TIDNINGEN FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB - NR 4 2017 E N G A G E R A D N Y T Ä N K A N D E A N S V A R Malmbanan måste prioriteras LEDARE SID 2 SID 4 6 SMARTARE KOLL PÅ BERGET SID 8 9 FLER LOKFÖRARE UTBILDAS SID 16 17 OLYCKSFRITT PÅ SPÅRET SID 3 MILJARDVINST IGEN
LEDAREN: I BÅDA LÄNDERNA måste LKAB driva linjen att lägsta möjliga avgift ska påföras för att säkra konkurrenskraften. Malmbanan måste prioriteras LKAB har en konkurrenskraftig produktportfölj med jämn och hög produktkvalitet som skapar mervärde för kunderna. Därtill erbjuder LKAB kunderna unik service med stöd och processkunskap genom hela värdekedjan där tekniska kundsamarbeten är en viktig ingrediens. Långsiktiga utmaningar att hantera är eventuella försämringar i kemiska och metallurgiska egenskaper i LKAB:s befintliga produkter till följd av varierande rågodskvaliteter från nya gruvor. Därutöver är stabilitet avseende volym, kvalitet och leveranssäkerhet nyckelfaktorer. LKAB behöver öka leveranserna via Narvik. Kundernas sjöfraktkostnad för alla utom SSAB är lägre från Narvik. För att uppnå lägsta möjliga kostnad för såväl kund som LKAB måste intern logistik och produktfördelning optimeras. LKAB har i dag en transportlogistik som väl uppfyller nuvarande volymer. Kapaciteten i hamnarna räcker till, men Luleå hamn har en viss begränsning vad gäller lagerutrymmen och Narvik hamn har begränsningar för lagring av fines. När det gäller infrastrukturen kommer begränsningar på Malmbanan/Ofotbanen att vara avgörande för LKAB:s framtida järnvägskapacitet. Luleå hamn har begränsningar avseende djupet på farleden som begränsar båtstorleken, kravet på isklassade båtar samt SECA-direktivet, som påverkar fraktkostnaden negativt. Detta sammantaget medför att vissa leveranser över Luleå normalt sett kräver fraktkompensation till LKAB:s kunder som i första hand vill hämta från Narvik. På några års sikt riskerar dock sträckan Kiruna-Narvik att bli en flaskhals, vilket kan medföra att LKAB tvingas omdirigera mer volymer till Luleå. I dag har Malmbanan/Ofotbanen en tilllåten axellast på 30 ton medan LKAB:s Stigande banavgifter på järnvägen är ett hot mot LKAB:s konkurrenskraft rullande materiel klarar axellaster på 32,5 ton. En helt genomförd ökning av axellasten till 32,5 ton skulle innebära en kapacitetsökning motsvarande cirka 10 procent mer per tåg och cirka 3 miljoner ton per år. Försök pågår på sträckan Malmberget-Luleå, där två tåg per dygn körs med 32,5 tons axellast (STAX 32,5). Försöket är så här långt framgångsrikt och planeras även utökas till sträckan Kiruna-Narvik. En ökning av axellasten på befintlig järnväg ger relativt sett mycket kapacitet för pengarna. Det är också en förutsättning för att klara tiden fram till den optimala lösningen på kapacitetsproblemet, dubbelspår. Stigande banavgifter på järnvägen är ett hot mot LKAB:s konkurrenskraft. I Norge behöver LKAB verka för att EU-modellen för banavgifter införs med en differentierad taxa där samtliga operatörer betalar. I båda länderna måste LKAB driva linjen att lägsta möjliga avgift ska påföras för att säkra konkurrenskraften. Situationen på mellansträckan Kiruna- Gällivare blir alltmer ansträngd därför att det saknas erforderligt antal mötesplatser för långa tåg. LKAB behöver köra rågods från Svappavaara till Malmberget och samtidigt transportera färdiga produkter från Malmberget till Narvik. En ny lång mötesplats i Lappberg på sträckan Kiruna-Gällivare behövs. Nyckelfrågan blir statsmakternas prioriteringar kring finansiering av infrastruktur. I Sverige ska en ny nationell transportplan för nästa tioårsperiod, med start 2018, antas av regeringen. LKAB hoppas på att bli hörda och att kapacitetsutbyggnaden på malmbanan prioriteras. MARKUS PETÄJÄNIEMI, DIREKTÖR FÖRSÄLJNING OCH LOGISTIK Markus Petäjäniemi Torbjörn Henriksson, HR-advisor, Kiruna Hur ofta åker du tåg? Så ofta jag har möjlighet. Oftast blir det via jobbet någon gång per kvartal kanske. TUMMEN UPP för logistikenheten som haft fjorton olycksfria månader fram till juni 2017. Säkerheten Först! Ingemar Stöckel, avtalschef, Kiruna Det blir inte så mycket resor i jobbet men när jag har möjlighet så åker jag tåg. Starkt kvartal för LKAB LKAB. Under andra kvartalet 2017 visar LKAB på fortsatt stabila produktions- och leveransvolymer. Det är god efterfrågan på pellets och strategin att maximera pelletsproduktionen ligger fast. LKAB:s kunder producerar med hög takt och efterfrågan på våra järnmalmsprodukter är fortsatt stark, framför allt på pellets och högvärdig fines. Överutbud inom järnmalmsfines väntas dock bestå, vilket sätter press på järnmalmspriserna och därmed också på LKAB:s lönsamhet. LKAB:s tydliga ambition är att öka flexibiliteten på alla fronter så att vi bättre följer konjunkturerna. Det är viktigt att fortsätta vårt arbete med att effektivisera och öka produktionen inom ramen för våra genomförda investeringar. Här är alla medarbetares engagemang och ansvarstagande avgörande, säger Jan Moström, vd och koncernchef. Produktionsvolymen under kvartalet uppgick till 6,3 (6,1) miljoner ton och leveranserna till 6,6 (6,7) miljoner ton. 84 procent av andra kvartalets totala leveranser utgjordes av järnmalmspellets. Samhällsomvandlingarna är en förutsättning för fortsatt gruvbrytning, och under kvartalet fortsatte flytten av LKAB:s kulturbyggnader i Kiruna och Malmberget. Under det kommande året kommer samhällsomvandlingarna att gå in i en mer intensiv fas, vilket innebär ökade utbetalningar. TINA BENSON CITATET Det är viktigt att fortsätta vårt arbete med att effektivisera och öka produktionen inom ramen för våra genomförda investeringar. Här är alla medarbetares engagemang och ansvarstagande avgörande. JAN MOSTRÖM VD OCH KONCERNCHEF Ingela Niva, dokumentationstekniker, Kiruna Det blir runt en-två gånger per år när jag åker på fackliga uppdrag till Luleå. Grete Solvang Stoltz Speak Up! kommer externt Som ett led i LKAB:s förbättringsarbete och riskhantering uppmanas allmänhet och samarbetspartners att meddela LKAB om områden där företaget har förbättringspotential. För att stödja arbetet har LKAB öppnat visselblåsarsystemet Speak Up! även för externa användare. Alla på LKAB ska följa vår uppförandekod och gällande lagstiftning. Om någon eller något skulle avvika från koden är det viktigt för LKAB att få reda på det för att kunna vidta åtgärder och förbättra rutiner. Får du kännedom om brottslig verksamhet, oetiskt beteende, överträdelser av lagar eller regler eller situationer där liv och hälsa står på spel vill LKAB att du slår larm, säger Grete Solvang Stoltz, HR- och hållbarhetsdirektör på LKAB. I systemet kan händelser av allvarligare karaktär kopplade till nyckelpersoner (koncernledning, vd i dotterbolag och avdelningschefer) på LKAB rapporteras. Läs mer på www.lkab.com TINA BENSON OMSLAG: Jessica Dagbro arbetar vid terminalen i Kiruna. Säkerheten är alltid i centrum. FOTO: FREDRIC ALM 2 LKAB-BLADET # 4 2017 LKAB-BLADET # 4 2017 3
Robin Engström och Kristina Jonsson matar ned markörer i borrhålet. Smarta markörer hjälper oss att hålla noggrann koll på uppblockningen av takskivan, säger Kristina Jonsson, förste forskningsingenjör. Markörerna sitter med två meters mellanrum och har gjutits fast i borrhålen. Det finns 175 markörer i varje borrhål. Smartmarkers håller koll på takskivan Networked Smartmarker innehåller datachip. Via radiosignaler mellan markörerna kan man avläsa förändringar i takskivan. MALMBERGET. LKAB har ökat kontrollen över takskivan ovan Printzsköldmalmen i Malmberget. Inte mindre än 700 sensorer indikerar takskivans framtida uppblockning. Installationen är en del av projektet hydraulisk spräckning av Printzsköld takskiva som genomförts under sommaren. Hålrummet ovan Printzsköldmalmen finns norr om Norrbottensvägen innanför LKAB:s industriområde. Där har fyra 350 meter långa borrhål tagits upp i takskivans tjocka bergmassa. NYTÄNKANDE I hålen placeras markörer, så kallade networked smartmarkers, med ett Rfid datachip på varannan meter. Markörerna gjuts sedan fast i hålen med betong. Denna typ av markörer kommunicerar med varandra via radiosignaler längs hålet. Signalstyrkan indikerar avståndet mellan markörerna, säger Kristina Jonsson, förste forskningsingenjör. Vartefter takskivan senare blockar upp runt hålrummet kommer sensorerna att lossna och falla ned i en konti- nuerligt pågående process. På så sätt kan man mäta förloppet och få kännedom om takskivans återstående tjocklek och förutse när en uppblockning till dagen är nära förestående. Signalerna från markörerna samlas i en mottagare på plats. Från den sänds data trådlöst via systemet till forskarnas datorer. Systemet installeras under hösten. Vi kan välja hur tät avläsning vi vill ha. Det kan vara ett dygn eller tätare vid behov, säger Kristina Jonsson. Sammanlagt placerar vi ut närmare 700 sensorer i de fyra borrhålen. Arbetet har gått bra, säger Siw Nilsson, tekniker vid FoU gruvteknik. Smartmarkers är en teknik vi valt för att övervaka och följa förloppet vid Printzsköld. Därmed kan vi göra säkrare bedömningar, säger Kristina Jonsson som är ansvarig för forskningsdelen av projektet med hydraulisk spräckning i Printzsköldmalmens takskiva. 6,6 miljoner ton pellets och fines levererades från LKAB via Narvik och Luleå april - juni 2017. Spräckningen genomfördes under sommaren. Då togs ytterligare ett antal drygt 500 meter långa borrhål upp som sedan trycksatts med vatten i en hydraulisk spräckning. Syftet har varit att medvetet skapa sprickor i bergmassan för att dämpa seismiska vibrationer. Den sista delen av spräckningen har genomförts i slutet av augusti. Projektet ser ut att ha gått bra. En utlastning av 84 malm genomfördes på prov i Printzsköld under juli-augusti. Den seismiska aktiviteten i området har varit lugn under proven. Det är ett mycket spännande projekt, säger Kristina Jonsson. Projektledare för anläggningsdelen av projektet är Veronica Junros, projektavdelningen. Victor Eriksson, Robin Engström, Siv Nilsson samt Kristina Jonsson. TEXT OCH FOTO: MAURITZ MAGNUSSON procent av LKAB:s produktion var pellets under april-juni 2017. Pellets är järnmalm i förädlad form. 4 LKAB-BLADET # 4 2017 LKAB-BLADET # 4 2017 5
Maritha Mossberg: I stormens öga Utrustningen känner av alla händelser och skickar signaler varje ögonblick. Det ger en tidig varning om rörelser i berget, säger Mario Lovisolo, CSG Monitoring, Italien. Mario Lovisolo visar borrhålet och mätutrustningen. Geomätare med 3D-teknik bevakar Malmberget MALMBERGET. Europas första geomätare med 3D-teknik har installerats på Österlånggatan i Malmberget. En vit container täcker ett 50 meter djupt borrhål. I borrhålet har en lång flexibel lans med sensorer sänkts ned. Sensorerna kan mäta förändringar i berget i tre riktningar; på längden, på bredden och på djupet. Övervakningsutrustningen sänder mätdata kontinuerligt. I varje ögonblick kan man avläsa förändringar i berget. De registreras av sensorerna för varje meter i borrhålet. Signalerna sänds till Italien, tolkas och skickas tillbaka till LKAB:s övervakningssystem inom en halvtimme, där till exempel gruvmätarna kan få upp värdena i sina arbetsdatorer. Systemet är till för att ge Den första 3D-utrustningen mäter förändringar i berget via sensorer i en lans i ett 50 meter djupt borrhål. Fr v Zlatko Cekov; Mario Lovisolo; Luigi Foglino; Rainer Lux; gruvmätare; knästående. T h Peter Nilsson; gruvmätare; och Thomas Savilahti; bergmekaniker; Frida Isaksson Sande; gruvmätare. Mattias Westerlund, ej på bild, har också deltagit i projektet. oss en tidig varning om förändringar i berget, horisontellt och vertikalt. Det kompletterar vårt nät av mätplintar. Där mäter vi förändringar på markytan 4-5 gånger per år. Här får vi mätdata varje ögonblick och kan mäta förändringar varje meter i det 50 meter djupa hålet, säger Thomas Savilahti, bergmekaniker. Det viktigaste är att vi i LKAB håller noggrann koll på förändringar i tid innan förändringar i berget påverkar samhället och de boende, säger han. Utrustningen kommer från ett företag i norra Italien som utvecklar utrustning för att mäta förändringar i mark, berg, vägar och broar. Tidigare har man levererat utrustning som kan mäta två dimensioner. Det här är den första utrustningen i Europa som kan mäta i tre riktningar, på djupet också. Vi kommer snart att leverera till fler platser. Tekniken används där man vill mäta förändringar på djupet i berggrunden, säger Mario Lovisolo från Ricaldone i norra Italien. Nu får vi en bättre koll med tidigare varningar på utvecklingen. Om det visar sig att området är stabilt kan vi flytta containern med utrustningen till något annat område där vi behöver veta mer. Flexibiliteten är en stor fördel och ökar användbarheten av utrustningen, säger Thomas Savilahti. TEXT OCH FOTO: MAURITZ MAGNUSSON LKAB:s malmhamn i Narvik. LKAB slog nytt leveransrekord NARVIK. För första gången i LKAB:s historia har över 3 miljoner ton järnmalmsprodukter levererats under en månad. Under juli levererade LKAB 3 011 885 ton från hamn, varav 2 426 186 ton pellets. Både totalt och för andelen pellets är detta rekord. Tidigare rekord var från maj i år då LKAB skeppade drygt 2,8 miljoner ton, varav 2,4 miljoner ton pellets. Leveranssiffrorna i juli är ingen toppnotering för respektive hamn. Både Narvik och Luleå har levererat mer tidigare, fast vid olika tillfällen. I LKAB:s rekordliggare har följande siffror noterats: Narvik: 2 366 000 ton i maj 2017 (juli 2017: 2 162 535) Luleå hamn (exklusive SSAB): 646 000 ton i oktober 2009 (juli 2017: 585 423) Förutom leveransrekord i juli, har även järnvägstransporterna gått som tåget. 2,4 miljoner ton transporterades till Narvik respektive Luleå, vilket är den femte bästa transportmånaden någonsin. Det är riktigt bra, säger Anders Björnström, vd på LKAB Malmtrafik. Föregående månad levererades det alltså mer än vad som transporterades. De stora leveransvolymerna i juli har varit möjliga genom bidrag från respektive hamns lager av järnmalmsprodukter. TEXT OCH FOTO: FREDRIK BJÖRKENWALL P lötsligt händer det det som kastar om, det som ger livet en ny riktning. Inte alltid stora förändringar som att vinna flera miljoner på en lott. Men plötsligt sker något som kanske kullkastar alla planer. Uppmaningen till mig själv kan då bli stå fast vid ursprungsplanen så långt det är möjligt. Det är inte lätt i kaoset när känslostormarna river och sliter. Du vill svära och skrika. När det blåser orkanvindar på riktigt, alltså när träd faller och hustak lättar och flyger iväg, då är det lugnast precis i stormens öga. Ett cirkelformat område mitt i orkanen. Om jag kan föreställa mig stormens öga när något plötsligt händer, så kan jag kanske med tankens kraft gå in där. Då blåser det runt omkring mig på lite avstånd, det kan vara ett sätt att få distans till det som händer eller har hänt. När något plötsligt händer då gäller det att arbeta fram en reservplan, ett nytt sätt att tänka på det som skett och möjligen göra precis det du var på väg att göra innan allt stjälptes omkull. Se på det som hänt från ett annat perspektiv. Finns det något som är bra? Inte? Skapa då något litet som kan vara positivt i det som skett. Det finns alltid något lite gott i det som sker. Kan vara svårt att se direkt men när det gått en tid så hittar du kanske ett litet guldkorn. Är det miljonvinsten som dimper ned framför ögonen på dig. Ja då är det genast lättare. Jag påstår inte att mycket pengar gör dig lycklig men det underlättar med extra slantar. Miljonvinsten liksom katastrofen ruskar om och skakar. I alla lägen tror jag att det hjälper att gå in i stormens öga och bara betrakta. Nya perspektiv skapas. För plötsligt händer något, det som förändrar på gott eller ont. Det är livet. Det är inte lätt i kaoset när känslostormar river och sliter. 6 LKAB-BLADET # 4 2017 LKAB-BLADET # 4 2017 7
LKAB Malmtrafik utökar förarkåren MALMBERGET. Södra omloppet växlar spår och utökar lokförarkåren. Därmed kan LKAB Malmtrafik trafikera Malmbanan helt i egen regi. Vi kommer att erbjuda samtliga lokförare som idag är anställda hos Green Cargo en anställning hos LKAB. Vi hoppas såklart att så många som möjligt väljer att tacka ja till LKAB:s erbjudande. Dessutom utbildar vi 12 nya lokförare, säger Torbjörn Larsson, produktionschef vid LKAB Malmtrafik. 325 personer sökte lokförarjobben. Redan 2015 blev samtliga lokförare som trafikerar det norra omloppet, det vill säga; från Narvik i norr till Svappavaara i söder, LKAB-anställda. I och med det nåddes en viktig milstolpe i projektet Lokförare i egen regi. Nu är det alltså dags att förverkliga den sista och avgörande etappen genom att ta över transporterna på det södra omloppet. När vi ökar transportvolymerna behöver vi säkerställa att vi kan täcka och säkra förarbeho- vet. Effekten av en egen förarkår innebär rejäla kostnadsbesparingar. Dessutom har vi möjlighet att styra och planera förarbehovet vilket gör oss mer flexibla, säger Anders Björnström, vd på LKAB Malmtrafik. Med en egen personalstyrka kan LKAB säkerställa att logistiken på Malmbanan och Ofotbanen optimeras samtidigt som LKAB får en ökad kontroll över effektiviteten och kvaliteten. Vi får även synergieffekter i och med att vi kan nyttja förarna på terminalerna. Det är med andra ord enbart positivt med en egen förarkår, säger Anders Björnström. Med tyngre axellaster och fler transporter behöver förarkåren utökas med omkring 20 lokförare. Vi har inlett tidiga dialoger med Green Cargo som i dagsläget trafikerar det södra omloppet. Det känns som att vi har hittat en bra lösning. Däremot väntas en hel del pensionsavgångar vilket innebär att vi behöver utbilda ett antal nya förare, säger Torbjörn Larsson. Antalet sökande till LKAB:s lokförarutbildning, som startar i september 2017, har överträffat all förväntan. Hela 325 sökande hoppades på chansen att få köra världens starkaste lok på en av världens äldsta malmjärnvägar. Jag tror att många upplever arbetet som lokförare attraktivt, säger Torbjörn Larsson, som själv valde att sadla om från maskiningenjör till lokförare för ett antal år sedan. Att vara lokförare ställer framförallt krav på att alltid prioritera säkerheten först, i alla lägen. Men det ställer också krav på ett stort engagemang, nytänkande och ansvar. IORE-loken är världens starkaste eldrivna lok och med de 68 vagnarna uppgår tågsättet till hela 750 meter. Varje tågsätt fraktar omkring 6 500 ton järnmalmsprodukter vilket innebär att en lokförare måste ha god linjekunskap, för att kunna köra så säkert och effektivt som möjligt. Lokföraryrket klassas som en så kallad säkerhetstjänst vilket innebär att föraren måste genomgå en regelbunden läkarundersökning. För att bli Torbjörn Larsson. FOTO: JOSEFINE EJEMALM antagen till lokförarutbildningen krävs också en yrkespsykologisk bedömning med godkänt resultat, en mätning och bedömning av prestationer, förmågor och personlighet. JOSEFINE EJEMALM Norra omloppet: Kiruna - Narvik, Svappavaara - Kiruna och Svappavaara - Malmberget. Södra omloppet: Malmberget - Luleå. Korskörningen: Kiruna Svappavaara Vitåfors. Tågtransport per dygn (norra omloppet): 11-12 Tågtransporter per dygn (södra omloppet): 4 Tågtransporter (korskörningen): 4 8 LKAB-BLADET # 4 2017 LKAB-BLADET # 4 2017 9
Produktionsläget på LKAB Magnus Arnkvist, chef för produktion södra: Juli månad blev en tung månad för oss med förstärkningsarbeten i Alliansen samtidigt som ståltornsrenoveringen fortsatt. Detta gjorde att vi fick koncentrera arbetskraften på förstärkningsarbetena. I kombination med den hydrauliska spräckningen av Printzskölds takskiva har inte produktionen gått så bra som tidigare vilket gör att vi ligger 200 000 ton under budget för helåret. Under sommaren har det också regnat kraftigt vilket skapade bergutfall i Gruvberget med ett produktionsstopp på två dygn. Till råga på allt fick vi ett brott på en schaktlina i Vitåfors vilket gjorde att schaktet också blev stående flera dygn för reparation. Vi satsar dock fullt ut på att ta igen produktionstappet till hösten. Positivt är att järnhalten är god med 42,5 procent och att vi inte haft ett enda olycksfall med frånvaro under juli månad vilket är mycket glädjande. Vi arbetar i team och vi ska fortsatt se till att vänner och kollegor har en säker arbetsplats. Fortsätt påminna varandra! Markus Petäjäniemi, marknadschef: Det råder fortsatt stark efterfrågan på bolagets produkter och pelletspremierna är fortsatt höga. Järnmalmsmarknaden är tudelad där överutbudet på sinterfines består medan det råder brist på pellets och högvärdigare produkter. Främst beror detta på den tidigare dammolyckan hos konkurrenten Samarco i Brasilien där produktionen inte ser ut att komma igång förrän om tidigast ett år. Dollarkursen har gått ned under sommaren och håller det i sig förlorar vi intäkter på en billigare dollar. Stålpriserna i världen har ökat vilket också dragit upp priserna råvaror som järnmalm och kol. Kinas järnmalmslager ökar åter igen vilket är ett orosmoln för en eventuell rekyl nedåt för världsmarknadspriserna. Dock ser vi att en hög andel är lågvärdig malm vilket ger en bättre efterfrågan på kvalitetsprodukter vilket ju gynnar oss. Totalt sett ser läget på LKAB bra ut idag och trots att priserna var pressade under vintern gjorde bolaget vinst. Det bådar gott för nästa kvartal. Stefan Romedahl, chef för produktion norra: Produktionen i gruvan har gått rätt bra under första delen av sommaren. Under juli kan vi konstatera att allt gått enligt budgeterat tempo. Haveriet på etagespel B13 i början av augusti leder till sämre produktionssiffror för innevarande månad. KK2 och KK3 har gått bra under juli medan vi har haft stora problem med många störningar i KK4 då gratebandet inte gått jämnt. De frekventa stoppen är den troliga orsaken till tegelutfallet i kiln vilket orsakade ett kallstopp på en vecka. Vi har haft tre olycksfall med frånvaro under juli, lyckligtvis inget med allvarlig utgång. Det är fortfarande inte en bra sommar på denna front. Vi har även haft två lastbilsbränder, en i Konsuln och en på väg 16 där en allvarlig incident inträffade vid släckningsarbetet och räddningspersonal utsattes för brandrök. Järnhalten har varit fortsatt hög med 46,3 procent och vi ligger över beräknad halt med en marginal om 0,9 procent. Den gamla lärarbostaden i Malmberget, Höijerska, rullar på hjul till en ny plats och historia vid Solbacken. Husen och människorna ger plats för gruvbrytningen LKAB. Flyttningen av LKAB:s gamla kulturhus har fortsatt under sommaren i Kiruna och i Malmberget. Tjugoen hus är nu flyttade från Malmberget till Solbacken i Koskullskulle. I Kiruna flyttas sju hus i år. Husen flyttas för att säkra gruvbrytningens framtid. Gruvorna måste ta mark i anspråk eftersom LKAB inte bryter malm under där människor bor eller vistas. LKAB vill också bevara de kulturhistoriska byggnaderna och kan samtidigt erbjuda bostäder med en lägre hyresavgift än i nybyggda hus. Totalt flyttas 30 kulturbyggnader i Malmberget under tre år. Husen är byggda mellan slutet av 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. En av kronjuvelerna är det 98 år gamla Höijerska huset. Det står nu vid entrén till Solbacken. Husen på Östgötavägen har också flyttats i sommar. Sammanlagt 86 bostäder får nya eller nygamla hyresgäster. Några av de som tidigare bott i husen har önskemål om att flytta tillbaka när bostäderna är färdigställda. Nödvändiga reparationer pågår. Runt årsskiftet kommer de fjorton husen som flyttades hösten 2016 att vara inflyttningsklara. I år flyttas elva bostadshus och nästa år fem hus. Därtill kommer ett antal förrådsbyggnader. TEXT: MARITHA MOSSBERG, JOSEFINE EJEMALM FOTO: FREDRIC ALM, DANIEL OLAUSSON 10 LKAB-BLADET # 4 2017 LKAB-BLADET # 4 2017 11
Bolagsområdet i Kiruna får ny fin fjällutsikt från Luossavaaras fot. Husen på Östgötavägen under Uplandslaven rullar iväg mot ny adress. I Kiruna ska sju kulturbyggnader flyttas till LKAB:s utvecklingsområde på Luossavaara i år. Två av husen är så kalllade bläckhornshus, B51 och B52. Arbetarbostaden B5 och bläckhornshuset B53 flyttades tidigare till området. Länsmansbostaden flyttas till Kirunas nya centrum. Den sista augusti var det dags för ytterligare en kulturbyggnad att flytta, den femte i ordningen, Ingenjörsvillan. Det har varit otroligt mycket jobb och förberedelser inför de faktiska flyttarna. Därför känns det så häftigt att vi är mitt uppe i flyttskeendet. Det är verkligen en ynnest att få vara med och skriva historia på det här sättet, säger Tjabba Nordanfjäll, projektledare med ansvar för flytten av kulturbyggnaderna. Ingenjörsvillan är som övriga kulturbyggnader väldigt speciell. Trots att en era är slut betyder det inte att historien får ett slut. Genom flytten får byggnaderna fortfarande en given plats i det nya Kiruna, säger Tjabba Nordanfjäll. I sommar har stadshusets klocktorn i Kiruna monterats ned bit för bit för renovering och pånyttfödelse vid sin nya plats i Kirunas nya centrum. Torndelarna och klockan renoveras i samband med flytten. Klocktornet är på plats vid nya stadshuset först i höst, säger Johan Mäkitaavola, projektledare LKAB. Tornstrukturen lyftes ned i sex delar. Den första delen väger 30 ton och lyftes ned med en kran. Husflytten vilar på många hjulaxlar. Solbacken i Koskullskulle blir ny hemvist för husen efter 100 år. Helena Larsson-Torri flyttar fyra gånger med samhällsomvandlingen. När hon hamnade i Höijerska trivdes hon så bra att hon ville följa med huset till Solbacken. Men det kräver ett mellanboende till, innan huset är inflyttningsklart. Klocktornet i Kiruna lyftes ned i sex sektioner. En ny husgrund väntar på ett av bläckhornen från Kiruna. Klocktornet väger åtskilliga ton. 12 LKAB-BLADET # 4 2017 LKAB-BLADET # 4 2017 13
SAMTALET: Vi alla mår bra om vi vet vad som förväntas av oss FOTO: MAURITZ MAGNUSSON 1 Vem är du? Jag har varit egen företagare i 15 år och har jobbat som entreprenör till LKAB med att sälja kontorsinventarier. När jag var 39 år bestämde jag mig för att läsa till ingenjör vid Luleå tekniska universitet. Jag jobbade i anrikningsverket två somrar och gjorde sedan examensarbetet hos LKAB. Sedan dess har många kulor rullat på! Jag har jobbat fyra år som processingenjör på mediaavdelningen mot Kiruna och Svappavaara och sedan två år som ansvarig för sektionen media. De senaste fem åren har jag varit verkschef i KK2/ KK3. Jag kommer ursprungligen från Masugnsbyn och har gått skola i Vittangi. Att hamna i Svappavaara känns väldigt rätt och känslan för bygden finns där. 2 NY CHEF CHECKAR IN Anders Björnström efterträder Monica Quinteiro som gruv- och förädlingschef för Svappavaara. Han kommer närmast från jobbet som verkschef för KK2/KK3, har arbetat inom bolaget i elva år och tillträdde sin nya roll den 1 augusti. Vad är det viktigaste som chef, tycker du? Tydlighet, ödmjukhet, energi och kraft ligger mig nära. Det är viktigt att man är tydlig med riktningen, vart skutan ska styras. Jag är otroligt ödmjuk inför den här uppgiften och känner varmt för att få denna chans. Jag får ofta höra att jag har en jäkla energi och det kommer absolut inte vara annorlunda här. Att tillföra energi till verksamheten ser jag som oerhört viktigt. Med kraft menar jag ledarskap och tydlighet i de beslut vi gemensamt ska fatta. När vi tar ett beslut så är det just det beslutet som kommer gälla. 3 Har du några bästa sidor respektive sämsta sidor? Jag är en positiv och nyfiken människa som ser framåt och vill sprida positiv energi. Tycker om att ha roligt. Jag är däremot en tidsoptimist och kan ofta tycka hur svårt kan det egentligen vara? men då har jag lyckligtvis medarbetare som säger ta det lite lugnt nu, Björnström 4 Hur anser du att man lyckas bäst i arbetslivet? Jag har alltid jobbat efter mottot att man ska leva som man lär, ha respekt för andras åsikter och lita på andra människor. Man ska ha tillit och respekt till varandra till dess motsatsen är bevisad. Det tror jag är jätteviktigt och något som hjälpt mig många gånger. Namn: Anders Björnström. Ålder: 53. Familj: Gift med Johanna, två utflugna barn. Utbildning: 3-årig ingenjörsutbildning vid LTU. Yrke: Gruv- & förädlingschef i Svappavaara. Intressen: Fjällen på vintern och våren, Rosvik på sommaren och Masugnsbyn på hösten. Bästa egenskap: Optimist. Sämsta egenskap: Tidsoptimist 5 Hur vill du utveckla verksamheten i Svappavaara? Jag har kunskap och erfarenhet av; media, luft, vatten samt hur förädlingsverken fungerar och vad som krävs för att de ska fungera bra. Det känner jag mig trygg i. En utmaning blir ju självklart för mig att lära mig gruvverksamheten först och främst. Hur bygger vi en riktigt god stabilitet i gruvprocessen och blir självförsörjande på rågods? Där har vi utvecklingspotentialer och det blir också ett av våra mål. 6 Vad är ENA för dig? Trygghet. Vi blir alla trygga om vi mår bra och vet vad som förväntas av oss. ENA, Engagemang, Nytänkande och Ansvar är en sådan sak. 7 Vad gör du under sommaren? Jag snickrar, målar och klipper gräs i stugan i Rosvik. Det är det bästa som finns. Sedan var jag också med under Svappavaaradagen den 29 juli. FREDRIK BJÖRKENWALL ENGAGERAD 14 LKAB-BLADET # 4 2017 LKAB-BLADET # 4 2017 15
Gediget säkerhetsarbete ger resultat Hans Välikangas, reparatör: Vi tar hand om varandra i verkstaden. KIRUNA. Riskfyllda arbetsplatser är inte synonymt med farliga arbetsplatser om säkerheten kommer först. Genom ett stort fokus på arbetsmiljö och säkerhet har logistikavdelningen målet om noll olycksfall i tydligt sikte. Vi har en stark säkerhetskultur inom enheten. Den sitter liksom i ryggmärgen, säger Mikael Fjällborg, kvalitet-, miljö- och arbetsmiljö vid LKAB Malmtrafik. Försäljning- och logistikenheten består av flera avdelningar och arbetsgrupper, verksamma på samtliga verksamhetsorter. Enheten rymmer allt ifrån hamnarbetare till terminalarbetare. Alla delar en gemensam syn på säkerheten. Den kommer alltid först. ANSVAR Inom järnvägssektorn är det generellt sett väldigt få olyckor. Järnvägens säkerhetskultur är stark och jag tror att vi har väldigt mycket av den. Jag tror också att den smittar av sig på andra avdelningar, säger Mikael Fjällborg. Många av arbetena inom enheten utförs i riskfyllda miljöer, på järnvägen, bangården eller inne i verkstaden bland stora lok och vagnar. Trots det inträffar få olyckor men ett enda olycksfall betraktas som ett olycksfall för mycket. Senast vi hade ett olycksfall med frånvaro var i juni 2017. Dessförinnan hade vi 14 olycksfria månader, säger Mikael Fjällborg. Receptet för en säker och trivsam arbetsplats, där människor trivs och vill utvecklas, består av flera delar. Grunden måste däremot byggas utifrån ledningens engagemang för arbetsmiljöfrågor. Det är viktigt att säkerheten alltid lyfts högst upp på agendan, att ledningen visar ett engagemang och besöker arbetsplatserna. Som ledare har du ett oerhört stort ansvar för att se till att arbetsklimatet är öppet så att medarbetare vågar säga till om något inte känns rätt, säger Mikael Fjällborg. I vagnsverkstaden arbetar 13 reparatörer dagligen med att reparera och revidera vagnar. Hans Välikangas har jobbat i 32 år som vagnsreparatör och titulerar sig numera som en av gamlingarna. Mycket har ändrats genom åren men för Hans är engagemanget för arbetet och arbetsmiljöfrågor oförändrat. Säkerheten är oerhört viktig. Vi har en bra och inkluderande kultur där vi tar hand om varandra, särskilt när det handlar om sommarpersonal och nyanställda. Jag brukar säga att man gärna får fråga en extra gång för det är enkelt att ersätta saker som går sönder. Det är värre att sätta dit en ny arm, säger Hans Välikangas. I verkstaden är var sak på sin plats, till och med gaffeltruckarna är parkerade i särskilda parkeringsrutor. Det är tydligt att det finns ett gemensamt förhållningssätt till ordning och reda bland medarbetarna. Det roligaste med jobbet är när man har kontroll på läget, när allt funkar. Det ska känns bra att komma hit på måndag och se att det ser ut på samma sätt som när jag lämnade över det, säger Hans Välikangas. TEXT OCH FOTO: JOSEFINE EJEMALM Mikael Fjällborg, KMA-utvecklare: Chefer har stort ansvar för säkerhetskulturen. Schaktugnsverket rivs 63 år efter uppförandet. Tiden är ute för schaktugnsverket MALMBERGET. Nu rivs Malmbergets äldsta pelletsverk. Det var här kulans historia inleddes 1954 när de första kulorna rullade ut ur schaktugnsverket. Det historiska beslutet att bygga ett pelletsverk, och därmed förädla järnmalmen ytterligare ett steg, togs den 20 mars 1952. Två år senare togs verket i drift med svåra inkörningsproblem. Från början planerades produktionsvolymen till 100 000 ton per år men ökades senare. Då kallades kulorna för kulsinter men efter en vidareutveckling i USA fick de dagens benämning, pellets. Pelletshistorien började långt tidigare med att den svenske uppfinnaren A G Andersson i november 1912 lämnade in ett svenskt patent på pelletstillverkning av järnmalm. Det har sedan visat sig att LKAB:s satsning på järnmalmspellets var ett av de absolut viktigaste besluten i LKAB:s historia. Nu rivs en del av byggnaden där den första pelletsproduktionen i LKAB fanns; det gamla schaktugnsverket. I samma byggnad som gamla schaktugnsverket fanns installerades i mitten av 1980-talet produktion av pellets med stålbandsteknik. Produktionen pågick till 2006, då MK3 togs i drift. MARITHA MOSSBERG 16 LKAB-BLADET # 4 2017 LKAB-BLADET # 4 2017 17
Mari Kuokkanen, projektledare, Kiruna Cyklar du till jobbet? Jag bor så nära jobbet så jag promenerar till och från jobbet varje dag. Kent Nilsson Sarri, byggledare, Kiruna Jag promenerar mina 200 meter mellan jobbet och hemmet. Cykelvasan är ett av mina personliga hälsomål, säger Henrik Molander, teknisk administratör, LKAB Malmberget. Cykelvasan blev ett hälsomål MORA. Henrik Molander blev cykelbiten för flera år sedan. Först körde han landsväg. Numera är det mest mountainbike som gäller. Cykelvasan är ett av hans personliga mål för att hålla hälsan i god form. För säkerhets skull körde han årets lopp två gånger. Det är inte så hemskt som det låter. Den första omgången är bara tre mil på en lättare del av Cykelvasan. Den tog jag som uppvärmning på fredagen. På lördagen gick den långa Cykelvasan, 94 km. Den gick oväntat bra, eftersom jag i förväg kände mig otränad, långt ifrån fjolårets form. Kanske var det tack vare uppvärmningen, säger Henrik. Henrik Molander har gjort Cykelvasan för femte gången. Han har cyklat fyra gånger i full längd och två gånger på den korta delen. Han propagerar för cykeln som redskap för bättre hälsa och äger själv minst fem olika Elin Kyrö Stålnacke, byggledare, Kiruna Jag cyklar aldrig till jobbet cyklar. Man ska välja en som passar ens egna intressen, stil och storlek. - Det är inte viktigt att cykla långt eller fort. Det viktigaste är den cykling som blir av, om så bara ned på samhället för småärenden. Så småningom kanske cykelintresset växer, både för att det är roligt och för att det är enkelt och praktiskt, säger han. Så var det för Henrik. Efter att ha cyklat fort på landsväg testade han mountainbike. Det var så kul. Man cyklar på stigar och kommer ut i naturen. Med höjdväxlingar kan det bli bra träning. Han cyklar till jobbet när han har möjlighet. Jag gillar den nya cykelstigen i Malmberget som går till jobbet på LKAB. Det blir drygt åtta kuperade kilometer. Att få in motion i vardagen är perfekt. Det spar tid och främjar hälsan, säger han. Henrik Molander är aktiv i LKAB Fritid. Förr fanns det en särskild cykelsektion som arrangerade Tisdagstrampen. Nu har den ombildats till en motionssektion. Men vi jobbar på att få med cykelaktiviteter i verksamheten, säger han. TEXT OCH FOTO: MAURITZ MAGNUSSON Henrik Molander gjorde årets Cykelvasan två gånger. FOTO: ANNE MOLANDER SOVRAT Bidra till Sovrat! Mejla: lkab-bladet@lkab.com Ring: 0771-76 00 00. Tack till Gruvtolvans styrelse, Gruvfyrans styrelse och Brand och besiktning för uppvaktningen vid min pensionsavgång! Bengt Bengan Keisu. Tack för uppvaktningen i samband med min pensionering! Åke Enback, Malmberget Tack för all uppvaktning i samband med min 60-årsdag. L-G Juuso Det hände på LKAB: 28/6: LKAB, SSAB och Vattenfall bildar ett Joint Venture-bolag för HYBRIT 26/7: Fortsatt flytt av kulturbyggnader i Malmberget 31/7: Nedmontering av klocktornet på stadshuset i Kiruna inleds 1/8: LKAB säljer delar av maskinparken i Mertainen till australiensiska Macquarie Bank 15/8: Delårsrapport för andra kvartalet 2017 publiceras 15-16/8: Framtidsdagar med Jan Moström och Grete Solvang Stoltz i Kiruna 28/8: Ledningskonferens i Kiruna 31/8: Ingenjörsvillan flyttas i Kiruna Följ oss i sociala medier! LKAB finns på Facebook, Instagram, Twitter och Linkedin. Här publicerar vi senaste nytt om vår verksamhet och du kan enkelt ställa frågor och kommentera inläggen. Mauritz Magnusson, vik redaktör 0970 734 67 Johanna Fogman, redaktör (tj.ledig) 0980 714 75 För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB:s kommunikationsenhet, Box 952, 971 28 Luleå. Citera oss gärna, men ange källan. Maritha Mossberg 0970 766 44 Tina Benson 0980 710 85 Det händer på LKAB: 21/9: Framtidsdag med Jan Moström och Grete Solvang Stoltz i Svappavaara 27/10: Delårsrapport för tredje kvartalet 2017 publiceras Lediga jobb: Lediga jobb inom koncernen finns publicerade via Arena: Human Resources & Sustainability lediga jobb i LKAB. samt på vår web, www.lkab.com Lediga jobb i LKAB just nu: Rasborrrare, under jord, Malmberget Projektledare, transaktioner och förvärv, samhällsomvandlingen, Malmberget Projektledare, logistikprojekt, Malmberget / Kiruna Produktionschef, laddning och servicemaskin i Svappavaara gruvor Ingenjör underhåll, anrikningsverket, Svappavaara Fredrik Björkenwall 0980 715 44 Erika Lindblad 0980 712 41 Ingenjör, automation elteknik samt mät- och reglerteknik, Svappavaara Produktionschef mekaniskt underhåll i anriknings- och kulsinterverket Svappavaara Bergarbetare, bergarbetarutbildning, LKAB Malmberget Mekaniker LKAB Mekaniska Kiruna HR businesspartner, LKAB Specialprodukter, dotterbolag, Kiruna GÅ MED I LKAB:S KONSTFÖRENING VINN ETT KONSTVERK Medlemsavgiften, 200 kronor per år, betalas via löneavdrag. KONTAKT: För Kiruna: Katarina Roxenfalk tfn 1221 eller via mejl. För Narvik: Ole Anton Strokkenes tfn 3968 eller via mejl. För Malmberget/Luleå Siw Tottie, tfn 6650 eller via mejl. Mer information om föreningarna finns på Arena/ Sitemap/LKAB:s konstförening. Kajsa Lindmark 0970 767 78 Josefine Ejemalm 0980 649 10 WWW.LKAB.COM Utkommer 27/10 nr5 Manusstopp! 17/10 E-post: fornamn.efternamn@lkab.com Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Bo Krogvig Formgivning: YOURS Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk Miljömärkt: Anders Lindberg (föräldraledig) 0980 783 55 Åsa Haapasaari 18 LKAB-BLADET # 4 2017 LKAB-BLADET # 4 2017 19
RÅMALM, TUSEN TON Period 1 januari - 31 juli 2017 2016 LEVERANSER, TUSEN TON Period 1 januari - 31 juli 2017 2016 17 135 15 825 7 443 9 891 3 924 3 041 8 869 8 378 2 715 2 482 11 585 10 860 KIRUNA MALMBERGET SVAPPAVAARA NARVIK LULEÅ TOTALT FÖRÄDLINGSVERK MALMBERGET, TUSEN TON 2016... 2017 Period 1 januari - 31 juli PELLETSVERK BUV... 1 974... 1 877 PELLETSVERK MK3... 2 002... 1 807 ANRIKNINGSVERK ANR... 960... 1 247 SBV (MHF)... 90... 56 92,1% PRODUKTKVALITET LEVERANSER PERIOD 1 JANUARI - 31 JULI KVALITETSMÅL 96% FÖRÄDLINGSVERK KIRUNA, TUSEN TON 2016... 2017 Period 1 januari - 31 juli PELLETSVERK KK2... 2 248... 2 105 PELLETSVERK KK3... 3 030... 2 865 PELLETSVERK KK4... 3 029... 2 926 ANRIKNINGSVERK SPECIAL... 430... 328 SVAPPAVAAARA, TUSEN TON PELLETSVERK SK... 1 998... 2 069 33 34 2017 2016 ARBETSMILJÖ KVALITET PRODUKTION Värdena för arbetsmiljö, kvalitet och produktion avser moderbolag och anslutna dotterbolag ARBETSMILJÖ, LKAB-KONCERNEN Antal olyckor med frånvaro. Period: Till och med 31 juli KOMMENTARER Vecka 32-33 NORRA, TUSEN TON KOMMENTARER SÖDRA, TUSEN TON 1. Fullt framåt, brist på körvägar (haveri B2/B13).. 2. Tegelutfall 3. Stopp pga. åska samt UH-stopp utanför plan. RÅMALM... -301,5 1 PELLETSVERK KK2... 8,1 PELLETSVERK KK3... 1,5 PELLETSVERK KK4... -71,2 2 PELLETSVERK SK... -8,4 3 SPECIALPRODUKTER (KMR). 13,2 1. Bergbrist pga seismik 2. Rågodsbrist 3. Problem maskin 4. Rågodsbrist RÅMALM... -21,3 1 FINES (MAF)... -9,0 2 SPECIALPRODUKTER (MAC.. -3,2 PELLETSVERK BUV... 8,8 PELLETSVERK MK3... -10,3 3 HEMATITFINES (MHF)... -1,3 4 20 LKAB-BLADET # 4 2017