Att tolka och behandla svåra symtom vid kognitiv sjukdom

Relevanta dokument
NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?

Att se människan bakom demenssjukdomen

Demens och palliativ vårdfilosofi

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom

Ettdemensvänligtsamhälle

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Stiftelsen Silviahemmet. Palliativ vårdfilosofi inom demensvården - fokus på bemötande. Silviahemmets vårdfilosofi. Program

Silviahemscertifiering

Stjärnmärkt. Från nationella riktlinjer till implementering av personcentrerad vård. Wilhelmina Hoffman Svenskt Demenscentrum

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

VÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare

Palliativ vård vid demenssjukdomar

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Nollvision - För en demensvård utan tvång och begränsningar. uden tvang og restriktioner. Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum

TILL ANHÖRIGA NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. En anhörigskrift från Svenskt Demenscentrum

Checklista demens biståndshandläggning

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Annas Led för en trygg och säker demensvård i Halland. Vad har Annas Led inneburit för Halland?

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Välkommen! Nätverksträff Demenssjuksköterskor Värmland 8 maj 2018

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare KI

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Utbildningsmodell. för personal som i sin verksamhet träffar personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt.

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Samverkansrutin Demens

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Äldreforskningens hus

Välkommen! Dagverksamhet demens- Nätverksträff 13 nov 208

Välkommen! Träff om SveDem Värmland 13 juni 2017

Reviderad Riktlinjer Demensvård

Aktörer Äldreforskningens hus. Svensk grundlag förutsätter att ingen medborgare ska kunna utsättas för samhälleligt tvång utan lagstöd

Behandling av BPSD utan läkemedel

CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET. Ett redskap för kvalitetsutveckling

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

Samverkansrutin Demens

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Region Skånes strategiska utvecklingsplan för jämlik demensvård Region Skånes Kunskapscentrum demenssjukdomar

Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin

Svenskt Demenscentrum

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens

För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården. Lars Sonde utredare, forskare lars.sonde@aldrecentrum.se

Rutin för BPSD-registrering

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Ett redskap för kvalitetsutveckling

En demensstrategi för Sverige hur jobbar vi vidare? Frida Nobel, medicinskt sakkunnig

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Lokala riktlinjer vid Demenssjukdom Sundsvalls kommun

Uppföljning Neuroleptikabehandling

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Månadstema 9 Kognitiv svikt, demens, Rehab

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

och palliativ vård vid demens Johan Sundelöf, läkare, programchef, Betaniastiftelsen Foto: Yanan Li/Svenskt Demenscentrum

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3

Kort information om demens

Palliativ vård ett förhållningssätt

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo

Dagens schema presentation lunch samling Sörgårdens dagverksamhet fika avslut

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Neuropsykiatriska kliniken

Välkommen. Nätverksträff Sjuksköterskor och läkare Värmland. 11oktober 2018

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

4. Gruppboende - personer med demenssjukdom och med särskilda behov

DEMENSPLAN FÖR ESLÖVS KOMMUN

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom stöd för styrning och ledning

Personcentrerad vård och omsorg

STIFTELSEN SILVIAHEMMET Utbildningskatalog kunskap för god demensvård och hög livskvalitet

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Demensvård för livskvalitet

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Definition fysisk begränsningsåtgärd

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Transkript:

Att tolka och behandla svåra symtom vid kognitiv sjukdom Wilhelmina Hoffman, Lotta Roupe och Petra Tegman Stiftelsen Silviahemmet www.silviahemmet.se

Stiftelsen Silviahemmet Demensvård och -utbildning för livskvalitet sedan 1996 Foto: Yanan Li Dagverksamhet Basutbildningar Akademiska utbildningar I samarbete med Sophiahemmet Högskola I samarbete med Karolinska Institutet Silviahemcertifieringar Hela vårdenheter Internationellt Via Swedish Care International i Japan, Tyskland, Kina, England, Nederländerna och Polen

Om Demens Ett övergripande begrepp för ca 100 olika sjukdomar eller skador som påverkar hjärnans nervceller och synapser Alzheimers sjukdom är vanligast (utgör 2/3) 150 000 demenssjuka idag antalet ökar 100 000 lever i eget boende Ca 10 000 är under 65 år Var 5:e person är drabbad vid 85 års ålder Ännu finns inget botemedel Demens Alzheimer Vaskulär demens Levy kropps demens Pannlobsdemens m.fl..

Person med demenssjukdom Använd uttryck som Person med demenssjukdom Demens Använd inte nedanstående uttryck! Dement Den demente Dementa

Palliative care is the highest form of personcentered care Stephen. R. Connor

Den palliativa vårdfilosofin - beaktar helheten De fyra hörnstenarna i den palliativa vårdfilosofin Symtomkontroll personcentrerad vård och omsorg Teamarbete Anhörigstöd Kommunikation och relation bemötande!

Målsättning Högsta möjliga livskvalitet för personen med demenssjukdom och de anhöriga under hela demensförloppet

WHOs definition Palliativ vård Lindra smärta + övriga symtom Döden är en normal process Beakta fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov total pain Inte påskynda, inte fördröja döden Organiserat stöd till patient/boende + anhöriga (LCP/NVP) Befrämjar livskvalitet

Nationella riktlinjer och en demensstrategi 2010 kom de första nationella riktlinjerna för vård och omsorg om personer med demenssjukdom från Socialstyrelsen med portalparagrafen Personcentrerad vård och omsorg 2017 reviderades riktlinjerna 2018 presenterades en nationell demensstrategi från regeringen med 7 prioriterade områden 1. Samverkan mellan sjukvård och socialtjänst 2. Personal 3. Kunskap och kompetens 4. Uppföljning och utvärdering 5. Anhöriga och närstående 6. Samhälle (Demensvänligt samhälle) 7. Digitalisering och välfärdsteknik

Demensutredning Utesluta behandlingsbar sjukdom Fastställa demensdiagnos för rätt behandling och åtgärder Se lokalt vårdprogram

Progressionen vid Alzheimers sjukdom 11 MMSE 30 25 20 15 Mild Moderate Severe Symptom Diagnosis Loss of functional independence 10 5 0 Behavioural changes Care settings(?) Death 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Year From Feldman and Gracon 1996

Symtomlindrande läkemedel Acetylkolinesterashämmare (Donepezil, Rivastigmin, Galantamin) För mild till måttlig demens av Alzheimertyp Indikation även för Parkinsondemens (Rivastigmin) Memantine För måttlig till svår demens av Alzheimertyp - Inga andra specifika demensläkemedel finns ännu på marknaden i Sverige

Demens ABC plus Webbaserad Avgiftsfri Tillgänglig Riktlinjerna Verktygslåda Kunskapstest och diplom Primärvård Biståndshandläggare Hemtjänst Särskilt boende Anhöriga Sjukhus Avgiftsfria webbutbildningar till hela vårdkedjan www.demenscentrum.se www.demenscentrum.se

Symtomgrupper vid demenssjukdom Kognitiva symtom Psykiatriska symtom Beteendemässiga symtom Kroppsliga symtom

Olika faser och existentiella brytpunkter Symtom, diagnos, funktionsförlust, flytt till särskilt boende och döden

Exempel på kognitiva symtom Minne, inlärningsförmåga Orienteringsförmåga Exekutiv förmåga (nedsatt sådan ger inaktivitet) Språk, räkneförmåga Tankeförmåga, uppmärksamhet Insikt, omdöme, impulskontroll Apraxi Agnosi

Exempel på psykiska symtom Depression Ångest Oro Agitation Vanföreställningar Hallucinationer Förvirring Aggressivitet

Vad kan framkalla aggressivitet?

Kroppsspråket Känslor smittar Skapa lugn och ro Vara närvarande Bekräfta Avleda Respektera reviret Att tänka på

Om det blir fel trots konstens alla regler Tala lugnt och dämpat Stå bredvid Håll med och alliera Byt personal Var så få som möjligt Lämna i fred en stund Behåll lugnet!

Svensk grundlag förutsätter att ingen medborgare ska kunna utsättas för samhälleligt tvång utan lagstöd www.demenscentrum.se

www.demenscentrum.se Vilka tvångs- och skyddsåtgärder används idag? Låst dörr Grenbälte Brickbord Sänggrind Larm: rörelsedetektor, golvmattor, GPS Hålla fast, föra bort Fullfölja nödvändig omvårdnad Medicinering

www.demenscentrum.se Värdighet i vård och omsorg om personer med nedsatt beslutsförmåga Handbok Hur vi kan arbeta förebyggande så att svåra situationer undviks

Handbok Broschyr till anhöriga Inspirationsfilm till ledare Webbaserad utbildning Appar En till professionen En till anhöriga www.demenscentrum.se www.demenscentrum.se

Läkemedelsverkets rekommendationer Källa: Information från Läkemedelsverket 5:2008

BPSD Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens BPSD registret (bpsd.se) Nollvisionen (demenscentrum.se) Läkemedelverkets rekommendationer (sök på läkemedelsverket BPSD)

Exempel på beteendemässiga symtom Vandring Plockighet Sexuella beteenden Rop eller skrik

Exempel på kroppsliga symtom Inkontinens Stelhet Parkinsonism Kramper Kontrakturer

Rutinerna på Solgläntan när någon är i döendefas - och nu gäller det Kerstin Symtomkontroll: Symtomen bevakas aktivt och åtgärdas vid behov Smärta, ångest, oro, agitation, muntorrhet, hud, urinvägar, tarm vätskeansamling i lungorna, rossel, andnöd, illamående, kräkning Anhörigstöd: dokumenterat står att dottern tidigare informerats om demensfasen och att man har haft etisk diskussion kring eventuella livsuppehållande åtgärder. Aktivt förmedlas: Fortlöpande information och stöd Avdelningen erbjuder efter dödsfallet alltid uppföljande anhörigsamtal som planeras in efter begravningen, 4-6 veckor efter dödsfallet.

Palliation ABC www.demenscentrum.se

Alla har vi vår givna roll och det är bara tillsammans som vi kan skapa en god vård för våra patienter och en god och trygg relation med anhöriga, oavsett var de befinner sig på demensresan. Tack för idag!