Psykiatriförvaltningen Administrativ ledning TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-08-17 Sida 1 (2) Diarienummer 170015 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 17/06 Utreda möjligheterna runt självvald inläggning när det gäller patienter med självskadebeteende Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 17/06 Utreda möjligheterna runt självvald inläggning när det gäller patienter med självskadebeteende. 2. Återredovisning av planerat pilotprojekt ska ske till landstingsstyrelsen den 19 september 2018. Bakgrund I landstingsplanen 2017-2019 fick landstingsdirektören i uppdrag att utreda möjligheterna runt självvald inläggning när det gäller patienter med självskadebeteende. Psykiatriförvaltningen har gjort ett utredningsarbete runt möjligheter att införa självvald inläggning som en metod när det gäller patienter med självskadebeteende. Erfarenheter från andra landsting och regioner ger vid handen att metoden är trygghetsskapande och förebygger självskadebeteende samt långvariga inläggningar. Psykiatriförvaltningen har därför för avsikt att gå vidare och planera för ett pilotprojekt vid en av psykiatrins vårdavdelningar. Förberedelsearbete när det gäller projektorganisation och struktur har startat och kommer att fortsätta under hösten 2017 med ambitionen att starta pilot under 2018. Projektledare kommer att utses och uppdrag är under utformande. Affe Lindén Sjukvårdsstrateg Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post psykiatriforvaltningen@ltkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Psykiatriförvaltningen Landstinget i Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress Landstingshuset Strömgatan 13 Kalmar Telefon 0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007
Landstinget i Kalmar län Datum 2017-08-17 Sida 2 (2) Bilaga Slutredovisning av utredningsuppdrag 17/06 Utreda möjligheterna runt självvald inläggning när det gäller patienter med självskadebeteende, daterad den.
Uppdrag 17/06, Utreda möjligheterna runt självvald inläggning gällande patienter med självskadebeteende
Sammanfattning I landstingsplanen 2017-2019 anges att specialispsykiatrin ska fortsätta att arbeta för bättre vård och mindre tvångsvård för vuxna och för barn och unga med målet att helt undvika tvångsvård. En del kopplat till målsättningen är att ett utredningsarbete runt självvald inläggning när det gäller patienter med självskadebeteende ska göras under planperioden. Nationella Självskadeprojektet Genom det Nationella självskadeprojektet vill regeringen och Sveriges kommuner och landsting, SKL, stödja kommuner och landsting att utveckla och samordna insatser för att minska antalet unga med självskadebeteende. Satsningen består av ett antal aktiviteter som syftar till att utveckla kunskapen om och vården av personer med självskadebeteende. Det övergripande målet är att unga personer med självskadebeteende ska minska. I projektets Södra nod samverkar sju landsting för att deras verksamheter, andra organisationer och individer ska nå dessa mål. Nationella Självskadeprojektet är en riksomfattande satsning på att utveckla och sprida kunskap kring självskadebeteende, projektet är en del av Uppdrag Psykisk Hälsa. Regional samverkan Inom ramen för Regional Medicinsk Programgrupp psykiatri, RMPG, pågår ett arbete gemensamt med Region Östergötland och Jönköping. Arbetsgruppen har bland annat ansvar att följa och ta tillvara det nationella arbetet och arbetet i den södra noden beträffande forskning, utveckling och erfarenhet samt att samverka i Sydöstra sjukvårdsregionen runt kunskaper och erfarenheter. En plan för praktisk samverkan i regionen avseende denna grupp beträffande öppenvård, vårdplatser, speciella behandlingar mm kommer att tas fram. Genombrottsprojekt och pilot Psykiatriförvaltningen har för avsikt att genomföra en pilot som planeras att påbörjas under våren 2018. Förberedelsearbete gällande att bygga projektorganisation, planera för utbildning, projektplanering etc förväntas ske under hösten 2017. Uppdrag till projektledare är under utformande. I projektet ingår bland annat att redovisa kostnader samt belysa dessa inför breddning av metoden samt att identifiera indikatorer för uppföljning och utvärdering.
1. Bakgrund... 4 1.1 Självvald inläggning vid emotionell instabilitet innebär... 4 1.2 Strukturen runt självvald inläggning... 4 2. Uppdraget... 5 3. Beskrivning av nuläge... 5 4. Metod... 5 5. Handlingsplan, aktiviteter... 5 5.1 Utbildningsinsatser... 5 5.2 Föreläsningar... 6 5.3 Riktlinjer... 6 5.4 Stödstruktur... 6 6. Resurser... 6 6.1 Ekonomi... 6 6.2 Styrgrupp... 6 6.3 Projektledare och projektgrupp... 6 6.3 Handledarutbildning... 6 6.4 Implementeringsstöd... 6 6.5 Föreläsningstillfällen... 7 7. Definitioner och förklaringar... 7 7.1 Krisintervention... 7 7.2 DBT... 7 7.3 MBT... 7 7.4 Riskhanterings- och krisplan... 7 7. Referenser... 8 8. Bilagor... 9 8.1 Kontrakt för självvald inläggning vid emotionell instabilitet, SLL... 9
1. Bakgrund Självvald inläggning är en krisintervention för personer med emotionell instabilitet och självskadebeteende. Interventionen utgår från ett personcentrerat förhållningsätt, främjar samarbetet öppen- slutenvård, stärker patientens autonomi och minskar risken för hospitalisering. Självvald inläggning riktar sig mot patienter, i första hand med emotionell instabiltet och självskadebeteende, men har också prövats inom ätstörnings- och psykosvård. I Nederländerna har sedan decennier metoden använts inom psykiatrin men ingen större vetenskaplig utvärdering har genomförts. 2005 infördes en liknande metod med gott resultat inom psykosvården i Norge. (1) Sedan 2009 har psykiatrin i Växjö arbetat med en modell av självvald inläggning som bl.a. resulterat i en minskning av vårdplatser. FoU studie skall genomföras. I Halmstad introducerades metoden 2014, där ses resultatet som ett ökat antal inläggningar med minskad vårdtid med 27-52% I Skåne pågår försöksprojekt med brukarstyrd inläggning (BI) på flera orter som Lund, Malmö, Kristianstad och Helsingborg. Rapport kring studien väntas publiceras under maj 2017. I Stockholm bedrivs ett försöksprojekt och begreppet självvald inläggning används. Både i Skåne och Stockholm genomförs forskningsstudier för personer med självskadebeteende och suicidnära beteenden. Stockholm publicerade en helårsrapport mars 2017.(3) I studien undersöks om den här frivilliga vårdformen kan ersätta traditionella akutinläggningar och på så sätt bli en fungerande krishanteringsstrategi. Kan metoden påverka antalet tvångsåtgärder, självskador, besök på akutmottagningar, förmågan att hantera stress och personens funktionsnivå i vardagen?(3) 1.1 Självvald inläggning vid emotionell instabilitet innebär - Att, vid ökad stress, hotande kris erbjuds en time-out och krishantering i trygg miljö. - Att stärka patientens förmåga till känsloreglering och att använda konstruktiva hanterings strategier. - Att förebygga stressbelastning, självdestruktivt beteende och långvariga inläggningar - Att skapa förutsättningar att patienten själv ska kunna hantera sina symtom - Ökat självbestämmande, autonomi - Stärkt samarbete öppen- och heldygnsvård (3) 1.2 Strukturen runt självvald inläggning En sängplats ska finnas tillgänglig inom psykiatrisk heldygnsvård enligt överenskommelse och skriftligt kontrakt med berörda parter; patienten, specialistsjuksköterska inom heldygnsvården och behandlare inom öppenvården. Patienten tar själv beslut om inläggning, 1-3 dagar/3 gånger per månad och sjuksköterskan på avdelningen delegeras att ta ansvar för in och utskrivning. Självvald inläggning ska vara en del av kris- och vårdplanen och ett delat beslutsfattande mellan patient och personal. Ingen visitation ska ske och patienten ansvarar själv för sin läkemedelsbehandling, läkemedel ska kunna låsas in av patienten.(3)
2. Uppdraget Psykiatriförvaltningen ska utreda möjligheter runt självvald inläggning när det gäller patienter med självskadebeteende. Rapportering ska ske till Landstingsstyrelsens möte 5 september 2017. 3. Beskrivning av nuläge Inklusionskriterier för dialektisk beteendeterapi är att det finns inslag av självskadebeteende. Under 2016 behandlades ett 90-tal patienter med DBT i Kalmar län. Över år har det sett i stort sett uu på samma sätt när det gäller antal patienter och fördelning på ålder och kön. Gruppen domineras av kvinnor, ca 95 %, med tydlig övervikt för åldrarna 18-30 år och i viss mån även 30-36 år. Det förekommer även självskadebeteende i lägre åldrar samt enstaka patienter i högre. De diagnosgrupper som dominerar är ångest, personlighetsstörningar, depression och ADHD. Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, förekommer också. I samband med att DBT initieras kan patientens sårbarhet öka initialt vilket också innebär att inläggning på vårdavdelning blir aktuellt vid ett eller flera tillfällen. Detta kan leda till ett ökat behov av slutenvård för dessa patienter. Som ett led i behandlingen, en krisintervention, skapas en möljghet till ökad delaktighet och trygghet i vården genom självvald inläggning. Inom psykiatrin i landstinget i Kalmar län finns för närvarande ett 16 aktiva DBT-terapeuter fördelade med viss övervikt i södra länsdelen. Den vanligaste behandlingsformen är enskilt möte med terapeut men gruppbehandling är också mycket vanligt. 4. Metod Den metod som sannolikt lämpar sig bäst genombrottsmetodik med en pilot inom vuxenpsykiatrisk heldygnsvård i södra länsdelen. Genom pilot kopplat till en enstaka vårdavdelning kan värdefulla erfarenheter tas tillvara inför en spridning av metoden till barnoch ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin i norra länsdelen. Handledarutbildning och implementeringsstöd kan ske i samverkan med Region Skåne. Projektledare och projektgrupp behöver utses. 5. Handlingsplan, aktiviteter Denna utredning beskriver i första hand förutsättningar för start av pilot i södra länsdelen. Under arbetets gång kommer delrapport ett utformas och efter genomförd pilot, vilken beräknas till ca sex månader kommer en slutrapport att utformas innehållande förslag till vidare implementering. 5.1 Utbildningsinsatser I samverkan med Region Skåne planeras för en utbildning och implementerinsstöd under våren 2018. Inför pilot rekommenderas att minst en sjuksköterska inom heldygnsvården, en
leg sjuksköterska med DBT-kompetens samt en överläkare genomgår tredagarsutbildning som handledare. Därefter behöver samtlig personal vid vårdavdelningen genomgå utbildning 1-3 heldagar, detta kan ske i egen regi. 5.2 Föreläsningar För att skapa god förståelse för metoden behöver riktade föreläsningar till ytterligare nyckelpersoner ske, i första hand till chefer inom öppen vård och heldygnsvård. 5.3 Riktlinjer Med tanke på att metoden är manualbaserad i mycket hög utsträckning kommer riktlinjer och praktiska anvisningar att tas fram. 5.4 Stödstruktur För att skapa ett bra stöd för personalen behöver formerna för dokumentation i journalssytemet Cosmic utvecklas. Arbetet syftar också till att kunna följa utvecklingen via datafångst gällande såväl omfattning som kvalitet. 6. Resurser 6.1 Ekonomi Förutsättningarna för ett införande gällande projekt, implementering, utbildning, lokalmässiga förutsättningar samt personalkostnader kommer att behandlas i landstingets plan- och budgetprocess, efter genomförd pilot. 6.2 Styrgrupp Stygrupp i projektet kommer att utses under september 2017 och kommer att bemannas av bland annat enhetschefer inom heldygnsvård och öppenvård, sjukvårdsstrateg, ekonom samt representant från psykiatri ledningsgrupp. 6.3 Projektledare och projektgrupp Projektledare ska utses och uppdrag är under utformande. Det är projektledarens uppgift att inför styrgruppen föreslå hur projektgruppen ska sättas samman. Projektgruppen kommer att bestå av 4-6 personer. 6.3 Handledarutbildning Inför start av pilot ska 2-3 handledare utbildas vilka ska kunna ge erforderligt stöd till berörd personal inom verksamheterna. Samarbete sker gemensamt med Region Skåne och Kalmar har planerade utbildningsplatser under våren 2018. Utbildningsinsatsen omfattar 3 heldagar. 6.4 Implementeringsstöd Inför, under och efter pilot kommer samverkan att ske med Region Skåne för stöd i samband med pilot.
6.5 Föreläsningstillfällen Såväl medarbetare inom heldygnsvården som inom den psykiatriska öppenvården behöver ha kunskaper om metoden självvald inläggning. Inför pilot kommer samtlig personal vid den aktuella vårdavdelningen samt medarbetare från öppenvården att genomgå en heldags föreläsning. 7. Definitioner och förklaringar 7.1 Krisintervention Krisintervention innebär planering för hur patienten vid ökad stress och hotande kris kan erbjudas avlastning genom en planerad inläggning, en time-out och krishantering i trygg miljö. 7.2 DBT Dialektik Beteende Terapi är en terapiform som utvecklades för att ge behandling till individer med bordeline personlighetsstörning och självskadebeteende. I behandlingen kombineras traditionella beteendeterapeutiska tekniker med tekniker som fokuserar på acceptans, validering och mindfulness. DBT är den behandling som kan uppvisa effekt enligt flest kontrollerade och randomiserade studier på behandling av självskadebeteende. 7.3 MBT Mentaliseringsbaserad terapi är en terapi form som utvecklats för individer med bordeline personlighetsstörning och självskadebeteende. Behandlingen bygger på att skapa struktur, bygga en terapeutisk alians och sätt att reparera problem med alliansen, fokus på interpersonella och sociala områden av livet samt utforska patient-terapeut-relationen. MBT är att stärka Efter DBT är MBT den behandlingsform som har starkast stöd i pskoterapiforskningen. 7.4 Riskhanterings- och krisplan I rekommendationerna från Nationella självskadeprojektet anges i rekommendationerna att Behandlare och individ tillsammans arbetar fram en riskhanteringsplan som ska innehålla en beskrivning av sårbarhets- och skyddsfaktorer för framtida självskadebeteende samt en krisplan. I Riskhanteringsplanen ingår att tillsammans med individen/patienten göra en krisplan. En krisplan ska innehålla strategier för egenvård och andra beteende/aktiviter än självskadebeteende som kan hjälpa personen att hantera krissituationen på ett adaptivt sätt. De alternativa beteenderna bör rangordnas efter vilket krisförlopp de passar för. Självvald inläggning kan vara en del av krisplanen för personer med svårigheter att reglera känslor och stor risk för självskadebeteende.
7. Referenser 1. Heskestad S, Tytlandsvik M. Brukestyrte kriseileggelser ved alvorlig psykisk lidelse. Tidskr Nor Legeforen.2008;128:32-5 2. Eckerström J, Perseius K-I. Brukarstyrd inläggning. Psyche 2016;1: 4-7 3. Eckerström J. Självvald inläggning, helårsrapport2016-2017. 2017-03-16
8. Bilagor 8.1 Kontrakt för självvald inläggning vid emotionell instabilitet, SLL