Mål/åtgärd: Minska klimatpåverkan från pendlingsresor. Under 2017 genomförde KI en cykeldag på campus Solna och för första gången en cykeldag på campus Flemingsberg, för att främja klimatsmart resande och aktiva transporter lokalt. Under året fastställdes en campusplan för KI campus Solna 2030, där det bland annat ingår att minska antalet bilparkeringsplatser inom området och hänvisa parkering till ytterområdena, ett arbete som påbörjats. KI har under året ersatt sina dieselbilar för posthantering med elbilar för att minska klimatpåverkan. 6b. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå målen för indirekt miljöpåverkan? 1. Utbildning av studenter: Genom forskning och utbildning bidra med kunskap kring hälsa och hållbar utveckling. Övergripande mål: Stärka KI:s utbildning inom hälsa och hållbar utveckling i linje med KI:s strategi 2018. Mål: Utbildningen på grundnivå och avancerad nivå präglas av en tydlig medvetenhet om hållbar utveckling och dess betydelse för hälsa samt hälso- och sjukvårdens organisation. 1. Seminarium/inspirationsdag om hållbar utveckling. 2. Kartlägga kursutbudet inom alla program på grundnivå och avancerad nivå för att lyfta fram positiva exempel och hitta möjligheter till att stärka inslag av hållbar utveckling i kurserna. 3. Konkretisera vad hållbar utveckling innebär för kärnverksamheten på KI. 4. Öka kunskapen och förståelsen bland programnämnder och institutioner gällande hållbar utveckling och dess implikationer. 5. Sprida information om befintliga utbildningsaktiviteter på KI med inriktning mot hållbar utveckling via webben, nyhetsbrev och lärardagar (för att stärka samarbetet och det gemensamma lärandet om ämnet och dess betydelse för hälsa och hälso- och sjukvården). På uppdrag av Universitetskanslersämbetet (UKÄ) lämnade universitetet under 2017 in en självvärdering av arbetet med hållbar utveckling inom utbildningen. Enligt UKÄ:s utvärdering av denna självvärdering har KI en väl utvecklad process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning avseende området Styrning och organisation, samt området Utformning, genomförande och resultat. Däremot bedömdes KI:s process för området Miljö, resurser och område vara i behov av utveckling. Mer specifikt ansåg UKÄ att kompetenshöjande insatser för lärare krävs och att samverkan med studenter och arbetsliv behöver stärkas. Denna utvärdering kommer att fungera som en vägvisare för framtida åtgärder och 4

aktiviteter för att främja integreringen av hållbar utveckling inom utbildningen under 2018 och framöver. 7a. Redovisa hur väl målen för direkt miljöpåverkan har uppfyllts 1. Energi: Minska KI:s energianvändning per kvadratmeter med 25 % till 2025 jämfört med 2010. Under 2017 har KI:s totala beräknade energianvändning ökat med drygt 1 %, och ökningen kommer från värme och kyla av lokaler. Den totala energianvändningen per kvadratmeter har dock minskat marginellt jämfört med 2016, från 259 till 257 kwh/kvm. Under målperioden så här långt, 2010-2017, har total beräknad energianvändning sjunkit med cirka 2 %. Beräknad energianvändning per kvadratmeter har minskat med nästan 30 % år 2017 jämfört med 2010, från 366 kwh/kvm till 257 kwh/kvm. Ett kontinuerligt samarbete med fastighetsägarna Akademiska Hus för energieffektivisering i förhyrda lokaler och satsningar på nybyggnationer och flytt till mer energi- och yteffektiva lokaler har bidragit till att energianvändningen har sjunkit över tiden. Arbete med övriga mål/åtgärder har påbörjats och delvis genomförts under 2016-2017. 2. Tjänsteresor: Minska klimatpåverkan från KI:s tjänsteresor med 3 % från 2017-01-01 t.o.m. 2018-12-31. Total beräknad klimatpåverkan från tjänsteresor har minskat med ca 5 %, och beräknad klimatpåverkan per årsarbetskraft har minskat med ca 4 % under 2017 jämfört med 2016. Minskningen kan huvudsakligen hänföras till en minskning i beräknade koldioxidutsläpp från flygresor, och då framför allt från långväga resor. 7b. Redovisa hur väl målen för indirekt miljöpåverkan har uppfyllts 1. Utbildning av studenter: Genom forskning och utbildning bidra med kunskap kring hälsa och hållbar utveckling. Övergripande mål: Stärka KI:s utbildning inom hälsa och hållbar utveckling i linje med KI:s strategi 2018. Mål: Utbildningen på grundnivå och avancerad nivå präglas av en tydlig medvetenhet om hållbar utveckling och dess betydelse för hälsa samt hälso- och sjukvårdens organisation. Arbete med att öka inslag av hållbar utveckling i utbildningarna pågår. Under året har en interprofessionell valbar kurs, Hållbar utveckling i hälso- och sjukvården, erbjudits studenter på grundnivå och avancerad nivå. En föreläsning om hållbar utveckling har genomförts inom den obligatoriska grundkursen för 5

forskarhandledare fyra gånger under året. Under våren har en kartläggning gjorts av hur hållbar utveckling implementerats i forskarutbildningsprogrammen. Aktivitet 1 är genomförd under hösten 2016. Aktivitet 2 är pågående och har mestadels genomförts i form av den utvärdering som skickats in till UKÄ i februari. Feedback från UKÄ har fåtts och samordnaren kommer delta på en workshop anordnad av UKÄ den 7 mars 2018, vilket kommer att ge riktning åt det fortsatta arbetet. Aktivitet 3 genomförs genom att ta fram en checklista för denna kartläggning, pågående (se aktivitet 5). Aktivitet 4 är genomförd. Aktivitet 5 genomförs löpande, bland annat kommer en checklista med en KIrelevant definition av hållbar utveckling att tas fram efter rekommendation från UKÄ. Under året har förslag till en checklista utarbetats. Samordnaren ska hålla en presentation om hållbar utveckling för grundutbildningsprogrammen i april 2018. 8. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att ge de anställda den kunskap de behöver för att ta miljöhänsyn i arbetet? KI:s institutioner ska i sin introduktion av nyanställda informera om KI:s miljöoch hållbarhetsarbete och hur var och en kan bidra till ett hållbart campus. KI har ett nätverk av miljö- och hållbarhetsombud på institutionerna som har träffats för kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte. Som en del i miljö- och hållbarhetsombudens uppdrag ingår att ta emot och sprida central information rörande miljö och hållbar utveckling till medarbetare på institution. Därutöver arrangerar KI centralt ett antal återkommande utbildningar, till exempel i brandsäkerhet, laboratoriesäkerhet för doktorander, chefer och forskargruppsledare, en endagskurs i biosäkerhet och utbildning i resfria möten. Under 2017 har en ny halvdagsutbildning i kemikaliesäkerhet tagits fram för institutionerna, som komplement till de återkommande utbildningarna. Denna utbildning har hållits på 7 institutioner och runt 200 personer har utbildats under året. Under hösten har även en ny självstudiekurs i KLARA kemikalieregister lanserats, och hittills har 50 personer gått kursen, som även kommer erbjudas under 2018. Under 2017 har arbete skett med att uppgradera KI:s internwebb till Medarbetarportalen, vilket har inneburit att information har setts över och uppdaterats, innefattande även laboratoriesäkerhet och miljö och hållbar utveckling. 6

9. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska sin energianvändning? Under 2017 har KI tagit fram riktlinjer för hållbar IT, som bland annat syftar till virtualisering av servrar i så stor utsträckning som möjligt, för att minska användningen av hårdvara och energi. Uttjänt utrustning ska tas om hand och återanvändas i den mån det är möjligt, och annars skickas till återvinning. Projektet med att ersätta fysiska servrar med virtuella servrar vid KI:s IT-avdelning avslutades under 2016, och efter det pågår en överflyttning av institutionernas servrar till den virtuella miljön, i samband med projektet Samordnad IT-drift, vilket förväntas minska energianvändningen. Under 2017 har teknik använts för att minska energianvändningen, exempelvis har en ny skrivsal byggts med närvaro/behovsstyrd ventilation i byggnad 95:22, och behovsstyrd ventilation används för kontor i Framtidens Lab 198:01. Även byte av belysningsarmaturer med närvarodetektering i c-husets källare har skett. Dragskåp som köpts in till Framtidens Lab, Biomedicum och KMB är försedda med närvarostyrning. 10. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska antalet tjänsteresor? För att minska behovet av tjänsteresor erbjuds goda möjligheter till resfria möten inom KI. Flera av KI:s lärosalar är utrustade med videokonferensteknik. KI erbjuder även verktyg som Adobe Connect och Skype for Business, vilka kan nyttjas fritt av KI:s anställda och anknutna. Skype for Business är numera tillgängligt för hela Karolinska Institutet enligt anvisning på internwebben. KI arbetar med att genom utbildning och kommunikation öka medvetenheten om och användningen av de resfria mötesalternativ som finns. Utbildning finns att tillgå efter behov. Under året har lärosätet även implementerat nya regler och anvisningar för tjänsteresor, med syfte att öka kostnadseffektiviteten och att minska miljöpåverkan. Ändringarna innebär bland annat att video- eller telefonkonferens ska användas i första hand för möten som annars skulle ha medfört tjänsteresor. Tåg ska väljas framför flyg för inrikesresor och egen bil ska normalt inte användas vid tjänsteresa. Dessutom styrs alla medarbetare till KI:s upphandlade resebyrå som har full insyn i KI:s reseriktlinjer och styr mot tåg där riktlinjer kräver detta. KI har under 2017 sett en minskning i utsläpp på cirka 5 % och cirka 1000 färre flygsträckor. 7

Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter Antal årsarbetskrafter och kvadratmeter Antal årsarbetskrafter: 4 749 Antal kvadratmeter lokalyta: 241 524 1. Tjänsteresor och övriga transporter Utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft uppdelat per fordonsslag (1.1), sammanlagt (1.2) och från flygresor över 50 mil (1.3) samt antal resor Årets uppgifter antal resor och kg CO 2 Föregående års uppgifter Antal resor KgCO 2 Totalt KgCO 2/å.a. KgCO 2 Totalt KgCO 2/å.a. a) Flygresor under 50 mil 212 216 45 238 075 49 b) Bilresor 4091 52 359 11 45 954 10 c) Tågresor 3907 11,10 0,002 11,30 0,002 d) Bussresor 3354 0 0,00 12 524 2,60 e) Maskiner och övriga fordon 11 822 2 13 819 3 1.2 Sammanlagda utsläpp av koldioxid 1.1 a-e 276 408 58 310 383 64 1.3 Flygresor över 50 mil 7839 6 400 871 1 348 6 727 066 1 396 1.4 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) Antalet årsarbetskrafter har minskat med drygt 1 % sedan 2017, vilket generellt bidrar till att marginellt öka beräknad klimatpåverkan per årsarbetskraft. Total beräknad klimatpåverkan från tjänsteresor och övriga transporter har minskat med cirka 5 % sedan 2016. Flygresor under 50 mil: Beräknad klimatpåverkan från korta flygresor har minskat med ca 11 % jämfört med 2016. Klimatpåverkan från korta flygresor har beräknats baserat på total kostnad för flygresor i KI:s ekonomisystem och med utsläppsstatistik för korta flygresor från KI:s resebyrå BCD Travel. Bilresor som görs i tjänsten: Beräknad klimatpåverkan från bilresor som görs i tjänsten (utifrån ersättning för bil- och taxiresor) har ökat med 21 % sedan 2016, beräknat med samma utsläppsfaktor som 2016 från Naturvårdsverket. Beräknad klimatpåverkan per årsarbetskraft från bilresor i tjänsten har ökat med cirka 16 %. Tågresor: Klimatpåverkan från tågresor har beräknats utifrån total kostnad för tågresor i ekonomisystemet och med samma utsläppsfaktor sedan 2013 för jämförbarhet över åren. Antalet resta kilometer med tåg, och därmed även 8

beräknad klimatpåverkan från tågresor, har minskat marginellt sedan 2016. Antalet tågresor på sträckan Stockholm-Göteborg har dock fortsatt att öka år från år enligt SJ:s statistik. Bussresor: Antalet körda kilometer med pendelbussen mellan KI campus Solna och KI campus Flemingsberg har minskat med ca 2 % jämfört med 2016. Pendelbussen kör fr.o.m. 1 september 2015 enligt avtal på 100 % förnybart bränsle. Enligt uppgift från Traveller Buss ger HVO samma koldioxidutsläpp som ordinär diesel, men inga fossila koldioxidutsläpp, därför anges biogena koldioxidutsläpp för 2016. Enligt beräkning utifrån Naturvårdsverkets schablonmall har KI inte haft några utsläpp av fossil koldioxid från bussresor under 2016 och 2017, varför 0 kg koldioxid totalt redovisas framåt för pendelbussen. Maskiner och övriga fordon: De beräknade koldioxidutsläppen från de bilar som KI äger har minskat med knappt 15 % sedan 2016. En bidragande orsak till detta är att KI har sålt två dieselbilar, vilka har ersatts av elbilar, och skrotat en bensinbil under 2017. Flygresor över 50 mil: Beräknad klimatpåverkan från flygresor över 50 mil har minskat med knappt 5 %. Flygresor under 50 mil: Beräkningar för korta flygresor som redovisas ovan baseras enligt KI:s resebyrå BCD Travel på enkelsträckor, så t ex Arlanda-London är ett segment. En resa Arlanda-Köpenhamn-London med byte i Köpenhamn räknas som två segment. Klimatpåverkan från korta flygresor har beräknats baserat på total kostnad för flygresor i KI:s ekonomisystem och med utsläppsstatistik för korta flygresor från BCD Travel. Totalt antal flygresor över och under 50 mil som redovisas är en uppgift från resebyrån och samredovisas under punkt 1.3 Flygresor över 50 mil, enligt instruktion. Bilresor som görs i tjänsten: Här rapporteras beräknade koldioxidutsläpp från användning av egen bil i tjänsten och taxiresor. Under Maskiner och egna fordon rapporteras körning i KI:s egenägda fordon. KI väljer att ha kvar denna uppdelning i redovisningen för bättre jämförbarhet över åren. I årets redovisning används samma utsläppsfaktorer (0,16 g koldioxid/km för personbil och 0,004 g koldioxid/sek för taxi) som i Naturvårdsverkets schablonlista 2015. Maskiner och övriga fordon: Uppgifter om bränsleförbrukning från en av KI:s bilar som avyttrats kring halvårsskiftet 2017 saknades, och har därför antagits uppgå till hälften av den bränsleförbrukning som bilen hade under 2016. Flygresor över 50 mil: Beräkningar för flygresor ovan baseras på enkelsträckor, så t.ex. Arlanda-London är ett segment, enligt resebyrån. En resa Arlanda- Köpenhamn-London med byte i Köpenhamn räknas som två segment. Klimatpåverkan från långa flygresor har beräknats baserat på total kostnad för flygresor i KI:s ekonomisystem och med utsläppsstatistik för långa flygresor från 9

BCD Travel. KI har haft totalt 7 839 unika PNR/bokningsnummer för flyg, vilket innebär lika många resor tur och retur under 2017. 1.5 Hur uppgifterna är framtagna? Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter, Uppskattning (förklara på vilket sätt) Flyg- och tågresor: Klimatpåverkan uppskattas med hjälp av klimatstatistik och ekonomisk statistik från KI:s resebyrå (BCD Travel och SJ) samt egen ekonomisk statistik. Klimatpåverkan per SEK antas vara densamma oavsett om en resa beställts från KI:s resebyrå eller på annat sätt. Under 2017 har KI haft resebyrån BCD Travel, och ovan redovisad statistik bygger på uppgifter från dem. Antalet tågresor som anges ovan är en uppgift från SJ, och består av antalet reseinköp för tågresor med SJ inklusive resor med andra operatörer under 2017. Bilresor som görs i tjänsten: Klimatpåverkan från resor med egen bil och taxi uppskattas utifrån egen ekonomisk statistik och beräknas med hjälp av schabloner från Naturvårdsverket. Antal bilresor som görs i tjänsten är beräknade utifrån schablon från Naturvårdsverket, baserad på uppgifter om koldioxidutsläpp, enligt formeln: x kg koldioxid/0,16 = y km, y km/80 = z antal bilresor. Bussresor: En ny leverantör av bussresor upphandlades under 2014. Redovisade siffror för 2014 avser uppgifter om koldioxidutsläpp från de båda leverantörerna som anlitats under 2014. Sedan 2015 redovisas siffror från den upphandlade leverantören Traveller Buss. Statistik avseende antalet enkelresor med pendelbussen kommer från leverantören Traveller Buss. Maskiner och övriga fordon: Beräknad klimatpåverkan från de bilar som KI äger baseras på inrapporterade uppgifter om årets körsträcka, bränslekostnad eller bränsleanvändning från verksamheten och beräknas med hjälp av schabloner från Naturvårdsverket. KI beräknar klimatpåverkan från KI:s biogasbil baserat på utsläppsfaktorn för fordonsgas, då det är osäkert om det är biogas eller fordonsgas som har tankats. KI räknar med en utsläppsfaktor på 0 g koldioxid/km för KI:s rena elbilar. 1.6 Uppföljningsmåtten i svaren på frågorna är baserade på: Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller, Uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen Uppgifter från KI:s leverantörer. 10

2. Energianvändning 2.1 Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt, per årsarbetskraft och per kvadratmeter total användbar golvarea uppdelat på kwh totalt 2017 2016 2015 Verksamhetsel (avser lokaler) 15 874 310 16 415 480 17 140 332 Fastighetsel 11 495 190 11 887 071 12 411 964 Värme 24 651 658 23 606 982 24 410 087 Kyla 10 166 741 9 510 288 8 152 881 Totalt 62 187 899 61 419 821 62 115 264 kwh/årsarbetskraft kwh/m 2 2017 2016 2015 2017 2016 2015 Verksamhetsel (avser lokaler) 3 343 3 406 3 652 66 69 76 Fastighetsel 2 421 2 466 2 644 48 50 55 Värme 5 191 4 898 5 200 102 100 109 Kyla 2 141 1 973 1 737 42 40 36 Totalt 13 095 12 743 13 233 257 259 276 Eventuell energianvändning utanför lokaler kwh totalt 2017 2016 2015 Energi 2.2 Är värmeförbrukningen normalårskorrigerad Värmeförbrukningen är normalårskorrigerad. 2.3 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent) 2017 2016 2015 Verksamhetsel 100 % 100 % 100 % Fastighetsel 100 % 100 % 100 % Värme 89 % 89 % 84 % Kyla 100 % 100 % 100 % Utanför lokaler % % % Totalt 96 % 96 % 94 % 11

2.4 Har krav ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal? Krav har delvis ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal. 2.5 Har energianvändningen minskat som ett resultat av samverkan med myndighetens fastighetsägare? (vid ja ange vilka åtgärder som har genomförts) Ja KI samarbetar löpande med hyresvärden Akademiska Hus för att främja energieffektivitet vid nybyggnation samt om- och tillbyggnation i befintliga lokaler, och under 2017 har regelbundna energimöten hållits. Detta har bidragit till en del av den minskning i energianvändning som KI haft de senaste åren, trots att verksamheten i stort växer år från år, sett till antalet anställda, lokalyta och omsättning. Under året har åtgärder för att förbättra värmeåtervinningen och byte till mer energieffektiva pumpar och fläktar genomförts. Dessa åtgärder ska enligt Akademiska Hus beräkningar bidra till en total energibesparing på nästan 450 000 kwh under 2017, och besparingen ska även ligga kvar framöver. Besparingen är endast beräknad, då åtgärderna inte kan utvärderas förrän det gått minst ett år. Under 2017 har KI beslutat om fler energibesparande åtgärder som ska genomföras i samarbete med Akademiska Hus under 2018. 2.6 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa)) Fram till och med 2014 har LOA redovisats. Den redovisade ytan har sedan 2015 ökat som ett resultat av att den nu beräknats som Atemp=1,20*(LOA+BOA). Detta är en del av förklaringen till att beräknade nyckeltal avseende energianvändning mätt i kwh per kvadratmeter har minskat under 2016-2017. Elanvändningen har minskat med nästan 1 000 MWh sedan 2016. En förklaring till detta är en ombyggnation i en byggnad, som innebär att verksamheten inte använder någon el där längre. Minskningen beror även på byte av fläktar som har resulterat i en lägre elanvändning, samt att kylmaskinerna som gick på el har stängts av, då det idag används fjärrkyla istället. Värmen har ökat jämfört med föregående år, och förklaringen är framför allt att KI under 2016 hyrde en byggnad i Flemingsberg från juli och framåt, och sedan 2017 hyr KI byggnaden under hela året. 12

Användningen av kyla har ökat med ca 650 MWh. Förklaringen till detta ligger delvis i samma sak som för värmen ovan, då KI började hyra byggnaden från juli 2016. 2011 installerades fjärrkyla i en byggnad, och kylan i denna byggnad uppgår till ca 960 MWh/år, vilket betyder egentligen att det har gjorts besparingar i övriga byggnader på ca 300 MWh mot föregående år. Ökningen i kwh/kvm för värme och kyla beror på att kvadratmeterna fanns med i redovisningen för två av KI:s lokaler 2016, fast det inte fanns någon energiförbrukning under delar eller hela året. För år 2012 och framåt redovisas endast energiuppgifter från KI:s största fastighetsägare Akademiska Hus (omfattande drygt 90 % av de lokaler som KI hyr, och inkluderar ytor som KI i sin tur hyr ut i andra hand). Siffrorna är därför inte helt jämförbara med tidigare redovisade siffror där energianvändningen i övriga fastigheter skattats under antagande att energianvändningen per kvadratmeter är densamma oavsett fastighetsägare. 2.7 Hur är uppgifterna framtagna? Leverantörsuppgifter, Uppskattning (förklara på vilket sätt) Angående verksamhetsel och fastighetsel har inte Akademiska Hus den typen av mätning, utan det har gjorts en uppskattning tidigare år och så även avseende år 2017. Uppskattningen som är gjord för hela KI är att ca 58 % är verksamhetsel och ca 42 % är fastighetsel. KI:s fastighetsägare Akademiska Hus använder inte Atemp, utan använder Naturvårdsverkets formel enligt följande: Atemp=1,20*(LOA+BOA). 13

3. Miljökrav i upphandling 3.1 Andel upphandlingar och avrop där miljökrav ställts av det totala antalet upphandlingar och avrop Antal st 2017 2016 2015 Upphandlingar och avrop med miljökrav 73 123 54 Upphandlingar och avrop totalt 143 125 75 Andel upphandlingar och avrop med miljökrav 51 % 98 % 72 % 3.2 Antal upphandlingar över tröskelvärdet där energikrav enligt förordning (2014:480) om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader har ställts 0 Kommentar till redovisning av antal upphandlingar över tröskelvädet. Det har inte gjorts några upphandlingar över tröskelvärdet. Om krav enligt förordningen om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader inte har ställts vid upphandlingar över tröskelvärdet, ange skälen för det: 3.3 Har myndigheten ställt energikrav vid nytecknande av hyresavtal eller inköp av byggnader? (vid nej ange skälen för det) Ja Annat: Det ingår i den inledande programprocessen vid nybyggnation att den byggnad KI ska hyra projekteras med så högt ställda energikrav som möjligt, så länge det är ekonomiskt försvarbart. KI:s största hyresvärd Akademiska Hus tillämpar miljöcertifieringen Miljöbyggnad Silver enligt Sweden Green Building Councils normer. All el som Akademiska Hus använder och vidarelevererar till hyresgästerna är centralt inköpt ursprungsmärkt el från vattenkraft, bioråvara, vind, sol med fler oomstridda förnybara källor gällande perioden 2016-2019, enligt uppgift från Akademiska Hus. 14

3.4 Ekonomiskt värde av registrerade upphandlingar och avrop med miljökrav av det totala värdet av upphandlingar och avrop per år Värde kr 2017 2016 2015 Upphandlingar och avrop med miljökrav 487 103 518 234 420 734 195 000 000 Upphandlingar och avrop totalt 522 120 820 283 457 000 198 000 000 Andel upphandlingar och avrop med miljökrav 93 % 83 % 98 % 3.5 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) Det framgår inte om värdet på upphandlingen och avrop avser ett år eller en längre kontraktsperiod. Alla upphandlingar och avrop har inte angetts med värde. Dessa finns inte med i statistiken. Miljökrav har ställts som obligatoriska krav, bör-krav, kontraktsvillkor och övriga miljökrav. Alla har räknats som att miljökrav har ställts. Det är inte säkerställt att statistik över alla genomförda upphandlingar och avrop är medtaget, då varje upphandlare själv ansvarar för att fylla i information om sina upphandlingar och avrop. Direktupphandlingar under tröskelvärdet och avrop från ramavtal som inte genomförts centralt på KI framgår inte av statistiken. Någon statistik kan inte inhämtas eftersom institutionerna själva genomför dessa. 3.6 Hur är uppgifterna framtagna? Eget uppföljningssystem, Uppskattning (förklara på vilket sätt) Uppgifterna är framtagna genom att varje upphandlare fyller i en mall med kolumner. Bland annat ska upphandlingens värde och om miljökrav ställts (olika typer) framgå. Ytterligare information finns att tillgå. 15

4. Frivilliga frågor Frågor om policy 4.1 Har myndigheten internt styrande dokument för IT och miljö? (om ja ange vilka områden som tas upp i dokumentet) Ja Energianvändning för IT, IT-användning för resfria möten, Miljöhänsyn vid anskaffning av IT Frågor om IT-anskaffning 4.2 Andel IT-anskaffningar där miljökrav ställts av det totala antalet ITanskaffningar per år (anges i procent och värde). 2017 2016 2015 Andel (%) % % % Värde (Skr) Skr Skr Skr Hur är uppgifterna framtagna? 4.3 Vilken typ av miljöhänsyn har tagits vid IT-anskaffningar? Hur är uppgifterna framtagna? Frågor om energianvändning 4.4 Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt och per årsarbetskraft uppdelat på kwh kwh/årsarbetskraft 2017 2016 2015 2017 2016 2015 PC-arbetsplats Skrivare Servrar och Serverrum Hur är uppgifterna framtagna? 16

Frågor om resfria möten 4.5 Antal resfria möten totalt och per årsarbetskraft Antal Antal/årsarbetskraft 2017 2016 2015 2017 2016 2015 Resfria möten 9 550 1 238 2 0 Hur är uppgifterna framtagna? Eget uppföljningssystem, Uppskattning (förklara på vilket sätt) Antalet resfria möten totalt på 1238 st för 2016 ovan avser Adobe Connect och är statistik från REMM. Användning av Skype for Business på KI avseende 2017 är från eget uppföljningssystem, uppräknad från kvartalsstatistik: 950 A/V möten under året 2500 chat-möten under året 3600 audio-möten (one to one) 2500 video-möten (one to one) Frågor om förklaring till resultatet 4.6 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) För 2016 redovisades statistik för Adobe Connect från REMM. För 2017 redovisas statistik för Skype for Business enligt ovan. KI har i dagsläget inte möjlighet att redovisa statistik för alla resfria möten, men har börjat se över möjligheterna att få in mer rättvisande statistik. KI kommer initialt skicka ut REMM:s enkät för att få en baseline att starta ifrån, samt undersöka möjligheten att vid inloggning till Skype, Adobe Connect och videokonferens vara tvungen att redovisa om detta möte ersätter en resa. Frågor om energi 4.7 Har myndigheten en strategi för sitt energieffektiviseringsarbete, innefattande nulägesanalys, mål samt handlingsplan med åtgärder, som utgör grunden för ert energieffektiviseringsarbete? Ja 4.8 Producerar myndigheten egen el? (om ja ange hur mycket i kwh) Ja KI har varit med och medfinansierat installation av en solcellsanläggning på 440 kvm på det nybyggda forskningshuset Biomedicum, i samarbete med Akademiska 17

Hus. Solcellerna installerades under hösten 2017. Solcellsanläggningen beräknas ha en årlig energiproduktion på ca 38 000 kwh. Solenergi. 4.9 Har myndigheten miljöklassade och/eller certifierade byggnader? Ja Enligt uppgift från Akademiska Hus är byggnaderna Aula Medica och Biomedicum, som KI hyr, miljöklassade (Miljöbyggnad Silver) enligt Sweden Green Building Councils normer. Biomedicum miljöklassades under 2017. Nybyggnationen Neo i Flemingsberg har kravställts som Miljöbyggnad Silver. Frågor om avrop 4.10 Har myndigheten vid avrop mot statliga ramavtal ställt egna miljökrav, där så har varit möjligt? 18