ÅRSRAPPORT 2004 Porto Grande, Mindelo, Sao Vicente, Cape Verdes, 2004 SJÖFARTSVERKETS TJÄNSTEEXPORT MARS 2005
SJÖFARTSVERKET TJÄNSTEEXPORT ÖSTRA PROMENADEN 7 SE-601 78 NORRKÖPING TEL: +46 11 19 10 00 FAX: +46 11 19 12 30 Foto: Per Johan Ekelöf
Innehållsförteckning Förkortningar... 2 Inledning... 3 Geografisk inriktning... 4 Sjösäkerhet... 5 Regionalt sjöräddningsprojekt i Östra Östersjön... 5 Sjösäkerhetsarbete i Tunisien... 5 Sjöräddning i Svarta Havet... 5 Europeisk databas för olycksutredning... 6 Sjöfartens miljö... 6 Regionalt utbyte av fartygsinformation i Östersjön... 6 Oljebekämpning i Östersjön genom gränsöverskridande utbildningsinsatser... 7 Stöd till utbyggnad av AIS i Lettland... 7 Twinning Stöd till EU:s kandidatländer... 7 Twinning Rumänien... 8 EU s program för forskning och regional utveckling... 8 Övriga projekt... 9 Hamnsäkerhet på Kap Verde... 9 Sjöfartsskydd i Estland för hamnar och fartyg... 9 Inre vattenvägar i Estland... 10 Tryckning av Estlands sjökortsportfölj... 10 Maritime Safety Management... 10 Samarbetspartners... 11 Baltic Week seminarier om Sida s utvecklingssamarbete med de baltiska länderna... 11 Mål för Sjöfartsverkets tjänsteexport... 12 1
Förkortningar Förkortning Beskrivning AIS EMSA Automatic Identification System, automatiskt identifikationssystem för fartyg European Maritime Safety Agency EU HELCOM IMO Interreg IIIB ISM ISO 9001 ISPS Nordliga Dimensionen SIDA SISF TAIEX Twinning UD VTS WMU Europeiska Unionen Helsinki Commission, Kommission med säte i Helsingfors som vårdar konventionen om skydd av Östersjöns marina miljö International Maritime Organization EU program till stöd för regional utveckling. International Safety Management, internationell konvention för redares och fartygs kvalitetskontroll Internationell standard för kvalitetssäkring International Ship and Port facility Security code, för skydd av fartyg och s.k. hamnanläggningar. Tillägg i SOLASkonventionen (Safety Of Life At Sea). Den Nordliga Dimensionen är ett initiativ framlagt av Finland för Europeiska unionen vars avsikt är att intensifiera och effektivera samarbetet i regionen såväl mellan EU som regionens andra länder, Ryssland, de baltiska länderna, Polen, Norge och Island Swedish International Development Co-operation Agency Swedish Institutional Support Fund Technical Assistance Information Exchange Office, EU program för stöd till kandidatländernas anpassning till unionens regelverket EU program för stöd till kandidatländernas anpassning till unionens regelverket. Utrikesdepartementet Vessel Traffic Service, Trafikinformationscentral för sjöfarten World Maritime University 2
Inledning Tjänsteexportverksamheten under 2004 fortsatte med inriktning på regionala projekt i Östersjön samt insatsstöd för vissa ansökarländer till EU rörande anpassning till EU-standard inom det maritima området. Därutöver genomförde Sjöfartsverket ett antal projekt i Ryssland samt ett fåtal i Europas närregion, Svarta Havet och Atlanten. Sjöfartsverkets tjänsteexport, i likhet med verkets övriga internationella samverkan, sker i överensstämmelse med Sveriges utrikespolitik och bidrar gränsöverskridande till trafikpolitikens säkerhets- och miljömål. Omsättningen uppgick till ca 7,1 MSEK, och under år 2004 har omkring 45 personer varav 30 egen personal, under cirka 30 personmånader deltagit i internationella projekt. Flertalet av experterna som genomför projekten är anställda av Sjöfartsverket. Sjöfartsverket har därutöver ett aktivt samarbete med expertis från underkonsulter och ledande utbildningsorganisationer inom sjöfartssektorn. Finansieringen av verksamheten har till största delen skett via EU och Sida. I vidare bemärkelse bidrar sjöfartsverkets tjänsteexport också till att stärka Sveriges ställning internationellt genom att utveckla kontaktnäten mot ministerier och sjöfartsmyndigheter i andra länder, vilket också har en positiv inverkan på annat internationellt arbete. Tjänsteexportverksamheten arbetar också med stöd till skilda EU-projekt och andra internationella projekt som Sjöfartsverkets driver. Sjöfartsverket har under vintern deltagit i ett nätverk mellan de statliga verkens tjänstexportavdelningar i Norrköping. Nätverket syftar till att bredda kunskapsbasen för internationellt arbete och arrangerar utbildningsaktiviteter med inriktning på internationellt projektarbete. 3
Geografisk inriktning Den geografiska koncentrationen på Sjöfartsverkets tekniska internationella samarbete till Central- och Östeuropa har fortsatt under året. Tjänsteexportverksamheten sätter i fortsättningen inte enbart fokus på Östersjön och EU-utvidgningen i övrigt, utan engagerar sig i det vidare Europa, - och Europas närområden. Mot bakgrund av den förutsedda ökade omfattningen på EU-finansieringen av projekt i EU-kandidatländerna kan en utfasning av det svenska bilaterala stödet till dessa länder, varför resurser frigjorts för utveckling av samarbetet med Ryssland. Bassängsamarbetet inom Östersjön, dels inom Helsingforskonventionen och dels de erfarenheter och koncept för regionalt samarbete som Sjöfartsverket och strandstaterna utvecklat inom sjösäkerhets- och det marina miljöområdet innebär att vi går vidare med vinnande koncept från Östersjön till Barents hav, till Svarta Havet och till Medelhavet. Östersjösamarbetet fortsätter men med ökad tyngdpunkt mot Ryssland. Detta är i samklang med EU: s Nordliga Dimension vilket också innefattar projekt i Barents Hav och Vita Havs regionerna. Rumänien, Serbien, Bulgarien och Turkiet m.fl. är EU-ansökarländer och därigenom av EU prioriterade för stöd inom sjösäkerhetsområdet, där enligt EU:s analyser och våra erfarenheter mycket återstår att göra. Där svenskt och europeiskt utvecklingssamarbete har en sakligt motiverad närvaro och där Sjöfartsverkets kompetens är särskilt relevant bör också insatser komma ifråga utanför kärnregionerna. Sådana insatser avser områden där den specifika erfarenheten efterfrågas, t ex bassängsamarbete över gränser eller institutionellt stöd. Under 2004 påbörjade Sjöfartsverket samarbetsprojekt med Transportministeriet på Kap Verde och Tunisien. 4
Sjösäkerhet Regionalt sjöräddningsprojekt i Östra Östersjön Sjöräddningsprojektet Maritime Search and Rescue Cooperation in Baltic Sea som påbörjades under år 2000 omfattande fyra år har under hösten avslutats. Projektet som arrangerats i samarbete med Sida har engagerat Ryssland, Estland, Lettland, Litauen och Polen i sex olika faser/delprojekt. Projektet har bland annat omfattat seminarier och utbildning i Sverige och Kaliningrad, studieresor till Sverige med besök hos sjöräddningscentralen i Göteborg, olika resursägare och enheter i landet. Totalt har över 70 deltagare utbildats med syfte att öka det regionala samarbetet mellan sjöräddningscentraler runt Östersjön. Projektets sista fas genomföras under året och bestod av två utbildningstillfällen för sjöräddningsledare om vardera två veckor på Arkö i koordinering till sjöss av sjöräddningsfall. Deltagarna besökte också under kursveckorna sjöräddningscentralen i Göteborg och sjöfartsverkets huvudkontor i Norrköping. Sjösäkerhetsarbete i Tunisien Projektet som är finansieras av sida är ett samarbete mellan Sjöfartsverket och dess motsvarighet i Tunisiens och avser att förbättra implementeringen av IMO konventioner avseende sjösäkerhet och miljöskydd. Genomförandet som sker vid två tillfällen om en vecka vardera har initialt börjat med en genomgång av sjösäkerhetslagen, institutionella frågor som Good governance och frågor som rör flagg- och hamnstatskontroll för att i en nästkommande fas genomföra lämpliga utbildningsinsatser. Sjöräddning i Svarta Havet Projektet som inleddes under hösten 2004, med financiering från Sida, syftar till att undersöka möjligheterna och ta fram förslag för ett gränsöverskridande samarbete mellan två eller flera av länderna runt svarta havet med mål att bygga nätverk mellan myndigheter med ett ansvar för sjöräddning och etablera en samsyn för skydds- och sjöskerhetsarbete och stärka organisationerna i dessa roller. Projektet utgår från erfarenheterna från det nyss avslutade östersjösamarbetet i sjöräddning med regionalt samarbete i östersjöbasängen som nu kan börja användas för Svarta Havet och Barents Hav. 5
Förstudien kommer närmare att analysera den institutionella strukturen med hänsyn tagen till sjöräddningsregionerna i svarta havet för Ryska Federationen, Ukraina, Rumänien, Bulgarien, Turkiet och Georgien och föreslå aktiviteter för fortsatt arbete. Europeisk databas för olycksutredning Projektet som är EU finansierat startade under hösten 2004 genomförs på uppdrag av European Maritime Safety Agency (EMSA) syftar till att skapa en europeisk databas för olycksutredningar som kommer att utgöra grunden för EMSA's olycksutredningar. Projektet, benämnt "Casualty Database, Network and Management System", kommer att genomföras med svensk expertis från sjöfartsverket i samarbete med SSPA AB som lead partner och konsultföretaget IPSO Classification & Control AB. Erfarenheterna från ett mångårigt arbete med att ta fram de svenska databaserna för olyckor är värdefulla för genomförande av projektet. Sjöfartsverket kommer bland annat att ta aktiv del i framtagning av databasens struktur, classifisering av orsaker och orsakssamband liksom möjligheter och förutsättningar ur ett användarperspektiv och också se till att relevanta internationella regler tillämpas. Sjöfartens miljö Regionalt utbyte av fartygsinformation i Östersjön Projektet, med finansiering från UD/Sida, är ett stöd till implementering av ett automatiskt identifieringssystem (AIS) men också det regionala samarbetet i Östersjön för införandet av HELCOM rekommendationerna. Det övergripande syftet med projektet är att stärka sjösäkerheten och förebygga miljöbelastande utsläpp från sjöfarten genom att HELCOM:s Köpenhamnsdeklaration implementeras i Ryssland (St Petersburg och Kaliningrad) och i de baltiska länderna. Det har givits aktivt stöd till kuststaterna i deras införande av HELCOM-rekommendationen. Projektet har bland annat innefattat införande av en demonstration genom att etablera gemensam standards, tekniker och metoder för filtrering och klassificering av AIS-information för utbyte mellan östersjöländerna. Under 2004 har Ryssland fått full täckning av sitt territoralvatten och därmed blivit det fjärde landet att ingå i systemet, en stor framgång för Ryssland och för 6
systemets täckning i Finska Viken. Ryssland är således en aktiv säkerhetsproducent i systemet, i likhet med övriga anslutna länderna kring östersjön. Danmark och Lettland deltar som mottagare av AIS-information. Oljebekämpning i Östersjön genom gränsöverskridande utbildningsinsatser Det pågående projektet i oljebekämpning har under året genomfört två stycken utbildningar samt en workshop för framtida samarbetsområden i samarbete med Admiral Makarov State Maritime Academy (Ryssland), Kustbevakningen, Räddningsverket och Oljehamnen i Göteborg. Ett projektförslag för att fördjupa och vidareutveckla samarbetet för oljebekämpningsutbildning har initierats under året. De tilltänkta aktiviteterna ska pågå mellan 2005-2007. Projektförslaget innefattar regionalt samarbete mellan Svenska, Sjöfartsverket, Räddningsverket och Kustbevakningen och Ryska Federationens, Admiral Makarov State Marine Academy i St. Petersburg och hamnmyndigheter i Kaliningrad. Projektet avser att organisera och genomföra seminarier, praktisk träning, studiebesök kombinerat med formell utbildning i skydd av havsmiljön. Det övergripande målet för projektet är att minimera risken för spill av olja från fartyg eller vid hantering av olja i hamn och att reducera följderna vid utsläpp. Stöd till utbyggnad av AIS i Lettland Inom ramen för Swedish Institutional Support Fund in Latvia har Sjöfartsverket under november månad 2004 gett stöd till Lettlands Sjöfartsverk i deras utvärdering av leverantörer för ett nationellt landbaserat AIS nätverk. Svenska sjöfartsverket deltog under 2003 i framtagningen av ett underlag som legat till grund för upphandlingen. AIS nätverket skall vara i full drift och anslutet till det gemensamma nätverket i Östersjön under 2005. Nätverket kommer att bestå av ett antal AIS basstationer för att uppnå full täckning av Rigabukten och västkusten. Twinning Stöd till EU:s kandidatländer Twinning är en metod för integration med EU:s regelverk som började prövas i slutet på 90-talet. Huvudtanken är att bidra till att förstärka offentliga organisationer i anslutningsländerna genom att skapa ett samarbete med dess systerorganisation, redan medlem i EU. 7
EU:s twinningprogram syftar till att stödja kandidatländernas EU-anpassning genom samarbete mellan fackmyndigheter och Sverige är aktivt i detta arbete. Sjösäkerhet är inom detta program ett prioriterat område, då behovet av insatser är stort hos kandidatländerna. Från centralt politiskt håll motiveras svenska myndigheters medverkan i programmet utifrån ett allmänt politiskt önskemål att skapa trovärdighet för Sveriges positiva inställning gentemot EU:s utvidgning samt att rent allmänt manifestera och utöka den svenska närvaron inom EU:s institutioner och att förbättra möjligheterna att etablera och skapa förutsättningar för alliansbyggande med blivande medlemsstater. Twinning Rumänien Twinning mellan Sverige och Rumänien med finansiering av EU med en varaktighet på två år kommer att avslutas under våren 2005. Projektet är en uppföljning och institutionellt stöd till Rumänska sjöfartsverket i genomförandet implementeringen av de rekommendationer som gavs i det tidigare projektet som avslutades 2002. Arbetet omspänner också utbildningar och seminarier i ledarskap, utbildningsmetodik, flaggstatskontroll och certifiering, kvalitetssäkring, olycksfallsutredning och avfallshantering. Under projektets gång har även studiebesök och praktisk utbildning för personal från sjöräddningscentralen och sjöfartsinspektionen genomförts. Mot den bakgrunden är twinningarbetet som genomförts inte bara viktigt för de mål som uppnåtts utan också för det nätverksbyggande som skett genom personliga kontakter och utveckling av ett gemensamt normsystem och samsyn. EU s program för forskning och regional utveckling Sjöfartsverket deltar aktivt i EU:s olika program för forskning och regional utveckling. Sjösäkerhet och sjöfartsutveckling är ett väsentligt område för detta arbete och ett område där svenska erfarenheter och kompetens efterfrågas. Aktuella projekt som Sjöfartsverket är delaktiga i är för EU:s sjätte ramprogram MarNIS Maritime Navigation and Information Services och SAFEICE Increasing the Safety of Icebound Shipping. Inom ramarna för Interreg s Nordsjöprogram är Sjöfartsverket delaktig i projektet safety@sea och för Interreg s Östersjöprogram i projektet INTRASEA Inland TRAnsport for SEA routes, Baltic Gateway samt SEBTransLink. 8
INTRASEA är ett EU Interregprojekt som syftar till att främja och utveckla närsjöfarten och en bärkraftig utveckling av trafiken i Östersjöregionen, både för kommersiellt bruk och turism. Projektet omfattar studier och förslag för att bättre samutnyttja kust- och inlandssjöfart. Projektet där Svenska Sjöfartsverket har rollen som projektledare är ett regionalt samarbete mellan 28 partners från Sverige, Finland, Tyskland, Ryssland, Polen och Litauen. Projektet startade under 2003 och beräknas pågå till februari 2006. Mer information om projektets aktiviteter finns att läsa på projektets hemsida www.intrasea.org. Övriga projekt Hamnsäkerhet på Kap Verde Sjöfartsverket har av SIDA fått i uppdrag att ge institutionellt stöd till Transportoch Infrastruktur Ministeriet på Kap Verde avseende hamnsäkerhet. Projektet som bygger på tidigare studier och planläggningsarbete gjorda under 2004 kommer att genomföras under en tvåårsperiod med start vintern 2005. Omfattningen är institutionellt byggande, utbildning, träning av instruktörer och även framtagning av underlag och genomförande av upphandling av utrustning för oljebekämpning. Kap Verde ämnar bland annat att införa de internationella konventionerna avseende sjöräddning, oljebekämpning och relevanta delar av ISM-koden. Hamnmyndigheten, Empresa Nacional de Administracao dos Portos, S.A, har också som mål att öka färdigheten och beredskapen hos sin personal när det gäller hantering av farligt gods och brandbekämpning. Sjöfartsskydd i Estland för hamnar och fartyg Sjöfartsskydd är begreppet för de åtgärder som vidtas för att skydda sjöfarten mot de yttre hot som uppkommit de senaste åren. För att skilja dessa securityfrågor från vad som annars i regel menas med sjösäkerhet används uttrycket sjöfartsskydd. Inom ramen för Swedish Institutional Support Fund in Estonia har sjöfartsverket deltagit i ett projekt som berör införandet av ISPS koden för skydd av fartyg och hamnanläggningar. Projekten har genomförts i samarbete med Estniska sjöfartsverket och World Maritime University i Malmö våren 2004. Utbildning har genomförts för tjänstemän med ansvar för tillsyn och certifiering av koden och ansvariga för hamnars säkerhetsplaner. Två seminarier om en vecka 9
med ett par dagars uppföljning genomfördes under april månad för representanter från sjöfartsadministrationen och sjöfartsnäringen. Inre vattenvägar i Estland Sjöfartsverkets farledsavdelning genomförde under hösten 2003 och våren 2004 en förstudie i Estland omfattande farleder och utprickning i Peipsisjön och Emajögi floden. Projektet syftade också till överföring av relevant kunskap inom området till experter från sjöfartsverket i Estland. Under hösten 2004 genomfördes ett seminarium i Estland med föredragare från sjöfartsverket, Göta Kanalbolag och Länsstyrelsen i Östergötland. Projektet handlar om utveckling av vattenvägar, turism, miljöskydd, strategisk planering och regional utvecklingsplanering. Tryckning av Estlands sjökortsportfölj Sjöfartsverket trycker sedan några år tryckt alla Estlands sjökort på uppdrag av Estlands sjöfartsadministration. Under 2004 tryckte Sjöfartsverket 10 kort med en upplaga om 500 kort. Sjöfartsverket kommer också för år 2005 trycka de Estniska sjökorten. Maritime Safety Management Sjöfartsverket har också i år ansvarat för en del av programmet i den av SSPA Svenska AB anordnade utbildningen i sjösäkerhetsarbete. Deltagarna som kommer från olika sjöfartsinstitutioner i Afrika, Asien, Syd och Latinamerika genomgår en sex veckors kurs där Sjöfartsverket har en stor del i deras kursprogram. I november 2004 besökte kursdeltagarna Sjöfartsverkets huvudkontor i Norrköping för att få mer ingående kunskaper hur Sjöfartsverket är organiserat och dess verksamhetsområden. 10
Samarbetspartners Majoriteten av experter som genomfört tjänsteexportens projekt är anställda av sjöfartsverket. Sjöfartsverkets exportenhet har också ett aktivt samlararbete med expertis från underkonsulter och ledande utbildningsorganisationer inom sjöfart som IMO:s World Maritime University i Malmö. Vidare samarbetar Sjöfartsverket med andra svenska myndigheter och företag i olika internationella projekt. Under 2004 har projektsamarbete skett med bland andra SSPA Sweden AB och MariTerm AB. Dessutom samarbetade Sjöfartsverket med de ryska hamnmyndigheterna i Kaliningrad, och St. Petersburg och Admiral Makarov State Maritime Academy i St. Petersburg under 2004. Finansieringen av projekten har till största del skett med medel från SIDA och EU. Baltic Week seminarier om Sida s utvecklingssamarbete med de baltiska länderna Sjöfartsverket var en av föredragshållarna på Sida:s Baltic Week som anordnades i april 2004. Baltic Week satte det 15 åriga samarbetet i fokus som gett förutsättningar för det goda grannsamarbetet som finns idag med de baltiska staterna. Sjöfartsverket var med och arrangerade två stycken seminarier med föredragshållare från Estlands Transport- och Kommunikationsministerium samt Maritime Rescue Coordination Center i Riga, Lettland. 11
Mål för Sjöfartsverkets tjänsteexport Sjöfartsverkets tjänsteexportverksamhet skall: Stödja en internationell harmonisering av sjösäkerhets- och miljöarbete i samklang med konventionsåtaganden. Stärka Sjöfartsverkets internationella samarbete och vara kompetensutvecklande för verkets personal. Stödja det svenska och europeiska utvecklingssamarbetet och den europeiska integrationen. Vara en del av Sjöfartsverkets internationaliseringsstrategi Stödja Sjöfartsverkets internationella verksamhet Stödja svenskt och europeiskt tekniskt samarbete Vara affärsmässigt motiverad Utan att gå för djupt in i en utvärdering kan det konstateras att den verksamhet som bedrivs inom ramen för Sjöfartsverkets tjänsteexport, på olika sikt och i olika grad, medverkar till att ovanstående mål uppnås. Sjöfartsverkets tjänsteexport bidrar via uppbyggande av internationella nätverk till en förstärkning av renommé och trovärdighet för Sveriges sjösäkerhets- och miljöarbete. Verksamheten medverkar också till att göra Sjöfartsverket till en mer intressant och utvecklande arbetsplats för personalen genom möjligheten att deltaga i internationellt projektarbete. Huvuddelen av projekten inom ramen för Sjöfartsverkets tjänsteexport innefattar stöd till införande av internationella konventioner och en harmonisering till EU:s lagstiftning inom sjösäkerhets- och det marina miljöområdet. Projekt som under året inte direkt handlat om detta är tryckning av Estlands sjökortsportfölj. Sjöfartsverket deltar aktivt i Europeiska Unionens olika program för stöd till kandidatländernas anpassning till EU:s regelverk. Sjösäkerhet är ett högt prioriterat område för denna verksamhet och samtidigt ett område där svenska erfarenheter och kompetens efterfrågas. Sjöfartsverkets tjänsteexport har därför under perioden till stor del inriktat mot EU:s program för stöd till 12
kandidatländerna. Twinning och TAIEX har i detta sammanhang varit ett viktigt instrument för uppbyggnad av en gemensam EU standard. Nya instrument med uppgift att knyta regioner närmare varandra inom handel och turism såsom EU:s Interreg IIIB North Sea Programme börjar spela en viktig roll för det nya Europa som tar form. Mot bakgrund av den ökade omfattningen på EU-finansieringen av projekt i kandidatländerna förutses en utfasning av det svenska bilaterala stödet till dessa länder, varför resurser frigörs för utveckling av samarbetet med Ryssland. De erfarenheter och koncept för regionalt samarbete som strandstaterna och Sjöfartsverket utvecklat i Östersjöregionen har stora möjligheter att kunna användas också i Barentshav och Svartahavsregionen. Stöd till Ryssland och de baltiska länderna att påskynda genomförandet av relevanta HELCOM rekommendationer förutses fortsätta under nästkommande år. 13