Digitala Informationsleveranser till och från Förvaltning Tillämpningsanvisning:FFi baserad på Bygghandlingar 90 del 8 utgåva 2 Bilaga 6 Stadsfastigheter ID 6_D001_-_001_01 Ver 2011-11-16 Ansvarig Ulrika Palmqvist
Tillämpningsanvisning 2011:FFi sida 2 Denna bilaga 6, Komplement för programvara och organisation som lämnas av respektive Beställare, innehåller de speciella anvisningar som gäller för Stadsfastigheter i förhållande till Tillämpningsanvisning version 2011:FFi. Dokumentet innehåller berörda delar av tillämpningsanvisningen och de speciella anvisningarna har i detta dokument markerats med röd kantlinje 2.11. Samordning och integration av information... 3 2.22. Krav på mjukvara... 4 3.1. Namngivning av filer... 5 3.11. Skrivsätt... 6 3.2. Applikationer och filformat... 8 4.13. Måttnoggrannhet... 10 4.15. Aktualitet... 10 6.2. Struktur... 11 6.3. Modeller... 12 6.31. Objekt... 14 6.4. Dokument... 15
Tillämpningsanvisning 2011:FFi sida 3 2.11. Samordning och integration av information Nivån (a-d) för samordning och integration bestäms. Här bestäms också vilka format som ska eller får användas för kommunikation och lagring. I första hand väljs neutrala och öppna format. För samordning och integration gäller i första hand gemensam lagring med användning av projektplats som anvisas av informationsmottagaren (alt c). Endast i de fall där gemensam plats inte har upprättats får kommunikation ske med användande av e-post med bifogade filer alternativt med CD-media. I samtliga fall gäller överenskomna format enligt 2.2 och överenskommen struktur enligt 6.2. Se vidare leveransspecifikation i de fall sådan finns upprättad. För lagringsstruktur gäller att i samarbetet besluta Hur lagringen av modeller, annat arbetsmaterial respektive färdiga handlingar sker hos var och en av deltagarna och/eller på ett gemensamt lagringsställe. Hur versioner av filer ska hanteras, hur version uppstår och hur ny version benämns. Hur modellfiler vid objektorienterad projektering, produktion och förvaltning lagras, som separata filer. Tidsrymd då informationsmängd skall vara läsbar respektive editerbar. Hur färdiga handlingar underlag för original säkras mot oavsiktliga ändringar. Särskilt i en modellorienterad miljö med referenser mellan filerna är det viktigt att frysa de godkända handlingarna. Behörighet för de olika parterna till egna, andras och projektgemensamma filer. Vad som ska utväxlas som modell, ritning respektive andra dokument (enligt leveransspecifikation). Observera att på vissa av Stadsfastigheters fastigheter används andra BSABkoder. Projektledaren skall vi projektstart kontrollera med teknisk förvaltning vilka BSAB-koder som skall gälla. BSAB-koder på modellfiler skall överensstämma med de på ritningarna.
Tillämpningsanvisning 2011:FFi sida 4 2.22. Krav på mjukvara De olika aktörernas programvaror ska förtecknas, inklusive version och operativsystem. Rutiner för hur applikations- och/eller versionsbyten med eventuell tillhörande konvertering ska gå till beskrivs. Avvikelse från dessa krav samt byte av mjukvara före leverans tillåts ej under pågående uppdrag utan beställarens uttryckliga godkännande. Vid avvikelse skall tester utföras före godkännande. Mjukvara skall överensstämma med den som angivits i förteckning under 2.2 fram till slutleverans av informationsmängder. Denna mjukvara dokumenteras i leveransmeddelandet. Krav på format omfattar endast krav på leveransformat. Observera att detta även omfattar leverans av relationshandlingar. För att kunna hantera modeller med förvaltningsinformation enligt tillämpningsanvisningen krävs en samordnad objektorienterad CAD-modell som stödjer areamätning enligt Svensk Standard (SS 21054:2009 utgåva 1). I samarbetet ansvarar deltagarna för att de har giltiga licenser för programvaror som används. Utrymmesobjektet i AutoCAD Architecture s skall användas för att generera areor. Om annat system används skall det vara 100% kompatibelt med detta. Utrymmesobjekt skall läggas på samtliga utrymmen. Beräkningsmallar finns i mallfilen som Beställaren tillhandahåller och skall vara inställd på SIS standard. Vid ombyggnadsprojekt skall utrymmesobjekt i modellen i första hand ändras, istället för att först raderas och sedan ritas om. Det beror på att samtliga utrymmesobjekt i filen har ett globalt ID (GUID) som aldrig kan återskapas (jämför ett verifikationsnummer i ekonomi). Om exempelvis ett utrymme raderas och ett nytt utrymme ritas med samma rumsnummer är detta två olika utrymmen. Vid nybyggnadsprojekt genereras globala ID efter levereras till Beställaren för publicering första gången, vanligtvis levereras dessa under byggskede alternativt som relationshandling.
Tillämpningsanvisning 2011:FFi sida 5 3.1. Namngivning av filer Systematiskt uppbyggda filnamn ska användas. Filnamn ska bibehållas oförändrade oberoende av ändringsbeteckning, skeden etc. Tillåtna tecken i filnamn är bokstäverna a-z, siffrorna 0-9, bindestreck (-) och understreck (_). Vid nya filer gäller: Namngivning skall följa Bygghandlingar 90 del 8 utgåva 2 med avsteg enligt nedan. Om blad vid sammansatta dokument existerar ska bladnummer ingå i filnamnet. Filnamn ska behållas oförändrade oberoende av filtyp. Exempelvis ritningsdefinitionsfil V-57-1-0100-2201.dwg motsvaras av plottfil V-57-1-0100-2201.plt och metadatafil V-57-1-0100-2201.xml. Filnamn ska behållas oförändrade oberoende av ändringsbeteckning, skeden etc. Vid befintliga filer gäller att befintliga filnamn skall behållas. Numrering av fastigheter, byggnader, planer, delar och rum ligger till grund för all digital orientering inom förvaltningen och skall alltid redovisas på ett korrekt sätt. Från filer och namnrutor läses dessa uppgifter av automatiskt vid överföring till Beställarens förvaltningssystem. Vid promter skall dessa uppgifter alltid anges enbart med nedan angivna teckenkoder. Följande koder utgör basen för numrering av projekt- och modellfiler. Befintlig rumsnumrering skall alltid beaktas. Förändringar i denna måste alltid godkännas av Beställaren. Arkitekten skall alltid kontrollera att rumsnumrering stämmer mot verkligheten (dvs att skyltning av dörrar stämmer med nummer på ritningen)
Tillämpningsanvisning 2011:FFi sida 6 3.11. Skrivsätt Filnamn består av fyra delar: ansvarig part, klassifikation, numrering och beskrivning. De tre första delarna är obligatoriska. Rekommenderade och tillåtna värden anges för varje del. Filnamn består av fyra delar: ansvarig part, klassifikation, numrering och beskrivning. Alla delarna är obligatoriska, dock tillåts att fri beskrivning utelämnas. Rekommenderade och tillåtna värden anges för varje del. Avskiljare mellan filnamnets delar skall utgöras av bindestreck (-), se exempel nedan. Modellfil: A (arkitekt) ansvarig part 40 (sammansatt) filens innehåll P(planer) redovisningssätt 0200 (lägeskod våningsplan 2) nummer 2201 (byggnadsid) beskrivning byggnad -fri beskrivning (A-40-P-0200-2201) Ritningsdefinitionsfil: V (V-projektör) ansvarig part 57B (allmänventilation) filens innehåll 1 (planritning) redovisningssätt 0210 (lägeskod våningsplan 2 del 10) nummer 2201 (byggnadsid) beskrivning byggnad - fri beskrivning (V-57B-1-0210-2201) Basfil: P (projektgemensamt) ansvarig part M1 (modulnät, stomlinjer och sekundärlinjer) filens innehåll P (planer) redovisningssätt 0210 (lägeskod våningsplan 2 del 10) nummer 2201 (byggnadsid) beskrivning byggnad - fri beskrivning (P-M1-P-0210-2201) Textdokument: BE (byggentreprenör) ansvarig part PR (protokoll) filens innehåll - redovisningssätt 20070218 (datum) nummer 2201 (byggnadsid) beskrivning byggnad Brandskydd fri beskrivning (BE-PR-20070218-2201-Brandskydd) För Stadsfastigheter tillkommer Byggnad med bokstav A, B, C efter ByggnadsID. Exempel namngivning av modellfil respektive textfil Modellfil: A-40-P-0100-1637-A Textfil: BE-PR-20070218-1637-A-Brandskydd
Tillämpningsanvisning 2011:FFi sida 7 Filnamnet skall innehålla: Fastighet(4 siffror) ex 1637 Byggnad(1 bokstav) ex A Byggnadsdel(2 siffror) ex 00 Plan(2 siffror) ex 01 Disciplinkoder i BSAB-96 ex -40
Tillämpningsanvisning 2011:FFi sida 8 3.2. Applikationer och filformat Tillåtna filformat för utväxling, redigering respektive publicering anges i särskild förteckning. Med filformat avses den interna strukturen för datafiler. Leveransspecifikationer preciserar krav på filformat för informationsmängder inom en leverans. Tillåtna filformat för utväxling, redigering respektive publicering där detta ej anges enligt tabell nedan. Projektinformation levereras i första hand i öppna format Filtyp Filformat Lagrar Användningsområde xml Fi2xml Objekt Modeller, särskilt utrymmen och renodlad Förvaltningsinformation, öppet format. ifc/xml IFC2X3 Objekt Modeller, särskilt fysiska byggobjekt, öppet format pdf PDF/A-1 Raster/vektor Publiceringsfil, för dokument, neutralformat pdf PDF/3D Raster/vektor Publiceringsfil, för modeller, neutralformat docx, doc xlsx, xls Microsoft Word 2007/2003 Microsoft Excel 2007/2003 Text Text och data Dokument, dataformat Dokument, dataformat dwg AutoCAD 2010 Vektor, objekt Dataformat för cad-filer, produktbundet. Dataformat för objektmodeller, produktbundet dgn Microstation V8 Vektor, objekt Dataformat för objektmodeller, produktbundet pln Archicad 13 Vektor, objekt Dataformat för objektmodeller, produktbundet rvt Revit2010 Vektor, objekt Dataformat för objektmodeller, produktbundet cal jpg, png, gif Cals CCITT grupp 4 Raster Dataformat för scanning och rastrering av dokument Imageprogram Bilder Dataformat för bilder, neutralformat
Tillämpningsanvisning 2011:FFi sida 9 CAD-filer skall i projekten och vid framställande av relationshandlingar levereras i eller vara 100% kompatibelt med Autodesk OMF-format 2012, AutoCAD Architecture och AutoCAD MEP format med svensk formatering. Beställaren accepterar att projektering utförs i annat format under förutsättning att ovanstående villkor uppfylls under hela projektets genomförande. BSAB 96 skall användas vid kategorisering av byggdelar. Mark och kartdokumentation skall levereras i DWG-format 2010. Kartdatum skall vara Sweref99 1330 och höjdsystem RH2000. Dokumentfiler såsom protokoll, justeringsprotokoll, instruktioner, beskrivningar, ritningsförteckningar, lagerlistor och likvärdiga dokument skall överlämnas i format Microsoft Office 2000 eller senare (t.ex. Word och Excel) eller PDF om projektet föreskriver det. Manualer och produktinformation skall lämnas i PDF format, lägst Adobe Acrobat 6.0. Fotografier skall levereras i följande format: JPG Tecknade bilder skall levereras i följande format: GIF Mallfiler = dwt- och dwg-filer Modellfiler = plansammanställningar, fasader, sektioner, detaljer och scheman Objektfiler = filer där man ritar objekt Ritningsdefinitionsfiler = filer som innehåller layoutflikar Mallfilerna skall användas varje gång en ny fil upprättas. Generellt levereras en mallfil per disciplin som innehåller modell och layouter. Gällande mallfil skall alltid användas i projektering. Mallar för upprättande av nya objektfiler, modellfiler och ritningsdefinitionsfiler läggs ned på navet av Informationssamordnaren. SF_A.dwt SF_K.dwt SF_V.dwt SF_E.dwt SF_M.dwt
Tillämpningsanvisning 2011:FFi sida 10 4.13. Måttnoggrannhet Leveransspecifikation anger krav på noggrannhet samt krav på uppmärkning. Måttnoggrannhet för levererad information anges för varje fil. Uppmärkning av måttnoggrannhet sker med kod enligt HMK (Handbok till mätningskungörelsen) med kompletteringar enligt Bygghandlingar 90 Del 8. Filer som levereras från Beställaren har alltid World som aktivt UCS. I vissa fall är det nödvändigt att namnge vissa gemensamma lokala UCS i projektet, vilka namnges vid Informationssamordningsmötet. Vid leverans skall alltid UCS vara inställt till world, x-axeln till höger och y-axeln uppåt. 4.15. Aktualitet Leveransspecifikation anger krav på uppdatering samt krav på dokumentation av status för uppdatering. Status för uppdatering anges vid varje leverans där det är tillämpligt. Vid ombyggnad skall A stämma av den digitala modellens yttermått mot grundkartans uppmätta hushörn. Gäller inte vid mindre ombyggnader i stora byggnader. Erhållna planmodeller skall justeras i erforderlig omfattning. Felmarginal ca 10 cm accepteras. Större noggrannhet krävs då nybyggnad skall ansluta till befintlig byggnad. Observera att hushörnet, planmodellens insättningspunkt 0,0, måste ligga kvar i sin position. Behöver yttermåtten justeras, måste detta göras på byggnadens samtliga våningsplan. Är dessa inte aktuella för ombyggnadsprojektet, lånar man hem originalen, gör justeringarna och lämnar tillbaka planerna. Gör anteckning på samtliga justerade modellfiler om att mått är justerade efter uppmätning. 4.151. Aktualisering i förvaltning Aktualisering av geometrier, grov indelning av status underlag saknas, behov av inmätning underlag finns men inaktuell, behov av kontrollmätning och dokumentation som underlag för ändringar underlag är aktuellt, behov av kontroll och godkännande underlag är aktuellt men brister i detaljering, behov av kontroll och godkännande. Aktualiseringen utförs med den detaljeringsgrad som motsvarar förvaltningens behov insamling av basinformation aktualitetsbesiktning för bestämning av överensstämmelse med byggd miljö bestämning av överensstämmelse för urval av grafik, mått, objekt o.s.v. statusbestämning av grafik, struktur, objekt, 2D-grafik, detaljeringsgrad o.s.v.
Tillämpningsanvisning 2011:FFi sida 11 skapa eller uppdatera planmodeller, fasadmodeller och sektionsmodeller o.s.v. redovisning av aktualiseringens resultat. Areor, förvaltningsobjekt o.s.v. 6.2. Struktur För varje typ av informationsmängder anges krav på struktur, med eventuell hänvisning till mallar. Struktur hos informationsmängd specificeras enligt 6.1. Struktur hos objekt i informationsmängd specificeras i bilaga Redovisning av objektegenskaper. Struktur i leverans, mappstrukturer skall följa en överenskommen struktur för lagring av informationsmängder vid leverans. I mappen MODELL, lagras modellfiler per teknikområde, som modellfiler räknas t ex förklaringstexter, detalj-, plan-, sektions-, fasadoch elevationsmodeller. I mappen RITDEF, lagras ritningsdefinitionsfiler per teknikområde. I mappen RITNING, lagras plottade, rastrerade/scannade ritningsfiler per teknikområde. I mappen P (teknikområde P) lagras projektgemensamma filer som stomlinjenät, lokaliseringsplaner, ritningsblanketter, namnrutor och andra symboler som är gemensamma för projektet. Mapparna pärmar, scheman, KOMPONENTDA- TA och textdokument skapas efter behov. I dessa arkiveras motsvarande dokumenttyper efter överenskommelse. Exempel på mappstruktur Exempel på Stadsfastigheters mappstruktur avseende externa referenser. El ritningar ligger i katalogen E-modell och Arkitekt modell ritning ligger i katalogen A-modell. Se nedan.
Tillämpningsanvisning 2011:FFi sida 12 Information på objekten skall motsvara den information som man känner till. Inga fabrikat skall vara angivna förrän detta är beslutat. Samtliga konsulter skall ange befintlig, nytt respektive rives som klassifikation på objekten. V och VS skall rita i rätt system och konsekvent genomfört. E skall använda sig av ett genomgående symbolsystem. De olika systemen skall ligga i motsvarande lager. Vid ombyggnad skall befintliga systemnamn användas. Tekniska system: Välj tekniska system enligt förteckning från Beställaren. Vid ombyggnad skall alltid befintliga systemnamn användas. Varje system skall motsvaras av ett unikt lager. Vid nybyggnad skall man ta hänsyn till befintliga system. Systemnamn skall motsvara märkning. För att kunna använda specifika inställningar för visningslägen är det av yttersta vikt att samtliga objekt ritas by object och by layer. Inga förändringar i display properties på displayconfigurationerna får göras eftersom det påverkar utseendet på andra konsulters ritningar. Utseende kan ställas in under materialegenskaper alternativt egna displayconfigurationer. Konsulter som använder A-underlag gör en egen tag till utrymmesobjektet. A s lager för rumsnamn och -nummer släcks. Den egna tagen kan sedan anpassas till ritningen. Inställningar för olika visningslägen sker med hjälp av olika displayconfigurationer som finns i mallfilerna. 6.3. Modeller För modeller anges krav på relationer, såväl mellan modeller och deras objekt som mellan modeller och dokument. Krav på modeller enligt leveransspecifikation: Krav på relationer: Modellfiler med inbördes relationer skall anges med relativa sökvägar. Lagerindelade modeller skall struktureras enligt lagerstandard SB11 Modellfilerna skall struktureras enligt 6.2 Fysiska objekt skall klassificeras enligt BSAB96 Övriga objekt skall märkas som oklassificerade.
Tillämpningsanvisning 2011:FFi sida 13 Krav på modellfiler och ritningsdefinitionsfiler: En modell utgörs av en väl avgränsad del, t ex ett våningsplan eller ett system (ex belysningssystem). Varje ansvarig part ritar sitt teknikområde på egna modellfiler. Finns arkitekt skall dennes modellfil infogas som extern referens i övrigas modeller. Om inte annat anges i leveransspecifikation skall vid första informationssamordningsmöte beslutas om samarbetet skall använda objektfiler och modellfiler eller enbart modellfiler. I de fall enbart modellfiler används utgör dessa en kombination av objektfiler och modellfiler. Modeller inom ett förvaltningsobjekt skall ha en insättningspunkt som refererar till ett gemensamt koordinatsystem Objekt som ritas i modeller skall upprättas med positiva koordinater Modeller skall förses med namnruta för modell. Höjder skall visas i millimeter, plushöjder i meter med två decimaler Vid nybyggnad skall en ny modellfil upprättas per byggnad, våningsplan och disciplin. Arkitekten ansvarar för insättningspunkter på planmodellen. Landskapsarkitekten ansvarar för insättningspunkterna på grundkartan. Vid nybyggnadsprojekt skall byggnaden orienteras med norr uppåt på modellfilen. Byggnaden skall alltid placeras i positiv kvadrant så nära 0,0 som möjligt och i rät vinkel mot x-axeln. Varje våningsplan placeras i höjdled i en lokal z-koordinat som är 0. Objektmodeller indelas i två typer Designmodell Skall bestå av generiska objekt där krav och resultat är tydligt redovisade. Skall upprätthållas genom samarbetet och vid leverans till och från förvaltning. Skall vara städad på information enligt leveransspecifikation. Skall innehålla generiska objekt Produktionsmodell Används av respektive disciplin i projektering och produktion. Informationen i modellen används för leverans till och från förvaltning. Ritningsdiscipliner som inte har krav på objekt skall rita med SB11 lagerstruktur och på ett strukturerat och överblickbart sätt. För mark- och landskapsprojektörer gäller att de skall använda kommunens grundkarta som extern referens. Lagerstruktur enligt beställarens mallfil. Vid befintlig projektering används underlag från Beställaren. Referenssystem SWEREF99 1330 och RH2000. Förteckning över vilka modellfiler som skall användas förtecknas i projektet. Inför varje nytt skede skall konsulten upprätta en handlingsförteckning med de i skedet ingående handlingar som sedan blir numrerade i AF-delen. Handlingsför-
Tillämpningsanvisning 2011:FFi sida 14 teckningen skall inte vara en ritningsförteckning utan ritningarna anges som ritningar enligt förteckning. 6.31. Objekt För varje typ av objekt anges krav på nedbrytning, dvs minsta objekt som behöver representeras i modellen. Objektens egenskaper redovisas med klasser och egenskaper. Krav enligt leveransspecifikation. Rekommenderat krav på objektmodellen är att objekten skall levereras i ett gemensamt format som medger samgranskning och automatisk kollisionskontroll. Projektering skall ske med 3D-objekt. I princip gäller det objekt som är byggnadskritiska. Samtliga objekt skall definieras till sin rätta storlek, placering i plan och höjd och ritade i rätt system. Projekteringen skall utföras som funktionsgranskade och samordnade 3D objektsmodeller av byggnaden. Varje disciplin ansvarar för sina egna modeller och får inte göra ändringar i andras. Filer som innehåller väggar och pelare kan användas av A och K. Denna gränsdragning skall framgå av projektspecifik manual enligt Informationssamordningsmöte. Konsulten skall tillse att objekten förses med den information som efterfrågas. Samma information får enbart finnas på ett ställe i de digitala handlingarna. Alla digitala objekt skall använda metersystemet och enheten skall vara i millimeter. Undantaget grundkartan som utförs meter. Samtliga objekt skall ses som originaldata. Alla ändringar och kompletteringar till objekten måste därför utföras i modellfilerna. Informationen från objekten som Beställaren kommer att använda i sitt förvaltningssystem skall anges i specifika property sets, som ligger i mallarna. Till objekten skall vid leverans Beställarens property sets vara kopplade och ifyllda. Andra property sets får sättas på objekten under pågående projektering och skall då vara namngivna enligt IFC standard. Samtliga objekt skall alltid ritas bylayer och med lagerstandarden SB11 som finns inlagd i respektive konsults mallfil. Utrymmens placering definieras av ett globalt ID. Övriga objekts placering bestäms av ett location propertyset kopplat till utrymmen.
Tillämpningsanvisning 2011:FFi sida 15 6.4. Dokument För varje klass av dokument anges krav på relationer, såväl mellan dokument som mellan modeller och dokument. Dokumentklasser enligt www.metadata.se. Dokumenten skall indelas minst i följande dokumentklasser enligt bilaga Informationsmängder (Bilaga 5). Flik och namnruta läses automatiskt in i Beställarens arkivsystem och skall därför fyllas i korrekt. Anvisningar och koder tillhandahålls separat av Beställaren. Preliminära ritningsförteckningar med grupper av ritningar och ungefärligt antal upprättas vid respektive skedesstart. Denna detaljeras sedan efter hand.