L Ä N S I S U O M E N Y M P Ä R I S T Ö K E S K U S V Ä S T R A F I N L A N D S M I L J Ö C E N T R A L Miljötillståndsenheten PL 262, Koulukatu 19, 65101 VAASA PB 262, Skolhusgatan 19, 65101 VASA 020 490109, Telefax 020 4905251 BESLUT i ärende enligt 28 miljöskyddslagen. Beslutet givet efter anslag. 4.7.2007 Diarienummer LSU 2006 Y 437 ÄRENDE SÖKANDE Miljötillståndsansökan enligt 35 miljöskyddslagen, för verksamhet som gäller pälsdjursfarmning. Siffris Mink Ab Kuckusvägen 20 66810 Kimo VERKSAMHET På pälsdjursfarmen kommer det att hållas 5000 rävavelshonor med valpar. Djurantalet på farmen utökas inte, utan miljötillstånd söks för nuvarande verksamhet. FÖRLÄGGNINGSPLATS Pälsdjursfarmen finns lägenheterna Minkgården RN:r 23:8 och Rävhagen RN:r 23:1 i Kimo by i Oravais kommun. GRUNDER FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Pälsfarmer som är avsedda för minst 50 avelshonor av räv eller 250 avelshonor av mink är miljötillståndspliktiga (MiljöskyddsF 1 1 mom. punkt 11 b). Enligt miljöskyddslagens 28 behövs miljötillstånd, om det i verksamheten sker väsentliga förändringar. TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET Den regionala miljöcentralen är behörig tillståndsmyndighet i ärendet enligt 31 2 momentet i miljöskyddslagen och 6 1 mom. punkt 10 b i miljöskyddsförordningen. Enligt förordningen avgör den regionala miljöcentralen ärenden som gäller pälsdjursfarmer som är avsedda för minst 600 avelshonor av räv eller för minst 2000 avelshonor av mink.
2 ÄRENDETS ANHÄNGIGGÖRANDE Miljötillståndsansökan har blivit anhängig 19.04.2006 då sökanden inlämnat miljötillstånds ansökan till Västra Finlands miljöcentral. TILLSTÅND SOM BEVILJATS FÖR VERKSAMHETEN OCH OMRÅDETS PLANLÄGGNING På lägenheten har Oravais, Vörå och Maxmo hälsovårdscentral k.f.:s övervakningssektion beviljat tillstånd 31.8.1987, i enlighet med hälsovårdslagen. Området finns på oplanerat glesbygdsområde. FÖRLÄGGNINGSPLATSEN OCH DESS MILJÖ Omgivningen kring pälsdjursfarmen är skogsmark och åkermark. De sex närmaste grannarnas bostadsfastigheter befinner sig på cirka 300 400 m:s avstånd. På närmaste lägenhet finns det två befintliga pälsfarmer. På lägenheterna eller i dess omedelbara närhet finns inga viktiga grundvattenområden. UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN I Siffris Mink Ab:s pälsdjursfarm utövas uppfödning av pälsdjur. På lägenheten finns för närvarande 79 st skugghus med plats för 5000 avelshonor av räv med valpar. Skugghusens totala längd för rävar är 7680 meter. Farmområdets areal är ca 8 ha. Farmområdet är dränerat genom täckdikning. Farmområdet är omkretsdikat. Avrinningsvatten och dräneringsvatten från farmområdet kommer att behandlas kemikaliskt i en anläggning på farmområdet. Den kemikaliska anläggningen består av en utjämningsbassäng vars volym är 600 m 3, en kemikalieenhet för tillförsel av kemikalier, en flockningsbassäng vars storlek är 150 m 2 samt en kontrollbrunn. Skugghusens takutskjut är 30 cm. Skugghusens underlag är upphöjt 30 cm jämfört med omkringliggande mark. Under burarna används halm och torv som strö. Gödsel borttages 1ggr /år. Strö sprides under burarna 2 ggr/år. Pälsdjursfarmen har åretruntbevattning. Självdöda djur ca 2,5 t /år föres till Findest Protein i Kaustby. Rävkroppar från pälsningen 400 t/år samt pälsningsfett 75 t/år levereras till foderleverantören. Pälsningsspån ca 90 m 3 /år trä avfall ca 10 m 3 /år levereras åt lokala entreprenörer för förbränning. Metallskrot (ca 5 t/år), plastavfall (ca 3 ton/år), lysrör, batterier (0,1 ton/år) och spillolja ( 300 l/år) föres till ekopunkt eller uppsamlingsring. Utomstående trafik på farmen består huvudsakligen av foderbilar i medeltal 1 gång/dygn. Den interna trafiken på farmen är normal bil och arbetsmaskinstrafik i anslutning till farmens skötsel. Behandling av gödsel På farmområdet finns det en gödselplatta vars storlek är 1000 m 2. Gödselplattan kommer att användas som omlastningsplats för gödsel. Gödseln kommer att föras för behandling till andelslaget Oravais Kompost. Sökande har ett skriftligt avtal med Oravais Kompost på 3000 enheter, samt spridningsavtal på 100 ha åker. Tvättvatten från foderutdelningsutrustningen leds till slutna behållare. BEHANDLING AV ÄRENDET
3 Kungörelse av tillståndsansökan Inspektion Utlåtande Ansökan har kungjorts på Oravais kommun och på Västra Finlands miljöcentrals officiella anslagstavlor under tiden 28.9.2006 27.10.2006. Handlingarna har funnits till påseende under kungörelsetiden på kommungården i Oravais. Sakägare som ärendet speciellt berör har informerats skilt per brev. Ansökan har kompletterats 8.5.2007 med ett skriftligt gödselavtal med Oravais Kompost på 3000 enheter samt två skriftliga spridningsavtal på totalt 100 ha åker. Sökandens lägenhet besöktes 18.1.2007 med anledning av den anhängiggjorda ansökan. Miljöcentralen har med anledning av miljötillståndsansökan begärt utlåtande av kommunstyrelsen i Oravais kommun samt miljönämnden i Oravais kommun. I miljönämndens utlåtande 17.10.2006 framkommer det följande: Av de framlagda handlingarna har inte kunnat konstateras något som skulle föranleda anmärkningar. Anmärkningar och påminnelser Med anledning av ansökan har inga anmärkning inlämnats till miljöcentralen. MILJÖCENTRALENS AVGÖRANDE. Västra Finlands miljöcentral har granskat miljötillståndsansökan och tagit i beaktande givet utlåtande enligt vad som framgår från tillståndsbestämmelser och motivering till beslutet. Västra Finlands miljöcentral beviljar Siffris Mink Ab miljötillstånd för verksamhet gällande pälsdjursfarm för uppfödning av pälsdjur i enlighet med 28 miljöskyddslagen för högst 5000 avelshonor av räv eller totalt 40000 rävar, omfattande högst 79 skugghus vars sammanlagda längd kan uppgå till 7680 m, förutsatt att följande tillståndsbestämmelser följs. Pälsdjursfarmen är belägen i Kimo by i Oravais kommun på lägenheterna Minkgården RN:r 23:8 och Rävhagen RN:r 23:1. Förläggningsplatsen framgår av situationsplanen i skala 1: 1000 och av kartan som medföljer beslutet. Tillstånd beviljas tillsvidare. Om verksamhetsidkaren önskar ändra djurart från räv till mink skall verksamhetsidkaren i god tid eller senast två månader före den planerade förändringen skriftligen meddela om detta till övervakningsmyndigheten som bedömer huruvida förändringen innebär en väsentlig förändring av verksamheten. Tillståndsbestämmelser 1. Skugghusens konstruktion och behandling av avrinnings och tvättvatten Skugghusens takutskjut bör vara minst 30 cm från burarnas ytterkant. Alternativt förses skugghusen med takrännor.
4 Under de befintliga skugghusen bör gödselunderlaget under burarna vara 30 cm högre än omkringliggande mark. Tvättvatten från foderutdelningsutrustningen lagras i en vattentät brunn. Brunnen skall tömmas vid behov dock minst en gång per år. Brunnens innehåll skall transporteras till reningsverk eller till en anläggning som har miljötillstånd för att ta emot och behandla avfallet. Dricksvattenanordningar bör skötas omsorgsfullt så att dricksvattnet inte bidrar till urlakningen av gödseln. Farmområdet bör vara omkretsdikat för att förhindra att vatten från omgivningen rinner in på farmområdet. Avrinningsvattnet som uppstår på farmområdet skall behandlas innan det avleds utanför farmområdet. Avrinningsvattnet behandlas kemikaliskt enligt situationsplanen ARK 04040601. Reningsverket bör vara färdig att tas i bruk senast 1.6.2008. För att kontrollera reningsverkets reningseffekt på avrinningsvattnet bör avrinningsvattnet kontrolleras genom vattenprovtagning. Vattenprover tages minst två gånger per år (vår och höst) med början från och med 1.9.2008. I vattenproverna bör analyseras följande: fosfor ( total P), kväve ( total N), biologisk syreförbrukning ( BOD 7 ) och vattenföring. Vattenproverna tages före och efter reningsverket. Provtagningen bör utföras av en certifierad person eller person med utbildning inom området. Vattenproverna bör analyseras av ett ackrediterat laboratorium. Analysresultaten bör sändas för kännedom till Västra Finlands miljöcentral årligen före utgången av januari månad. För vatten som passerat reningsverket är målvärdet för fosforns del 2 mg/l. På basen av analysresultaten kan Västra Finlands miljöcentral vid behov ändra provtagningsintervallerna på avrinningsvattnet. 2. Gödselborttagning och hantering av gödsel. Gödseln under burarna bör avlägsnas minst 1 gång per år. Under burarna bör det användas rikligt med strö för att minska utsläpp i luft. Strö bör tillsättas under burarna minst 2 gånger per år. Strö bör spridas efter att gödseln har avlägsnats under burarna och därefter bör ett lager av torv och halm spridas minst 1 gång mellan juli och november, eftersom torv minskar luktolägenheter och effektivt binder urin. Gödsel som uppkommer vid farmningen förs för behandling till anläggning med miljötillstånd. Om det sker ändringar i gödselhanteringen bör det skriftligen anmälas till Västra Finlands miljöcentral. Omlastningsplattan bör vara byggd av vattentätt material och försedd med minst 0,5 meters kanter på tre sidor, alternativt formas omlastningsplattans botten så att ytvatten från plattan kan samlas upp och lagras sakenligt. En gödselmängd motsvarande omlastningsplattans dimensionsvärde kan också levereras för åkerodlingsändamål under förutsättning att det finns skriftliga avtal med mottagande parter gällande mottagning av gödseln samt kartor över mottagarens tillgängliga spridningsareal. På åkermark får årligen högst spridas den mängd gödsel som produceras av 20 avelshonor av räv med valpar (0,5 m 3 /avelshonor/år). Lastning av gödsel till fordon bör göras på tätt underlag.
5 Omlastningsplattan för gödsel bör tömmas grundligt en gång per år. Hantering och lagring av gödsel bör ske så att det inte uppstår förorening eller sanitär olägenhet eller uppkommer annan väsentlig olägenhet för grannarna. Om gödsel kommer ut i omgivningen bör gödseln omedelbart avlägsnas och området städas. Vid behov skall kalk eller annat material som förhindrar uppkomst av flugor spridas. Gödselspridningsutrustningen bör väljas så att man med den uppnår bästa möjliga spridningsnoggrannhet. Gödsel som sprids bör nedmyllas omedelbart dock senast inom ett dygn efter att gödseln spridits ut förutom om gödseln sprids i växande gröda. Spridningstidpunkten bör väljas så att olägenheterna för grannarna är minsta möjliga vid spridningen av gödsel. Gödsel och tvättvatten får inte spridas på frusen eller snötäckt mark och inte heller på vattenmättad mark. Gödsel får inte spridas under tiden mellan den 15 oktober och den 15 april. Om marken är ofrusen och torr så att inget rinner ut i vattendrag eller det inte finns någon risk för alvförtätning, kan gödsel på hösten spridas ut högst till den 15 november och utspridningen på våren påbörjas tidigast den 1 april. När det gäller vallväxtlighet får ytgödsling inte ske efter den 15 september. På åkerområden som gång på gång översvämmas av vårfloden är kvävegödsling förbjuden under tiden mellan den 1 oktober och den 15 april, med undantag för det växtbestånd som anläggs. Gödsling med kvävegödselmedel närmare ett vattendrag än fem meter är förbjuden. Därefter är ytgödsling med kvävegödselmedel förbjuden på en sträcka av fem meter, om åkerns lutning överstiger 2 procent. Vid spridning av gödsel lämnas runt brunn för hushållsvatten ett minst 30 meter brett område, som inte gödslas för att förhindra att näringsämnen kommer ut i vattnet. På klassificerade grundvattenområdens bildningsområde är spridning av stallgödsel förbjuden. Mellan bildningsområdet och grundvattenområdets gräns kan man sprida fastgödsel, om spridningen sker på våren, gödseln nedmyllas omedelbart efter spridningen och gödselns näringsinnehåll motsvarar växternas näringsbehov under ett år. Annan spridning av stallgödsel är tillåten endast i specialfall, om man på grund av markundersökning eller motsvarande utredningar kan påvisa att det inte orsakar fara för grundvatten och miljöcentralen har godkänt den. Vid spridning av gödsel bör man ta i beaktande markkartering av åkern, kväve och fosforinnehållet i gödseln samt växternas näringsbehov. Användning av gödselmedel bör ske enligt förordning 931/2000 om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket. Hantering av gödsel bör ske så att det inte uppstår förorening eller sanitär olägenhet eller uppkommer annan väsentlig olägenhet för grannarna. Gödseltransporten bör ordnas så att den inte medför oskäliga men för övriga väg användare. 3. Behandling av annat avfall än gödsel Pälsdjurskroppar och självdöda djur bör föras till en anläggning med tillstånd för behandling och återvinning av döda djur eller till andra mottagnings eller behandlingsplatser, som har miljötillstånd. För lagring av självdöda djur bör det finnas ändamålsenliga kylförvaringsutrymmen på farmen. Fetthaltigt spån och fett som uppkommer vid pälsningen föres till anläggning med miljötillstånd. Efter pälsningen bör kropparna lagras på tätt underlag så, att de snabbt fryser. Kropparna bör täckas över vid slutet av varje arbetsdag. Under vinterns varma period bör kropparna köras bort minst en gång i veckan, under köldperioden en gång varannan vecka. Alla kroppar bör köras bort före utgången av februari. Efter pälsningsperioden städas och kalkas uppsamlingsplatsen. Problemavfall (t.ex. spillolja, lysrör och ackumulatorer) bör föras till en mottagningspunkt för problemavfall. Avfall som uppkommer bör lagras ändamålsenligt så att avfallet inte ger upphov till
6 nedskräpning eller förorening av yt eller grundvatten eller förorening av mark och inte heller orsakar andra olägenheter. Avfallshanteringen skall ske enligt Oravais kommuns godkända avfallshanteringsbestämmelser. 4.Övriga bestämmelser Verksamhetsidkaren bör hålla dagbok över anläggningens verksamhet. Ur dagboken bör framgå följande: 1. Uppgifter om djurmängder 2. Uppgifter om vart gödsel har förts samt hur stora mängder. 3. Uppgifter om nya eller förändrade avtal om gödselmottagning 4. Analysresultaten på vattenprovtagningen 5. Uppgifter om döda djur och behandling av dessa 6. Uppgifter om avfallsmängder Ett sammandrag av punkterna 1 4 sändes till kännedom till Västra Finlands miljöcentral årligen före utgången av januari månad. Punkterna 5 och 6 uppvisas vid behov för övervakningsmyndigheten. Tillståndshavaren skall tillräckligt väl känna till den för branschen bästa tillgängliga tekniken och vara beredd på att taga ibruk den. 5. Ändring av tillstånd Vid utvidgning av verksamheten, ändring av verksamheten eller nedläggning av verksamheten bör en anmälan göras till Västra Finlands miljöcentral. Om tillståndshavaren ändras skall den nya tillståndshavaren skriftligen anmäla till Västra Finlands miljöcentral att så skett. MOTIVERING TILL BESLUTET Förutsättningar för beviljande av tillstånd Verksamheten med uppfödning av pälsdjur på lägenheterna Minkgården RN:r 23:8 och Rävhagen RN:r 23:1 i Kimo by i Oravais kommun, kan utövas utan att pälsdjursfarmen eller dess verksamhet medför sanitära olägenheter eller förorening av yt och grundvatten eller förorening av mark eller andra varaktiga, oskäliga besvär, under förutsättning att de tillståndsbestämmelser som getts i miljötillståndet iakttas. Platsen för pälsdjursfarmen är belägen inom jord och skogsbruksdominerad glesbygd, där utövande av pälsdjursfarmningen kan anses vara en sedvanlig verksamhet. Därför kan verksamheten på farmområdet inte med avseende på avstånd eller områdets tidigare användning förorsaka sådana olägenheter eller oskäligt besvär för omgivningen såsom avses i lagen. Miljöcentralen har satt krav på att allt avrinningsvatten från farmområdet leds till reningsverket på farmområdet. För att förhindra att vatten från omgivningen kommer in på farmområdet har man krävt att farmområdet är omkretsdikats. För lagring av tvättvatten från fodeutdelningsutrustningen har krav satts på att tvättvatten leds till slutna brunnar. Miljöcentralen har i tillståndet satt krav på borttagning av gödsel och användning av strö för att förhindra förorening av vatten och för att det uppstår oskäliga besvär för omgivningen. Motivering till tillståndsbestämmelserna
7 Västra Finlands miljöcentral anser det nödvändigt att ställa tillståndsvillkor för att kraven för beviljande av tillstånd skall uppfyllas. 1. Skugghusens konstruktion och torrläggning av farmområdet. Kravet på förhöjning av skugghusens underlag och tillräckligt långa takutskjut har ställts för att förhindra att regn och smältvatten kommer i kontakt med gödseln, vilket minskar urlakning av närsalter från gödseln. Tvättvatten får inte ledas obehandlat till dike eller annan fåra utan bör behandlas på ett godkänt sätt såsom att leda tvättvattnet till en vattentät brunn. Kravet på kontroll av det kemikaliska reningsverkets reningsförmåga har getts för att ge myndigheterna den information som behövs i syfte att övervaka reningsverkets funktion och att förhindra förorening av yt och grundvatten eller olägenheter som orsakas av förorening. 2.Gödselborttagning och hantering av gödsel För lagring av gödsel och urin från pälsdjursfarm bör det finnas till förfogande lagringvolym som motsvarar 12 månaders lagring. Kraven på lagringstid samt kraven på lagringsvolym har getts för att förhindra förorening av mark samt yt och grundvatten, olägenheter för hälsa och för att främja allmän trivsel i miljön. Kravet på gödselborttagning och användning av strö har getts för att förhindra att det uppstår olägenheter för hälsa och främja allmän trivsel i miljön samt minska näringsbelastningen på yt och grundvatten. Kravet på att strö skall tillsättas minst 1 gång under tiden juli november har getts för att minska luftutsläpp under den tid då gödselproduktionen är som störst på farmområdet. Av kväve belastningen uppkommer ¾ under tiden juli november. (Helin 1982). Enligt miljötillståndsansökan levereras 1500 m 3 gödsel från verksamheten till andelslaget Oravais kompost och ca 1000 m 3 gödsel sprides på avtalsåkrar. Miljöcentralen har ansett att det är nödvändigt att dagbok förs över gödselhanteringen för att övervakningsmyndigheten skall kunna övervaka och vid behov styra gödselhanteringen på lägenheten. Behovet av spridningsareal grundar sig på kravet på högst 20 kg löslig fosfor per ha åker och år, på det genomsnittliga fosforinnehållet i gödsel och på åkerodlingsväxternas genomsnittliga behov av fosforgödsel per hektar. Gödseln bör spridas på ofrusen, snöfri mark för att förhindra urlakning av näringsämnen till vattendrag. För att minska olägenheterna vid spridning av gödsel bör gödseln nedmyllas omedelbart dock senast inom ett dygn efter att gödseln spridits ut. För att trygga grundvattnets kvalitet får gödsel inte spridas närmare än 30 m ifrån brunn för hushållsvatten eller på något grundvattenområdes bildningsområde. 3. Behandling av annat avfall än gödsel Tillståndsbestämmelsen har getts för att förhindra att det förorsakas förorening av yt och grundvatten samt sanitära olägenheter vid hanteringen av pälsdjurskroppar och självdöda djur. Förbud mot nedgrävning av självdöda djur och förbrännings av fett och fetthaltiga spån grundar sig på Europaparlamentets och rådets förordning EG 1774/2002, om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel. 4. Övriga bestämmelser
8 Tillståndshavaren bör ha tillräckligt med kunskaper om möjligheten att minska utsläppens skadliga inverkan och därtill följa med utvecklingen av den för branschen bästa tillgängliga tekniken. Om man utan oskäliga kostnader kan minska utsläppen med anledning av att den för branschen bästa tekniken har utvecklats, kan tillståndsbeslutet ändras. BESLUTETS GILTIGHETSTID Detta beslut är i kraft tillsvidare. Om verksamheten i pälsdjursfarmen väsentligt förändras, bör för pälsdjursfarmen sökas nytt miljötillstånd. Detta beslut är i kraft tills beslut över ny tillståndsansökan har vunnit laga kraft. JUSTERING AV TILLSTÅNDSBESTÄMMELSERNA Verksamhetsutövaren bör före 31.12. 2017 till tillståndsmyndigheten inlämna en ny miljötillståndsansökan för justering av tillståndsbestämmelserna med risk för att tillståndet annars förfaller. Till ansökan bör fogas utredning över analysresultat från reningsanläggningen, antalet djur, uppgifter om skugghus samt längd och eventuella planer över andra miljöskyddsåtgärder. IAKTTAGANDE AV FÖRORDNINGAR Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än villkoren i ett tillstånd som redan har beviljats med stöd av denna lag eller avfallslagen, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från tillståndet, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet (MiljöskyddsL 56 ). TILLÄMPADE LAGRUM Miljöskyddslagen ( 86/2000) 2, 4,6 8, 28,31 35 38, 41 43, 45, 52 59, 81, 96 och 105 Miljöskyddsförordningen ( 169/2000) 1, 6, 16 19, 21 22, och 30 Avfallslagen ( 1072/93) 6, 15, 19,51 Avfallsförordningen ( 1390/93) 6 9 Statsrådets beslut om begränsningar av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (931/2000) Lagen om grunder för avgifter till staten ( 150/1992), 8 Miljöministeriets beslut om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer ( 1237/2003) Därtill har tagits i beaktande följande: Förordning om behandling av animaliskt avfall ( 1022/2000) Jord och skogsbruksministeriets byggnadbestämmelser och anvisningar ( JSM BBA C4 10.1.2002) Miljöskyddsanvisningar för pälsdjursfarmer, Arbetsgruppens förslag 31.5.2000. Jord och skogsbruksministeriets beslut nr 16/VLA/1999, Djurskyddskrav vid pälsdjurshållning AVGIFT OCH GRUNDER FÖR AVGIFTEN Avgift 1800
Avgiften grundar sig på 8 lagen om grunder för avgifter till staten (150 / 1992 ) och miljöministeriets beslut om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer 1387/2006). På tillståndsansökningar som blivit anhängiggjorda före ikraftträdande av förordningen uppbärs avgiften enligt den tidigare förordningen (1237/2003). Enligt förordningen är grundavgiften beträffande miljötillstånd för pälsdjursfarm av denna storlek 1800. MEDDELANDE OM BESLUTET BESLUT Siffris Mink Ab Kuckusvägen 20 66810 Kimo BESLUT FÖR KÄNNEDOM Kommunstyrelsen i Oravais kommun Miljönämnden i Oravais kommun Finlands miljöcentral MEDDELANDE OM BESLUT Järnström Peter, Kuckusvägen 20, 66810 Kimo Sillanpää Lasse, Ruukinkatu 75, 66810 Kimo Siffrèn Ole Tor Göran, Kimovägen 701,66810 Kimo Hägglund Bror Mattias, 66810 Kimo Hägglund Roy, Mästargränden 4, 66810 Kimo Hermans Knut Matts Henrik, Bruksgatan 144, 66810 Kimo Westerholm Martin Sven Erik, Ytterjeppovägen 846, 66900 Nykarleby Salmela Tom Lars Ole, Bruksgatan 70, 66810 Kimo Vesterholm Judith Maria, Bruksgatan 78, 66810 Kimo Holmlund Agnes Elisabet, Bruksgatan 92, 66810 Kimo Holmlund Stig Reinhold o. Hilkka Tuulikki, Bruksgatan 94, 66810 Kimo Salimäki Heikki Heino Vilho, Bruksgatan 135, 66810 Kimo Wörgren Håkan Birger o. Lilly Synnöve Birgitta, Bruksgatan 139, 66810 Kimo Wörgren Paula, Ruukinkatu 139, 66810 Kimo Hermans Jan Erik o. Karola Yvonne, Bruksgatan 149, 66810 Kimo Järnström Dan Håkan, Bruksgatan 28, 66810 Kimo Lillbacka Gösta Olof o. Gunda Viola, Gullastået 24 a, 66810 Kimo Kyrönperä Raimo, Ruukinkatu 138, 66810 Kimo Härmä Food Oy, Meijeritie 12, 62310 Voltti Salmela Jonas o. Gundborg, Bruksgatan 72, 66810 Kimo Salmela Dan Jonas Mikael, Bruksgatan 67, 66810 Kimo Salmela Joel Frans Mathias, Seltisbackavägen 24, Karleby Kullas Ulf, Siffrisvägen 46 A, 66810 Kimo Sågen Oravais hembygdsförening, 66810 Kimo Holme Holger Anders, Kyyrlägränden 5, 20900 Åbo Uppgift om beslutet offentliggörs på Västra Finlands miljöcentrals och Oravais kommuns officiella anslagstavlor. SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Enligt besvärsanvisningen bör besvärsskriften tillställas Västra Finlands miljöcentral inom besvärstiden.besvär över avgiften som uppbärs för behandling av ärendet anförs i samma ordning som huvudärendet. 9
Rätt att anföra besvär har den som ansökt om tillstånd och de vilkas rätt eller fördel ärendet kan tänkas beröra, registrerad förening eller stiftelse vars syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivsel i boendemiljön och inom vars verksamhetsområde miljökonsekvenserna uppträder, samt kommunstyrelsen i den kommun där verksamheten är placerad och andra kommuner vars område verksamheten påverkar samt de myndigheter som skall bevaka det allmännas intresse i ärendet ( MiljöskyddsL 96,MiljöskyddsL 97 ). Besvärsanvisning medföljer som bilaga. 10 Överinspektör Mikaela Rudnäs Byggmästare Martin Stenbacka BILAGOR Besvärsanvisning Karta Situationsplan