Inventering av vegetationsklädda bottnar i Björköområdet

SVEAB R-071005 Inventering av vegetationsklädda bottnar i Björköområdet Peter Plantman, Sveriges Vattenekologer AB

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 UNDERSÖKNINGSOMRÅDET... 5 UNDERSÖKNINGENS UTFÖRANDE... 3 Inventeringsmetodik... 7 Behandling av data... 8 Lokalernas ekologiska status... 8 RESULTAT... 9 SAMMANSTÄLLDA DATA OCH DISKUSSION...... 23 Dykprotokoll... 23 Bedömning av områdets miljötillstånd och ekologiska värde...23 Vegetationskartor...26 Artsammansättning och skyddsvärda arter...26 SLUTSATSER...3 REFERENSLITTERATUR...32 APPENDIX 1: Transekter, datum och GPS-punkter enligt RT90...33 APPENDIX 2: Lista över identifierade växtarter...34 APPENDIX 3: Bedömningsgrunder för ekologisk status...35 APPENDIX 4: Extra undersökning vid Verkobben - Aspkobben...36 APPENDIX 5: Skattnnigar av vegetation och GIS-modellering.....37 APPENDIX 6: Dykprotokoll...38 Sida 2 av 60 sidor

Sammanfattning I norra Mysingen, i området utanför Björkö ligger en djuphåla, vilken bedöms som lämplig lokal att tippa muddermassor som kommer att avlägsnas från Norvikudden i Nynäshamn i samband med anläggandet av en ny hamn. Syftet med denna studie var att inventera undervattensvegetationen i området kring Björkö med avseende på ekologiska värden samt eventuell förekomst av sällsynta och skyddsvärda arter. Resultaten skall ligga till grund för bedömning av eventuella miljökonsekvenser vid eventuell tillförsel av muddermassor i området, samt vara ett underlag för ett eventuellt kontrollprogram om så sker. Området undersöktes under perioden 23-28 juli samt 11-12 augusti 2007 med hjälp av totalt 23 transekter vilka lades från strandlinjen ned till ett djup då vegetation saknades. Transekterna utgick i första hand från områdets vikar. Dessa innehåller vanligtvis sandbottnar och grunda mjuka bottnar, vilket är en förutsättning för flertalet ekologiskt intressanta arter, såsom bandtång (även kallat ålgräs) och olika kransalger. Vattenvegetationens förekomst, djuputbredning och sammansättning karterades med hjälp av dykare. Även bottentyp och förekomst och utbredning av den ekologiskt betydelsefulla blåmusslan kartlades. Blåmusslan finns framför allt på hårda bottnar med sten, grus och ibland sand, där de fäster sig med sina trådar. Datamaterialet som insamlats under dykinventeringarna har även legat till grund för en modell över olika växtsamhällens utbredning, utförd med hjälp av geografiskt informationssystem, GIS. Dessa resultat presenteras i form av utbredningskartor. Området bedöms som typiskt för ett mellanskärgårdsområde i norra delarna av egentliga Östersjön. I området finns ett antal vikar som bitvis är skyddade från vågpåverkan. Området uppvisar en vegetation som väl överrensstämmer med den förväntade. I flera lokaler påträffades kärlväxter på grunda bottnar, vilka har betydelse som lek- och uppväxtområden för fisk i skärgården. Bandtång (ålgräs) uppfattas allmänt som en ekologiskt betydelsefull kärlväxt i Östersjön. Denna art påträffades på något fler lokaler än väntat. Utbredningen av bandtång på varje lokal var dock inte särskilt vidsträckt, jämfört med vissa områden i ytterskärgården. Området bedöms som artrikt, totalt 35 växtarter/taxa påträffades. Inga rödlistade arter påträffades under arbetets gång med undantag av ett fynd av kransalgen tuvsträfse vilken klassas som Sårbar (VU). Detta fynd är dock en osäker bestämning och tuvsträfse är mycket lik den betydligt vanligare skörsträfse. Växtsammansättningen visar på att området i huvudsak är obetydligt påverkat. I området fanns dock rikligt med fintrådiga alger och syrefria bottnar. Detta vittnar om att området trots allt utsätts för en viss övergödning, vilket inte är något ovanligt idag utan gäller för stora delar av Östersjön. Sida 3 av 60 sidor

Inledning Denna studie syftar till att fungera som en del av beslutsunderlag för bedömning av lämpligheten att tippa muddermassor i djuphålan sydost om Björkö. Studien består av en inventering av de vegetationsklädda grunda bottnarna i området. Särskild fokus har lagts på förekomst av särskilt ekologiskt intressanta områden och skyddsvärda arter. Grunda vegetationsklädda bottnar anses vara viktiga livsmiljöer i kustområdet. De fungerar som viktiga lek- och uppväxtområden för fisk, samt har hög produktion och biologisk mångfald. Ett antal strukturellt intressanta arter är av särskilt intresse vid denna typ av inventeringar. Dessa arter är genom sitt utseende och växtsätt viktiga för övriga växter och djur. En sådan art är blåstång som lever på fast bottensubstrat, det vill säga sten och häll. På grunda mjukbottnar, t ex i vikar är rotade kärlväxter och kransalger särskilt viktiga. Särskilt bandtång, även kallad ålgräs, framhålls som en ekologiskt viktig art. Bandtång har starkt gått tillbaka i utbredning under senare decennier, troligtvis som ett resultat av mänsklig aktivitet, såsom övergödning. De undersökta lokalerna har valts ut för att specifikt undersöka de artrika grunda sand- och mjukbottnar som finns i området. Undersökningen har utförts av Sveriges Vattenekologer AB på uppdrag av SWECO VIAK AB och Stockholms Hamnar AB. Undersökningen utfördes i fält genom dykning. Inventeringen är utförd av Peter Plantman och Jonny Skarp, vegetationskartor i GIS är utförda av Ronny Fredriksson och rapporten skriven av Peter Plantman. Inventering i skvalpzonen, där grönslick och tarmtång tillhör de vanligaste arterna. Sida 4 av 60 sidor

Undersökningsområdet Undersökningsområdet ligger i norra delen av Mysingen, en stor fjärd med relativt god vattenomsättning. Området klassas som mellanskärgård och är relativt exponerat för vind och vågor, framförallt områden som vetter söderut. Området som inventerats framgår av figur 1-7. Lokalerna sträcker sig från nordvästra delen av Mysingen, vid Fjäderholmarna, Stenskär, Segholmen, Björkö samt området vid Vintingen på Varnö, sydvästra Ornö. Valet av lokaler för undersökningen har gjorts för att representera området i stort. Flera av transekterna har lagts i grunda vikar för att särskilt identifiera skyddsvärda miljöer och ekologiskt intressanta arter. Tyngdpunkten i undersökningen har alltså lagts på att undersöka vegetationen på grunda mjuka bottnar i dessa vikar. De kärlväxter och kransalger som lever där är ekologiskt viktiga. På dessa bottnar kan det även förekomma ett flertal sällsynta, rödlistade eller hänsynskrävande arter. Identifiering av sådana arter är också en del av syftet med denna studie. Transekterna är markerade med GPS-koordinater enligt rikets nät, RT90. Figur 1 visar en karta över hela undersökningsområdet och figur 2 till 7 visar detaljbilder över delområden. Lokalernas namn och GPS-koordinater för start och slutpunkt för transekter i varje lokal finns angivet i Appendix 1. Transekternas sträckning från land varierar beroende på bottenvegetation och djup. När transekterna nått ett sådant djup att bottenvegetationen har försvunnit så har inventeringen avslutats. Vattenekolog inventerar och dokumenterar undervattensvegetation utanför Björkö, juli 2007. Sida 5 av 60 sidor

Figur 1. Översiktskarta över undersökningsområdet med markeringar för alla genomförda transekter. Sida 6 av 60 sidor

Undersökningens utförande Inventeringsmetodik Undersökningen omfattar alla större växter (makrovegetation), det vill säga alger och kärlväxter. Enligt praxis inkluderas även beståndet av blåmussla, eftersom det är en ekologiskt mycket betydelsefull art, både till funktion och utbredning. Blåmusslan är Östersjöns viktigaste filtrerare, och den förekommer rikligt på stora delar av Östersjöns grunda hårdbottnar. Undersökningen täcker såväl hårda som mjuka grunda bottnar. Med undantag för Norrviken innanför Aspkobben har lokalerna undersökts i enighet med Naturvårdsverkets undersökningstyp Vegetationsklädda bottnar, ostkust, inom programområdet Kust och hav (se Evans och Kautsky, 2004). Lokalerna undersöktes genom att ett måttband lades ut vinkelrätt mot djupkurvorna (strandlinjen). Transekten lades ut med båt från strandlinjen och vidare ut. Generella riktlinjer för transekternas längd är att de skall inkludera all vegetation. När transekten som följer djupprofilen börjar plana ut i djupled indikerar detta att området övergår till mjuka sedimentbottnar (ackumulationsbottnar). De djupa mjukbottnarna saknar i regel växtlighet med undantag av vissa rödalger som ibland kan förekomma. Djuputbredningen i området av blåmussla och rödalger styrs dock inte av vattenkvalitet, utan av bottentyp. Därför har djuputbredningen av dessa arter endast en marginell betydelse för bedömningen av områdets ekologiska status. Transekten har därför avslutats när botten planat ut. Längs med transektlinan skattades arternas förekomst kontinuerligt i en sex meter bred korridor. Inom denna korridor noteras arternas utbredning (avstånd från land), deras utbredning i djupet samt täckningsgraden av bottenytan. Även bottentypen (substrat) noteras kontinuerligt. Då kärlväxter eller blåstång påträffades gjordes extra sökningar i sidled och i djupled för att säkerställa artens djupaste växtplats. I Norrviken på norra Björkö innanför Aspkobben (se figur 7) valdes en annan inventeringsmetod som utgör nationell standard vid inventering av Natura 2000-områden, habitaten laguner, grunda vikar och sund (Johansson och Person, 2007). Denna metod är speciellt anpassad för områden där djupet är mer eller mindre konstant. I sådana områden förväntas vegetationen vara mer eller mindre jämnt fördelad längs transekten. Metoden skiljer sig något från den tidigare metoden. En bastransekt läggs från vikens innersta punkt ut till mynningen. Därefter läggs tvärtransekter vinkelrät mot bastransekten till strandlinjen på vardera sidan. Dessa tvärtransekter inventeras sedan med hjälp av dykning eller snorkling. Båda nämnda metoder omfattar skattningar av täckningsgrader enligt olika intervallskalor. För alla transekter utom Aspkobben 1 - Aspkobben 5 har procentuell täckningsgrad av bottensubstratet skattats enligt Kautsky, 2004. Vid transekt Aspkobben 1 - Aspkobben 5 har två skattningsskalor använts (Johansson och Persson, 2006). De olika täckningsgraderna presenteras i tabell 1 nedan. Sida 7 av 60 sidor

Tabell 1. Skattning av täckningsgrad vid de olika inventeringsmetoderna Referens, kommentar skala täckningsgrad protokollförs som Kautsky, 2004 100% 50% 25% 10% 5% förekomst 100% 50% 25% 10% 5% 1% Johansson och Persson, 2006 vegetation i ramar, detaljerad studie 7 6 5 4 3 2 1 75-100% 50-75% 25-50% 10-25% 5-10% 1-5% <1% 100% 75% 50% 25% 10% 5% 1% Johansson och Persson, 2006 vegetation utanför ramar, generell växtlighet 4 3 2 1 dominerande, mer än 60-70% vanlig ca 20 till 60-70% sparsam, ganska vanlig, ca 5 till 20% enstaka exemplar, upp till 5% täckning 100% 65% 20% 5% Behandling av data I Appendix 5 finns beskrivning av möjliga osäkerheter och datahantering vid denna typ av undersökningar. Här finns även en översiktlig beskrivning av hur datamaterialet används till att konstruera vegetationskartor med hjälp av geografiskt informationssystem (GIS). Lokalernas ekologiska status Förekomst och utbredning av olika arter vid varje lokal ligger till grund för bedömningen av varje lokals ekologiska status och grad av påverkan. Djuputbredning av olika arter är vanligtvis ett bra mått på framförallt övergödning. Övergödning leder till att solljuset tas upp av växtplankton eller reflekteras av partiklar i vattnet. Detta gör att mängden ljus som når bottnarna minskar. Fastsittande vegetation klarar därför inte att leva på samma djup som i icke övergödda vatten. Bottentypen är mycket varierande i de undersökta lokalerna och alla arter är bundna till lämpligt substrat. Eftersom bottentypen varierar är det svårt att säkerställa varje arts djuputbredning (eller potentiella djuputbredning). Exempelvis har djuputbredningen av blåstång i området ofta begränsats i djupled av att bottnen övergått i sandbotten. Djuputbredningen är i detta fall inte något bra mått på vattenkvaliteten, utan djuputbredningen är enbart styrd av bottentyp. Motsvarande bedömning gäller för djuputbredningen av kärlväxter, däribland bandtång (ålgräs). (Kärlväxter kräver ett mjukt substrat.) Djuputbredningen av djuplevande Sida 8 av 60 sidor

rödalger ger också ett mått på vattenkvalitet. Utbredning av rödalger i området begränsas dock av mjukbottnar. Rödalgernas djuputbredning beror alltså på områdets geologiska struktur och inte på vattenkvaliteten i området. I Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet i kust och hav finns hänvisningar för ekologisk klassning av vegetationsklädd blandad/mjukbotten för mellanskärgård i egentliga Östersjön, se appendix 3. Bedömningsgrunderna är avsedda att bedöma ekologisk status och grad av mänsklig påverkan på större områden. Det kan dock vara av intresse att klassa enskilda transekter för att eventuellt urskilja om det finns några delområden som är värda extra hänsyn. Varje lokal har alltså klassats enligt bedömningsgrunderna i appendix 3. Resultat Här följer en kortfattad beskrivning av de undersökta lokalerna. Lokalernas placering återfinns i figur 2 till 7 och deras grad av påverkan redovisas i figur 8, samt tabell 2. I huvudsak beskrivs lokalens karaktär och utbredning av ekologiskt viktiga arter och eventuell förekomst av skyddsvärda arter. Beskrivningen avslutas med en klassning av lokalens grad av påverkan enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. I appendix 6 listas rådata från varje dyktransekt med samtliga observerade arter. Sida 9 av 60 sidor

Fjäderholmarna 1 Fjäderholmarna 3 Fjäderholmarna 2 Figur 2. Detaljkarta över undersökta områden vid Fjäderholmarna med skalenliga transekter. Sida 10 av 60 sidor

Stenkär Figur 3. Detaljkarta över det undersökta området vid Stenskär med skalenliga transekter. Sida 11 av 60 sidor

Segholmen 1 Segholmen 2 Björkö 2 Björkö 1 Figur 4. Detaljkarta över undersökta lokaler vid Segholmen och nordvästra delen av Björkö med skalenliga transekter. Sida 12 av 60 sidor

Söderviken 3 Söderviken 4 Rumpviken Söderviken 2 Svanviken Söderviken 1 Figur 5. Detaljkarta över undersökta lokaler vid södra Björkö med skalenliga transekter. Sida 13 av 60 sidor

Vintingen 4 Vintingen 3 Vintingen 2 Vintingen 1 Figur 6. Detaljkarta över undersökta lokaler vid Varnö, Vintingen-området, sydvästra Ornö med skalenliga transekter. Sida 14 av 60 sidor

Aspkobben 5 Aspkobben 4 Aspkobben 3 Aspkobben 2 Aspkobben 1 Figur 7. Detaljkarta över Norrviken, innanför Aspkobben. Markerade linjer visar tvärtransekternas placering med skalenliga transekter. Sida 15 av 60 sidor

Björkö 1 Denna lokal består av häll och block vid strandkanten. Blåstång, vilket är Östersjöns viktigaste algart, växer i ett smalt men tätt bälte i hela viken. De första 30 m på transekten är relativt grunda, ner till 2 m djup. I detta område växter glest med kärlväxter som natearter och hårsärv. Dessa arter är relativt tåliga mot övergödning. I detta område växer också den vanligaste kransalgen, havsrufse. Bottnen består till största del av sten, grus och sand. Utanför detta område växer ålnate ner till ett djup av 4 m. Här övergår botten till grus och vid 10 m djup övergår transekten till mjukbotten. Här finns en del blåmussla men mycket lite rödalger. Djuplevande rödalger vittnar om god vattenkvalitet. Blåmusslan lever som filtrerare och gynnas istället av ökade mängder partiklar och plankton i vattnet. Hela profilen, från ytan ned till mjukbotten, var täckt av fintrådiga alger, vilket visar på övergödning. Lokalen bedöms som något påverkad. Matta av fintrådiga alger täcker mjukbotten på ca 10 m djup. Algerna har drivit ner från grundare vatten. Björkö 2 Lokalen har en relativt jämnt sluttande botten längs hela transekten. Ett glest bestånd av ålnate växer på botten och enstaka exemplar växer ner till mellan 5 6 m djup. Övrig vegetation består endast av enstaka exemplar av kärlväxterna trådnate, hårnating, hårsärv och vitstjälksmöja på djup mellan 2 4 m. Dessa arter är inte är särskilt känsliga för övergödning. Lokalen saknar ekologiskt viktiga arter som bandtång (ålgräs) och kransalger och de övriga kärlväxter som finns på lokalen växer mycket glest. De växer dock relativt djupt, vilket tyder på klart vatten. En heltäckande matta av fintrådiga brunalger glesar ut mellan sju till tio meters djup. Vid tio meters djup övergår bottnen från sand till mer sedimentbotten. Blåmusslor och flera arter av rödalger växer uppe på sedimentet. Lokalen bedöms som något påverkad. Sida 16 av 60 sidor

Fjäderholmarna 1 Lokalen saknar bandtång (ålgräs), samt kransalger utöver arten havsrufse, vilken normalt inte klarar särskilt hög närsaltsbelastning. Blåstång återfinns, om än glest. Djuputbredningen begränsas i huvudsak av substrat. Denna långgrunda lokal har en mycket blandad botten av block, grus och sand. Blåstång växer glest ner till 2,8 m djup. Mellan blocken växer ett kraftigt bestånd av hårsärv och enstaka exemplar av brunalgen sudare (snärjtång). Även hårsärv och kransalgen havsrufse förekommer. Fintrådiga alger täcker all vegetation och större delen av botten ner till 8 m djup. Där övergår transekten successivt till mjukbotten och blåmusslor och flera rödalger växer tätt mellan 11 12 m djup. Lokalen bedöms som endast något påverkad. Fjäderholmarna 2 Denna lokal saknar nästan helt störningskänsliga växter. Enstaka blåstångsplantor finns på grunt djup. Även hårsärv och natearter förekommer på grunt djup. Stora delar av lokalen var täckta av fintrådiga alger. En konsekvent bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder ger att lokalen klassas som tydligt till kraftigt påverkad. Att lokalen utsatts för någon närliggande specifik påverkan är dock föga troligt. Ingenting i övrigt tyder heller på att vattenkvaliteten skulle vara sämre vid denna lokal än intilliggande lokaler. Fjäderholmarna 3 Lokalen har ett kraftigt blåstångsbälte och enstaka förekomst av havsrufse. Botten består av block, grus och sand. Trots lämpligt substrat återfinns varken bandtång eller övriga kransalger. Blåmusselsamhället på djupare bottnar är glest men innehåller dock djuplevande rödalger. Lokalen bedöms som något till tydligt påverkad. Rumpviken Lokalen har ett mycket kraftigt blåstångsbälte vars utbredning i djupet begränsas av tillgängligt substrat. På grunda djup förekommer en mindre ålgräsäng (bandtång) samt enstaka exemplar av kransalgen borststräfse och brunalgen sudare. Ned till 5 m djup förekommer flera natearter. På djupare bottnar finns rikligt med rödalger bland blåmussla. Lokalen visar på en obetydlig till obefintlig grad av påverkan. Sida 17 av 60 sidor

Borstnate övervuxen med bland annat molnslick. I nedre vänstra delen av bilden syns transektlinan. Segholmen 1 Denna lokal saknar nästan helt blåstång, vilket beror på bristande substrat. En ålgräsäng (bandtång) breder ut sig från två till knappa fem meters djup, vilket är relativt djupt för området. På lokalen växer även flera andra kärlväxter. Lokalen bedöms som obetydligt till något påverkad. Segholmen 2 Bottensubstratet från strandlinjen ner till 4,8 m djup utgörs av block, varefter botten gradvis övergår i sten, grus och sand. Denna lokal har ett mycket rikt bestånd av blåstång. Sudare förekommer i glesa bestånd men ner till 9 m djup. Ekologiskt intressanta kärlväxter eller kransalger saknades. Dock växer frodigt med rödalger bland blåmussla på större djup. Lokalen bedöms som något påverkad. Stenskär Denna lokal skiljer sig från övriga undersökta lokaler i området. Lokalen har en mycket kraftig sluttning och påverkas tidvis mycket kraftigt av vågor. Vegetationen är därför sparsam på fleråriga algarter, vilket är att vänta. På djupare bottnar förekommer rödalger bland musslorna. Lokalen bedöms som obetydligt påverkad. Sida 18 av 60 sidor

Svanviken Lokalen har ett begränsat blåstångsbälte och enstaka exemplar av kransalgen havsrufse. I övrigt innehåller lokalen inga skyddsvärda arter eller arter vilka förknippas med låg grad av påverkan. Hårsärv och olika natearter växer på stora delar av botten. Även på denna lokal finns stora mängder fintrådiga alger. På lokalens grundare delar består botten av sten och sand. På djup över 5 m övergår botten i mjukbotten. Här finns ett glest bestånd av blåmussla. Lokalen bedöms som något till tydligt påverkad. Söderviken 1 Lokalen har ett grunt men mycket kraftigt blåstångsbälte vars utbredning i djupet begränsas av substrat. Botten utgörs av sten och övergår i sandbotten på 0,7 m djup. Här finns rikligt med bandtång (ålgräs), men på grunda djup. Bandtången växer tillsammans med ål- och borstnate, samt hårnating och enstaka exemplar av kransalgen havsrufse. På djupare bottnar finns mycket lite vegetation. Lokalen bedöms som något till obetydligt påverkad. Söderviken 2 Lokalen har ett mycket kraftigt blåstångsbälte och ett skyddat område innanför en bergsklack. I det skyddade området finns en grusbotten där det framför allt växer trådnate men även kärlväxterna vitstjälksmöja, axslinga och brunalgen sudare (snärjtång). Här växer även enstaka exemplar av kransalgen havsrufse, vilka indikerar ett rent vatten. Utanför klacken växer ålnate och bandtång (ålgräs), vilken förekommer sparsamt, men på ett avsevärt djup. På djupare bottnar växer rödalger bland blåmussla. Fintrådiga alger är vanliga på lokalen, vilken bedöms som obetydligt påverkad. Startpunkten för transekt Söderviken 2. Kobben och klacken till höger fungerar som effektiva vågbrytare. Sida 19 av 60 sidor

Söderviken 3 Lokalen består av en mycket smal och långgrund vik och hyser relativt lite vegetation längs med större delen av transekten. I den inre delen finns ett tätt bestånd av borststräfse, en kransalg som indikerar god vattenkvalitet. Övriga kärlväxter som fanns på lokalen är trådnate, vitstjälksmöja, borstnate och ålnate. Ingen av dessa växte på något större djup. Lokalen bedöms som obetydligt påverkad. Söderviken 4 En brant sluttande lokal där bottensubstratet i de grundare delarna utgörs av sten Lokalen har endast enstaka plantor av blåstång. Att de inte förekommer i större mängd beror antagligen på att stenarna rör sig och skaver vid varandra vid sjögång. Dock förekommer kransalgen havsrufse samt borstnate och hårsärv mellan stenarna. Djupare än två meter finns brunalgen sudare, En algmatta, till största delen bestående av molnslick, täcker större delen av botten ner till ca 11 m djup. På mjukbotten finns rödalger bland tätväxande blåmusslor, vilka dock inte förekommer på några större djup. Lokalen bedöms som något påverkad, då blåstång och ekologiskt intressanta kärlväxter och kransalger nästan helt saknas. Vintingen 1 Bottensubstratet från strandlinjen ner till drygt 2 m djup utgörs av block, varefter botten gradvis övergår i sten och grus och vid 5,8 m djup övergår bottensubstratet till sand. Lokalen har ett mycket kraftigt, vidsträckt blåstångsbälte. Här finns även sudare samt havsrufse, vilka indikerar rent vatten. Mellan 4 7 m djup utgörs vegetationen i huvudsak av gles ålnate och bandtång (ålgräs) vilket är ett avsevärt djup. På djupare bottnar förekommer blåmussla och rödalger. Lokalen bedöms därav som obetydligt påverkad. Den inre, grunda delen av lokal Vintingen 2, vy in mot fladans inre del. Sida 20 av 60 sidor

Vintingen 2 Lokalens inre del består av en relativt skyddad flada. Här växer brunalgen sudare, samt kransalgerna havsrufse och skörsträfse, vilka kräver en god vattenkvalitet. Blåstång frodas där det finns sten eller block. Bandtång växer utanför fladan och på djupare bottnar förekommer rödalger, om än sparsamt. På lokalen finns flera indikatorarter på god vattenkvalitet. Därför bedöms lokalen som obetydligt påverkad. Skörsträfse fotograferad på 1,7 meters djup på Vintingen 2. Vintingen 3 Denna lokal utgörs av en grus- och sandbotten. Bandtång (ålgräs) förekommer rikligt på grunda bottnar med enstaka exemplar ner till knappa sju meters djup, vilket får anses mycket bra för området. I de grunda delarna av viken växer de mindre kärlväxterna trådnate och hårsärv i undervegetationen av bandtång. Även brunalgen sudare och kransalgen havsrufse förekommer sparsamt. På djup större än 9 m är botten mjuk och på denna växer ett relativt tätt bestånd av blåmussla. Lokalen bedöms som obetydligt till något påverkad. Vy in mot lokal Vintingen 3. Sida 21 av 60 sidor

Vintingen 4 Lokalens inre del består av ett grundområde skyddat av mindre skär. Stora delar av viken var igenvuxen med vass. I viken finns, om än inte i några betydande mängder, flera arter av kransalger, vilket vittnar om mycket god vattenkvalitet. Området utanför skären karakteriseras av blåmussla som växer tillsammans med flera rödalger. Ett glest bestånd av bandtång växer utanför fladan på djup ner till fem meter. Lokalen bedöms därav som obetydligt påverkad. Aspkobben 1-5 Viken på norra Björkö, söder om Aspkobben inventerades med en annan metod. Den är anpassad till grunda vikar där djupet har mindre påverkan på växternas utbredning. Viken diskuteras därför i sin helhet. Flera kransalgsarter växer i viken, vilket är en mycket god indikator på vattenkvalitet. I de inre delarna växer mer utpräglade sötvattenarter eller arter som har grunda gyttjebottnar som växtplats. I större delen av viken förekommer löst liggande blåstång i stora mängder längs kanterna och inne i vassvegetationen. Flera kärlväxter förekommer, ofta mycket kraftiga exemplar. Den dominerande arten i hela viken är ålnate. Området bedöms vara obetydligt till något påverkat. Den ostliga delen av transekt Aspkobben 1 startar ca 10 meter från vikens innersta punkt. Den gula bojen i mitten på bilden markerar transektens startposition. Som komplettering utfördes även en översiktlig kvalitativ sökning i området runt Verkkobben och Aspkobben. Denna undersökning finns beskriven i appendix 4. Resultatet påverkar inte bedömningen av området. Sida 22 av 60 sidor

Sammanställda data och diskussion Dykprotokoll I appendix 6 finns utdrag från samtliga dykprotokoll för framtida referens. Här går t ex att avläsa maximal djuputbredning för blåstång och bandtång eller för djupt levande rödalger. Tillsammans med täckningsdata för t ex bandtång och övriga kärlväxter ger dessa parametrar en indikation på områdets miljötillstånd och vattenkvalitet sammantaget över tid. Detta är även ett utmärkt referensmaterial vid återkommande undersökningar i området. Ett sådant exempel är vid ett så kallat recipientkontrollprogram, det vill säga löpande miljöövervakning vid eventuell pågående verksamhet. Bedömning av områdets miljötillstånd och ekologiska värde Tabell 2 visar en sammanställning av de undersökta lokalernas grad av påverkan. Lokalerna har även färgkodats i en kartbild över området för att göra resultatet mer överskådligt, se figur 8. Klassningen av enskilda lokaler visar att dessa varierar mellan opåverkad till kraftigt påverkad. De flesta lokaler visar sig dock vara relativt lite påverkade. Området i stort är att betrakta som endast marginellt påverkat av mänsklig aktivitet. Detta överrensstämmer med områdets förväntade status. Mysingen är en stor fjärd med god vattenomsättning men påverkas dock i viss grad av landavrinning från fastlandet och i viss mån från de stora öar som förekommer i området. En intressant iakttagelse är att i nästan alla lokaler fanns en kraftiga påväxt av fintrådiga alger och stora mängder lösa alger på bottnarna. Där dessa alger börjat brytas ned var det vanligt med syrefria områden där svavelbakterier syntes på bottenytan. Detta vittnar om att området bitvis och periodvis är kraftigt påverkat av övergödning. Dessa fintrådiga alger fanns i lika stor mängd på Fjäderholmarna, avskilt från enskilda fastigheter. Därför är det inte troligt att de boende i området bär någon direkt skuld till övergödningssituationen. Detta är snarare ett resultat av allmänt försämrad vattenkvalitet längs Sveriges kuster. Snabbväxande fintrådiga alger visar ofta på väldigt kraftiga svängningar i förekomst, inte bara under året, utan även från år till år. Därför är det väldigt osäkert att klassa ett områdes ekologiska status och grad av påverkan utifrån dessa alger. Undersökningarna utfördes under sensommaren, då det fortfarande var gynnsamma förhållanden för dessa fintrådiga alger, vilket i viss mån förklarar fenomenet. Djuputbredning av arter i de enskilda lokalerna påverkas av substrat. Bedömningsgrunderna för graden av påverkan styrs dock lite av djuputbredningen av kärlväxter. Därför kan det vara intressant att redovisa en sammanställning av ekologiskt viktiga arters djuputbredning på de olika lokalerna. I figur 9 visas den maximala djuputbredningen för bandtång och blåstång. Bandtång redovisas då den är den ekologiskt viktigaste kärlväxten och dessutom känslig för övergödning. Blåstång redovisas för att djuputbredning av blåstång ofta används som ett mått på övergödning. Lokaler som saknade båda dessa arter är inte medtagna i figuren. Lokalerna vid Vintingen på Varnö, Vintingen 1-4 utmärker sig som område genom att uppvisa djup vegetation av båda arter. I övrigt kan man se en mycket god överrensstämmelse mellan djuputbredning av dessa arter och lokalens ekologiska status/grad av störning, i tabell 2, nedan. Området runt Vintingen och sydöstra delen av Björkö har högst naturvärden enligt denna studie. Sida 23 av 60 sidor

Tabell 2 Ekologisk status samt grad av påverkan, klassad för de enskilda lokalerna. Klass 1: obetydligt till obefintligt påverkad: Rumpviken; Stenskär; Söderviken 2; Söderviken 3; Vintingen 1; Vintingen 2; Vintingen 4 Klass 1-2: obetydligt till något påverkad: Aspkobben 1-5; Segholmen 1; Söderviken 1; Vintingen 3 Klass 2: något påverkad: Björkö 1; Söderviken 4; Björkö 2; Segholmen 2; Fjäderholmarna 1 Klass 2-3: något till tydligt påverkad: Fjäderholmarna 3; Svanviken Klass 3-4: tydligt till kraftigt påverkad: Fjäderholmarna 2 Sida 24 av 60 sidor

Opåverkad Något påverkad Tydligt påverkad Kraftigt påverkad Utslagen vegetation Figur 8. De undersökta lokalernas grad av påverkan enligt Naturvårdsverkets bedömningskriterier. Sida 25 av 60 sidor

Vegetationskartor Tre kartor har producerats med hjälp av GIS-modeller från datamaterialet som insamlats under dykinventeringarna. En för vegetationsutbredningen i området, figur 10, samt en vegetationskarta framtagen specifikt för Norrviken, söder om Aspkobben, figur 11. Slutligen presenteras även en karta över förekomst av blåmussla, figur 12. Artsammansättning och skyddsvärda arter Området bedöms som artrikt, totalt 35 växtarter/taxa påträffades. De enskilda lokalerna innehöll normalt mellan tio och fjorton arter. Vi har funnit ett flertal arter av kransalger, varav tuvsträfse klassas som Sårbar (VU) i ArtDatabankens rödlista. Den kan dock endast med säkerhet särskiljas från den betydligt vanligare skörsträfse i fertilt tillstånd, varför detta fynd bör betraktas som en osäker bestämning. Tuvsträfse har hittills endast påträffats på exponerade lokaler i norra Uppland, på sand- och stenbotten. Axslinga anses ganska sällsynt, men i skärgården kring Stockholm och Södermanland är den allmänt förekommande. Skruvnating bedöms vara mer eller mindre sällsynt i regionen, men är inte alls ovanlig i de inventerade miljöerna (förf. anm.). Hjulmöja förekommer sällsynt från Skåne till Ångermanland, men om man besöker grunda vikar längs kusten mellan Stockholm och Oxelösund är den allmänt förekommande i denna typ av miljöer (förf. anm.). Sida 26 av 60 sidor

Björkö 1 Fjäderholmarna 1 Fjäderholmarna 2 Fjäderholmarna 3 Rumpudden Söderviken 1 Söderviken 2 Söderviken 4 Segholmen 1 Segholmen 2 Stenskär Svanviken Vintingen 1 Vintingen 2 Vintingen 3 Vintingen 4 0 1 2 3 djup (m) 4 5 6 7 8 bandtång (ålgräs) blåstång Figur 9. Maximal djuputbredning för Bandtång och blåstång i de undersökta lokalerna. Bakteriell nedbrytning av döda fintrådiga alger leder till lokal syrebrist och produktion av giftigt svavelväte, något som endast vissa bakterie kan utnyttja. Sida 27 av 60 sidor

Figur 10. Modellerad översiktlig vegetationskarta över undersökningsområdet. Kartan visar dominerande vegetationstyper. Sida 28 av 60 sidor

Figur 11. Modellerad översiktlig vegetationskarta över Norrviken på norra Björkö, söder om Aspkobben. Kartan visar dominerande vegetationstyper. Sida 29 av 60 sidor

Figur 12. Modellerad täckningsgrad av blåmussla inom undersökningsområdet. Intervallerna avser procentuell täckningsgrad av bottnen. Sida 30 av 60 sidor

Slutsatser Undersökningen påvisar ett i huvudsak obetydligt påverkat undersökningsområde med en undervattensvegetation rik på kärlväxter och mindre arter av kransalger. Fintrådiga alger visade på viss påverkan av övergödning i området. Växtligheten var i övrigt frodig på de flesta lokalerna. Inga stora områden av ålgräsängar noterades i området, men det var heller inget som förväntades. Området representerar en mellanskärgård med god vattenomsättning och viss påverkan av vind och vågor utanför skyddade vikar. Det är rimligt att anta att inga hotade växtarter förekommer i de undersökta lokalerna. De funna arterna var i stort sett de förväntade. Området vid Vintingen på Varnö innefattar dock ett antal grunda, väl avgränsade områden som innehåller ett antal ekologiskt intressanta arter. De grunda vikarna i området kan även antas vara värdefulla för sjöfågel. En generell slutsats kring de undersökta områdena är att växtligheten inte tycks ha några problem att klara av den normala sedimentation som råder inom området. De artrikaste, grunda mjukbottnarna tycks snarare påverkas av övergödning. Lösta näringsämnen i vattnet tas upp av växtplankton och fintrådiga alger och försämrar livsbetingelserna för större arter som blåstång, kärlväxter, och kransalger. Sida 31 av 60 sidor

Referenslitteratur Anderberg, A. och A.-L. Anderberg, 2007. Den virtuella floran. Naturhistoriska Riksmuseet. Onlineuppslagsverk, nås via följande länk: http://linnaeus.nrm.se/flora/ Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Kust och hav. Naturvårdsverket, rapport 4914 Utg. 1999-01, ISBN 620-4914-3 Går att beställa via Naturvårdsverkets bibliotek. Evans, S. och H. Kautsky, 2004. Vegetationsklädda bottnar, ostkust. Version 1:2004-04-27, 15 s. Rapporten finns att tillgå på Naturvårdsverkets hemsida: http://www.naturvardsverket.se/upload/02_tillstandet_i_miljon/miljoovervakning/undersokn_typ /hav/vegbotos.pdf Johansson, G. och J. Persson, 2006. Manual för basinventering av marina habitat (1150, 1160 och 1650). Metoder för kartering av undervattensvegetation, Version 5, 29s. Rapporten finns att tillgå på Naturvårdsverkets hemsida: http://swenviro.naturvardsverket.se/dokument/epi/basinventering/basdok/pdfer/manual1150.pdf Kautsky, H., 2004. Ecological monitoring of structural changes of phytobentic plant and animal communities. Manuskript, utkast, kan nås på följande länk på Naturvårdsverkets hemsida: http://www.naturvardsverket.se/upload/02_tillstandet_i_miljon/miljoovervakning/undersokn_typ /hav/rigadyk.pdf Mossberg, B. och L. Stenberg, 2003. Den nya nordiska floran. 928 s., utgivning Stockholm W&W, ISBN/ISSN 91-46-17584-9 Tolstoy, A. och K. Österlund 2003. Alger vid Sveriges östersjökust : en fotoflora. 282 s., utgivning. Uppsala : Artdatabanken, SLU, ISBN/ISSN 91-88506-28-2 Sida 32 av 60 sidor

Appendix 1 Transekter, datum och GPS-punkter enligt RT90 för transekternas start och stopp. Lokal Datum X Y BJRK1-L 2007-07-26 6550085 1644254 BJRK1-B 2007-07-26 6550169 1644219 BJRK2-L 2007-07-26 6550356 1644421 BJRK2-B 2007-07-26 6550451 1644399 FJHOLM1-L 2007-07-27 6551854 1641047 FJHOLM1-B 2007-07-27 6551781 1641195 FJHOLM2-L 2007-07-27 6551353 1640577 FJHOLM2-B 2007-07-27 6551205 1640613 FJHOLM3-L 2007-07-27 6551193 1640217 FJHOLM3-B 2007-07-27 6551130 1640161 RUMP1-L 2007-07-24 6549175 1645123 RUMP1-B 2007-07-24 6549021 1645128 SDER1-L 2007-07-24 6548776 1644518 SDER1-B 2007-07-24 6548795 1644309 SDER2-L 2007-07-26 6548977 1644496 SDER2-B 2007-07-26 6548972 1644361 SDER3-L 2007-07-26 6549484 1644518 SDER3-B 2007-07-26 6549198 1644392 SDER4-L 2007-07-26 6549141 1644118 SDER4-B 2007-07-26 6549174 1644070 SEG1-L 2007-07-23 6550946 1644479 SEG1-B 2007-07-23 6551055 1644408 SEG2-L 2007-07-27 6550439 1644186 SEG2-B 2007-07-27 6550403 1644199 STEN1-L 2007-07-23 6551668 1643287 STEN1-B 2007-07-27 6551557 1643266 SVAN1-L 2007-07-24 6549166 1644879 SVAN1-B 2007-07-24 6549021 1644877 VINT1-L 2007-07-25 6547326 1646194 VINT1-B 2007-07-25 6547231 1646122 VINT2-L 2007-07-25 6547920 1645907 VINT2-B 2007-07-25 6547660 1645743 VINT3-L 2007-07-25 6548132 1645612 VINT3-B 2007-07-25 6548006 1645424 VINT4-L 2007-07-27 6548505 1645683 VINT4-B 2007-07-27 6548496 1645509 Transekter för viken vid norra Björkö, innanför Aspkobben 1 väst 2007-08-12 6550057 1 644 599 1 ost 2007-08-12 6550045 1 644 627 2 väst 2007-08-12 6550159 1 644 632 2 ost 2007-08-12 6550120 1 644 695 3 väst 2007-08-12 6550223 1 644 703 3 ost 2007-08-12 6550179 1 644 761 4 väst 2007-08-12 6550319 1 644 736 4 ost 2007-08-12 6550272 1 644 813 5 väst 2007-08-12 6550404 1 644 776 5 ost 2007-08-12 6550314 1 644 898 Sida 33 av 60 sidor

Appendix 2 Lista över identifierade växtarter trivialnamn vetenskapligt namn kärlväxter Vass Phragmites australis Axslinga Myriophyllum spicatum Ålnate Potamogeton perfoliatus Borstnate Potamogeton pectinatus Trådnate Potamogeton filiformis Hårnating Ruppia maritima Skruvnating Ruppia cirrhosa Hårsärv Zannichellia palustris Bandtång, Ålgräs Zostera marina Vitstjälksmöja Ranunculus baudotii Hjulmöja Ranunculus circinatus Hästsvans Hippuris vulgaris kransalger Borststräfse Chara aspera Grönsträfse Chara baltica Tuvsträfse Chara connivens Skörsträfse Chara globularis Havsrufse Tolypella nidifica övriga grönalger Grönslick Cladophora glomerata Östersjösallat Monostroma balticum guldalger Svartskinna Vaucheria dichotoma brunalger Trådslick Pylaiella littoralis Molnslick Ectocarpus siliculosus Smalskägg Dictyosiphon foeniculaceus Gyllenskägg Dictyosiphon chordarius Krulltrassel Stictyosiphon tortilis Sudare, Snärjtång Chorda filum Blåstång Fucus vesiculosus rödalger Grovsläke Ceramium virgatum (rubrum) Ullsläke Ceramium tenuicorne Fjäderslick Polysiphonia fucoides Violettslick Polysiphonia fibrillosa Rödris Rhodomela confervoides Kilrödblad Coccotylus (Phyllophora) truncatus Blåtonat rödblad Phyllophora pseudoceranoides Kräkel Furcellaria lumbricalis Sida 34 av 60 sidor

Appendix 3 Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för vegetationsklädda bottnar för mellanskärgård i egentliga Östersjön. Tabellen avser blandad/mjukbotten. Blandad/mjuk botten i mellanskärgård i egentliga Östersjön Klass Benämning Beskrivning 1 Opåverkad/ obetydligt påverkad Ålgräsängar (Zostera marina) från ca 2 till 6-8 meters djup, där de bildar heltäckande bälten, oftast tillsammans med borstnate (Potamogeton pectinatus) och enstaka (ålnate, P. perfoliatus). Undervegetationen främst bestående av särv (Zannichellia spp.) och lösa alger (t.ex. Ceramium, Furcellaria, men även Fucus vesiculosus).nating (Ruppia spp.) förekommer. Kransalger (Chara spp., Tolypella nidifica) ställer speciella krav på sin omgivning (bottentyp, vågexponering, djup etc.) men förekommer delvis i stora mängder i områden med de rätta förutsättningarna. 2 Något påverkad Zostera-bältet glesare (längre avstånd mellan individerna) Potamogeton tenderar att dominera, även inslag av P. perfoliatus i större mängd. Kransalger (Chara spp., Tolypella nidifica) är mindre vanliga. 3 Tydligt påverkad Ålgräs (Zostera marina) förekommer sporadiskt och natearter (P. perfoliatus, P. pectinatus) finns till ca 4 meters djup. Kransalger saknas. 4 Kraftigt påverkad Natearter (P. perfoliatus, P. pectinatus) och eventuellt särv (Zannichellia spp.) förekommer, kraftigt överväxta av fintrådiga grön- och brunalger. Stor mängd lös vegetation på bottnen. 5 Samhället utslaget Lösa individer i olika faser av nedbrytning. Svavelbakterier på botten och fluff av grön- och blågrönalger. Sida 35 av 60 sidor

Appendix 4 Beskrivning av dykningar runt Verkobben och Aspkobben. Dykning utfördes med start och stopp i följande kartpunkter (RT90): Start X=6550524, Y= 1644991 Stopp X=6550684, Y= 1644881 Den västra delen av Verkkobben består av en sluttande häll klädd med ett kraftigt blåstångsbälte,från ytan och ner till 2 m djup. Hällen övergår i en sand- och mjukbotten vid 5 m djup, helt täckt av lösryckta fintrådiga alger. Enstaka stänglar av hårsärv och sudare noterades, men dessa var mycket sällsynta. På sydöstra sidan av Aspkobben övergår botten till en sandbotten och då bottnen grundar upp och halten sand ökar så ökar även mängden sudare de sista 10 m in mot stranden. Västra sidan av Aspkobben bestod av block med frodig blåstångsvegetation ner till 1,5 m djup. Bottnen övergår i sand och grus och vegetationen övergår i ett kärlväxtsamhälle, bestående av ål- och borstnate. Växtlighet och botten var täckt av fintrådiga brunalger av släktet smaslkägg/gyllenskägg och krulltrassel. Området tycktes inte innehålla kransalger eller bandtång. Sida 36 av 60 sidor

Appendix 5 Detaljerade uppgifter om bedömningar kring skattningar samt kortfattad beskrivning av GISmodellering Rikligt förekommande i området är tjocka mattor av fintrådiga alger, vilka antingen växer på underliggande vegetation eller som lösdrivande mattor på större djup, ofta i olika stadier av förruttnelse. Dessa algmattor består ofta av flera algarter som ofta delvis har brutits ner. Detta får till följd att arterna i almattorna är mycket svåra att artbestämma i fält. Benämning av dessa arter i protokollet är algmatta. Det insamlade datamaterialet har även legat till grund för modellering av utbredningskartor av olika vegetationstyper med hjälp av geografiskt informationssystem, GIS. Mjukvaran för denna GIS-applicering är ArcView av Environmental Systems Research Institute, Inc. GIS-analysen av vegetationstyper sträckte sig ner till ett djup av 20 meter. Med hjälp av sjökort 611 skapades ett polygonskikt med djupet som avgränsande faktor. Polygonen delades in i olika djupintervall: 0-3; 3-6; 6-10; 10-15 och 15-20 meter. Det insamlade datamaterialet från fältinventeringen analyserades sedan enligt ovanstående djupintervall med avseende på dominerande vegetationstyp och täckningsgrad. Polygonen tilldelades sedan dominerande vegetation och täckningsgrad av förekommande vegetationstyper enligt dataanalys av närliggande transekter. För viken som inventerades enligt metodiken för Natura 2000-områden (Johansson och Person, 2007), avgränsades dominerade vegetationstyp direkt genom läget för de observationer som gjorts vid fältinventeringen. Täckningsgrad uppskattades med hjälp av de observationer som ingick i polygonens avgränsning. Det datamaterial som ligger till grund för kartorna medvetet är insamlat till största delen i vikar. Detta medför att kartorna visar en viss överrepresentation av arter som associeras till grunda mjukbottnar. I detta fall innebär det att kategorierna kärlväxter och kransalger täcker kustområden mellan de undersökta lokalerna i figur 10. Sannolikt består dessa kustområden mestadels av häll och därför saknas kärlväxter och kransalger i området, trots att figur 10 visar annorlunda. GIS-figurerna bör ändå ge en mycket god bild av den vegetation som kan förväntas i området, givet att läsaren beaktar överrepresentationen av kärlväxter och kransalger. Flera transekter har inte dragits ut tills bottnen blivit fri från blåmusslor. Detta gör att gränsen för blåmusslans utbredning i området (figur 12) bör flyttas ut något mot djupare bottnar. I praktiken är inte heller detta något som gör kartan påfallande missvisande, då förekomsten av blåmussla vanligen är mycket låg vid transekternas djupaste punkt. Sida 37 av 60 sidor

Appendix 6 Rådata från dyktransekterna. Tabellerna är direkt införda från dykprotokoll. Siffrorna representerar täckningsgraden för varje art vid noterad längd och djup. Observera att protokollen skiljer sig åt i utformning mellan lokalerna ASP1 till ASP5 och övriga lokaler på grund av att två inventeringsmetoder använts. Sida 38 av 60 sidor

Transekt BJRK1 Avstånd 3 4 8 10 12 17 23 27,5 32 40 44 56 63 75 92 Djup 0,4 0,5 0,7 0,8 1 1,1 1,2 1,5 2 4,1 5,2 8,2 10 14 17 Substrat häll, block block block block sten, grus, block sand, grus sand, block sand sand sand sand grus mjukbotten, block mjukbotten, block Ålnate Potamogeton perfoliatus 1 10 Borstnate Potamogeton pectinatus 1 1 1 1 1 Trådnate Potamogeton filiformis 1 1 Hårsärv Zannichellia palustris 1 1 1 Havsrufse Tolypella nidifica 1 5 1 1 1 Grönslick Cladophora glomerata 100 50 10 10 1 1 1 Trådslick Pylaiella littoralis 5 75 40 1 Molnslick Ectocarpus siliculosus 1 50 100 100 100 Blåstång Fucus vesiculosus 5 100 Grovsläke Ceramium virgatum (rubrum) 20 1 Violettslick Polysiphonia fibrillosa 1 Kilrödblad Coccotylus (Phyllophora) truncatus 1 Kräkel Furcellaria lumbricalis 1 1 Blåmussla Mytilus edulis 5 10 50 25 25 Algmatta 100 100 50 100 50 mjukbotten, block Transekt BJRK2 Avstånd 1 3 5 22 35 44 50 59 77 97 Djup 0,3 0,7 1 2 4 5,8 7 8 9,5 13 Substrat sten sten sand, block sand sand sand sand sand sand mjukbotten Ålnate Potamogeton perfoliatus 15 5 5 Trådnate Potamogeton filiformis 1 Hårnating Ruppia maritima 1 Hårsärv Zannichellia palustris 1 Vitstjälksmöja Ranunculus baudotii 5 Grönslick Cladophora glomerata 100 Molnslick Ectocarpus siliculosus 100 Kilrödblad Coccotylus (Phyllophora) truncatus 25 Kräkel Furcellaria lumbricalis 1 Blåmussla Mytilus edulis 1 1 25 Algmatta 100 100 100 100 100 50 15 30

Transekt FJHOLM1 Avstånd 6 9 17 20 26 30 34 51 61,5 Djup 1,3 2,2 2,3 2,4 2,6 2,8 2,8 4 5,3 Substrat block block block, grus grus sand, block sand, block sand, block sand, sten sand, sten Ålnate Potamogeton perfoliatus 1 Borstnate Potamogeton pectinatus 10 50 20 10 1 10 Bandtång Zostera marina 75 100 Hårsärv Zannichellia palustris 75 5 Havsrufse Tolypella nidifica 5 5 5 1 Grönslick Cladophora glomerata 100 Trådslick Pylaiella littoralis 50 Molnslick Ectocarpus siliculosus 100 100 Sudare Chorda filum 1 Blåstång Fucus vesiculosus 5 5 5 1 Grovsläke Ceramium virgatum (rubrum) 1 Ullsläke Ceramium tenuicorne 1 Violettslick Polysiphonia fibrillosa 1 Algmatta 100 50 Avstånd 66 80 92 99 102 116 119 139 150 Djup 5,9 7,5 9 10 10,2 11 11,5 12 13 Substrat ler, grus sand sand sand mjukbotten, ler mjukbotten, ler mjukbotten, ler mjukbotten, ler Grovsläke Ceramium virgatum (rubrum) 1 Kilrödblad Coccotylus (Phyllophora) truncatus 5 15 75 50 50 25 Kräkel Furcellaria lumbricalis 10 10 50 25 25 1 Blåmussla Mytilus edulis 1 5 10 75 25 25 10 Algmatta 25 100 25 25 15 mjukbotten, ler Sida 40 av 60 sidor

Transekt FJHOLM2 Avstånd 10 13,5 15 18 35 42 45 52 115 126 150 Djup 1 1 1,1 1,3 3,2 3,8 4 4,3 9,2 10,5 14 grus, sand, mjukbotten, mjukbotten, mjukbotten, block block grus grus grus grus Substrat block sten sand, grus sand, grus ler, grus Ålnate Potamogeton perfoliatus 1 10 Borstnate Potamogeton pectinatus 75 75 75 25 5 Hårsärv Zannichellia palustris 1 1 5 Havsrufse Tolypella nidifica 1 Grönslick Cladophora glomerata 80 75 Gyllenskägg Dictyosiphon chordarius 20 Smalskägg Dictyosiphon foeniculaceus 1 Trådslick Pylaiella littoralis 5 10 15 Molnslick Ectocarpus siliculosus 20 65 85 Blåstång Fucus vesiculosus 5 Blåmussla Mytilus edulis 1 10 25 5 Algmatta 50 100 15 Sida 41 av 60 sidor

Transekt FJHOLM3 Avstånd 3,5 7 9,5 13 17,5 19,5 25 31 42 48 60 70 86 Djup 0,5 1,5 1,9 3,5 4 4,3 5,7 7,3 10 11,3 14,5 15,5 16,2 sand, sand, sand, sand, grus, mjukbotten, mjukbotten, mjukbotten, block block block block sten, sediment Substrat sten block grus grus sediment ler ler ler Ålnate Potamogeton perfoliatus 1 1 10 5 Borstnate Potamogeton pectinatus 100 50 15 5 Hårsärv Zannichellia palustris 5 1 Havsrufse Tolypella nidifica 1 Grönslick Cladophora glomerata 100 50 Krulltrassel Stictyosiphon tortilis 1 Trådslick Pylaiella littoralis 10 20 50 20 Molnslick Ectocarpus siliculosus 20 80 Sudare Chorda filum 1 Blåstång Fucus vesiculosus 75 75 1 Grovsläke Ceramium virgatum (rubrum) 10 20 Kilrödblad Coccotylus (Phyllophora) truncatus 1 1 Kräkel Furcellaria lumbricalis 1 1 Blåmussla Mytilus edulis 20 25 10 10 Algmatta 100 100 100 50 75 100 20 5 Sida 42 av 60 sidor

Transekt RUMP1 Avstånd 1 2 5 12 18 23 36 42 51 55 74 Djup 0,5 1 1 1,2 1,8 1,9 2 2,2 2,8 2,8 4,1 Substrat häll häll häll sand, block sand, sten sand, grus sand, grus sand sand sand sand Ålnate Potamogeton perfoliatus 25 10 15 37,5 10 10 25 25 Borstnate Potamogeton pectinatus 1 10 10 25 50 25 Trådnate Potamogeton filiformis 5 50 10 Bandtång Zostera marina 1 5 50 10 Borststräfse Chara aspera 1 Grönslick Cladophora glomerata 100 50 Sudare Chorda filum 1 1 1 1 Blåstång Fucus vesiculosus 50 100 25 1 Algmatta 100 100 100 100 100 100 100 85 Avstånd 76 83 93 97 115 134 153 164 186 189 200 Djup 4,2 4,9 5,5 6,3 7,5 8,4 9 9,5 10 10,5 11 Substrat sand sand sand sand sand mjukbotten, grus mjukbotten, grus mjukbotten mjukbotten häll mjukbotten Ålnate Potamogeton perfoliatus 25 5 Borstnate Potamogeton pectinatus 1 Sudare Chorda filum 1 Rödris Rhodomela confervoides 1 25 25 50 62,5 50 50 10 Kilrödblad Coccotylus (Phyllophora) truncatus 5 10 5 Kräkel Furcellaria lumbricalis 1 10 10 Blåmussla Mytilus edulis 1 5 10 25 10 5 Algmatta 75 50 100 100 Sida 43 av 60 sidor

Transekt SDER1 Avstånd 3 4 10 14 20 32 33 37 40 44,8 46 47 66 81 254 Djup 0,3 0,5 0,6 0,7 0,9 1,9 1,9 2,4 2,8 4 4,2 4,8 10 12,2 20 Substrat sten sten sten sten, sand sand sand sand sand sand sand sand sand, grus mjukbotten mjukbotten mjukbotten Ålnate Potamogeton perfoliatus 5 5 10 15 1 Borstnate Potamogeton pectinatus 10 50 50 100 50 Hårnating Ruppia maritima 5 10 50 50 10 Bandtång Zostera marina 100 100 100 1 Hårsärv Zannichellia palustris 25 1 Borststräfse Chara aspera 1 1 Havsrufse Tolypella nidifica 1 1 5 1 Grönslick Cladophora glomerata 100 50 Blåstång Fucus vesiculosus 50 100 50 Violettslick Polysiphonia fibrillosa 100 50 Blåmussla Mytilus edulis 1 1 Algmatta 5 5 75 50 50 Sida 44 av 60 sidor

Transekt SDER2 Avstånd 2 6 13 20 30 33 37 44 50 55 68 75 Djup 0,5 1,5 1 1,7 1,5 1 2,5 4 4,6 5 6 6,5 Substrat häll, block block, sten, grus häll grus grus häll häll block, grus grus grus grus grus Axslinga Myriophyllum spicatum 25 5 Ålnate Potamogeton perfoliatus 5 5 Borstnate Potamogeton pectinatus 25 25 50 15 1 Trådnate Potamogeton filiformis 75 75 Bandtång Zostera marina 25 Vitstjälksmöja Ranunculus baudotii 5 1 Havsrufse Tolypella nidifica 1 Grönslick Cladophora glomerata 70 25 Smalskägg Dictyosiphon foeniculaceus 100 75 Trådslick Pylaiella littoralis 30 15 M olnslick Ectocarpus siliculosus 50 100 100 75 75 Sudare Chorda filum 15 1 10 5 1 Blåstång Fucus vesiculosus 75 100 50 100 50 Avstånd 75 86 92 94 104 115 135 Djup 6,9 8,8 9,9 10,7 13 14,5 19,5 Substrat grus sand Fjäderslick Polysiphonia fucoides 1 1 1 1 Kräkel Furcellaria lumbricalis 1 1 1 1 Blåmussla Mytilus edulis 10 10 10 10 Algmatta 10 10 50 50 sten, grus sten, grus sten, grus sand, sediment mjukbotten Sida 45 av 60 sidor