Deltagare från förskoleenhet Skärholmen: Maria Franjic, Gorana Lukic, David Matus Leiva och Gunilla Sjögrund Handledare: Birgitta Furuhagen Väga lika



Relevanta dokument
Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5

Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera!

Gemensam presentation av matematiskt område: Bråk Åldersgrupp: år 5

Jämföra, sortera tillsammans reflektera!

Matematikutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun

Rapport av genomförd lesson study av en lektion med temat bråk i gymnasiets A-kurs

Lektionsplanering. Matematik II och Erika Hörling (grupp 7) Uppsala universitet

1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken.

BOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet

Förskolelyft i matematik för alla

Matematikplan Förskolan

Presentation av en Learning study inom ämnet matematik genomförd våren 2009

Matematiklektionen i fokus. Några klassrum öppnar dörren

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation

HANDLINGSPLAN. Matematikutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor MÄTNING TAL FORM FÖRMÅGA ATT ORIENTERA SIG I TID OCH RUM

PDG523 Pedagogisk verksamhetsutveckling genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor

BORTA MED VINDEN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

HANDLINGSPLAN. Naturvetenskap och Teknik. För Skinnskattebergs kommuns förskolor UTFORSKA UPPTÄCKA URARTA UNDERSÖKA

Rapport av genomförd "Lesson study" av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs. Bultar, muttrar och brickor

Förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring - Matematik, Äldre

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

Mönster och Algebra. NTA:s första matematiktema. Per Berggren

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

Mönster och Algebra. NTA:s första matematiktema. Per Berggren & Maria Lindroth

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan

Rapport av genomförd lesson study av en lektion med temat geometri i gymnasiets A-kurs

Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Vad är geometri? För dig? I förskolan?

Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5

Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Matematik är en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet (Lgr 11). Det är utgångspunkten för Uppdrag Matte.

Didaktisk planering. Det skapande barnet och dess alla möjliga områden. Måla med mat

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

GLÖMSTA-, VISTA-, VISTABERG- OCH TALLDALENS FÖRSKOLOR

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap - Naturvetenskap och teknik, Äldre

Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar - Naturvetenskap och teknik, Förskola

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Livet i Mattelandet. ProVLEKTioN: Problemlösning Dela kulor

Vad innebär det att undervisa i algebra i årskurs 1 3? Vart ska dessa

Under hösten 2008 deltog jag i en kurs som hette Matematikundervisning

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Uppsala Universitet Instutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Matematik 2, Ht 2014 Tilde Henriksson, Hannah Kling, Linn Kristell

Pedagogik GR (A), Matematik i förskolan, 15 hp

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen

Slump och statistik med Scratch

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Fenomen som undersöks

Kvalitetesutvärdering Droppen gul

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Namn: Pedagogisk planering för enskilda barnet. I samverkan med vårdnadshavare. Höstterminen 2013

Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008

Grunderna i programmering - vad är en dator? 1 av 6

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen

När jag och Hanna, som är fyra och ett halvt år, samtalade om vilken

Kvalitetsarbete. Teman - vårterminen 2015

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad.

Formativ Undervisning

Sagor och berättelser

LÄRANDE OCH UNDERVISNING I MATEMATIK I/Fö UMEÅ STUDIEGUIDE

Slump och statistik med Scratch. Se video

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken

Matematik på stan. Läs åtminstone det här:

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Välkomna! Matematik finns överallt. Matematikbiennetten 2013 Malmö. Christina Svensson FoU Malmö-utbildning

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Bengt Drath. Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun

Verksamhetens förutsättningar

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

BG:31 Mattesäcken UTE-Matematik

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

De yngsta barnen och läroplanen. Lena Edlund Utvecklingschef Pysslingen förskolor och skolor AB

Läsåret deltog mitt rektorsområde

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

MATEMATIK- OCH FYSIKDIDAKTISKA ASPEKTER

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Behövs ett nytt perspektiv på relationen undervisning-lärande? och kan Learning activity bidra med något?

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan

Mätning handlar om att jämföra två objekt, antingen direkt eller indirekt,

Hur långt är ett äppelskal?

Verksamhetsplan för Äventyrspedagogik Kvarnens Förskola

Mål för förskolans arbete

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Paper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11

Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen

Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan

Sammanfattning av kvalitetsrapporter för de kommunala förskolorna

Låt barnen leka och lära om barns rättigheter och miljö med Retoys pedagogiska Lekväskor!

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Seminarieuppgift 2 appar Utvärderings modell

Transkript:

Deltagare från förskoleenhet Skärholmen: Maria Franjic, Gorana Lukic, David Matus Leiva och Gunilla Sjögrund Handledare: Birgitta Furuhagen Väga lika

EKVATION i förskolan Förberedelser: litteratur-kursplaner mm Vad har gruppen läst: Stigler, James W. och Hiebert, James (1999). The teaching gap. The free press. Doverborg, Elsabeth och Emanuelsson, Göran (2007) Små barns matematik i förskolan Närmare nr.7. NCM. Doverborg, Elisabet och Pramling Samuelsson, Ingrid (2005) Förskolebarn i matematikens värld. Liber. Holmqvist, Mona (red.). (2006) Lärande i skolan. Studentlitteratur. Lpfö 98 Vad har gruppen diskuterat? Hur ska vi formulera en ekvation för en femåring så att de förstår och tar till sig begreppen? Ekvation betyder likhet. Vi diskuterade att vi vill hjälpa barnen att förstå lika som begrepp, lika många och lika mycket. Det ska vara lika mycket på båda sidor. Förklara val av område inom ekvation Vi ville att barnen skulle förstå likamed utan att introducera likhetstecknet. I en ekvation måste det vara lika mycket på båda sidor av likhetstecknet. Vilken förmåga är det vi vill eleven ska utveckla? Lika mycket i de två mängderna, lägger du till på ena sidan måste du lägga till på andra. Koppling till strävansmål/uppnåendemål mm. I förskolans strävansmål står det att varje barn ska utveckla sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. Utveckla sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppet tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum. Planering av lektionen En liten grupp av barn som är 5 år. Två grupper med varsin våg och vi organiserade så att barnen skulle få möjlighet att samarbeta två och två. Pedagogen ger barnen i uppgift att få skålarna att väga lika. En skål har fem glaspärlor som barnen inte får röra utan de får laborera med den andra vågskålen för att få vågen att väga lika. Pedagogen ska vara ett stöd och ställa utmanande frågor så att barnen tänker vidare. Barnen ska rita hur de tänker. Bordet delas i två delar med en tejp och barnen ska skapa lika mängder på båda delarna av bordet.

Laborativt stöd, IT-stöd, mm Två vågar. Olika material som barnen får laborera med. Papper, pennor, bord och tejp. Genomförande i grupp, filmningen Barnen upptäcker hur de måste göra för att vågskålarna ska väga lika. De kan rita och förklara hur de fick vågskålarna att väga lika. I övningen på bordet kan barnen räkna hur många de ska lägga till för att det ska bli lika på båda sidor om tejpen. Resultat - filmen Reflektioner och diskussioner Barnen har fått förståelse för begreppet väga lika. De kunde överföra begreppet väga lika till lika mängder i övningen på bordet. Slutsatser Vilka erfarenheter ni gjort, vad gick bra och vad kunde ni gjort annorlunda? Vi skulle ha låtit barnen experimenterat mer fritt för att de skulle få en djupare förståelse för begreppet väga lika. Erfarenheten var att den här uppgiften var snäppet över, utmanade barnen och gav dem nya kunskaper.

Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Förskolan Växthuset, Skärholmen Åldersgrupp: 5 år Mål för lektionen: första aktiviteten: Introducera och experimentera med begreppet väga lika Utforskande av begreppet med hjälp av balansvåg och förutbestämda material. Koppling till strävansmål: Förskolan ska sträva efter att varje barn -utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang -Utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form Lärande objekt: -Laborera med en balansvåg där ena vågskålen är fylld med en känd massa, den andra representerar x - Ekvationer är matematikens sätt att ställa frågor -Vår fråga till barnen är kan ni få vågen att väga lika? Kritiska aspekter: -Liten grupp, 3-4 barn -Känd miljö -Lustfyllt, lekfullt och utmanande material. -Utrymme för barnens utforskande och laborerande. Nödvändiga förkunskaper: En uppfattning om tal och mängd. Lärdomar och reflektioner. Genomförande gruppens sammanfattning! Matematiska aspekter: Det var utmanande för barnen att undersöka hur en balansvåg fungerar och hur man kan få den att väga lika. Det var intressant att följa deras tankar när de sedan ritade och berättade om sina tankar. Barnen utnyttjar sin kunskap från tidigare aktiviteter med begreppen hel och halv. Lektionsplanering -Introduktion med en våg -Barnen experimenterar i par med två vågar och ritar sedan hur de tänker. Tekniska frågor Det var svårt att med kamera och mikrofon följa barnens arbete i grupperna. I nästa lektion ska vi arbeta med en våg.

Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer film 2. 2009-03-06 Förskolan Växthuset, Ekholmsvägen 192. Åldersgrupp: 5-6 år Mål för lektionen: Repetition av begreppet väga lika Överföra erfarenheten till att begreppet väga lika behöver inte betyda att det är lika många men i ekvationer där man räknar antal måste det vara lika många på båda sidor av likhetstecknet. Koppling till strävansmål: Förskolan ska ströva efter att varje barn Utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang, Utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form Lärande objekt: Repetition: Laborera med en balansvåg där ena vågskålen är fylld med en känd massa, den andra representerar X Ekvationer är matematikens sätt att ställa frågor Utforskande med hjälp av balansvåg och förutbestämt material, glasstenar, lätta bollar och russin. Vår fråga till barnen är kan ni få vågen att väga lika och efter det jämföra mängd med tyngd. I nästa fas används bara glasstenar och balansvåg för att träna begreppet lika många. Övningen fortsätter på bordet där barnen ska skapa lika mängder på båda sidor av det avdelade bordet. Kritiska aspekter: Liten grupp 3 4 barn. Känd miljö. Lustfyllt, lekfullt och utmanande material. Utrymme för barnens utforskande och laborerande. Lärdomar och reflektioner: Genomförande gruppens sammanfattning: Matematiska aspekter? I en ekvation, som betyder likhet, måste det i uppgiften alltid vara lika mycket på båda sidor av likhetstecknet som i vårt exempel var mittpilen på vågen och senare strecket som delade bordet i två delar.

Barnen använder matematiska begrepp i processen för att läsa problemet: i mitten, halva, väger, tyngre, mer, mindre. De räknar och uppskattar större mängd. De jämför, kommunicerar och förklarar. Barnen nådde det primär målet för vår lektion. Lektionsplanering, upplägg mm Denna lektion blev mer konstruerad än vi tänkt. Vi styrdes mycket av resultatet, en film. Detta avsnitt visar att barn i förskoleåldern är mottagliga för den här typen av arbete. De erövrar kunskap och utmanas till vidare forskande runt matematiska begrepp. Här saknas lekens utforskande och barnens eget ställande av hypoteser. Detta sker nu då barnen återkommer till begreppen vid lek tex. i parken där de gungade på en stor balansställning. För att belysa barnens samarbete hade det räckt med två barn i den här åldern.