Kreditbedömning av småbolag - Vilken information används och hur beslutsstilar påverkar kreditbedömningsprocessen?

MAGISTERUPPSATS Företagsekonomiska institutionen HT 2008 Handledare: Thomas Carrington Kreditbedömning av småbolag - Vilken information används och hur beslutsstilar påverkar kreditbedömningsprocessen? Författare: Mohammed Elsaadi Patrik Lindberg

Sammanfattning Småbolag är ofta beroende av att få externfinansiering för att överleva. Den enskilt viktigaste typen av finansiering är lån från bank. Innan en bank lånar ut pengar till bolagen sker en kreditbedömningen där bankerna tar hänsyn till flera olika informationstyper. Informationstyperna som kreditbedömare undersöker kan delas in i tre övergripande sorter. Redovisningsinformation, Information för marknadsbedömning och Information för personbedömning. Olika beslutsfattare kan också ha olika beslutsstilar vilket kan påverka resultatet av kreditbedömningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken typ av information som kreditbedömare analyserar samt undersöka effekten av kreditbedömarens beslutsstil på kreditbedömnings- processen vid utlåning till småbolag. Uppsatsen bygger på teorier om de olika informationstypernas roll vid kreditbedömningar samt på beslutsstilsteori. I den Empiriska studien användes en kvalitativ metod där kreditbedömare på banker i Uppsalaområdet intervjuades. Resultatet från undersökningen visade att respondenterna inte kunnat hänvisas till en specifik beslutsstil. Däremot kunde ses att respondenterna använde olika beslutsstilar vid olika situationer. Undersökningen visade också att information för personbedömning ansågs vara den viktigaste informationstypen.

Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Problemdiskussion... 4 1.3 Problemformulering... 6 1.4 Syfte... 6 2 Teori... 7 2.1 Kreditbedömning... 7 2.2 Tidigare forskning... 7 2.3 Redovisningsinformation... 9 2.4 Information för marknadsbedömning... 11 2.5 Information för personbedömning... 12 2.6 Beslutsstilsteori... 13 3 Metod... 16 3.1 Forskningsansats... 16 3.2 Insamlande av data... 16 3.3 Metodproblem... 17 4 Empiri... 19 4.1 Swedbank... 19 4.2 Upplandsbanken/Danske Bank... 20 4.3 Handelsbanken 1... 23 4.4 Nordea... 25 4.5 Handelsbanken 2... 27 5 Analys... 31 5.1 Analys av redovisningsinformation... 31 5.2 Analys av information för marknadsbedömning... 32 5.3 Analys för information vid personbedömning... 33 5.4 Analys av beslutsstil... 34 6 Slutsats... 36 Källförteckning... 37 Bilaga 1... 39 3

1 Inledning I denna del av studien presenteras det ämne som skall behandlas i uppsatsen, dess bakgrund, problemformulering samt syfte. 1.1 Bakgrund I Sverige är så mycket som 95 % av alla företag klassade som små eller medelstora (Bruns, 2003). Småföretagen har blivit en betydelsefull del av det svenska näringslivet. De spelar en allt större roll för sysselsättningen i landet och den ekonomiska tillväxten. Därför har kapitalförsörjningen av småbolag blivit en allt viktigare del av näringspolitiken då småföretagande kräver kapital (Nutek R 2006:05). Behovet av kapital har även gjort småbolag till en intressant målgrupp för bankerna. Därför bör kreditgivningsprocessen ske på ett så effektivt sätt som möjligt för att mynna ut i korrekta bedömningar, det vill säga att lån beviljas till de företag som har kapacitet och förutsättningar att klara av sina amorteringar och räntebetalningar. Det vanligaste finansieringsalternativet för småbolag är banklån. För att få igenom ett banklån går kreditgivaren igenom olika bedömningsfaktorer som de använder för att bedöma lämpligheten hos kredittagaren. Centralt vid kreditvärderingsbedömningar är dels företagets framtida intjänings- och betalningsförmåga och dels företagets säkerheter (Svensson, 2003). Företag och framförallt småföretag agerar i en föränderlig miljö och med ständigt nya yttre omständigheter att anpassa sig till, vilket även gör att företagens förutsättningar till banklån ändras över tiden. Det kan vara faktorer som konjunkturläge, konkurrenssituation, kreditbedömarens egenskaper och förändringar av lagar och regleringar som kan ha en avgörande inverkan på om ett lån beviljas eller inte. 1.2 Problemdiskussion Kreditbedömningen syftar till att fastställa kreditvärdigheten vilket innebär att kreditgivaren studerar den finansiella förmågan och viljan hos det kreditsökande företaget att betala ränta och amorteringar. Kreditvärdigheten fastställs av en kreditbedömare eller någon med motsvarande expertis som djupgående undersöker företaget (Andersson, 2003). En försvårande omständighet för kreditgivaren är att det finns incitament från den lånsökandes sida att framställa bolagets situation i bättre dager. Det leder bland annat till att kreditgivaren har ett underläge gentemot det kreditsökande företagets ledning då de besitter 4

mer information och kunskap om företagets finansiella förmåga och avsikt att fullfölja sina åtaganden (Andersson, 2003). Informationsövertaget som företaget innehar gör också att bedömningen blir en svår och riskfylld uppgift för kreditgivaren. Tidigare forskning har under årens lopp genererat flertalet modeller i syfte att försöka minska felbesluten vid kreditgivning. Modellerna har dock inte visat sig fungera för småbolag i samma utsträckning som de gjort för större bolag (Landström, 2003). Vid kreditgivning till småbolag är det ofrånkomligt att riskbedömningar behöver göras, detta för att kunna uppskatta sannolikheten att det lånsökande företaget uppfyller sina avtalade åtaganden. Ytterligare en faktor som försvårar riskbedömningen är att småbolag ofta växer och förändras i högre utsträckning än stora bolag (Bruns, 2003). Ett årsbokslut eller en företagsanalys kan därför snabbt bli inaktuell. På ett samhällsekonomiskt plan behövs tillräckligt stora resurser allokeras till småföretagssektorn för att näringslivet skall kunna blomstra. För bankerna är det av stor vikt att agera kreditgivare till småföretagssektorn då företagen är bland deras viktigaste kunder. För småbolagen är det självklart också av största vikt att det finns möjligheter till finansiering för att kunna överleva och eventuellt kunna växa. Trots det visar det sig ofta vara svårt för småbolag att få finansiering. Detta mönster visar sig ännu tydligare när lågkonjunkturer börjar närma sig. Anna-Stina Nordmark Nilsson, VD för Företagarna 1, säger till exempel att hon är rädd för en ny konkursvåg på grund av att bankerna är restriktiva i sin utlåning (Palutko Macéus & Lundell, 2008). I samma artikel säger Rune Andersson 2 att en lång rad småföretag har kontaktat honom och menar att de här företagen helt enkelt inte får några banklån. När vi nu dels har början på en lågkonjunktur framför oss och även har stora ändringar på redovisningsområdet inom en snar framtid, så börjar mycket av litteraturen som finns idag att bli en aning föråldrad. Fokus på flera av de studier som gjorts har legat på kredittagaren, kreditgivaren och förhållandet mellan kredittagaren och kreditgivare. Därför anser vi det intressant att belysa problematiken ur ett annat perspektiv, där forskningen inte varit lika omfattande, nämligen effekten av kreditbedömarens beslutsstil på kreditgivningsprocessen. Kunskap om kreditbedömarens beslutstil kan vara viktigt både för bankerna och för företagen som vill låna pengar. Ur bankens perspektiv kan det vara intressant att se hur individuella skillnader i beslutfattande kan påverka bedömningsprocessen. Medan det för företagen kan vara viktigt att förstå vad som påverkar bedömningsprocessen för att öka chanserna till att 1 Företagarna är en organisation som företräder 55.000 svenska företagare 2 Rune Andersson är bland annat storägare i servettillverkaren Duni och småhustillverkaren Älvsbyhus 5

beviljas lån. Vi kommer i uppsatsen att fokusera på kreditbedömarens beslutstil men också på den information som tas in för analys vid en kreditbedömning. 1.3 Problemformulering Med ovannämnda i beaktande har vi formulerat följande frågor. Hur påverkar olika beslutsstilar en kreditbedömning? Skiljer sig kreditbeslut åt beroende på personen som gör kreditbedömningen? Hur samlar kreditbedömare in information inför kreditbedömningar? Hur påverkar en lågkonjunktur kreditbedömningsprocessen? 1.4 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken typ av information som kreditbedömare analyserar samt undersöka effekten av kreditbedömarens beslutsstil på kreditbedömnings- processen vid utlåning till småbolag. 6

2 Teori Nedan presenteras den teoretiska referensramen som beskriver kreditgivningsprocessens olika delar, men framför allt poängteras beslutsstilsteorin som uppsatsen bygger på. Tidigare forskning på området finns också presenterat i detta avsnitt. 2.1 Kreditbedömning Kreditvärdighetsprövning är en flexibel och normstyrd disciplin som regleras i banklagen. I lagens åttonde kapitel 1 står det att innan ett kreditinstitut beviljar ett lån skall en bedömning ske, som i stora drag skall svara på om låntagaren kan fullfölja sina förpliktelser (SFS, 2004:297). Syftet med bedömningen är att fastställa låntagarens framtida finansiella förmåga och vilja att betala ränta och amortering (Andersson, 2003). Med andra ord bedömer bankerna riskerna som är förknippade med utlåning till företag. Bedömningsprocessen skall alltså eliminera eller åtminstone reducera osäkerheten inför framtida betalningsförpliktelser som låntagarna åtagit sig. Kreditvärdighetsbedömningsprocessen kan delas in i tre överlappande avsnitt. Dessa avsnitt utgörs av insamlande av information, bearbetning av information och tolkning av information, vilket skall resultera i ett beslut. Efter att ett beslut är fattat kan processen anses vara avslutad men vad som i själva verket sker är att processen går in i ett nytt skede. Så länge ett kreditengagemang finns i företaget kommer kreditgivaren att fortsätta sin kreditvärdighetsbedömning, nu i form av uppföljning, övervakning och kontroll (Murray, 1959). De två bedömningar som all kreditvärdighetsbedömning grundar sig i är dels företagets framtida intjänings- och betalningsförmåga och dels värdet på företagets säkerheter vid en framtida realisation (Svensson, 2003). Det kan vara problematiskt att göra en bedömning av hur ett företags framtid ser ut. Till sin hjälp använder sig kreditgivaren därför av historisk, samtida och framtidsinriktad information. Om intjänings- och betalningsförmågan i företaget är tillräcklig och följer kreditgivarens prognos kommer inte företagets säkerheter behöva tas i bruk. 2.2 Tidigare forskning I tidigare forskning har presenterats en rad teorier för hur banker och andra kreditgivare sköter sin kreditvärderingsbedömning till små och medelstora bolag. Litteraturen på området har hittills fokuserat på två grundläggande faktorer vid kreditbedömningar. Den första är kvalitativa egenskaper och den andra är redovisningsinformation. 7

I en undersökning av Hedelin (1994) åt riskforskningsgruppen 3 ansågs de mest betydelsefulla faktorerna vid kreditvärderingsbedömningar vara branscherfarenhet, konkurrenssituation och affärsplan. Kreditbedömarna som var respondenter i denna undersökning ansåg också att företagarens bakgrund och personliga egenskaper var viktigare än affärsidé, kapitalstruktur och säkerheter. Den här rapporten tillhör den forskningen som valt att fokusera på bedömningen av kvalitativa egenskaper vid kreditvärderingsbedömningar. I Svenssons (2000) artikel Redovisningsinformation för kreditbeslut har fokus riktats mot redovisningsinformationens roll vid kreditgivarens bedömning av kreditlämplighet. Hon finner här att redovisningsinformation är av stor vikt vid kreditgivningsbeslut men också att olika intressentgrupper har olika behov och användning av redovisningsinformation. Hon menar också att dessa behov varierar med hänsyn till bolagets storlek. I små och medelstora bolag kan till exempel kreditgivaren anses vara den mest betydelsefulla intressenten (Svensson 2000). Orsaken till detta är att ägande och kontroll oftast inte separerats i företagsledningen vilket leder till ett informationsunderläge för kreditgivaren. Enligt Beaulieu (1994) bör kreditgivaren granska det kreditsökande företaget på fem punkter: 1) förmågan att framgångsrikt driva företaget framåt, 2) kapitaltillgång, det vill säga kapacitet att kunna täcka framtida utgifter, 3) företagets avsikter att fullfölja avtalade åtaganden, 4) säkerheter i form av pant, borgen m.m. 5) marknadssituation och konjunkturläge. Medan en rapport från riskbedömningsprojektet initierat från Nutek 4 (1992) å andra sidan hävdar att bedömningsprocessen skall innehålla en analys av personen, affärsidén, siffermaterialet, säkerheter och företaget. Annan litteratur om kreditvärdighetsbedömning har framställt modeller såsom 3-C modellen. Den utgår från faktorerna kapital (Capital), betalningsförmåga (Capacity/Capability) och personlig karaktär (Character) (Murray, 1959). Denna modell vidareutvecklades senare till 5-C modellen som utöver de ovannämnda även inkluderar säkerheter (Collateral) och marknad/kontext (Conditions). Vi har valt att beskriva de faktorer som påverkar bedömningsprocessen enligt modellen nedan. Den illustrerar även strukturen för uppsatsens teoretiska avsnitt. Nedan presenteras modellen med dess faktorer som påverkar bedömningen vid kreditgivning. Den är uppdelad 3 Riskforskningsgruppen är en allians av flertalet universitet som studerar ekonomiska risker i näringslivet och startades våren 1994. 4 Nutek är en förkortning på Närings- och utvecklingsverket 8

efter tre olika huvudområden, redovisningsinformation, information för marknadsbedömning och information för personbedömning. Områdena är breda och innehåller även de faktorer som tidigare studier tagit hänsyn till. I följande avsnitt kommer vi att fördjupa oss i de tre olika informationstyperna som används vid kreditgivning. Reduktion av osäkerhet inför och vid framtida betalningsinställelser Prognos av intjänings och betalningsförmåga Säkerhetsbedömning Redovisningsinformation Information för marknadsbedömning Information för personbedömning Figur 1 (Svensson, 2003, s. 35) 2.3 Redovisningsinformation För banker och andra intressenter såsom myndigheter, kunder, leverantörer, anställda m.m. utgör redovisningsinformation underlag för viktiga ekonomiska beslut (Johansson et al, 2004, Danos et al, 1989). Den ekonomiska analysen som sker med hjälp av redovisningsinformation bidrar till en bättre bild av företags finansiella och resultatmässiga situation. En ekonomisk analys görs i huvudsak på etablerade företag då nystartade företag enbart har lite eller ingen redovisningsinformation (Svedin, 1992). Redovisningsinformationens syfte vid kreditbedömning är att underlätta för kreditgivaren att bättre kunna förutse och bedöma risken för att företag hamnar i betalningssvårigheter. Informationen används även för att identifiera 9

vilka av företagets tillgångar som kan tas i bruk som säkerhet för lånet (Johansson et al, 2004). Enligt Svensson (2003) varierar redovisningsinformationens betydelse jämfört med annan information beroende på graden av osäkerhet, riskklass och företagsstorlek. Ökad osäkerhet och riskklass innebär att större vikt läggs vid redovisningsinformation jämfört med annan information vid bedömningsprocessen. Tillgången till aktuell och väsentlig information är därför viktig, vilket leder till ökad insamling av företagsinterna budgetar, rapporter, kalkyler och prognoser. Kreditbedömarens förståelse för redovisningsinformation är avgörande för hur effektiv kommunikationen mellan kreditgivaren och det lånsökande företaget blir. Kreditgivaren måste kunna utläsa det budskap som det kreditsökande företaget förmedlar i sin redovisningsinformation. Dessutom måste kreditbedömare inneha tillräcklig kunskap vad gäller redovisningens normer och principer för att kunna göra korrekta bedömningar utifrån informationen (Svensson, 2003). Vid en kreditbedömning analyserar kreditgivaren även själva utformningen och kvaliteten på den redovisningsinformation som finns tillhanda. Enligt Svensson (2003) anses kvaliteten och utformningen vara kritiska faktorer för bedömningens utfall. Ju högre kvalitet och bättre utformning på information desto effektivare kan kreditgivaren hantera den stora mängd information som tas in för analys. Eftersom redovisningsinformation hittills upprättats enligt normbaserade principer har kreditgivare kunnat förvänta sig att redovisningsinformationen är upprättad enligt god redovisningssed. I en studie gjord av Danos, et al (1989) visade det sig att kvaliteten på redovisningsinformationen från just småbolag är inkonsekvent och ibland av begränsad användning för kreditgivare. Som tidigare nämnts skall en kreditgivningsbedömning bland annat svara på ett företags framtida intjäningsförmåga. Med hjälp av redovisningsinformation hämtar kreditgivare i olika stor omfattning in information från årsredovisningar och likviditets- och kassaflödesbudgetar för att reducera risken och prognostisera företagets fortlöpande betalningsförmåga. Redovisningsinformationen används även för att ta fram nyckeltal som kreditbedömaren har som verktyg vid analys av företag. Ändamålet med de olika nyckeltalen är att skapa en tydligare och bättre bild av det kreditsökande företagets ekonomiska ställning och resultatutveckling. I allmänhet räcker det med ett fåtal nyckeltal då alltför många istället försvårar bedömningen för kreditbedömaren (Svedin, 1992). Redovisningsinformation kan 10

dock kritiseras enligt Svensson (2003) för sin statiska presentation av företag och informationens kvalitet samt dess användbarhet som bas för nyckeltalsberäkningar. Trots denna kritik anses den traditionella räkenskapsanalysen bidra med användbar information om företaget och dess situation. Analysen tar hänsyn till det lånsökande företagets betalningsförmåga på kort och lång sikt, det vill säga likviditet och soliditet, men även hur företagets kapital utnyttjas. Det är dock viktigt att poängtera att den ekonomiska analysen aldrig kan ersätta förtroendet för det mänskliga omdömet utan bara fungera som ett komplement i olika stor utsträckning beroende på varje enskilt bedömningsfall (Svedin, 1992). 2.4 Information för marknadsbedömning Med information för marknadsbedömning menas dels saker som företaget själv kan påverka, såsom affärsidé, produkter och tjänster, men även externa faktorer som ligger utanför företagets påverkan, till exempel konkurrenter och konkurrenssituation (Stenberg & Sigbladh, 2003). Enligt Svedin utgår en marknadsbedömning från det kreditsökande företagets kunder och produkter/tjänster vilket skall ge en bild av marknaden som företaget agerar på (Svedin, 1987). Affärsidén skall vara tydlig och visa hur företaget skall kunna uppnå lönsamhet. Vid bedömningen av affärsidén försöker kreditgivaren skapa sig en uppfattning om hur unik affärsidén är och analysera huruvida företagaren kan svara på frågorna vad skall erbjudas, till vem och hur det skall erbjudas (Nutek, 1992). Företagets tillväxtpotential kan vara avgörande för hur stort lån som eventuellt beviljas av kreditgivaren. Det är då viktigt att banken undersöker vilken bransch företaget är verksamt i och hur marknaden ser ut för att kunna göra en rimlig bedömning. I bedömningen kommer även företagets konkurrenssituation in i bilden (Svedin, 1992). Faktorer som är viktiga att analysera är vilka företagets konkurrenter är, hur utvecklingen för företaget ser ut i jämförelse med sina konkurrenter och hur företaget binder upp sina kunder (Stenberg & Sigbladh, 2003). Antalet aktörer på marknaden och om marknaden domineras av ett eller flera företag kan också ge en indikation på företagets framtidsmöjligheter (Svedin, 1992). 11

För att öka möjligheterna till att hantera marknadsinformation korrekt räcker det inte med att kreditgivaren har detaljerad kännedom om företaget, utan det behövs även kunskap om marknaden, branschen och det allmänna ekonomiska klimatet (Bruns, 2003). När det gäller kunskap om marknaden på ett geografiskt plan så har det tidigare uppnåtts genom lokala banker. Det har ansetts att ju närmre banken är sin kund, desto bättre information går det att få om företaget och dess marknad. Det resonemanget har dock ändrat sig den senaste tiden på grund av konsolidering bland banker och ett ökat användande av mallar och datoriserade program (Silver, 2003). Ett exempel som påverkar det ekonomiska klimatet är en lågkonjunktur. Det leder till att den allmänna marknaden för att få krediter blir försämrad. I början av 1990-talet hade Sverige en djup svacka i ekonomin vilket ledde till en kreditåtstramning som slog hårt mot småbolagen (Berggren, 2003). 2.5 Information för personbedömning I tidigare forskning har det hittats stöd för att individen har en viktig roll vid kreditbedömningar. Det gäller både personen som är kreditgivare och företagaren som är kredittagare. För nya bolag finns det till exempel ofta inte mer än lösa företagsidéer, försäljningsprognoser och budgetar vilka är baserade på en i högsta grad osäker framtid. Avgörande för bedömningen är då vad kreditgivaren väljer att lägga fokus vid. Eftersom lite eller ingen objektiv information finns att uppbringa läggs fokus istället på vilket förtroende det finns för företagaren. Det råder också stor olikhet mellan hur olika kreditgivare behandlar olika ansökningar (Kling et al, 2003). Vissa kreditbedömare lägger till exempel mer vikt på att analysera finansiell information vid det initiala kreditbeslutet medan andra bedömare kontinuerligt arbetar med kunderna för att få en mer dynamisk bild av företaget och dess utveckling (Kling et al, 2003). Genom att identifiera de subjektiva bedömningarna kreditgivare gör minskas också risken för att bedömningarna blir fel. Ett flertal olika personliga egenskaper hos företagsledaren/ägaren är viktiga att ta hänsyn till vid en kreditbedömning. En av dessa egenskaper är låntagarens betalningsmoral. Vikten av god betalningsmoral understryks, då många företagskonkurser och följaktligen också kreditförluster för banker, har sin grund i ekonomisk brottslighet (Funered, 1994). Ägarens ärlighet är också av stor betydelse för kreditens återbetalning (Svedin, 1992). En annan viktig 12

egenskap hos företagaren är dennes företagsdrivande kompetens och kapacitet. Dessa kompetenser kan vara svåra att framhäva inför kreditgivaren då det är svårt att presentera egenskaperna på ett enkelt och objektivt vis i en mötessituation (Broomé, 1987). I en studie framställd av Nutek konstateras att det personliga intrycket på många sätt är avgörande vid kreditbedömning. Vid bedömningen av den kreditsökande företagaren utgår bedömaren från tre övergripande aspekter; egenskaper, kompetens och drivkraft. För att identifiera de personliga egenskaperna företagaren besitter används olika informationskanaler. Den vanligast förekommande informationen för bedömning kommer från företagarens besök på bankkontoret. För att få en helhetsbild kan det dock finnas behov av att komplettera denna information med att besöka företagaren på sin arbetsplats. Desto längre erfarenhet en kreditbedömare har, desto mer tycks denne förlita sig på personbedömning vid det initiala besöket (Nutek, 1992). 2.6 Beslutsstilsteori En av de grundläggande skillnaderna mellan olika människor är informationshantering och beslutsfattande. Det här gäller vid alla typer av beslutsfattande och naturligtvis också vid kreditbeslut. En modell som har sin grund i skillnaden mellan olika individer och deras hantering av information och hur man fattar beslut är beslutsstilsmodellen. Med beslutsstil menas de inlärda vanor individer har gällande informationssamling och användning av dito. Forskning visar att dessa vanor följer förutsägbara mönster beroende på hur situationen upplevs. Tidigare empiri har visat att beslutsstilsmodellen på ett effektivt sätt förklarat vilket beslutsbeteende som passar givna situationer bäst (Kling, et al 2003). Modellen visar två aspekter av hur människor skiljer sig åt avseende informationshantering. Den första aspekten är mängden information personen använder vid beslutsfattande. Den andra aspekten är hur starkt fokus personen har. Med det menas om en person vanligen väljer och håller fast vid ett beslut eller om denne istället generar olika alternativ och lösningar. När det gäller mängden information använder sig modellen av de två begreppen satisfierande och maximerande. En satisfierande person använder relativt lite information för att fatta beslut. Motsatsen är en maximerande person som istället strävar efter att använda så mycket information som möjligt. Maximerande personer känner sig inte redo att fatta ett beslut förrän de upplever att det inte finns mer information att tillgodogöra sig om problemställningen. När det gäller fokus sträcker sig modellen från unifokuserad, som kommer fram till en lösning och 13

sedan håller fast vid den, till multifokuserade som tar fram flera olika alternativ och lösningar. Genom att kombinera mängden information som används och de olika graderna av fokus har olika typer av beslutsstilar identifierats. Informationsanvändning Satisfierare Maximerare Beslutsam Hierarkisk Fokus Uni uppriktig Snabb Resultatsorien terad Seriös Metodisk Kvalitetsorient erad Multi Flexibel Social Anpassande Förändringsorien terad Integrativ Öppen Kreativ Teamorienterad Fig 2. (Kling et al, 2003 s.72) Beroende på vilken av dessa beslutsstilar som kreditbedömaren använder sig av påverkas hanteringen och resultatet av deras kreditbedömningar. Det är mer troligt att en kreditbedömare som har en beslutsam beslutsstil är mer benägen att använda en begränsad mängd information för att skapa en fokuserad och tydlig kreditbedömning. Bedömningen kommer att vara inriktad mot att ta fram ett underlag för ett visst beslut, till exempel accept eller nekande av kreditansökan. Strävan är att finna enkla och klara regler som kan följas utan undantag. Företag med lång och okomplicerad kredithistorik och som är verksamma inom traditionella branscher kommer att premieras. En beslutsam kreditbedömare håller nere risktagandet så långt som möjligt (Kling, et al, 2003). En kreditbedömare som har en flexibel beslutsstil samlar främst in sin information genom att integrera med personer från företaget som bedöms. Den påminner om den beslutsamma beslutstilen genom att kreditbedömningen sker snabbt. Skillnaden är att beslutet inte är lika 14

låst. Fler frågeställningar kan övervägas och med en flexibel beslutsstil är man mer benägen att ändra sitt kreditbedömningsbeslut allt eftersom situationen ändras. En kreditbedömare med flexibel beslutstil är ofta beredd att ta sig an mer riskfulla projekt och göra undantag från mallen (Kling et al, 2003). Kreditbedömare som vill ha mycket information för att noggrant analysera företaget från en speciell utgångspunkt har en hierarkisk kreditbedömningsstil. Vid varje enskild bedömning går det åt mycket tid för att göra kreditbedömningen så bra som möjligt. Vid en undersökning av kreditvärdigheten hos ett företag kommer en kreditbedömare med hierarkisk beslutsstil ställa sig mer positiv till företag med långsiktig planering och med komplex verksamhet. Kortsiktiga småföretag kommer troligen inte att imponera på dessa beslutsfattare (Kling et al, 2003). Den sista beslutsstilen är den integrativa beslutstilen. Kreditbedömare som har en integrativ beslutstil kommer förutom att vilja maximera informationsmängden som används också göra sin kreditbedömning utifrån ett flertal olika aspekter. En kreditbedömning som följer en integrativ beslutsstil täcker till exempel vilka framtidsutsikter som ett företag har beroende på en rad olika omvärldsfaktorer. Den tar hänsyn till alternativa lösningar och utvecklingsvägar. Istället för att arbeta med deskriptiv och distanserad information har en integrativ kreditbedömare fokus på att hitta kreativa möjligheter och arbetar ofta i grupp för att öka antalet perspektiv och idéer till hur dessa möjligheter kan se ut. Företagstypen som en integrativ kreditbedömare föredrar är ofta bolag som arbetar med många olika kombinerade tjänster och produkter (Kling et al, 2003). 15

3 Metod I detta avsnitt beskriver vi vilken forskningsmetod som använts och hur undersökningen har genomförts. Avsnittet nämner även de metodproblem som uppstått. 3.1 Forskningsansats Vad som studeras och vilken problematik som är ämnad att belysas är avgörande för vilken metodansats som används (Holme & Solvang, 1997). Den här uppsatsen har som syfte att undersöka påverkan av kreditgivarens beslutsstil av kreditbedömningsprocessen till småbolag. För att få en detaljerad förståelse kring hur kreditgivare resonerar underlättar det om forskaren kommer nära de objekt som skall undersökas. Då vi är intresserade av att få en nyanserad bild av hur kreditbedömning till småbolag går till utifrån deras beslutsstil känns det som ett naturligt val att använda en kvalitativ ansats. Metoden förutsätter dock att det finns utrymme för nära kontakt till sina respondenter (Holme & Solvang, 1997). För att komma nära våra respondenter har vi därför valt att genomföra personliga intervjuer. Dessutom finns det subjektiva inslag i kreditgivningsprocessen som vi anser oss bäst kunna iaktta genom att tillämpa en kvalitativ ansats. På grund av metodvalet blir undersökningen småskalig, men det ökar möjligheten att få del av information som är mer nyanserad och beskrivande. 3.2 Insamlande av data 3.2.1 Intervjuer datainsamlingsmetod Insamlandet av våra primärdata har skett genom intervjuer för att kunna få en beskrivande och djupgående förståelse för hur kreditgivningsprocessen går till. Vidare utfördes intervjuerna som personliga intervjuer dels för att komma nära respondenterna och dels för att reducera risken för misstolkningar. Istället ville vi få chansen till exemplifieringar och framförallt till att ställa följdfrågor som uppstår under intervjuerna. Vi tror att personlig närvaro skapar en mer förtroendegivande situation. För att förstärka den effekten valdes även att utföra intervjuerna på respektive respondents arbetsplats. 3.2.2 Val av respondenter och genomförande För att kunna göra undersökning i enlighet med uppsatsens syfte har vi valt att intervjua kreditbedömare från banker som finns representerade i Uppsalaområdet. För att ta kontakt med bankerna skickades till en början en förfrågan där dessa tillfrågades om de var intresserade att medverka i intervjuer. I förfrågan beskrev vi kortfattat vad undersökningen handlar om och hur lång tid intervjun skulle ta. Förfrågan gav dock ingen respons vilket ledde till att vi istället tog kontakt via telefon. Där sållades respondenterna fram internt av de 16

medverkande bankerna. Några av respondenterna ville på förhand ha intervjufrågorna så att de kunde förbereda sig för intervjun. Vid dessa tillfällen skickades ett sammandrag av frågorna som skulle ställas. Till intervjutillfällena framställdes en intervjuguide som låg till grund för hur intervjuerna genomfördes. Intervjuguiden utformades utifrån den teori som presenterats i uppsatsen. Intervjuguiden delades upp i två delar där den första delen handlar om centrala delar av kreditbedömningsprocessen medan den andra delen är fokuserad på respondenternas beslutsstilar. Detta för att ha en röd tråd och relevans i intervjuerna men framförallt för att undersöka det som är tänkt att undersökas. Båda författarna var med under intervjuerna som även spelades in på band. Intervjuerna tog cirka 30-45 minuter vardera. För att fortfarande ha intervjun i färskt minne transkriberades och renskrevs intervjuerna ordagrant samma dag som de genomfördes. Respondenterna gavs också möjlighet att läsa igenom och eventuellt komplettera sina svar efteråt. Detta för att ytterligare stärka svarens tillförlitlighet. Vi valde även att låta respondenterna vara anonyma i uppsatsen. Orsaken till detta är att det är personliga egenskaper som undersöks och att respondenterna därför kan känna sig hämmade ifall de namnges i uppsatsen. 3.3 Metodproblem Eftersom vi valt att enbart göra personliga intervjuer så blev vi av logistiska skäl tvungna att begränsa våra respondenter till Uppsalaområdet. Med andra ord så är upptagsområdet till primärdatan relativt snävt geografiskt. Det finns dock ingen anledning att tro att det finns några större skillnader med andra delar av landet. I och med att vi valt en kvalitativ ansats försvinner också möjligheterna att generalisera utifrån statistisk metod. En negativ faktor kan vara att bankerna själva valde ut de personer som var respondenter är att de kan tendera till att försköna problematiken i och med att de är bankens ansikte utåt. Dessutom finns det en risk att respondenterna känner sig hämmade av att svara på frågor om deras beslutstil i och med att det är personliga egenskaper som undersöks. För att kunna klassificera respondenternas beslutsstilar har vi ställt frågor om hur de fattar sina beslut. Frågorna var konstruerade för att ge möjligheter till att se mönster och samband. Dessa frågor har tagits fram utifrån beslutstilsteorin och modellen presenterad i teoriavsnittet. 17

När det gäller den litteratur som använts i undersökningen är vissa källor en aning gamla. Lagar och regleringar ändras över tiden vilket gör att litteraturen hela tiden behöver uppdateras. Det leder till att det finns en risk till att vissa källor kan vara inaktuella. Vid ett tillfälle kunde vi till exempel inte få fram den senaste utgåvan av en bok, utan fick nöja oss med en äldre. De delar vi använde oss av bedömde vi dock vara av den karaktären att den fortfarande var aktuell. 18

4 Empiri De frågeställningar som finns uppställda i problemformuleringen har besvarats i intervjuer som vi kommer presenteras nedan. Empirin kommer i stora drag att följa samma mall som den teoretiska referensramen vi presenterat tidigare. 4.1 Swedbank Respondenten är kontorschef på ett av Swedbanks företagskontor i Uppsala. Som kontorschef är hans uppgift att tillsammans med rådgivare sköta kunderna och se till att affärerna utvecklas. När ansökningen och kreditbedömningsprocessen är i sitt första skede så är det ett antal frågor som behöver besvaras, vilket oftast förekommer med hjälp av standardiserade mallar. Dessa mallar fungerar som bankens kreditpolicy och skall ge inriktningen på exempelvis vilken riskprofil eller krav på ekonomi som skall tillämpas vid kreditbedömning. Men respondenten var dock noga med att poängtera att mallarna inte var ett checksystem som kunde bockas av. Varje företags situation är unik och utifrån den information som finns till förfogande sker kreditbedömningen. Enligt respondenten är det två huvudområden som analyseras vid en kreditbedömning, återbetalningsförmågan och säkerheter. Enligt banklagen får man inte som bank låna ut pengar om inte det kan bedömas huruvida låntagaren kan betala tillbaka räntor och amorteringar. Det är inte bankens pengar som lånas ut utan det är kundernas pengar konstaterar respondenten. Det finns dock även andra faktorer som respondenten tar med i en bedömning. I en del av analysen bedömer respondenten personen i fråga, om det exempelvis verkar vara en person kompetent till att bedriva en verksamhet. Sedan kan det vara andra aspekter bedömaren tittar på såsom bakgrund, utbildning, erfarenhet eller något annat som kan styrka om personen kan driva företaget. Intrycket av personen kan vara avgörande, det kan exempelvis vara en person som är väldigt utåtriktad och duktig på att sälja, det är något som kan vara viktigt att ta med i en bedömning menar respondenten. Det blir en rent subjektiv bedömning och det är omöjligt att komma ifrån. Det här möjliggör då att olika beslut kan tas huruvida lån skall ges eller inte beroende på bedömare. Därför arbetar de med dualitet, det vill säga att det är två personer som tar besluten. Även konkurrenssituationen analyseras till exempel om det finns någon utpräglad aktör i en viss bransch. Respondenten anser också att det är viktigt att samla in relevant redovisningsinformation i form av resultat- och balansräkningar dels för att se hur historiken ser ut och dels för att ta fram nyckeltal. Den 19

viktigaste delen enligt respondenten är kassaflödet eftersom det visar om bolaget genererar pengar eller om det rinner ut pengar. När det gäller historiken menar respondenten att den inte förklarar vad som kommer hända framöver. Respondenten avslutar frågan med att konstatera att redovisningsinformation är viktigt men att det inte är där den huvudsakliga bedömningen sker, utan att om kreditbedömaren komma att kunna tjäna pengar i framtiden. Vid en förfrågan om redovisningsinformationen är tillräcklig eller behöver kompletteras så kunde inte ett enhetligt svar erhållas, utan enligt respondenten berodde det helt och hållet på varje enskilt fall. Ibland kan ett bokslut från år 2007 vara tillräckligt och i andra fall inte. Detta innebär att banken ibland behöver komplettera med mer information förklarar han i ett exempel. Dagens konjunkturläge anser respondenten inte påverka kreditbedömningen. Däremot tycker han att man skall ha i åtanke att när konjunkturen är i ett positivt läge så går det oftast bra för företag likväl som det förmodligen kommer att gå sämre för företagen vid en lågkonjunktur. Respondenten förklarade att de inte har någon speciell branschindelning på kontoret. Däremot finns det beroende på kreditens storlek olika instanser som tar beslut på propåerna. Swedbanks uppföljning när kredit beviljats bygger på mycket kontakt med kunden under vägens gång. Enligt respondenten försöker de arbeta så nära kunden som möjligt och menar då inte bara ur ett riskperspektiv utan också totalt sätt. Men samtidigt är det beroende på vad det är för typ av företag och hur stort engagemang det finns. Då görs årliga uppföljningar som ser till att företagen ligger rätt till och att de får en avstämning på att resultatet blivit som prognostiserat. 4.2 Upplandsbanken/Danske Bank Respondenten har arbetat på bank under hela sin karriär. På företagssidan har han arbetat i nio år. Han är företagsmarknadschef för Upplandsbanken som är ägd av Danske bank. Som företagsmarknadschef har han sju rådgivare som han är ansvarig för. Förutom personalledaransvar har han också ett antal kunder som han arbetar med. Respondenten förklarar att bankens uppgift är att tillhandahålla rörelsefinansiering och investeringsfinansiering. Allting grundar sig i företagens återbetalningsförmåga. Rent konkret 20

innebär det till exempel att man kollar på bolagets historiska siffror för att se om det finns underlag för att klara av att amortera tillbaka lånet. Om det till exempel är en maskin ses det vidare på om den kan öka produktionen och således också vinsten. Kan den det i tillräcklig omfattning finns det eventuellt förutsättningar att låna ut pengar. En säkerhet är däremot inte tillräcklig. Om ett företag vill investera och ställer en fastighet som säkerhet, men det inte finns några inkomster i bolaget, tackar banken nej. Respondenten anser att affärsidén hos det kreditsökande bolaget är viktigt, framförallt när det gäller nya kunder. Hos befintliga kunder finns det en historik som man kan utgå från i högre utsträckning. Hos en ny kund tittar man på om affärsidén kan anses ha verklighetsförankring. Vidare tittas på hur marknaden ser ut och om det finns en relevant bakgrund (exempelvis branscherfarenhet och nätverk) hos företagaren. Det finns ingen uppdelning hos banken att vissa kreditbedömare arbetar med vissa branscher eller vissa sorts företag utan alla arbetar med alla typer av kunder. Om någon behöver komplettera sin kunskap på ett område pratar man med kollegor eller tillgodogör sig kunskapen genom olika databaser. Vidare nämner respondenten att gällande storleken på företagen är kreditbedömningsprocessen egentligen likadan. Däremot poängterar han att i ett litet bolag så är väldigt mycket kopplat till företagsägaren/ledaren. Samma person sitter oftast på alla nyckelfunktioner i ett litet bolag. I dessa fall läggs större fokus på personen. Beträffande aktiebolagens redovisningsinformation har respondenten hög tilltro. I och med att en revisor satt sitt tumavtryck och tillstyrkt redovisningen och därmed också riskerar sin auktorisation finns ingen anledning att ifrågasätta den. Sedan beror det också på vilken tilltro som sätts till redovisningsinformationen beroende på hur bakgrunden ser ut. På det stora hela tycker han dock att revisorerna ger en bra indikation på om det är i sin ordning. Det händer också att respondenten tar in kompletterande information. I dessa fall poängterar han dock att i de fall revisorn behövs engageras måste det gå igenom kunden. Ibland är den reviderade redovisningsinformationen också inaktuell, i dessa fall kan man nöja sig med en rapport från ekonomisystemet eller framförallt en framåtriktad budget. Fokus ligger alltid på framtiden, om historiken ser okej ut innebär det att mer fokus kan läggas på att titta framåt. Respondenten anser inte att konjunkturläget påverkar kreditbedömningen på ett generellt plan, men i vissa branscher. Om man exempelvis sitter med mycket leverantörer inom 21

bilindustrin i sin kundstock, finns det kanske anledning att vara orolig idag. I Uppsala ser respondenten dock inga större orosmoln. Upp till vissa nivåer är det okej att ta kreditbeslut själv. Beroende av storleken på beloppet som skall lånas ut finns det olika nivåer beslutet tas vid. En del beslut tas i Upplandsbankens kreditkommitté som består av respondenten och bankchefen, i en del beslut involveras också Stockholmskontoret och om det är tillräckligt stora belopp kontaktas även huvudkontoret i Danmark. Så länge kreditärendet är inom kontorets ramverk bestämmer kontoret själv kreditbeslutet. Det kan också vara så att även om ärendet går utanför kontorets kreditinstruktioner så kan man argumentera för saken och ändå få igenom affären. För att ta ett kreditbeslut samlas information in. När informationen samlats in sker en analys av materialet och efter det kommer man fram till ett beslut. Respondenten förklarar dock att kreditprocessen fortsätter även efter detta. Det kan vara så att uppföljning sker med jämna mellanrum eller att det kredittagande bolaget måste uppfylla vissa nyckeltal. Det kan också vara så att kreditbeslutet omvärderas av olika anledningar. För att minimera problem förs en dialog med kunden. Respondenten uppger att han är metodisk i sitt beslutsfattande. Han säger vidare att man nog måste vara lite metodisk i yrket. Respondenten fattar även generellt beslut snabbt men förklarar att det naturligtvis varierar från fall till fall. Respondenten anser att han nog kan vara anpassningsbar. Om någon vill lägga fram sina synpunkter för honom så lyssnar han. Han gillar inte att bestämma för bestämmandets skull och har inget behov av att ha sista ordet. Om det är så att någon är på fel spår eller att man bör korrigera någonting innan ett beslut skall fattas så säger han till om det. På frågan om han brukar leta efter nya lösningar svarar respondenten att han hela tiden försöker förändras och framför allt förbättra allt. Vidare menar han att utan förändring utvecklas inte verksamheten. Vid förfrågan ifall respondenten föredrar att ta beslut i grupp eller själv blev svaret svävande. Å ena sidan nämner han att ett beslut som tas i team ofta kan vara riktigt bra. Å andra sidan är det alltid enklare att ta beslut själv. Man kanske inte alltid får bästa resultatet men det är en annan sak. Vid frågan om sättet att fatta beslut ändras om han är utsatt för press svarar han att 22

så är fallet. Om till exempel en kund kommer och vill ha ett lån i sista sekund så kan det bli så att man tar ett steg tillbaka. 4.3 Handelsbanken 1 Respondenten har jobbat inom bankverksamhet i ca 23 år. Sedan 1997 har hon varit kontorschef på ett av Handelsbankens kontor. Där ansvarar respondenten för hela verksamheten. Hon är chef för fyra medarbetare där alla arbetar med både privat- och företagskunder. Kontoret har ingen speciell uppdelning där vissa ansvarar för företag och andra för privata kunder. Däremot får de personer med mer kompetens sköta de större affärerna medan andra tar de mindre. De viktigaste faktorerna vid en kreditbedömning är enligt respondenten att de bland annat tidigare har skött sig gentemot banken, vilket är svårt att veta när det gäller nya kunder. Hon förklarar även att de försöker analysera huruvida företaget som bedöms tjänar pengar på sin verksamhet och är stabilt. Respondenten förklarar i ett exempel att ett företag som har en stabil vinst är betydligt lättare att bedöma än ett företag som med stora fluktuationer. Men i sin helhet beviljas lån till de företag som bedömaren förstår, tjänar pengar och som framför allt kan betala tillbaka sina lån det vill säga har god återbetalningsförmåga. Affärsplaner och budgetar är andra faktorer som tas med vid bedömningen. I detta skede studeras resultat- och balansräkning samt verksamhetens utveckling. Respondenten poängterar att det är historiska siffror och att det intressanta är hur framtiden kommer att se ut, exempelvis vad företaget har för planer, om de skall jobba på samma sätt som innan, om företaget måste bygga en ny lokal eller göra andra investeringar. Vid en förfrågan vad respondenten tittar på när det gällde redovisningsinformation fick vi svaret att det är resultat- och balansräkning samt omsättning som studeras. Som tidigare nämnts tittar man på ökningar och minskningar och vad det i sådana fall kan bero på. Hur mycket pengar bolaget tjänar, vilken soliditet företaget har, likviditet och räntabilitet. Det är oftast preliminära rapporter som undersöks i och med att reviderat material bara kommer en gång per år. Bokslutet kan därför vara nästan ett halvt år gammalt när det tas inför bedömning och då är det ej relevant. 23

Kontoret har under hösten varit restriktiva med nya kunder, på grund av den finansoro som blossat upp. Det här är dock ett beslut som tagits centralt och skall gälla alla kontor som Handelsbanken har i Sverige. När det gäller befintliga kunder har banken dock försökt tillgodose deras behov. Skillnaden som lågkonjunkturen bidragit till är att företag som vanligtvis skulle tas in för kreditbedömning numera får vänta tills vidare då läget stabiliserat sig. Man har helt enkelt blivit försiktigare menar respondenten. Att göra en bedömning av personen bakom företaget var även det en självklar aspekt att ta med. Personen som bedriver verksamheten måste vara stark ekonomiskt och kunna stärka bolaget ifall det skulle uppstå problem. Sedan tar respondenten också hänsyn till om personen i fråga är driftig och kan sin bransch eller har andra unika egenskaper. Har personen ett stort kontaktnät och vet hur saker och ting skall göras är det mycket enklare vid en bedömning. Respondenten kunde inte säga vad som vägde tyngst vid kreditbedömning gällande person, marknad eller redovisningsinformation fick vi inget rakt svar. Respondenten anser att alla dessa faktorer är viktiga och hänger ihop. Tror man inte som bedömare på personen, går det inte bra, tror bedömaren inte på marknaden kommer det inte heller att gå bra. Bedömaren måste helt enkelt tro på de olika aspekterna annars skulle denne avstå från att bevilja lån menar respondenten. Som bedömare anser respondenten sig vara metodisk i och med att hon för varje gång som hon tittar på en låneansökan går tillväga på samma sätt för komma fram till de viktiga punkter och faktorer som ligger till grund för besluten som tas. På frågan om respondenten fattar snabba beslut förklarar denne att personligen fattas besluten snabbt i och med att erfarenheten finns och att hon därför snabbt kan skaffa sig en uppfattning av ett lånsökande företag. Men självklart finns det dock beslut som det tar längre tid att komma fram till. Respondenten konstaterar även att om ett beslut har tagits så är det detta som gäller i och med att hela bedömningen redan gjorts. Dessutom förändrades inte hennes sätt att ta beslut vid pressade situationer. Har jag fattat ett beslut, då är jag nog ganska tydlig med vad jag kommit fram till Enligt respondenten anpassades inte besluten till andras åsikter om det inte är något som hon själv inte har full koll på. I dessa fall kan respondenten resonera med bankens kreditberedning 24

och lyssna på deras åsikter. Hon anser att hon kan vara villig att kompromissa gentemot en kund beroende på situationen. Men har ett beslut fattats och kunden inte är tillmötesgående så är det beslutet som gäller förklarar respondenten. 4.4 Nordea Respondenten arbetar som kontorschef på ett av Nordeas företagskontor. Det innebär att hon har det övergripande ansvaret över verksamheten där. Hon har cirka 15 års erfarenhet av att jobba på företagssidan inom bank. Kontoret hon är ansvarig över har alla typer av små och medelstora företag med säte i Uppsalaområdet som kunder. Respondenten förklarar att de har en ganska omfattande policy på Nordea. Den gäller för hela Nordea, oavsett var i världen man befinner sig. Vidare förklarar hon att de är ganska hårt styrda genom deras policy. Vid kreditgivning föreskrivs vad man skall titta på och vad man skall ta hänsyn till. Utifrån detta fattar man sedan sitt beslut. Det förekommer också att man gör avsteg från policyn, men då måste det finnas bra motiveringar. Det som respondenten menar är viktigast är personen bakom företaget. De måste kunna lita och tro på företagaren. Annars säger de nej redan från början. Om allt ser okej ut går man vidare till nästa steg vilket är att se vad projektets pengar skall gå till och sedan också titta på återbetalningsförmågan. Det kan vara svårt att göra en bedömning av personen om det är en ny kund. Då kan det vara så att man försöker träffa personen ett par gånger och ta in referenser för att få en bättre uppfattning. Det är också en del av den här bedömningen som utgörs av maggropskänsla. När vi frågade respondenten om maggropskänslan skulle kunna innebära att två kreditbedömare skulle kunna komma fram med olika resultat svarade respondenten att det skulle kunna hända, även om det skulle höra till ovanligheterna. Om det är en person som de tidigare gjort affärer med är det naturligtvis lättare. När det gäller storleken på bolaget som söker krediter säger respondenten att de ställer högre krav på information från större bolag och att de också gör mer omfattande bedömningar på större krediter. Det är uppdelat i fyra olika nivåer och utifrån hur stort engagemanget är kräver de in mer uppgifter. Oavsett storleken på lånet lånar banken aldrig ut pengar utan att ha kollat på företagets räkenskaper. Man använder sig av historiska siffror i form av bokslut och ifall bokslutet är äldre än 6 månader också periodsiffror. Även här är omfattningen av informationen beroende av storleken på krediten. Är det till exempel över en viss summa gör 25