Delårsrapport för januari - juni 2018 Utveckling av resultat och ställning under första halvåret Allmänt om verksamheten Det första halvåret 2018 kännetecknas av en fortsatt stabil tillväxt i affärerna. Kreditefterfrågan på främst boendefinansiering har varit stor men även inom företagsektorn. Tillväxten på inlåning i banken har varit stor under första halvåret. Banken har haft krympande räntemarginaler, vilket främst är en effekt av de negativa marknadsräntorna i landet och pressade bolåneräntor då fler aktörer dykt upp på marknaden. Banken har till viss del kompenserat intäkterna med ökade volymer. Resultat Räntenettot är för perioden 28 003 tkr jämfört med 26 261 tkr motsvarande period förra året. En ökning med 6,6 %. Räntenettot har, tack vare ökad in- och utlåningsvolym, ökat trots det fortsatt historiskt låga ränteläget med minusräntor i Riksbanken. Ökningen beror också på ökade ränteintäkter på värdepappersplaceringar. Erhållna utdelningar på bankens innehav av aktier i Swedbank AB och Indecap AB, uppgår för perioden till 21 161 tkr jämfört med 21 001 tkr förra året. Sparbanken har ökat sitt innehav av aktier till 1 625 000 st jämfört med 1 591 000 st föregående år. Provisionsnettot redovisas till 9 679 tkr mot 8 004 tkr förra året. Även här har ökade volymer bidragit till intäktsökningen. Nettoresultat av finansiella transaktioner består framförallt av realiserade och orealiserade resultat på bankens värdepapper, men även kursdifferenser på valuta. Intäkter för perioden på 1 341 tkr jämfört med 1 073 tkr för perioden förra året. Övriga rörelseintäkter redovisas till 456 tkr jämfört med 271 tkr förra året. Allmänna administrationskostnader uppgår för perioden till 25 660 tkr, varav personalkostnader med 14 313 tkr. Allmänna administrationskostnader samma period föreg. år uppgick till 22 785 tkr, varav personalkostnader med 14 264 tkr. Kostnadsökningen beror till största delen på ökade IT-kostnader (800 tkr) och ökade kostnader för Spar Tjänster i Linköping (1 120 tkr, beroende på överflytt av flera funktioner/arbetsuppgifter.) Övriga rörelsekostnader uppgår till 2 395 tkr jämfört med 2 464 tkr förra året. Kreditförluster netto för perioden redovisas till en förlust med 681 tkr jämfört med en intäkt med 1 552 tkr för samma period föregående år. Rörelseresultatet uppgår därmed till 30 480 tkr jämfört med 31 446 tkr samma period föregående år.
Inlåning och utlåning Inlåning Sparbankens inlåning från allmänheten har under perioden ökat med 159 543 tkr eller 6,2 % och uppgick vid halvårsskiftet till 2 711 531 tkr. Marknadsvärdet på de totalt förmedlade volymerna till Swedbank Robur och Swedbank Försäkring uppgår till 1 380 216 tkr, en ökning med 103 302 tkr eller 8,1 %. Utlåning Utlåning till allmänheten, efter avdrag för befarade kreditförluster, har sedan årsskiftet ökat med 39 267 tkr eller 1,7 % och uppgår vid periodens slut till 2 326 125 tkr. Den förmedlade lånestocken till Swedbank Hypotek och Swedbank Finans har ökat med 101 198 tkr eller 11 % och uppgår vid halvårsskiftet till 1 018 464 tkr. Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer I Sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har Sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policies och instruktioner för verksamheten. Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens riskhantering. Styrelsen har inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. I Sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören, vars uppgift är analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Denna riskkontrollfunktion är gemensam med sparbankerna i Vadstena och Åtvidaberg. Den största risken i bankverksamhet är kreditrisken. Sparbankens kreditpolicy fastställer att Sparbanken ska ha en väl diversifierad kreditportfölj med låg riskprofil. I Finanspolicyn och Policy för riskaptit regleras risknivåer på Sparbankens värdepappersplaceringar. En annan risk i sparbankens verksamhet är ränterisk. Ränterisk är risken för att verkligt värde på, eller framtida kassaflöden från, ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Nivå på ränterisk finns reglerad i Finanspolicy och Policy för riskaptit. De operativa riskerna motverkas genom god intern kontroll. De osäkerhetsfaktorer som bedöms ha störst inverkan på banken, både vad gäller intjäningsförmåga i form av räntenetto och framtida kreditförluster är utvecklingen av det allmänna konjunkturläget samt därmed sammanhängande utvecklingen av ränteläget.
Resultaträkning i sammandrag 1 januari - 30 juni 2018 Tk r Not Jan-juni 2018 Jan-juni 2017 Ränteintäkter 30 512 28 727 Räntekostnader -2 509-2 466 Räntenetto 2 28 003 26 261 Erhållna utdelningar 21 161 21 001 Provisionsintäkter 3 11 766 10 125 Provisionskostnader 4-2 087-2 121 Nettoresultat av finansiella transaktioner 1 341 1 073 Övriga rörelseintäkter 456 271 Summa rörelseintäkter 32 637 30 349 Allmänna administrationskostnader -25 660-22 785 Av- och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar -1 424-1 467 Övriga rörelsekostnader -2 395-2 464 Summa kostnader före kreditförluster -29 479-26 716 Resultat före kreditförluster 31 161 29 894 Kreditförluster, netto 5-681 1 552 Rörelseresultat 30 480 31 446 Bokslutsdispositioner 47 47 Skatt på periodens resultat -2 281-1 920 Övriga skatter -2 557-14 Periodens resultat 25 689 29 559 Rapport över totalresultat i sammandrag 1 Tk r Jan-juni 2018 Jan-juni 2017 Periodens resultat 25 689 29 559 Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat -10 639-19 764 Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, överfört till periodens resultat -2 940-487 Skatt hänförliga till poster i övrigt totalresultat 517 Periodens övrigt totalresultat -13 062-20 251 Periodens totalresultat 12 627 9 308
Balansräkning i sammandrag Tk r Not 30 juni 2018 30 juni 2017 Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 5 820 7 551 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 70 697 60 868 Utlåning till kreditinstitut 221 792 242 357 Utlåning till allmänheten 6 2 326 125 2 182 898 Förändring i verkligt värde på räntesäkrade poster i portföljsäkring[2] Obligationer och andra räntebärande värdepapper 462 136 369 743 Pantsatta finansiella instrument Aktier och andelar 354 762 349 935 Aktier och andelar i intresseföretag 678 678 Materiella tillgångar - Inventarier 4 342 3 344 - Leasingobjekt - Byggnader och mark 18 586 15 937 Tecknat ej inbetalt kapital Aktuell skattefordran 4 976 6 663 Övriga tillgångar 256 218 Uppskjuten skattefordran 1 033 2 127 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 15 591 8 975 Summa tillgångar 3 486 794 3 251 294 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut 2 637 In- och upplåning från allmänheten - Inlåning 2 711 531 2 487 293 Aktuell skatteskuld 1 275 Övriga skulder 4 771 4 608 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 12 063 13 477 Avsättningar 2 367 1 106 - Uppskjuten skatteskuld 1 694 1 106 - Övriga avsättningar 673 Efterställda skulder Summa skulder och avsättningar 2 732 009 2 507 121 Obeskattade reserver 1 569 1 664 Eget kapital Reservfond 526 171 489 216 Fond för verkligt värde 198 667 223 734 Balanserad vinst eller förlust 2 689 Periodens resultat 25 689 29 559 Summa eget kapital 753 216 742 509 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 3 486 794 3 251 294
Not 1 Redovisningsprinciper Denna delårsrapport i sammandrag har upprättats i enlighet med bestämmelser i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 9 kap. och FFFS 2008:25 8 kap samt Rådet för finansiell rapporteringsrekommendation RFR 2. Under räkenskapsåret har sparbanken förändrat sina principer för klassificering och värdering samt nedskrivningar av finansiella tillgångar till följd av att IFRS 9 trädde ikraft per den 1 januari 2018. Klassificering och värdering Sparbankens nya principer för klassificering och värdering av finansiella tillgångar baseras på en bedömning av både bankens affärsmodell för förvaltningen av finansiella tillgångar, och egenskaperna hos de avtalsenliga kassaflödena från den finansiella tillgången. Följande finansiella tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde på grund av att tillgångarna innehas inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella tillgångar i syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden samt att de avtalade villkoren för de tillgångarna ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som bara är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet; - Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker - Utlåning till kreditinstitut - Utlåning till allmänheten Dessa tillgångar redovisades till upplupet anskaffningsvärde även enligt tidigare principer. Följande finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat på grund av att de finansiella tillgångarna innehas enligt en affärsmodell vars mål kan uppnås både genom att samla in avtalsenliga kassaflöden och sälja tillgångarna samt att de avtalade villkoren för de tillgångarna ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som bara är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet; - Belåningsbara statsskuldförbindelser mm - Obligationer och andra räntebärande värdepapper Dessa tillgångar klassificeras som högkvalitativ likviditetsreserv redovisades till verkligt värde via övrigt totalresultat även enligt tidigare principer. Finansiella tillgångar, Sparbankens portfölj för förvaltning av övrig likviditet, d v s sådan likviditet som inte ur ett rörelse- eller regulatoriskt perspektiv måste placeras som högkvalitativa obligationer, bedöms att köp och försäljning kan behöva ske frekvent. Baserat på klassificeringen i enlighet med IFRS9, bedöms portföljen för övrig likviditet bli förändrad, vilket medför att redovisningen kommer ske till verkligt värde via resultaträkningen. Denna omklassificering framgår av tabellen nedan, där den uppskattade effekten blir att fond för verkligt värde minskar med 2 824 tkr, men samtidigt ökar det balanserade resultatet med 2 824 tkr. Skillnaden mot tidigare tillämpade principer blir då att orealiserade värdeförändringar numera redovisas i resultaträkningen. Om Sparbanken ändrar affärsmodell så kommer en omklassificering genomföras och redovisas. Sådana förändringar förväntas dock inträffa mycket sällan. Sådana ändringar fastställs av företagets verkställande ledning till följd av yttre eller inre förändringar och måste vara betydande för företagets verksamhet och påvisbara för externa parter.
Sparbanken har klassificerat sina långsiktiga strategiska investeringar i noterade och onoterade aktier (egetkapitalinstrument) till att oåterkalleligt vara redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Denna värderingsprincip innebär liksom tidigare att orealiserade värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat, men skiljer sig åt från tidigare principer genom att - Realisationsresultat redovisas som en omföring mellan fond för verkligt värde till balanserat resultat, och inte som tidigare som en omklassificering från övrigt totalresultat till resultatet. - Vissa aktier som tidigare redovisades till anskaffningsvärde på grund av att verkligt värde inte ansågs kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt nu värderas till verkligt värde. - Nedskrivningar inte längre redovisas. Nedskrivningar De nya redovisningsprinciperna innebär att även förväntade kreditförluster redovisas, istället för som tidigare då bara inträffade kreditförluster i osäkra lån redovisades. De nya redovisningsprinciperna innebär att förlustreserveringar inte bara görs för utlåning till allmänheten utan på alla poster i balansräkningen som redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Vidare redovisas även förlustreserveringar på räntebärande värdepapper som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat (se ovan) samt på off-balance exponeringarna lämnade låneåtagande (t.ex. outnyttjade checkräkningskrediter) och utställda finansiella garantier. Redovisning av förväntade kreditförluster utlåning till allmänheten Beräkningar av förlustreserver görs med utgångspunkt från data som genererats i befintliga interna riskklassificeringsmodeller. Förlustreserverna beräknas utifrån tillgångarnas kontrakterade kassaflöden. För varje tidpunkt i respektive kassaflöde beräknas sedan nuvärdet av den förväntade kreditförlusten genom att multiplicera den förväntade exponeringen vid fallissemang ( Exposure at default - EAD) med risken för fallissemang ( Probability of Default PD) och förlust givet fallissemang ( Loss given default - LGD). Även om dessa parametrar har samma benämningar som vid tillämpning av intern rating modeller för kapitaltäckningsändamål så har parametrarna bestämts på ett annat sätt för redovisningsändamål så att de återspeglar neutrala och objektiva antaganden om kassaflöden och förväntade förluster. Som diskonteringsränta används exponeringens ursprungliga effektivränta om exponeringen löper med fast ränta, och om exponeringen löper med rörlig ränta så används exponeringens aktuella rörliga ränta. Parametrarna är framåtblickande och baseras på en sammanvägning av minst 3 olika möjliga makroekonomiska scenarier. Vilken typ av makroparameter som används bestäms av vilken typ av exponering som beräkningen avser. Exempel på använda makroparametrar är arbetslöshet, fastighetspriser och räntenivå. Sparbanken redovisar i samband den initiala redovisningen nuvärdet av de statistiskt förväntade kreditförlusterna för de kommande 12 månaderna (stadie 1). Om det inträffat en betydande ökning av kreditrisken sedan den initiala redovisningen så kommer förlustreserven för exponeringen istället att beräknas och redovisas för den förväntade återstående löptiden (stadie 2). En betydande ökning av kreditrisk anses ha uppkommit sedan den initiala redovisningen av krediten när kunden är 30 dagar sen i betalningar eller när den aktuella interna kreditratingen är sämre än den ursprungliga enligt internt beslutade kriterier. Om den interna ratingen i ett senare skede har förbättrats tillräckligt mycket så att en betydande ökning av kreditrisk inte längre föreligger vid jämförelse med rating vid initial redovisning, kommer krediten att återföras till stadie 1. Liksom tidigare kommer en förlustreserv att redovisas för den återstående löptiden för kreditförsämrade exponeringar (tidigare benämnda osäkra lån) när en eller flera händelser som har en negativ inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången har inträffat (stadie 3). Ett lån anses vara kreditförsämrat utifrån samma förutsättningar som enligt tidigare principer vid definitionen av osäkert lån dvs. när det är 90 dagar sent i betalningar eller när det finns andra belägg i form av observerbara uppgifter om följande händelser:
a) Betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller låntagaren. b) Ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller oreglerade betalningar. c) Långivaren eller låntagaren har, av ekonomiska eller avtalsmässiga skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, beviljat en eftergift till låntagaren som långivaren annars inte skulle överväga. d) Det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion. Redovisning av förväntade kreditförluster räntebärande värdepapper Sparbanken redovisar också förlustreserver på de räntebärande värdepapper som redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Bankens grundläggande metodik för beräkning av förlustreserver för räntebärande värdepapper är den samma som för utlåning till allmänheten. Källorna till information om de använda parametrarna PD, LGD och EAD skiljer sig dock åt. När det gäller PD, så härleds utifrån den externa rating som värdepapperna har och den externt tillgängliga information från ratinginstituten Moody s och Standard and Poor s som finns om risk för fallissemang som denna rating är förknippad med. LGD-faktorn bestäms av om värdepapper är säkerställt, annan förmånsrätt samt typ av motpart. Eftersom tillgänglig statistik på fallissemang och förluster vid fallissemang hos den typ av motparter i vars värdepapper som sparbanken gjort investeringar i är högst begränsad, bestäms LGD-faktorn utifrån en expertbedömning med en kombination av uppgifter från Swedbank och ratinginstitutet Moody s. Vid den initiala redovisningen, redovisas den statistiskt förväntad förlust över de kommande 12 månaderna (stadie 1) En betydande ökning av kreditrisk sedermera anses ha ägt rum när det skett en försämring av den externa ratingen samt 30 dagars försenad betalning av kapitalbelopp eller ränta, och kreditförluster redovisas då för den återstående löptiden (stadie 2). Om den externa ratingen i ett senare skede har förbättrats tillräckligt mycket så att en betydande ökning av kreditrisk inte längre föreligger vid jämförelse med ratingen vid initial redovisning, kommer värdepappret att återföras till stadie 1. Redovisning av förväntade kreditförluster utlåning till kreditinstitut Även sparbankens utlåning till kreditinstitut är inom tillämpningsområdet för redovisning av förväntade kreditförluster. Eftersom all utlåning till kreditinstitut är återbetalningsbar på anfordran och utlåning bara sker till svenska kreditinstitut med god rating, så uppgår de förväntade kreditförlusterna till endast obetydliga belopp. Redovisning av ränteintäkter Ränteintäkter redovisas på basis av tillgångarnas nettoredovisade värde i stadie 3 och på bruttoredovisat värde (dvs. exklusive förlustreserv) för tillgångar i stadierna 1-2. Detta innebär en ändring av redovisningsprincip och innebär att tidigare inte upptagna ränteintäkter på osäkra fordringar redovisas nu som tillgång i balansräkningen och påverkar eget kapital positivt. Redovisning i resultat- och balansräkning Förlustreserverna redovisas på följande sätt i balansräkningen; - För tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde; som nedskrivningar av tillgångarnas redovisade värde - För låneåtaganden och utställda finansiella garantier; på balansraden Avsättningar - För placeringar skuldinstrument redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat; direkt mot Fond för verkligt värde Förändringar i förlustreserver redovisas i resultaträkningen på raden Kreditförluster netto, förutom för räntebärande värdepapper redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat där förändringarna i förlustreserver redovisas i nettoresultat av finansiella transaktioner.
Upplysningar IFRS 9 har medfört följdändringar i upplysningskraven i IFRS 7 Finansiella instrument som gäller upplysningar som ska lämnas i årsredovisningen. Ändringarna kommer att medföra att ett antal av tidigare upplysningar inte längre behöver lämnas samt att ett antal nya upplysningar om främst förväntade kreditförluster behöver lämnas. Kvantitativ påverkan av införandet av IFRS 9 Övergången till redovisning enligt IFRS 9 har genomförts i öppningsbalansen till räkenskapsåret 2018. Några jämförelsetal har inte räknats om. När det gäller vilken kvantitativ påverkan som de nya redovisningsprinciperna fått, se nedan tabell. Omräkning av balansräkning 2017-12-31 vid övergång från IAS 39 till IFRS 9 Tkr IAS 39 bokfört värde 31 december 2017 Omvärdering IFRS 9 bokfört värde 1 januari 2018 Förväntade Tillgångar Klassificering kreditförluster Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 5 232 5 232 Belåningsbara statsskuldförbindelser 65 844 65 844 Utlåning till kreditinstitut 129 155 129 155 Utlåning till allmänheten 2 286 858 836 2 287 694 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 430 124 430 124 Aktier och andelar 348 347 348 347 Derivat 0 Upplupna intäkter 0 Övriga finansiella tillgångar 0 Icke-finansiella tillgångar 0 Totala tillgångar 3 265 560 836 3 266 396 Skulder Avsättningar 0 213 213 Övriga skulder 2 564 736 2 564 736 Totala skulder 2 564 736 213 2 564 949 Eget Kapital 739 400-2 824 3 447 740 023 Skulder och eget Kapital 3 304 136-2 824 3 660 3 304 972 IFRS 15 har inte inneburit några förändringar i redovisningsprinciper för intäktsredovisning.
Not 2 Räntenetto Tk r Jan-juni 2018 Jan-juni 2017 Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut 6 3 Utlåning till allmänheten 26 227 25 682 Räntebärande värdepapper 4 358 3 061 Derivat 0-19 Övriga -79 0 Summa 30 512 28 727 Räntekostnader Skulder till kreditinstitut -243-216 In- och upplåning från allmänheten -2 255-2 221 Emitterande räntebärande värdepapper Negativa ränteintäkter på investeringar i räntebärande värdepapper Derivat Efterställda skulder Övriga -11-29 Summa -2 509-2 466 Summa Räntenetto 28 003 26 261 Not 3 Provisionsintäkter Tk r Jan-juni 2018 Jan-juni 2017 Betalningsförmedlingsprovisioner 2 179 2 163 Avgifter från kredit- och betalkort 151 154 Utlåningsprovisioner 4 221 2 962 Inlåningsprovisioner 258 263 Provisioner avseende utställda finansiella garantier 65 70 Värdepappersprovisioner 4 071 3 748 Övriga provisioner 820 765 Summa 11 765 10 125 Not 4 Provisionskostnader Tk r Jan-juni 2018 Jan-juni 2017 Betalningsförmedlingsprovisioner -1 516-1 505 Värdepappersprovisioner -355-357 Övriga provisioner -216-259 Summa -2 087-2 121
Not 5 Kreditförluster, netto Tkr 1 jan - 30 juni 2018 Lån till upplupet anskaffningsvärde Förändring reserveringar - stadie 1-502 Förändring reserveringar - stadie 2-731 Förändring reserveringar - stadie 3 966 Summa -267 Periodens nettokostnad för konstaterade förluster -32 Periodens nettokostnad för modifieringar 1 Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster 77 Summa 46 Kreditförluster avseende lån till upplupet anskaffningsvärde -221 Låneåtaganden och finansiella garantiavtal Förändring reserveringar - stadie 1-121 Förändring reserveringar - stadie 2-292 Förändring reserveringar - stadie 3-47 Summa -460 Kreditförluster avseende låneåtaganden och finansiella garantiavtal -460 Summa kreditförluster -681 2017 1 jan -30 Tkr juni 2017 Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster -204 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som 52 konstaterade förluster Årets nedskrivning för kreditförluster 1 753 Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster -74 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för 25 kreditförluster Årets nettokostnad för kreditförluster 1 552
Not 6 Utlåning till allmänheten Tk r Stadie 1 Stadie 2 Stadie 3 Totalt Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde per 1 januari 2018 2 153 123 131 316 10 080 2 294 519 Redovisat bruttovärde per 30 juni 2018 2 145 053 179 204 9 046 2 333 303 Reserveringar Ingående balans per 1 januari 2018-1 351-1 475-4 007-6 833 Ökning hänförliga till nya lånefordringar -367-62 -429 Minskning hänförliga till borttagna lånefordringar 115 46 278 439 Förändring hänförliga till förändring av kreditrisk -440-87 590 63 Övrigt 190-628 20-418 Reserveringar per 30 juni 2018-1 853-2 206-3 119-7 178 Bokfört värde Öppningsbalans per 1 januari 2018 2 154 474 132 791 14 087 2 301 352 Utgående balans per 30 juni 2018 2 143 200 176 998 5 927 2 326 125 Not 7 Finansiella tillgångar och skulder 30 juni 2018 Tkr Verkligt värde (tvingande) Verkligt värde Initialt identifierade till verkligt värde Redovisat värde Upplupet anskaffning svärde Verkligt värde via övrigt totalresultat Skuldinstrument Eget kapitalinstrument Verkligt värde Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Upplupna intäkter Summa Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader Summa 5 820 5 820 70 697 70 697 221 792 221 792 2 326 125 2 326 125 325 658 136 478 462 136 41 259 314 231 355 490 315 315 14 372 14 372 2 935 341 521 406 3 456 747 2 2 2 711 531 2 711 531 4 771 4 771 11 408 11 408 2 727 712 2 727 712
30 juni 2017 Tkr Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Belåningsbara statsskuldförbindelser mm Verkligt värde 7 551 7 551 60 868 60 868 Utlåning till kreditinstitut 242 357 242 357 Utlåning till allmänheten 2 182 898 2 182 898 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 369 743 369 743 Aktier och andelar 347 997 347 997 Derivat Övriga tillgångar 273 273 Upplupna intäkter 8 130 8 130 Summa 2 441 209 778 608 3 219 817 Skulder till kreditinstitut 637 637 In- och upplåning från allmänheten 2 487 293 2 487 293 Emitterade värdepapper Derivat Innehav för handelsändamål Redovisat värde Initialt Derivat som identifierade är säkringsinstrument till verkligt värde Investeringar som hålles till förfall Låne- och kundfordringar Finansiella tillgångar som kan säljas Övriga skulder Övriga skulder 4 599 4 599 Upplupna kostnader 12 831 12 831 Summa 2 505 360 2 505 360 Totalt Not 8 Närstående Tkr 30 juni 2018 30 juni 2017 30 juni 2018 30 juni 2017 Spar Tjänster i Linköping AB Transaktionsvärde för de sex månader som avslutades Utestående mellanhavanden Intäkter - Försäljning av administrativa tjänster 137 117 15 15 Kostnader - Inköp av administrativa tjänster 2 392 1 272 383 250 Alla utestående mellanhavanden med dessa närstående kommer att regleras i kontanter inom sex månader från balansdagen.
Not 9 Kapitaltäckning Kapitalbas Tkr 30 juni 2018 30 juni 2017 Kärnprimärk apital: instrument och reserver Reservfond 526 171 489 216 Balanserat resultat efter övergång till IFRS9 (netto efter skatt) 2 689 Fond för verkligt värde 198 668 223 734 Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar 727 528 712 950 Kärnprimärk apital: lagstiftningsjusteringar Värdejustering på grund av kraven för försiktig värdering -889-781 Uppskjutna skattefordringar -1 033-2 127 Innehav i kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilken sparbanken inte har ett väsentligt innehav, delbelopp över tröskelvärdet på 10% -239 975-255 337 Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital -241 897-258 245 Kärnprimärkapital 485 631 454 705 Summa Primärkapital 485 631 454 705 Supplementärk apital: Instrument och avsättningar Supplementärt kapital - - Kapitalbas 485 631 454 705 Kapitalrelationer, buffertar mm 30 juni 2018 30 juni 2017 Summa riskvägt exponeringsbelopp Kärnprimärkapitalrelation 22,27% 23,59% Primärkapitalrelation 22,27% 23,59% Total kapitalrelation 22,27% 23,59% Buffertkrav 4,46% 4,43% varav k apitalk onserveringsbuffert 2,50% 2,50% varav k ontracyk lisk k apitalbuffert 1,96% 1,93% Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert 14,27% 15,59%
Kapitalkrav och riskvägt exponeringsbelopp 30 juni 2018 30 juni 2017 Kreditrisk enligt schablonmetoden Riskvägt Riskvägt Kapitalkrav exponeringsbelopp Kapitalkrav exponeringsbelopp Exponeringar mot institut 4 014 50 179 4 027 50 334 Exponeringar mot företag 76 203 952 532 62 381 779 768 Exponeringar mot hushåll 44 846 560 577 40 588 507 344 Säkrade genom panträtt i fast egendom 25 004 312 548 25 581 319 761 Fallerade exponeringar 423 5 282 203 2 533 Exponeringar i form av säkerställda obligationer 1 106 13 821 1 026 12 828 Exponeringar i form av andelar eller aktier i företag för kollektiva investeringar (fond) 3 301 41 260 1 713 21 415 Aktieexponeringar 6 029 75 361 5 909 73 861 Övriga poster 2 048 25 597 1 821 22 759 Summa för exponeringar som redovisas enligt schablonmetoden 162 974 2 037 157 143 249 1 790 603 Marknadsrisk 0 0 0 0 Operativ risk enligt basmetoden 11 478 143 473 10 945 136 809 Kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt schablonmetoden 5 63 0 0 Summa riskvägt exponeringsbelopp och kapitalkrav 174 457 2 180 693 154 194 1 927 412 Kapitalkonserveringsbuffert 54 517 51 752 Kontracyklisk buffert 42 707 39 908 Totalt internt bedömt kapitalbehov 360 092 336 967 Kisa 2018-08-22 Royne Persson Tommy Johansson Camilla Axelsson Ordf. V. ordf Lars Järnland Kristin Samuelsson Ylva Wall Johan Widerström Verkst. dir. Gun Andersson Personalrepr. Delårsrapporten har inte granskats av sparbankens revisor.