Plutos verksamhetsplan

Relevanta dokument
Plutos verksamhetsplan

Verksamhetsplanering HT-VT

Stjärnans verksamhetsplanering. Ht17/vt18.

SOLENS VERKSAMHETSPLANERING Ht-17 Vt -18

MÅNEN Verksamhetsplan

Stjärnans verksamhetsplanering. Ht18/vt19.

SOLENS VERKSAMHETSPLANERING Ht-16 Vt -17

Verksamhetsplanering HT-VT

MÅNEN Verksamhetsplan

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Profil. Naturvetenskap och teknik

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Arbetsplan Älvbackens förskola

2.1 Normer och värden

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

Förskolan Karlavagnen. Kvalitetsredovisning läsåret 2017/2018

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Verksamhetsplan

Barn med behov av särskilt stöd... 16

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Förskolan Karlavagnen. Kvalitetsredovisning läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Ängen,

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Kvalitetsredovisning

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Verksamhetsplan 2017

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Arbetsplan Violen Ht 2013

Lokal Arbetsplan för Östangården

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan läsåret

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Kvalitetsredovisning

Lokal Arbetsplan för Sörgården

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Arbetsplan Dingle förskola

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

KVALITETSARBETET VT 2017& HT 2017

Kvalitetsredovisning

Handlingsplan för 2012/2013

Arbetsbeskrivning för

Förskolan Sjöstjärnan

Förskolan Karlavagnen. Kvalitetsredovisning läsåret 2016/2017

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Pedagogisk planering Älvbackens förskola

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Arbetsplan Tellus 2015/2016

Vår verksamhet under läsåret

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Verksamhetsplan. Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola. Ett livslångt lärande En rättighet

Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Transkript:

Plutos verksamhetsplan 2017-2018

Barngruppen Oliwer -12 Olivia -12 Tage -12 Nova -13 Klas -13 Isabela -13 Gustav -13 Bror -13 Cornelia -14 Isac -14 Adrian -14 Vilma -14 Lea -14 Klara -15 Matteo -15 Melvin -15 Filippa -15 Personal Annica Holmlund Barnskötare 100 % Agneta Ögren Stjernström Förskollärare 100 % Krister Mörtsell Förskollärare 100 % Linda Lundqvist Trygghetsanställning 100 %

Normer och värden Karlavagnens mål: Att alla barn skall vara trygga och trivas hos oss. Att det råder ett gott klimat i förskolan och att mobbning, diskriminering eller annan kränkande behandling inte skall förekomma. Att alla barn erbjuds och uppmuntras möjligheten att nyttja samma aktiviteter, material och samma omsorg i verksamheten. Att alla barn skall bredda sina val av aktiviteter. Att vuxna skall öka användningen av böcker och sånger som motverkar stereotypa könsroller. Att alla skall vara rädda om och ta ansvar för det material som finns samt vår inom och utomhusmiljö. Detta försöker vi uppnå genom att: - Att en vuxen möter barnen och hälsar på dem i hallen. Alla vuxna i arbetslaget skall försöka ha kontakt med alla barn under dagen. - Barnen har fasta platser vid lunchen. - Vi tänker utifrån ett jämställdhetsperspektiv när vi utformar miljön. Tillsammans med barnen diskuterar vi även vilka regler vi kan ha för att alla skall trivas. - Vi arbetar förebyggande mot mobbning och kränkande behandling, t.ex. genom att prata med och visa barnen om hur man är en bra kompis. - När någon situation uppstår, t.ex. när någon kränker någon annan, så försöker vi lösa vad som har hänt och hantera det på en gång. - Vi delar in barnen i tre olika grupper vid samlingen. Vi har samling 4 dagar i veckan. (5-åringarna är med två gånger på avdelningen, de andra två dagarna har dom samling på 5-årsgruppen.) Vi väljer även sånger och ramsor utifrån ett könsperspektiv. Det kan t.ex. handla om att sjunga hon istället för han ibland, eller se till att ha sånger som handlar både om pojkar och flickor. - När vi lånar böcker försöker vi komplettera med böcker som inte befäster de traditionella könsrollerna. - För att bättre kunna erbjuda barnen olika lekmaterial samt försöka uppmuntra barnen att leka med andra barn än de som de brukar leka med, så planerar vi olika aktiviteter där vi vuxna har bestämt grupperna. Vi har tänkt att vi skall testa att använda en aktivitetstavla, där barnen vid två

tillfällen i veckan får välja en aktivitet. Detta för att barnen skall bredda sina val av aktiviteter, men även få göra saker tillsammans med andra än de dom leker med oftast, vi tror också att det är ett sätt för barnen att få träna att tänka och uttrycka vad dom vill. - Vi observerar och dokumenterar kontinuerligt. - Vi städar/sorterar tillsammans innan vi går ut och innan vi går hem. När nytt material har köpts in går vi igenom tillsammans med barnen hur materialet skall användas. För att underlätta städningen märker vi upp vart olika material skall vara. Vi går igenom med barnen vart sakerna skall stå och även varför det är viktigt att vi städar tillsammans. Utveckling och lärande Karlavagnens mål: Att skapa en arbetsmiljö som utvecklar och stimulerar barnens lek, samspel och lärande. Att se och uppskatta varje barn. Att barnen successivt ställs inför nya utmaningar för att öka sin förståelse och kunskap om sig själva och omvärlden genom att pröva, utforska och experimentera. Detta försöker vi uppnå genom att: - Vi försöker att möta varje barn på deras egen nivå och erbjuda utmaningar som barnet kan klara av. - Vi försöker skapa en trivsam miljö tillsammans med barnen, miljön skall vara utformad så att det finns utmaningar för barn i olika åldrar - Vi arbetar regelbundet med dokumentation och pedagogisk dokumentation för att synliggöra och följa barnens utveckling och lärande. Ett syfte med pedagogisk dokumentation är att barnet ska bli medveten om sitt eget lärande som i sin tur utvecklar barnets självkänsla och självförtroende. Det är också ett redskap för oss pedagoger där vi kan se var i läroprocessen barnet befinner sig. - Vi försöker utmana barnen och uppmuntrar dem att pröva egna lösningar på olika problem och situationer i vardagen. - Vi arbetar också aktivt med att förändra miljön, både inomhus och utomhus. Vi försöker också anpassa miljön till barnens olika behov.

- I vardagssituationer finns massor av möjligheter för barnen att utvecklas. Allt eftersom får barnen ta mer och mer eget ansvar och växer med uppgiften, detta för att stärka barnens självkänsla och självförtroende. - För att underlätta för barnen vid påklädning använder vi en påklädningstavla. Att ta tillvara tillfällen att i samspel med barnen stimulera språk och begreppsbildning. Att barnen ges rikliga tillfällen att leka och ha roligt med språk, att öva och hitta rim och ramsor, lära ordlekar mm. Att barnen ges rikliga tillfällen att uttrycka sig i ord, att beskriva, benämna, berätta, och att lyssna och använda språket när de löser problem. Att erbjuda barnen möjlighet att använda bilder, texter och olika medier. - Vi försöker ta tillvara tillfällen i vardagen där det finns möjlighet att utveckla språk och begrepp. Genom att erbjuda barnen varierade upplevelser så får de höra och använda olika begrepp. Vi försöker även ta tillvara på tillfällen att uppmärksamma barnen på att det finns andra språk. Vi kan sjunga eller göra ramsor eller räkna på andra språk, om vi har barn med andra modersmål försöker vi också nyttja det som en resurs. - När vi har samling så sjunger vi, läser ramsor mm, barnen får också träna på att prata och berätta inför andra, och även träna på att vänta på sin tur. Vi har samling i delade grupper minst tre gånger i veckan. - Vid minst två tillfällen varje vecka har vi lässtund i delade grupper där barnen får lyssna på böcker, flanosagor eller en muntligt berättad saga. Grupperna är indelade utifrån ålder och mognad, men t.ex. om vi har sagopåsar kan vi slå ihop grupper, men när man läser böcker är det bättre med små grupper. - Vi låter barnen diskutera med varandra innan vi löser problem, kan barnen lösa problemen själva så växer dom med det. Vår uppgift är att ge lagom svåra utmaningar och vägleda genom dessa. - Vi håller på att göra i ordning bilder till vår flanotavla, där tanken är att barnen själva skall kunna berätta egna sagor och berättelser. -

Att ta tillvara tillfällen att i samspel med barnen upptäcka och utforska matematiska begrepp och samband, t.ex. sortera, klassificera, likheter, olikheter, rumsuppfattning, ordningstal, mönster, former och problemlösning. Att barnen ges rikliga tillfällen att leka och ha roligt med matematik, att uppmuntras att mäta, väga och jämföra. - Vi tränar rumsuppfattning och lägesord. - Vi försöker uppmärksamma barnen på naturliga situationer där man använder matematik eller problemlösning. Matematik i förskolan skall utgå från barnens verklighet! - Vi har även olika lekmaterial som skall stimulera matematiskt tänkande, färg, form, par, vikt, logiskt tänkande osv. - Använda matteryggsäcken. - Vi försöker även väva ihop musik med matematik. (t.ex. tempo, stor, liten) Att ge barnen rikliga tillfällen till att uppleva, utforska och undersöka djur och växtlivet. Att barnen kontinuerligt uppmuntras att iaktta, utforska och ställa frågor om naturvetenskapliga processer och fenomen som luft, kraft, balans, doft, smak och vatten i dess olika former. Att ta tillvara tillfällen att i samspel med barnen, synliggöra och utforska teknik i vardagen. T.ex. verktyg, redskap, cyklar, tända och släcka lampa, kamera, dator och overhead. - Vi är ute minst en gång varje dag, oftast är vi ute på gården, men vi besöker även olika lekparker, går på promenader och ibland går vi till skogen. Vi tittar på fåglar och småkryp och växter som finns i vår närhet. - Vi har planerade aktiviteter utomhus. - Vi kommer att fortsätta med experiment. Experiment kan t.ex. handla om lukt, smak, luft, vatten och andra naturvetenskapliga processer som finns i barnens vardag. - Vi pratar om årstiderna och vilka förändringar som sker. - Vi fortsätter att följa vårt träd och se hur det förändras med årstidsväxlingarna. - Vi gör barnen uppmärksamma på den teknik som finns runt oss i vardagen, barnen får fundera, reflektera och undersöka hur olika saker fungerar.

- Vi låter barnen använda kameran för att dokumentera och de äldre barnen kan även få vara med och hjälpa till när vi skriver ut bilder från datorn, eller flyttar över bilder till USB-minne. - Vi använder även vår ipad kontinuerligt, barnen får pröva att ta kort och även använda en del olika appar. Att ge barnen tillfällen till aktiviteter som främjar deras motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning. Att barnen kontinuerligt uppmärksammas på att det finns andra kulturer. Att barnen kontinuerligt uppmärksammas på vår egen kultur. Att erbjuda barn aktiviteter i skapande och konstruktion med hjälp av olika tekniker, material och redskap. - Vi gör olika aktiviteter, både ute och inne, som stimulerar barnens motoriska utveckling. Vi har rörelselek, klättrar i klätterställningarna i lekparkerna, promenerar och springer i skogen, cyklar på gården. - Vi tränar finmotorik t.ex. vid matsituationer och när barnen ritar, klipper, pysslar, bygger och konstruerar. - Vi har ett flertal olika material där barnen under leksamma former får utveckla sina förmågor i att skapa och konstruera. Barnen tränar även på hållfasthet, balans, jämvikt, samarbete och motorik. Några exempel på sådana material är Lego, Jovo, Duplo, Kapla, Klossar, pärlor. Vårt mål är att alla barn skall prova på flera av dessa material. - Vi brukar prata om andra länder, titta på deras flaggor och vi kan t.ex. räkna på något annat språk. Oftast blir det i samband med att någon har besökt ett annat land. Vi tänker även försöka uppmärksamma andra kulturer lite mer runt våra egna högtider, t.ex. genom att prata om hur barnen tror att man firar jul i andra länder. - Vi erbjuder musik från olika länder och av olika sorter. Vi sjunger även sånger på andra språk. - Vi uppmärksammar barnen på vår egen kultur, vilka traditioner vi har, mat, klimat, språk, lekar, sånger, musik osv.

Barns inflytande Karlavagnens mål: Att alla barn uppmuntras till delaktighet och inflytande. Att alla barn uppmuntras att uttrycka sina tankar och åsikter Detta försöker vi uppnå genom att: - Barnen får vara med och planera och utvärdera aktiviteter. - Vi har Veckans Plutobarn. Veckans Plutobarn får vara extra mycket i centrum, man får ta med en bok och en leksak, man har sina bilder på skärmen i hallen, hjälper till med att hämta matvagnen, får göra en intervju som sedan sparas i barnens pärm och man får även vara med och planera en aktivitet under sin vecka som Plutobarn. - Vi försöker att, tillsammans med barnen, förändra och anpassa rummen efter de behov som barnen har. Vi delar också in barnen i mindre grupper, dels för att varje barn skall få mer tid, men ibland också efter intresse, ålder eller kön. Det är lättare att både bli sedd och hörd i en mindre grupp. - Vi försöker låta alla komma till tals och uppmärksamma barnen på att man ibland kan ha olika åsikter och tankar.

Tema Vi har bestämt att vi skall jobba med tema runt rörelse. Vi har observerat barnen och sett att rörelse i olika varianter är en stor del av barnens vardag. Vi tänker också att man kan koppla detta till naturvetenskap eftersom man kan även se på annat än vår egen rörelse, saker som snurrar, rullar, faller osv, fysik i barnens vardag helt enkelt. Förskola hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Varje termin har vi också föräldrafika, då får föräldrarna komma hit och fika tillsammans med sina barn och även träffa andra föräldrar. - God introduktion, inskolning - Föräldrars delaktighet, föräldraråd, föräldramöten - Utvecklingssamtal - Utvärdering av verksamheten - Familjefika

Ansvarsbarn Vi har delat upp barnen i vad vi kallar ansvarsbarn. Detta innebär att personalen har delat upp barngruppen så att de har huvudansvaret för ett visst antal barn. Genom observationer kan vi följa barnens utveckling och använda detta som underlag vid utvecklingssamtal med föräldrarna. Inför utvecklingssamtalet har föräldrarna möjlighet att välja vem de vill prata med. Vi i personalen går tillsammans igenom vad vi skall ta upp på samtalen så att alla skall kunna lämna samma uppgifter och information. Krister ansvarar för Oliwer och Adrian Matteo Vilma Isabela Annica ansvarar för Olivia och Melvin Bror Isac Gustav och Filippa Agneta ansvarar för Tage Klas och Klara Cornelia Nova och Lea