K A R L S T A D WE LOVE KVALITETSRAPPORT 2016/17
Jag är stolt och ödmjuk i mitt uppdrag som rektor för IT-Gymnasiet i Karlstad. En skola som är inne på sitt sjätte läsår, och som fortsätter att expandera. Skolan har präglats av stor nöjdhet - hos elever såväl som hos personal. Och samtliga elever i årskurs tre tog i år examen med fullständiga gymansiebetyg. Dessa två faktorer är båda något jag i min roll som rektor för skolan vill förvalta samtidigt som skolan ständigt skall sträva efter att utvecklas när det gäller pedagogiken, resultaten och våra möten med våra elever och deras vårdnadshavare. I mitt pedagogiska ledarskap är tillit och prestigelöshet viktiga ingredienser så att man vill och vågar prova nytt och därmed också vågar misslyckas. Som rektor för IT-Gymnasiet Karlstad, förväntar jag mig att alla elever ges möjlighet att nå målen, att all personal arbetar tillsammans mot samma mål, och att skolan präglas av en prestigelöshet som ett led i att skapa en trivsel på skolan, vilket enligt min mening i sin tur är en förutsättning för goda studieresultat. Alexander Wilhelmson, Rektor
IT-Gymnasiet Karlstad
IT-Gymnasiet startade 1998 som en av Sveriges första fristående gymnasieskolor. Skolan startades genom ett samarbete mellan Kistas stadsdelsnämnd, globala IT-företag i området och skolans grundare Jan Friman. Idag finns ca 2300 elever och 200 anställda på IT-Gymnasiet i Göteborg, Helsingborg, Kristianstad, Skövde, Sundbyberg, Södertörn, Uppsala, Västerås, Åkersberga, Örebro och Karlstad. Skolan ingår i Academedia, Sveriges ledande utbildningsbolag för såväl privat som offentlig verksamhet. I verksamheten, som sträcker sig från förskola till högskola, finns omkring 000 elever och deltagare på över enheter. 1.1 Vår verksamhetsidé IT-Gymnasiet erbjuder IT-profilerade gymnasieutbildningar som ger elever verktyg och förutsättningar för att vara med och påverka ett snabbt föränderligt samhälle. 1.2 Vår Vision IT-Gymnasiet ska vara det självklara alternativet för elever som väljer en IT-profilerad gymnasieutbildning. Vi ska ständigt överträffa våra elevers och deras föräldrars förväntningar på en utbildning som förbereder för ett framgångsrikt studie- och yrkesliv. 1.3 Vårt mål Vårt mål är att erbjuda Sveriges bästa IT-relaterade utbildningar. Detta innebär bland annat att alla våra elever ska nå gymnasieexamen och att minst 95% av eleverna tre år efter avslutad utbildning på IT-Gymnasiet ska vara studerande eller yrkesverksamma. 1.4 Vårt kvalitetsarbete Vårt kvalitetsarbete handlar om att tydliggöra hur vi lyckas ge våra elever de förutsättningar de behöver i arbetslivet och som samhällsmedborgare, både kunskaps- och värdegrundsmässigt. Arbetet bygger på en tydlig målsättning för hela verksamheten och för varje enskild enhet. Systematiskt och metodisk försöker vi ständigt tydliggöra vad vi gör, varför och vart det leder. Kvalitet är ett mångfacetterat begrepp men de viktigaste kvalitetsbegreppen vi arbetar med är: Funktionell kvalitet d.v.s. hur väl lyckas eleverna i våra utbildningar. Vi mäter bl.a. genomsnittligt meritvärde samt andel av eleverna som når gymnasieexamen. Vi är också noggranna med att kontrollera överensstämmelsen mellan nationella prov och slutbetyg. Upplevd kvalitet d.v.s. hur upplever våra medarbetare, elever och vårdnadshavare vår verksamhet. Allt handlar inte bara om siffror och betyg utan det är också viktigt för oss att alla trivs och känner trygghet samt att skolan är en väl fungerande social arena. Ändamålsenlig kvalitet d.v.s. vart leder utbildningen på lång sikt? Här mäter vi vad våra elever gör tre år efter de tagit studenten. Hur många läser eftergymnasiala utbildningar? Hur många har jobb? Vilken nytta har de haft av sin utbildning på IT-Gymnasiet och hur kan vi utveckla den ytterligare för att bättre motsvara högskolans- och näringslivets krav?
Varje läsår genomförs, förutom intervjuer, observationer, betygs- och resultatanalyser, en webbaserad brukar- och medarbetarundersökning där elever och medarbetare bedömer vad de tycker fungerar bra, vad som behöver förbättras och det förbättringsarbete som genomförts. Därefter analyserar elever, personal och skolledning resultaten samt diskuterar och föreslår förbättringsåtgärder. Efter att rektor beslutat om vilka förbättringsåtgärder som ska vidtas, genomförs de flesta av åtgärderna under höstterminen för att följas upp vid nästa brukar- och medarbetarundersökning. 1.5 Våra strategier IT-Gymnasiet har valt fyra huvudstrategier att jobba efter för att öka måluppfyllelsen. Strategierna är formativ bedömning, kollegialt lärande, resursfördelning samt pedagogiskt ledarskap. Strategierna är valda utifrån forskning om vad som verkligen påverkar elevernas lärande positivt och varje skola arbetar utifrån sina egna förutsättningar och behov med dessa. 1.6 Vart tar eleverna vägen/ändamålsenlig kvalitet Varje år mäter vi, i samarbete med Markör marknad & kommunikation, resultatet av utbildningen på lång sikt (exempelvis genom andelen som får jobb, alternativt studerar vidare på högskola eller universitet) för att se om det vi erbjuder är relevant vad gäller utbud och kvalitet i undervisningen. I 201 undersökte IT-Gymnasiet hur det gått för de elever som gick ut IT-Gymnasiet 201 Undersökningen visar bland annat att: Andel som studerar vid högskola/universitet: % Andel som antingen studerar eller yrkesarbetar: % Andel som anser sig vara väl förberedda för högre studier: % Andel som ansr sig väl förberedda för arbetslivet: % Andel som upp: % Andel som upp
IT Gymnasiet Karlstad 2.1 Historik IT-Gymnaiset Karlstad slog upp portarna till läsåret 2011/2012 och våra lokaler ligger på Orrholmen, knappa 10 minuters promenadväg från järnvägsstationen. På Orrholmen är ytterligare tre gymnsieskolor belägna. Förutom undervisning och allt som hör därtill så har de första åren till del fått ägnas åt att få rutiner att sitta, lokaler att anpassas och vara funktionella, traditioner att "sätta sig", kontakter etableras, allt för att få en trivsam och funktionell studie- och "bara vara" miljö. Enligt Karlstad kommuns brukarundersökning och våra egna elev- och medarbetarundersökningar, har vi till stor del lyckats i vår ambition. Vår skolas mindre format ger förutsättningar för alla att bli sedda, hörda och utvecklas till individer med en stark självkänsla som kan, törs och vill lära sig här på skolan men också framgent i livet. Skolan har under sina sex år utvecklats såväl vad gäller elevantal som lokalmässigt. Och de indikationer vi har i dagsläget, pekar på att vi växer med ytterligare 20% till hösten 2017. 2.2 Program Skolan har tre nationella program: IT-programmet: Elprogrammet med inriktningen dator- och kommunikationsteknik (29 elever) IT-Teknik: Teknikprogrammet med inriktningen informations- och medieteknik (51 elever) IT-Design: Estetiska programmet med inriktningen estetik och media (20 elever). Programmet startade till läsåret 2016 2.3 Elever Vi har idag 100 elever på skolan, och våra elever kommer från spridda delar av Värmland. En stor andel av eleverna kommer från kranskommunerna, och ca 5% av eleverna är flickor. Det är en stor utmaning för oss, liksom för alla andra skolor och samhället i stort, att få flickor intresserade av utbildningar inom teknik. Även det faktum att en viss andel av eleverna bor i kranskommunerna med längre pendelavstånd till skolan innebär en del utmaningar, då det blir långa skoldagar för dessa elever. Skolans upptagningsområde är brett, och vi har elever från såväl Karlstad innerstad som ytterkommunerna i Värmland (Deje, Forshaga, Arvika och Kristianstad för att nämna några). Skolan har även en viss andel elever i behov av extra stödundervisning utifrån psykosociala utmaningar. Vi ser ett tilltagande intresse för vårt yrkesförberedande program (EEDAT) samt på teknikprogrammet (TEINF). Dock är intresset för det estetiska programmet (ESEST) något dalande.
2.4 Personal och organisation IT-Gymnasiet i Karlstad har i dagsläget åtta lärare, varav fyra är legitimerade. Detta då det historiskt har varit svårt att hitta behöriga lärare i yrkesämnen samt i vissa andra ämnen. Dock arbetar vi ständigt för att utöka andelen behöriga lärare, och vår målsättning är att samtliga lärare på skolan skall ha lärarlegitimation. Skolan har ett arbetslag tillika lärteam som leds av arbetslagsledare och förstelärare. Arbetslagsledarens uppgift är att leda den dagliga verksamheten, och förstelärarens uppdrag är att tillsammans med rektor leda lärteamet mot elevernas måluppfyllelse. Detta sker genom kollegiala analyser av rådande EWS, samt alignmentplanering och formativ bedömning. Arbetslagsmöten samt lärteamsmöten sker en gång per vecka. Varannan vecka leder förstelärare lärteamen, och varannan vecka leds dessa av skolans specialpedagog. Rektor utgör tillsammans med biträdande rektor och arbetslagsledare, skolans ledningsgrupp som sammanträder en gång per vecka. Elevhälsan består av skolsköterska, kurator, specialpedagog och rektor. Vi har även avtal med skolläkare och skolpsykolog, vilka kommer till skolan efter elevernas behov. En av lärarna på skolan innehar funktionen SYV. 2.5 Lokaler Skolans lokaler är ljusa och fräscha, och ändamålsenliga för skolundervisning. Vi har såväl traditionella klassrum som särskilda lokaler såsom datalabb, kemilabb och nätverkslabb. Vi har en öppen yta som vi kallar "Torget", där eleverna uppehåller sig mellan lektionerna, och som vi även använder för gemensamma sittningar för hela skolan. Skollunchen serveras i Joj's lokaler på bottenvåningen, och idrotten bedrivs till största delen på Tingvallahallarna. Men en del av undervisningen förläggs även i externa lokaler och utomhus. 2.6 Finansiering Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga avgifter eller kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfritt. 2.7 Skolans huvudmål IT-Gymnasiet Karlstad skall vara det självklara alternativet för elever i Karlstad med omnejd som söker en gymnasieskola med IT-inriktning
EHT bestod under det gångna läsåret av rektor, skolsköterska, specialpedagog och kurator. EHT:s personella resurser är koncentrerade till onsdagar för att underlätta samarbete mellan de olika kompetenserna. Att ha resurserna samlade på en dag underlättar också för eleverna att ta kontakt med någon ur teamet då det är tydligt när EHT är på plats.. EHT har sammanträtt en gång per vecka, och då diskuteras utfall och åtgärder inom ramarna för elevhälsan utifrån ett protokoll, samt upprättat handlingsplaner i enskilda fall, och haft uppföljning av pågående elevhälsoärenden. Skolsköterskan har genomfört hälsosamtal med samtiga elever på skolan, och även skrivit remisser för eventuella vidareremitteringar från elevhälsan. Speialpedagogen har tillsammans med lärteamet påbörjat Skolverkets specialpedagogiska kurs, samt arbetat främjande med bemötande och relationsskapade mellan elev och mentor. Vi har även arbetat med screeningar av elever tillsammans med språklärarna. Hon har även deltagit i det dagliga klassrumsarbetet för att stötta lärare och elever, men även haft en del enskild stöttning med elever i behov av detta. Kurator har tillsammans med en lärare ansvarat för skolans antimobbningsgrupp, och har under året utvecklat värdegrundsarbetet. Vi har även haft schemabrytande värdegrundsaktiviteter vid två tillfällen under läsåret, där fokus har varit på att öva elevernas färdigheter i att skapa goda relationer mellan varandra. Vi har under det gångna året arbetat hårt med att införa stringenta rutiner kring vårt arbete med extra anpassningar och särskilt stöd. Detta har varit nödvändigt, då skolan växt från drygt 60 elever till 100 elever. De extra anpassningar som genomförs på individnivå, har i många fall blivit en standardiserad anpassning i klassrummet, då vi vet att alla elever gynnas av detta i sin strävan att nå målen. De extra anpassningarna följs upp, utvärderas och dokumenteras i lärteamen via EWS-diskussioner tillsammans med specialpedagogen. Skolans storlek underlättar kommunikationen mellan EHT, elever och lärare. Antal utredningar gjorda av EHT 201/1 Antal åtgärdsprogram upprättade 201/201 16 16
Läsåret 2016-2017 har inneburit stora utmaningar för kollegiet när det gäller elevhälsan, då skolan vuxit från drygt 60 till 100 elever. Den kultur som rått på skolan tidigare, har inbegripit att man har kunnat ta sig an utmaningar på ett helt annat sätt än nu när skolan nästintill har fördubblat sitt elevantal. Dock har det främjande arbete vi har bedrivit under året gjort en stor skillnad, då eleverna i mycket högre utsträckning nu är delaktiga i sitt mående och i sin kunskapsutveckling. Vi utvärderar nu mer kontinuerligt de extra anpassningar som sker tillsammans med eleverna. Extra anpassningar skall vara en del av undervisningen. De skall inte innebära ett merarbete, utan vara en standardiserad del av undervisningen i klassrummet. Där tycker jag att vi är på god väg. De extra anpassningar vi gör i klassrummet kommer till gagn för alla elever, även om man inte har några utmaningar med inlärningen. Skolan har ett antal elever med utmaningar av psykosocial karaktär, vilket även detta innebär en del utmaningar. Vi har dock lyckats väldigt bra - om man får tro vårdnadshavare (vilket jag väljer att göra) - med att hitta lösningar för dessa elever som innebär att deras kunskapsutveckling främjas samtidigt som de tränas i att gå i skolan. Dock finns det en dal att göra när det gäller närvaroproblematiken. Slutligen vill jag lyfta fram att det fokus vi har haft på att göra saker, och inte bara diskutera dem - har haft effekt på elevernas inlärning. De diskussioner vi har haft i elevhälsan och i kollegiala sammanhang har prövats i syfte att kunna utvärderas för att hitta lösningar som är skräddarsydda för våra elever. Då skolan har många elever med utmaningar av dels psykosocial karaktär, men även med inlärningssvårigheter - behöver den specialpedagogiska kompetensförsörjningen utökas till kommande verksamhetsår. Vi har därför anställt en specialpedagog på 50% till hösten 2017, som även kommer att vara skolans biträdande rektor. Detta innebär att denne kommer att äga EHT-processen, och en stor del i dennes uppdrag kommer betstå i att driva, förvalta och utveckla elevhälsoarbetet på IT-Gymnasiet i Karlstad. Vi behöver även arbeta mer med att stärka mentorskapet bland lärarna. Det är viktigt att diskutera vad en mentor skall göra och inte göra. Men även att agera i sitt mentorskap. Vi behöver - nu när skolan är inne i en expansionsfas - bli ännu bättre på att skapa goda relationer med våra elever och vårdnadshavare för att främja mentorskapet och i förlängningen även elevernas kunskapsutveckling. Vi behöver även förekomma genom att tidigt identifiera. Mentorerna kommer att genomföra elevprofileringssamtal under uppstartsveckorna i augusti, där syftet är att skapa en kunskap om eleven på ett tidigt stadie. Under dessa uppstartsveckor kommer vi även att genomföra screeningar på samtliga elever i åk 1 - främst i matematik och svenska. Även när det gäller närvaroproblematiken, behöver vi arbeta främjande och förebyggande med detta. Här kommer elevhälsan och värdegrundsrådet att spela en stor roll i arbetet med att främja
Skolan har två yrkeslärare på IT-programmet, varav en av dessa är ansvarig för programmets APL. Detta innebär att han driver, förvaltar och utvecklar APL-arbetet på skolan tillsammans med arbetslaget. Vi har ett programråd bestående av representanter från de APL-platser skolan har, och vi har under året haft en träff i syfte att bland annat få näringslivets synpunkter på våra utbildningar. På IT-programmet har eleverna sju veckors arbetsplatsförlagt lärande i åk 2, och åtta veckor i åk 3, då APL-perioden ligger sent på vårterminen. Detta för att öka elevernas chans till jobb efter avslutad APL. 8 11 10 APL-samordnare på skolan ansvarar för anförskaffning, uppföljning och förvaltning av APL-platser. Denne besöker även samtliga företag för att kvalitetssäkra arbetsmiljön, samt för att ha en dialog med företagen kring vilket handledarstöd som erfordras. Skolans APL-samordnare och samtliga elever som har APL under läsåret har genomfört Skolverkets handledarutbildning. Alla företag knutna till APL har fått en introduktion, och några av dessa har även genomfört utbildningen under läsåret. Ämneslärarna på skolan arbetar tillsammans i arbetslaget med vilka kunskapsmoment eleverna skall arbeta med under sin APL. Eleverna informeras om detta vid ett särskilt tillfälle inför sin APL, och uppföljningen sker via trepartssamtal, samt via en digital loggbok genom vilken ämneslärarna kan följa elevens arbete kontinuerligt. Där skall bland annat framgå vad man arbetat med, och vad man har lärt sig. Ämneslärarna ansvarar sedan för uppföljning och utvärdering av elevens lärande på APL-platsen.
Vi har på skolan under året arbetat aktivt med kartläggning av möjliga APL-företag i regionen. Samtliga elever har kommit ut på sin APL. Dock har ett par platser varit av "butikskaraktär", och skolan kommer under kommande läsår att arbeta proaktivt med att säkerställa att samtliga APL-platser är av kvalitativ karaktär. Skolan har en uppföljningskedja, men den har inte fungerat i tillräckligt tillfredsställande utsträckning under läsåret till följd av omorganisation i APL-samordningsstrukturen på skolan. Arbetet med Skolverkets handledarkurs har varit till gagn för såväl APL-handledare som lärare och elever. Skolan har under läsåret haft relativt få elever på EE-programmet, vilket har underlättat i anförskaffandet av APL-platser. Även under nästkommande läsår, är klasstorlekarna på programmet relativt små. Dock växer programmet, och skolan behöver skräddarsy sin APL-organisation och sitt proaktiva arbete för större elevgrupper. Skolan är i behov av ett fungerande CRM-system i syfte att systematisera vårt arbetssätt kring förvaltandet och uppföljandet av APL-platser. Vi behöver även se över uppföljningsstrukturen under kommande läsår, för att säkerställa att all kännedom om elevernas lärande når samtliga instanser på skolan. Från och med höstterminen 2017, kommer APL att vara en stående punkt på arbetslagsmötena, där yrkeslärare och APL-ansvarig rapporterar till arbetslagsledare, som i sin tur tar vidare all informaion angående APL till de veckovisa ledninggruppsmöten vi har. En utmaning i det arbetsplatsförlagda lärandet är att i en mellanstor stad som Karlstad, med relativt många aktörer på marknaden som alla har elever som skall ut på APL i samma bransch - få ut samtliga elever på APL. Trots detta lyckas vi i år med ett hundraprocentigt utfall. Dock behöver APL-ansvarig under det kommande läsåret arbeta med att proaktivt säkra upp APL-platser inför kommande läsår, då skolan växer och fler elever skall ut på APL under läsåret 2018-2019. Skolan behöver även arbeta proaktivt och förvaltande med branschrådet, för att ständigt utvecklas i vårt arbete mot näringslivet.
1. 2. Ett utökat samarbete med APL-platser och företag inom IT-prog. Fler kvalitativa APL-platser APL-ansvarig Löpande under läsåret 2017/2018 v. 44 Kollegialt arbete med förläggning av kursmoment på APL Högre kvalitet i kunskapsmomenten på APL APL-ansvarig och ämneslärare Augusti 2017 v. 44 3. Branschrådet skall befästas Mer relevant utbildning på IT-programmet Rektor och APL-ansvarig Löpande under året v. 44 Anförskaffning av fler kvalitativa APL-platser Fler kvalitativa APL-platser APL-ansvarig Löpande under året v. 44 4.
Kollegialt lärande 201/1 Skolans kollegiala lärande tar sin utgångspunkt i det lärteam som består av skolans samtliga undervisande lärare, och leds av förstelärare med fokus på de pedagogiska frågorna i dagordningen. Lärteamet träffas en gång i veckan för att arbeta med EWS (Early Warning System) kopplat till extra anpassningar och särskilt stöd. Då lärteamet har suttit samlat i ett och samma arbetsrum, har dialoger inom kollegiet underlättats av detta. Lärteamet har i år även fokuserat på personliga lärandeplaner. Mycket tid har dock under året lagts på arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd, samt att med stöd av specialpedagogen, coacha lärarna i att skriva åtgärdsprogram. Skolans förstelärare har under året som gått, varit väldigt självgående i att leda lärteamet i EWS-analyser, och har gjort detta med understöd av specialpedagog och rektor. Min uppfattning är att utfallet har varit gott, även om processen i lärteamet i vissa fall har varit utdragen. Elevernas måluppfyllelse på skolan är förhållandevis god, och lärarna bedriver ett målmedvetet arbete med extra anpassningar och särskilt stöd. Det kollegiala lärandet sker även på regional nivå tillsammans med våra systerskolor i Örebro och Västerås. I detta samarbete hade vi en tvådagarskonferens under höstlovet, där vi tillsammans arbetade med utveckling av vår lärplattform och planeringsverktyg. Som rektor har jag även ett kollegialt forum tillsammans med rektorerna på dessa skolor. Vi träffas via virtuell konferens en gång i veckan, och avhandlar frågor som är av betydelsefull karaktär för skolan. Formativ bedömning 201/201 Formativ bedömning har under en fyraårsperiod varit ett fokusområde på skolan - liksom för alla IT-Gymnasier i Sverige. Skolan använder sig av SchoolSoft i syfte att planera och bedöma elevernas kunskaper och förmågor. Verktyget utvecklas ständigt, och så behöver också lärarnas kunskaper om detta göras. Förstelärare driver SchoolSoftprojektet i syfte att utveckla samtliga medarbetare i sin användning av verktyget samt att säkerställa att detta används inom samtliga kurser. Mycket fokus har även legat på den muntliga dialogen mellan lärare och elev. Som rektor på skolan anser jag att inget digitalt verktyg - hur fulländat det än är - kan ersätta en muntlig dialog. Det är i kombination, dessa två metoder fungerar allra bäst. Lärarna har under tidigare år arbetat med Karlstad Universitets kurs "Betyg och bedömning". Dock har skolan rekryterat en del nya lärare, vilket har medfört att detta fått stå tillbaka till förmån för andra utbindningsinsatser i lärteamet.
Analys av kollegialt lärande och formativ bedömning 201/201 Förutsättningar för ett kollegialt lärande är, enligt min mening att en prestigelös stämning råder och att man känner tillit till varandra i kollegiet. Det gäller även att hålla det kollegiala lärandet levande, och att möjligheter till diskussioner ges, och förutsättningar skapas på olika sätt. Här är rektors soll oerhört viktig, då det gäller att skapa och främja forum och kontaktytor för lärarna, så att detta kan ske. För mig som ny rektor, har det kollegiala lärandet på regionsnivå varit oerhört värdefullt, då jag har fått insyn i andra verksamheter på veckobasis, och även kunnat bolla tankar och frågor helt förutsättningslöst. Även det lärande som sker i rektorsgruppen inom hela IT-Gymnasiet (totalt elva skolor) har varit av stor betydelse, då vi har kunnat samlas kring enstaka utvecklingsområden som varit gemensamma för våra respektive enheter. Att kursen "Betyg och bedömning" fått stå tillbaka uder läsåret, har medfört att ny personal inte har utvecklat samma strategier och tankesätt kring formativ bedömning som de lärare som arbetat ett ta på skolan. Detta torde vara ett utvecklingsområde inför kommande läsår. Särskilt då skolan anställt ytterligare tre nya lärare till hösten. Utvecklingsområden 201/201 Utmaningen för IT-Gymnasiet Karlstad ligger till stor del i att vi fortfarande växer. Vi utökar vår lärarstab, och har nya lärare att införliva i vår verksamhet. Vi måste bibehålla det som vi gjort bra under året, men också fortsätta att utvecklas. Under uppstarten av kommande läsår, kommer vi att lägga en del tid på att tillsammans arbeta med det planerings- och bedömningsinstrument som finns i vår lärplattform SchoolSoft. Vi kommer även att gå in i en ny EWS-modul som kommer att vara integrerad i vår befintliga lärplattform, vilket gör att en del tid av planeringsveckorna i augusti kommer att läggas på att säkerställa en samsyn på rutiner kring arbetssätt i detta system. Skolan behöver under kommande verksamhetsår fokusera på att få en samsyn - inte bara gällande rutiner och arbetssätt, utan även i strategier och tankesätt kring det kollegiala lärandet. Skolans nya specialpedagog kommer att vara huvudansvarig för arbetet med att skriva utredningar och vid behov även åtgärdsprogram. Detta för att skapa en tydlighet och samsyn kring arbetssättet, samt för att säkerställa rutinen vid behov av extra anpassningar och särskilt stöd.
Andel elever skolan som helhet med högre/lägre slutbetyg än resultat på de nationella proven Ämne Antal elever Andel elever med lägre slutbetyg % Engelska Svenska Matematik Andel elever med högre slutbetyg % 72 8% 12% 55 2% 25% 58 9% 14% Resultat och utfall per kurs Kurs Antal elever Andel lägre slutbetyg % Andel högre slutbetyg % Engelska 5 Engelska 6 Matematik 1 a Matematik 1 b Matematik 1 c Matematik 2 a Matematik 2 b Matematik 2 c Matematik 3 b Matematik 3 c Matematik 4 Svenska 1/svenska som andraspråk 1 Svenska 3/svenska som andra språk 3 46 26 6 19 18 10 5 43 12 13% 0% 0% 11% 6% 10% 20% 2% 0% 15% 8% 67% 11% 6% 10% 0% 21% 42% Kommentarer och analys till skillnaderna mellan elevernas resultat på de nationella kursproven och slutbetyg: Jag har som rektor har ett möte med respektive lärare som genomför nationella prov där avvikelser mellan utfall på nationella prov och preliminära betyg diskuteras. I betygsättning tas hänsyn till de kunskapskrav som eleven i helhet har uppnåt på hela kursen. Faktorer som bidrar till avvikelserna är att de nationella proven inte täcker upp alla delar som ligger till grund för lärarnas betygsättning, samt att elever i många fall har lättare att visa på sina kunskaper muntligt. De största avvikelserna finns i Svenska 3 samt i Matematik 1a. En bidragande faktor till skillnaderna i svenskakursen, är att gymnasiearbetet var integrerat i den kursen.
Vidare, missförstod flertalet elever uppgiften gällande hantering av källhantering i det nationella provet i Svenska 3. Detta har eleverna dock arbetat kompletterande med under läsårsslutet - och då bland annat under gymnasiearbetet. Samma sak gällde de muntliga presentationerna i Svenska 1, där många elever inte var tillräckligt förberedda för att det retoriska anförandet skulle leva upp till kunskapskraven. Även detta har arbetats intensivt med under kompletteringsdagar i maj månad. Gällande Matematik 1a, bestod den gruppen endast av sju elever, merparten av dem med extra anpassningar. De arbetade mycket muntligt under året, och gjorde bättre ifrån sig vid den typen av examinationer. Därtill arbetade eleverna mycket intensivt med matematik under extrainsatta lektionstillfällen under slutet av vårterminen, vilket bidrog till en höjd måluppfyllelse på kursen. När det gäller diskrepanser i engelskabetygen, grundar sig detta i att många elever på grund av diagnos av olika slag, har svårt att genomföra en provsituation så som det är på nationella prov. Några av de elever som gjorde ett sämre resultat på provet än slutbetyget har visat sin förmåga för bättre betyg i situationer som följer deras extra anpassningar bättre. T.ex de som har fått skrivit en uppsats om ett valfritt ämne vid ett annat tillfälle har lyckats betydligt bättre än när de var tvungna att skriva om ett specifikt ämne som det är på NP. När det gäller de elever som erhållit ett lägre betyg på kursen än på det nationella provet, är detta en följd av att de nationella proven ej täcker upp samtliga kunskapskrav. I dessa fall har eleverna inte uppfyllt kraven för högre betyg i de moment som ej kunde mätas genom nationella provet. Främsta exemplet på detta är: Eleven bearbetar, och gör välgrundade förbättringar av, egna framställningar (För C-nivå). Nationella provet är alltid en bra mätsticka för betygen, men på grund av att vi har en så pass hög grad av elever med behov av anpassningar gör det att man som lärare måste väga tyngre på de enskilda momenten där eleven kan använda sig av sina extra anpassningar för att göra sitt bästa.
Betygsfördelning av samtliga satta betyg i skolan: Betyg Antal Andel % A 37 4% B 61 7% C 135 16% D 188 23% E 311 37% F 99 12% Streck 1 0,1% Kommentar/analys av skolans betygsfördelning: Betygsfördelningen ovan avser samtliga betyg satta för elever som var inskrivna på skolan i juni 2017. Skolan har som mål att minska andel F som uppgår till 12%. Detta görs genom att elever får läsa om kurser, samt att skolan arrangerar prövningar. I skolans lärteam har vi även diskuterat att vi behöver öka våra förväntningar på eleverna. Detta gäller framför allt för de elever som har som mål att "bara" nå godkänt betyg (E) på vissa kurser. Det är högst angeläget för eleverna att nå sin fulla potential och klara sin utbildning. Flera av dessa elever ges möjligheten att gå om en årskurs alternativt att byta program till hösten. Dock måste vi arbeta vidare mot målet att inga F skall sättas och att varje elev når det betyg denne har som målsättning. När det gäller andelen F, är dessa koncentrerade till en mindre grupp elever på teknikprogrammet i årskurs 1, samt på skolans yrkesförberedande program, där frånvaron har varit en stor utmaning under det gångna läsåret. Fyra elever insåg under läsårets gång att de valt fel program, och kommer till hösten att börja om på skolans yrkesförberedande program. En stor andel av eleverna på skolan har utmaningar inom det neuropsykiatriska spektrat, där skolan under det gångna läsåret arbetat hårt tillsammans med vårdnadshavare för att nå framgång hos eleverna. Vi behöver under kommande läsår möta upp dessa elever genom ett utökat specialpedagogiskt stöd, samt en tydligare struktur i mentorskapet. Som rektor för skolan är jag - trots att resultaten är stigande - inte nöjd förrän samtliga elever når minst godkänt betyg på samtliga kurser. Och jag kommer under nästa läsår att arbeta för att öka medvetandegraden kring varje elevs enskilda måluppfyllelse. Såväl hos eleverna själva, som hos undervisande lärare och mentor.
Kurs Administration av server- och nätverksutrustning, Datorteknik 1a, Elektromekanik, Fysik 1a, Matematik 1b, Matematik 1c, Mekatronik 1, Nätverksadministration, Programmering 1, Kommentar/analys av antalet kurser med 20% eller högre andel F eller streck: Fysik 1a, Programmering 1, Matematik 1b och Matematik 1c: Många elever har utmaningar med matematiken på de studieförberedande programmen. Skolan har haft utmaningar med att motivera dessa elever, då teknikprogrammet innebär mycket studier. Skolan har därtill en handfull elever som under året har haft stora utmaningar med de tekniska kurserna på teknikprogrammet. Ett par av dessa elever kommer till hösten att byta program till skolans yrkesförberedande program (EE). Administration av server- och nätverksutrustning, Datorteknik 1a, Elektromekanik, Mekatronik och Nätverksadministration: Kurserna lästes av åtta elever, varav två fick underkänt betyg till följd av en låg närvaro. Närvaroproblematiken uppdagas som en återkommande orsak till negativa resultat, varpå detta är ett fokusområde för skolan i årets lokala arbetsplan.
Delmål 1. Samtliga -ymnasiets elever som fullföljer sin utbildning ska nå gymnasieexamen (Gy-ex). Delmål 2. -ymnasiets elever ska ligga över rikssnittet avseende betygspoäng i respektive program med minst en enhet samt ha en kontinuerlig positiv utveckling av betygspoängen (Genomsnittlig betygspoäng,gbp) Aktiviteter 201/201: Resultat skola 201/1: 1. Införa sk. "coachtider" på schemat 201/1 201/1 2. Relationsfrämjande aktiviteter Gy-ex 100% 100% 3. Tydligare lektionsstruktur 4. Främjande arbete med programidentitet 5. Fokus på programmålen i undervisningen 6. 7. 8. GBP 14,1 13,6 Resultat program 201/1 Program Gy-ex GBP EEDAT 100% 13,4 TEINF 100% 14,8 Analys av 201/1 års aktiviteter och resultat rörande delmål 1 och 2: Samtliga elever som fullföljer sin utbildning på IT-Gymnasiet i Karlstad når gynasieexamen läsåret 2016-2017. Ser man till utfallet av andelen elever som når gymnasieexamen är det svårt att vara annat än nöjd. Dock måste man vara ödmjuk inför detta, då det är resultatet av ett års hårt arbete - såväl hos elever som hos lärare. Vårt kollegiala arbete med lektionsstruktur och relationsbyggande har gett resultat. Vi har många gånger i kollegiet diskuterat det vi gör i och utanför klassrummet, såväl på grupp- som på individnivå. Vi har även lyckats förhållandevis bra med införandet av så kallade "coachtider" på schemat. Även om struktuden för dessa har fallerat något under läsårets gång, då inte alla elever kunnat närvara vid samtliga coachtillfällen.
Detta behöver vi se över inför nästa läsår, så att vi hittar former som underlättar i schemaläggningen och coachtiderna kan gynna samtliga elever vid samtliga tillfällen. Vi har även pratat en hel del om programidentitet, studiemotivation och mindset, även om där kvarstår en hel del att göra. Min uppfattning är att vi nått fram till våra avgångselever. Men att detta arbete måste göras kontinuerligt - från början. Ju mer vi arbetar med detta i inledningen av elevernas skolgång - desto mindre tid behöver vi ägna åt det i slutet av densamma. Vi kommer därför att - under skolstarten - arbeta mer med just dessa frågor. Vi kommer även att genomföra så kallade "elevprofileringssamtal" under uppstarten med årskurs 1. Dessa samtal skall fungera som ett underlag för uppföljningssamtal under elevens totala skolgång, och är tänkt att ligga som grund för elevens utveckling under dennes tre år på IT-Gymnasiet i Karlstad. Målsättning andel elever som når gyex 201/201: Målsättning - andel elever som någ gymnasieexamen: 100% Målsättning - GBP: 14,5
Ett antal elever i årskurs 3 har underkända betyg på tidigare lästa kurser, vilket ställer krav på såväl eleven själv, som på undervisande lärare och mentorer. Dessa elever skall erbjudas prövningar inom aktuella kurser under kommande läsår. Skolan ökar även i elevantal, vilket innebär att vi behöver tillsätta tillräckliga resurser för att tillgodose elevernas och verksamhetens behov och arbeta med kvalitet på det vi gör. Detta i synnerhet, då vi redan i förra årets kvalitetsrapport bland annat identifierade ett utökat behov av specialpedagogiskt stöd. Även skoltrötthet och närvaro har varit en utmaning för oss under innevarande läsår, och kan komma att påverka resultaten framgent om vi inte hittar former för att arbeta främjande och förebyggande med detta.
1. 2. Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål 1: Tydliggöra prövningsrutinen och styra upp kring coachtiderna Minskat antal F i slutbetygen Ledningsgruppen Inledningen av höstterminen v. 44 Stärka och tydliggöra mentorskapet och relationer med eleverna Upptäcka trender snabba. Kortare ledtider i EWS-arbetet Lärteamet, förutsättningar ges av ledningsruppen Under uppstartsveckorna i augusti v. 44 3. Tydligare rutiner kring närvaro och frånvaro Minskad frånvaro hos eleverna, och därmed höjda studieresultat Mentorer, förutsättningar ges av ledningsgruppen Under höstterminen v. 44 Främja studiekultur En högre studiemotivation, och därmed högre studieresultat Lärteamet med stöd av specialpedagog Löpande under läsåret v. 44 4.
Delmål 3. NKI för ymnasierna skall ligga på 75 eller fortsätta i positiv riktning om 75 redan nåtts. Aktiviteter 201/201:kolans resultat: 201/20101/201 1. Arbeta med tydlig lektionsstruktur 69 77 76 2. Införa coachtider på schemat Övriga resultat: 3. Utökade värdegrundsaktiviteter Rekommendationsgrad: 80 92 Trivsel: 83 70 4. Integrera spec. ped i EWS-arbetet Studiemiljö: 88 82 Undervisning: 79 71 Analys av 201/201 års aktiviteter och resultat: Skolan har arbetat hårt under det gångna läsåret med införandet av stringenta rutiner gällande EWS (Early Warning System), och att hitta en systematik i detta. Som ett steg i detta arbete, har vi integrerat skolans specialpedagog tillika kurator i det löpande arbetet med EWS på lärteamstiderna, samt i klassrumssammanhang, där hon har coachat elever och personal på skolan i arbetetmed att höja motivationsgraden, trivseln, de strukturella formerna, och därigenom elevernas resultat. Dock har graden av tillgänglighet varit en utmaning för oss, då skolan haft en hög andel elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Arbetet med coachtider har haft effekt på både resultat och nöjdhet, då det är något skolans elever själva genom elevrådet uttryckt starka önskemål om. Vi hade som mål att under läsåret ha två schemabrytande aktiviteter i syfte att främja värdegrunden på skolan, vilket vi också gjort. I de klasser som var delaktiga dessa dagar, var utfallet gott, och i samtal med dessa elever efteråt, var det ett uppskattat incitament, och upplevelsen var positiv efteråt. Dock sticker en klass i årskurs tre ut när det gäller NKI. I samtal med elever från denna klass, framkommer ett helhetsmissnöje som sträckt sig över deras tre år på skolan. Vi behöver hitta former för att tidigt fånga upp liknande scenarion framgent, och arbeta med elevernas totala "gymnasieupplevelse" under de tre år då de går hos oss. Vi kan - trots förhållandevis goda resultat i NKI - givetvis bli ännu bättre. Vi är bra på att vistas ute bland eleverna och bygga relationer - men vi kan bli ännu vassare, och än mer strukturerade i detta. Vi kommer under nästkommande läsår att kvantifiera kraven på ämnesövergripande projekt och externa inslag såsom föreläsningar från t ex. universitet och näringsliv, samt studiebesök. Den viktigaste insatsen är dock att främja elevernas kunskapsutveckling och upplevda kvalitet i klassrummet. Vi kommer därför att arbeta med tydlighet, elevinflytande och återkoppling. Vi upplever att vi är bra på det, men kan givetvis bli ännu bättre.
Målsättning 201/201: NKI för IT-Gymnasiet Karlstad skall minst uppnå 75 Vad finns det för hinder idag för att nå målsättningen för 201/201: Då skolan har rekryterat en del ny personal, samt att skolan genomgått en lokalmässig förändring, kan förväntningar som erhållits under gymnasiemässa och öppet hus riskera att upplevas ej motsvaras. Därtill gör skolans storlek gällande att vissa samläsningar kan komma att ske, vilket historiskt sett har upplevts som negativt till en början. I paritet med den lokala arbetsplanen kommer skolan att arbeta med främjande och förebyggande arbete mot elevfrånvaro, vilket initialt skulle kunna medföra en del missnöje från elevernas håll. Vi kommer även att arbeta med att sätta nya rutiner i skolans olika IT-system, vilket till en början skulle kunna upplevas som rörigt för eleverna. Detta blir lärteamets utmaning att bemöta på ett sådant sätt att det främjar elevernas syn på verksamheten i stort.
1. 2. Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål : Arbeta med tydlighet, elevinflytande och återkoppling i kl Ökad ssr rekommendationsgrad mm t Alla Löpande under året v. 44 Ett starkt och synligt elevråd Ökad trygghetsgrad och trivsel/delaktighet Elevrådsansvarig samt elevrådsordförande Undet upptakten av höstterminen v. 44 3. Utsmyckning av skolan Ökad trivsel Förslag från elevrådet, genomförs av biträdande rektor Under höstterminen v. 44 Utökat utbud av externa föreläsningar och studiebesök, samt riktade Ökad NKI-grad utbildningsinsatser för lärarna kring olika system Alla Löpande under läsåret v. 44 4.
Delmål. Alla elever på ymnasierna skall känna sig trygga och respekterade samt inte utsättas för hot, kränkningar eller trakasserier. Aktiviteter 201/201: Skolans resultat: 201/201 1. Synliggöra antimobbingplan och likabeh. plan Andel elever som känner sig trygga: 97% 95% Andel elever som 2. Utökade värdegrundsaktiviteter upplever att elever behandlar varandra 3. Utökat utbud av rastaktiviteter med respekt: 92% 87% Andel elever som 4. Implementering av ordningsregler upplever att skolans personal tar ansvar för 97% 85% att alla blir behandlade med respekt: Andel elever som upplever att de får 79% 76% arbetsro i skolan: Analys av 201/201 års aktiviteter och resultat: Man behöver vara ödmjuk inför dessa resultat, då ingenting annat än 100% är tillräckligt tillfredsställande på något av ovannämnda områden. Det går inte att gömma sig bakom att någon enstaka klass "sticker ut" i resultaten, eller att någon särskild elevgrupp haft särskilda typer av utmaningar, även om det givetvis påverkar resultaten. Vårt uppdrag är att ge samtliga elever bästa möjliga förutsättningar att känne sig trygga i skolan och att nå målen - oavsett vilka utmaningar och förutsättningar varje enskild elev har. Dock har skolan en viss andel elever som av olika anledningar mått dåligt, och haft utmaningar med att ta sig till skolan. Vårt uppdrag är att möta dessa elever på bästa möjliga sätt, och ge dem bästa möjliga förutsättningar att klara sin skolgång. Där har vi lyckats till väldigt stor del - om än inte fullt ut. Vi har under det gångna läsåret arbetat med dessa elever genom att bland annat erbjuda "skolträning" (se kap. 3). En handfull elever har på veckobasis träffat specialpedagog, kurator samt i vissa fall en enskild lärare vid separata tillfällen, för att arbeta med sina sociala färdigheter, samt med vissa kunskapskrav på vissa kurser. Detta har varit oerhört utmanande för såväl eleverna som för vårdnadshavare och lärare. Men min uppfattning efter samtal med samtliga inblandade parter, är att många av dessa elever - även om de inte nått samtliga mål i skolan - haft en uppåtgående trend i sitt välbefinnande, och att vi gjort en positiv skillnad för dem. Begreppet "arbetsro" är enligt min mening ett ganska vitt begrepp som ständigt diskuteras i diverse forum inom skolvärlden. Många elever anser att arbetsro innebär att det skall vara tyst och lugnt runtomkring en, medan somliga elever menar att arbetsro för dem innebär att de behöver en viss typ av miljö för att kunna prestera maximalt. Det är utmanande att tillgodose alla olika behov av en god arbetsmiljö, men våra lokaler och vår storlek, och därigenom vår närhet till eleverna, ger oss goda förutsättningar att kunna vara väldigt tillmötesgående i detta avseende.
Dock behöver vi under nästkommande läsår se över skolans tillgång till avskilda ytor, då grupprum för närvarande är en bristvara. Detta behov tillgodoses bland annat genom upprättandet av ett skolbibliotek samt särskilda ytor för studerande i anslutning till detta. Målsättning Alla elever p IT-Gymnasiet i Karlstad skall knna sig trygga och respekterade, och ingen skall utsttas fr hot, krnkningar eller trakasserier. Vad finns det för hinder idag för att nå målsättningen för 201/201: Skolans utformning gör gällande att avsaknad av avskildhet varit ett bekymmer då elever velat dra sig undan en stund. Detta ligger i fokus under läsåret, och torde vara genomarbetat under senhösten. Dock kan det upplevas som rörigt tills alla bitar är på plats. Särskilt då skolan växer, och trycket på salarna kommer att vara högre än föregående år. Detta kan medföra en mindre möjlighet till askildhet mellan lektionspassen. Vissa samläsningar mellan programmen, kan medföra en risk att gruppkonstellationer bildas som inte är värdegrundsfrämjande. Detta är en utmaning för undervisande lärare, men även för övrig personal på skolan. Det kan även upplevas att det finns en hård jargong mellan elever på nätet. Värdegrundsansvarig på skolan kommer aktivt att arbeta med detta jäntemot mentorerna för att "mota Olle i grind".
1. 2. Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål : Teambuilding under uppstartsveckorna Ökad samvarokänsla samt högre trygghetsgrad Mentorer Undet uppstartsveckorna i augusti samt löpande under läsåret v. 44 Se över disponeringen av lokaler och inrätta tysta lärmiljöer Ökad arbetsro Input från elevrådet, biträdande rektor ansvarar för geomförande Ht -17 v. 44 3. Utreda orsaker till upplevd arbetsro Ökad arbetsro Mentorerna Under uppstartsveckorna i augusti v. 44 Implementera värdegrundsarbetet i den ordinarie undervisningen En ökad känsla av samhörighet, trivsel, och trygghet Arbetslagsledare och värdegrundsansvarig Löpande under året löpande under arbetslagsmöten samt under v. 44 4.
Delmål. Skolans egna mål (om sådana finns) idigare aktiviteter, resultat, analys av aktiviteter och utfall Elevernas frånvaro skall reduceras
1. 2. Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål : Tydligare rutiner kring närvaro- och frånvarorapportering Minskad frånvaro hos eleverna Biträdande rektor, mentorer, elevhälsan Under inledningen av höstterminen v. 44 Ökad kontakt med hemmet vid frånvaro Minskad oanmäld frånvaro Mentorer, elevhälsan Främst under inledningen av höstterminen v. 44 3. Undersöka frånvaroorsaker Identifiera och skaffa underlag för vidare diskussion med elever Mentorer Löpande under höstterminen v. 44 4. Stärka relationer med elever och undervisande lärare Ökad studiemotivation, lust att lära, minskad oanmäld frånvaro Lärteamet Löpande under året v. 44