Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Relevanta dokument
Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande. Vad är bemötande? Erik Rova leg. Psykolog

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande - förhållningssätt Traumamedveten omsorg

pedagogisk psykologi.se/material/ Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Vilka är ni? menti.com

Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande Erik Rova leg. Psykolog

Johan Långström leg. Psykolog BUP Skola. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Böcker

Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Lågaffektivt bemötande. Reflektion. Lågaffektivt bemötande Anton Sjögren leg.

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Psykolog i skolan. pedagogisk psykologi.se/hjalmar. Arbetar för att främja hälsa, lärande och utveckling

Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.

Erik Rova leg. Psykolog. Johan Långström leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Hösten Böcker. Förkunskaper?

- Människor som kan uppföra sig gör det! Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande? Vad är problemskapande beteende?

Hållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog

Rova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg.

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Idag. Planering EHT-träffar. Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande?

Vad är bemötande? Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

Överblick. Vilka är ni? Carin Lindgren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Förkunskaper? Syfte med kvällen

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material 2. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande?

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Förra gången. Till denna gång!

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende?

- Människor som kan uppföra sig gör det! Upplägg för dagarna. Åhörarkopior. Vad är lågaffektivt bemötande?

Förkunskaper? Lågaffektivt bemötande

Erik Rova Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker

- Människor som kan uppföra sig gör det!

Vilka är ni? Syfte med förmiddagen. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material. Överblick. Erik Rova leg. Psykolog

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material. Överblick. Erik Rova leg.

Överblick. Lågaffektivt bemötande 12/8. Syfte med eftermiddagen/kvällen. Erik Rova leg. Psykolog

Åhörarkopior. pedagogiskpsykologi.se/material. Böcker. Förkunskaper. Syfte med dagen, : Anton Sjögren leg.

Anton Sjögren leg psykolog. Rova & Sjögren

Strategier i vardagen

Verktyg för utvärdering och kartläggning

Hantering av problemskapande beteende

Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd

Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Traumakunskap och bemötande i skolan Föreläsning med Pedagogisk Psykologi. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Beteendeproblem i förskolan

Hantering av problemskapande beteende

Beteendeproblem i skolan

Lågaffektivt bemötande vid demenssjukdom

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Beteendeproblem i äldrevården

Beteendeproblem i skolan och förskolan

Problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen

Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom

Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet. Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi

Fostran av annorlunda barn

Dagens innehåll. Dagens innehåll Lågaffektivt bemötande i skolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende?

Barn som bråkar. - beteendeproblem i förskolan. Manual för studieledare. ÖREBRO KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen pedagog.orebro.

Ulrika Ekberg, designer Formografica

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Hantering av problemskapande beteende

Problemskapande beteende

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?

En föreläsning om problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande i förskolan

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektiv teori och metod

Vardagen - utvärdering

Implementering av lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt

Lågaffektivt bemötande

Den moraliska pop-out-effekt

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande LEG PSYKOLOG HANNA KVIMAN & LEG PSYKOLOG AMELIE PLANCK

Lågaffektivt bemötande

HUR KAN VI BLI BÄTTRE PÅ ATT UNDVIKA KAOS I FAMILJEN? Att använda affektutbrottsmodellen för att navigera i föräldraskapet

Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker. Läs mer tips

Adhd och Autism i vardagen

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Lågaffektivt bemötande i socialt arbete. Havelius & Co AB

Utmanande beteenden och problemskapande situationer

Lågaffektivt bemötande i skolan

Hantering av problemskapande beteende

Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ.

Läropussel, minikonferens

Lågaffektivt bemötande

LEVA LÄRMILJÖN DEL 2. Utvärderingen förra gången. Plan för idag. Från er utvärdering vid förra föreläsningen:

Lågaffektiv teori och metod. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande

Explosiva, underbara, oflexibla viljestarka barn - hur bemöter vi dem? Linda Gustafsson Kurator Centralt skolstöd, Lotsen

Hantering av problemskapande beteende

Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola

Lågaffektivt bemötande

Transkript:

Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande Syfte med dagen: Ge en gemensam teoretisk bas Ge exempel på metoder för att arbeta lågaffektivt Ge en utgångspunkt att arbeta vidare ifrån i er organisation Böcker Innehåll idag 08.15 10.15 Lågaffektivt bemötande Problemskapande beteende Tre pedagogiska principer 10.15 10.45 Fika 10.45 12.00 Metoder för lågaffektivt bemötande Avslut och frågor 1

Vad är lågaffektivt bemötande? Vad är problemskapande beteende? - Ett förhållningssätt, med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. - Problemskapande beteende är ett beteende som leder till problem. Vem uppvisar problemskapande beteende? - Människor som kan uppföra sig gör det! Ross W. Greene Människor som vill uppföra sig gör det! Motivation blir centralt Stor risk för uppgivenhet Personal erbjuder mindre hjälp Tuffare att skilja person från beteende. Pessimism. Människor som kan uppföra sig gör det! Outvecklade färdigheter, svårigheter. Utforskande Personal erbjuder mer hjälp Lättare att skilja person från beteende. Optimism. När uppstår problemskapande beteende? Krav Förmåga Vem hamnar i problemskapande beteende? Människor som ofta hamnar i situationer som leder till problembeteende har ofta svårigheter med: Exekutiva förmågor Språk och kommunikation Känsloreglering Adaptiva strategier Flexibilitet Sociala färdigheter 2

Problemskapande beteende Försök komma på när du senast var med om en krock mellan krav och förmågor. Hur såg den krocken ut? Krav Förmåga Hur jobbar man lågaffektivt? Förebygga Hantera Etik Förståelse Hur jobbar man lågaffektivt? Hur jobbar man lågaffektivt? Vi värnar om självbestämmande och autonomi När är det försvarbart att inskränka på självbestämmande? Undvikande av fara Omsorg Öka faktiskt självbestämmande Alla har rätt att säga nej! Pedagogisk uppgift få ett ja. Vi använder metoder som bygger tillit Inte kravlöst utan krav som funkar! 15 16 Tre pedagogiska principer för ett lågaffektivt bemötande 1. Ansvarsprincipen 2. Kontrollprincipen 3. Principen om affektsmitta Princip 1: Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka! Att fokusera på det man kan påverka minskar upplevd maktlöshet Minskad upplevd maktlöshet minskar risken för negativ interaktion mellan personal och elev (och andra) 3

Princip 1: Ansvarsprincipen Var lägger vi ansvaret när vi inte lägger det på oss själva? Föräldrar Sjukvård Socialtjänst Eleven själv Princip 1: Ansvarsprincipen Att lägga ansvaret på eleven Människor som kan uppföra sig gör det Om vi misslyckas med uppdraget måste vi söka lösningen hos oss själva i verksamheten Den språkliga beskrivningen spelar roll! Princip 1: Ansvarsprincipen Lat Svårt att starta/komma igång Omotiverad Lyckas inte få överblick eller sammanhang Ouppfostrad Svårt att hitta bra strategier Tjurig Svårt med övergångar Manipulativ Svårigheter med socialt samspel Bråkig Svårt att reglera känslor vid motgångar menti.com Problembeskrivning Försök komma på fler beskrivningar som lägger ansvaret för problemet hos någon annan? Sammanfattning ansvarsprincipen Vad innebär detta för mig som personal? Genom att fokusera på vad jag kan påverka ökar min möjlighet att förändra situationen samtidigt som frustration och problembeteende minskar. Reflektion -Ansvar Hur kan ni bidra till att fokus i ärenden med problemskapande beteende ligger på det man kan påverka? 4

Princip 2: Kontrollprincipen Självkontrollmodellen Man måste ha kontroll över sig själv om man ska kunna samarbeta med andra. ü Vi måste ha metoder som säkerställer elevenss självkontroll. ü Vi måste ha förståelse för och kunskap om elevens agerande. Affektintentsitet Affektutlösare Kaos Ingen självkontroll Självkontroll Vardag Eskalering Kaos Deeskalering Vardag Fritt från Hejlskov Uhrskov Kaplan and Wheeler (1983) 26 Princip 2: Kontrollprincipen Strategiskt beteende - för att behålla eller återfå självkontroll Princip 2: Kontrollprincipen Det är viktigt att vi försöker förstå vilket syfte elevens beteende har för att kunna bemöta och skapa alternativ. Det är svårt om vi stirrar oss blinda på vår sida av problematiken. Princip 2: Kontrollprincipen Vägra, ljuga, skapa avstånd, hota självskada Kaosbeteende Ju högre affekt och stress desto sämre tillgång till förmågor. Självkontroll är nödvändigt för att kunna tillgodogöra sig pedagogiska interventioner 30 5

Fasthållningar Det är ytterst farligt Teorin att en person lugnar sig om man håller fast den är direkt felaktig Skadar tillit och är potentiellt traumatiserande Sammanfattning kontrollprincipen Vad innebär detta för mig som personal? Vår uppgift är att hjälpa eleven behålla eller återfå självkontrollen. Ofta måste vi frigöra oss från vår vanliga reaktion för att inte öka stressen. Det är viktigt att vi försöker förstå vilket syfte elevens beteende har för att kunna bemöta och skapa alternativ. Det är svårt om vi stirrar oss blinda på vår sida av problematiken. Reflektion - Kontroll Hitta exempel där problembeteende kan ses som elevens strategier för att behålla självkontroll. Reflektion - Kontroll Har du praktiska exempel då ett barn/ungdom fått möjlighet att behålla självkontrollen. Vad gjorde du/personalen då? Princip 3: Affektsmitta Princip 3: Affektsmitta Spegling sker på neurologisk nivå Vanligtvis kan de flesta av oss skilja på dina och mina affekter Vissa har dock av olika anledningar svårare att reflektera över och påverka sina egna affekter än andra 6

Princip 3: Affektsmitta Undvika negativ affektsmitta Främja positiv affektsmitta Sammanfattning affektsmitta Vad innebär detta för mig som personal? Vi påverkas av och påverkar andras affekter. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på egna affekter och bibehålla lugn för att öka chansen att situationen skall präglas av lugn. Reflektion - Affekt Kan du komma på praktiska exempel för att främja eller förhindra affektsmitta? Sammanfattning av lågaffektiva principer Vi som personal måste ta ansvar för att inte bli uppgivna. Eleven vi arbetar med ska inte förlora sin självkontroll, det måste finnas en utväg. En bra utgångspunkt för att eleven ska behålla sin självkontroll är att vi har en trygg och lugn kontroll över vår egen affekt. Att tänka på under filmen 1. Vad har personerna i filmen för olika problem de vill lösa i situationen? 2. Var lägger personerna i filmen ansvar? 3. Vilka strategier använder eleven för att behålla självkontroll? 4. Ser ni några exempel på affektsmitta? 7

Metoder - Tre verktygslådor Vad gör vi? Vad behöver vi göra just nu? Tre verktygslådor Hantera Utvärdera Förändra Vad håller vi på med? Hantera Avledning Affektreglering Kravanpassning Affektsmitta Delaktighet Kompensera. 45 46 Vad håller vi på med? Utvärdera Registrera - se mönster Analysera hitta ingångar Handledning och kollegialt utbyte - hjälpas åt att hitta Vad håller vi på med? Förändra Färdighetsträna Pedagogiska insatser Kollaborativ problemlösning MI Stödstrukturer Kravanpassa 47 48 8

Metoder för att minska problembeteende 1. Avledning 2. Affektreglering 3. Analys 4. Kravanpassning Hantera: Avledning Enkla avledningar Aktiva avledningar Kraftiga avledningar Självkontrollmodellen Hantera: Affektreglering Affektintentsitet Affektutlösare Kaos Ingen självkontroll Självkontroll Avstånd Position Ögonkontakt Lugn och avslappning Miljö Vardag Eskalering Kaos Deeskalering Vardag Fritt från Hejlskov Uhrskov Kaplan and Wheeler (1983) 51 Reflektion Hantera Kan du komma på exempel på situationer då du själv använt dig av avledning eller affektreglering? När lär vi oss? Vi lär oss när vi har förmåga till det! Den som är väldigt stressad (i eller nära kaos) är inte särskilt mottaglig för pedagogiska interventioner. Den som är van att misslyckas lär sig inget av att misslyckas på nytt. Tillit, välvilja och validering skapar förutsättningar för lärande. 9

Utvärdera: Analys och kartläggning Systematiskt arbete vid beteendeproblem Många problem kräver många lösningar: Så klart en mängd olika sätt att utvärdera och kartlägga en problemsituationer. Gemensamt syfte att öka förståelsen för eleven och hitta ingångar för att förebygga liknande situationer. Exempel: - Affektutbrottsmodellen - Registrering Problem? Problem! Problem? Problem! LÖSNING? Stressmodellen KAOS Upplevd orättvisa Stökig morgon Varningssignaler Utvärdera Stressnivå Inga fotbollsshorts Oro för lillebror Krav Förmåga Sömnsvårigheter Utvärdera: Självkontrollmodellen Affektutbrottsmodellen Affektintentsitet Affektutlösare Kaos Ingen självkontroll Självkontroll Vardag Eskalering Kaos Deeskalering Vardag Fritt från Hejlskov Uhrskov Kaplan and Wheeler (1983) 59 10

Registrera Christian Bergbom Registrera Handlingsplan vid konfliktsituationer Handlingsplanens fem steg: 1. Skapa utrymme för elevens egna strategier 2. Enkla avledningar 3. Aktiva avledningar 4. Kraftfulla avledningar 5. Avbryta situationen Christian Bergbom 11

Reflektion Utvärdera Hur går det till när ni utvärderar? När? Var? Hur? Vilka modeller använder ni? Vad i detta fungerar bra och mindre bra? Tre verktygslådor Hantera Utvärdera Förändra 70 Förändra: Samarbetsbaserad problemlösning Samarbetsbaserad problemlösning (CPS) Ross Greene Gemensam ingång Förändra: Kravanpassning Ställa krav på ett sådant sätt att eleven kan klara av dem Öka begripligheten Släppa överkrav proaktivt 12

Förändra: Kravanpassning o Släppa krav när de överstiger förmåga Ingen mening att ställa krav som man vet att eleven inte klarar av Släppa kravet reaktivt eller proaktivt Den som är van att misslyckas lär sig inget av att misslyckas på nytt. Förändra: Kravanpassning Öka begripligheten t.ex. genom att: Göra saker tillsammans. Förbättra överblicken av situationen Introducera ett krav just när något annat är färdigt. Skapa en så kallad prompt. Skapa en känsla av delaktighet. Skapa förtroende Reflektion Kan du komma på exempel då du lyckats ställa ett krav på ett nytt sätt så att eleven lyckats möta det? Sammanfattning av lågaffektiva principer Vi som personal måste ta ansvar för att inte bli uppgivna. Personen vi arbetar med ska inte förlora sin självkontroll, det måste finnas en utväg. En bra utgångspunkt för att eleven ska behålla sin självkontroll är att vi har en trygg och lugn kontroll över vår egen affekt. Sammanfattning av lågaffektiva metoder Vid beteendeproblem måste vi hålla isär hantering, utvärdering och förändring Vid kaos är det centrala att personen återfår sin självkontroll Vi måste anpassa kraven så att det matchar med elevens förmågor, annars kommer problemet kvarstå Misslyckanden kräver utvärdering Lågaffektivt bemötande Syfte med dagen: Ge en gemensam teoretisk bas Ge exempel på metoder för att arbeta lågaffektivt Ge en utgångspunkt att arbeta vidare ifrån i er organisation 13

menti.com Vad tar ni med er? Prata med din granne - vad kommer ni ta med er från dagens föreläsning? Erik Rova 070-2363200 erik@rovasjogren.se 80 14