Under ytan i Värmdö kommun

Transkript

1 Bilaga 2 Under ytan i Värmdö kommun Inventering av bottenvegetation Rapport VÄRMDÖ KOMMUN

2 Projektgrupp Ann Hagström Projektledare / ekolog Anna Edström Ekolog Medverkande konsulter Firma P. Lundin / Inventering 2005 Tång & Sånt / Inventering 2006 Produktion Värmdö Kommun, Planavdelningen 2

3 Under ytan i Värmdö kommun I Stockholmsregionen har alla någon typ av förhållande till skärgården. De allra flesta associerar Stockholms skärgård till en obeskrivligt vacker miljö och ett område som är mycket viktig för rekreation. Populära fritidsintressen som fiske, fågelskådning, långfärdsskridsko, segling mm är knutna till havet och skärgården. När det gäller naturmiljön har många en allmän kunskap om olika arter och naturmiljöer på land men kunskapen om vad som finns under ytan är inte lika väl känt. Blåstång är dock en alg som de flesta känner till, men få personer vet hur en havsrufse eller borststräfse ser ut, trots att arterna kan täcka botten på de flesta badplatser med sandig botten. Med ca öar och tre mil strand utgör Värmdö kommun en tredjedel av Stockholms skärgård (Arholma-Landsort). Många intressen ska samsas i skärgården och Kommunen hanterar ett stort antal ärende som berör undervattenmiljön, till exempel vid permanentning av fritidshus, båtliv som utvecklas med större, snabbgående båtar och ökat nyttjande av fritt handredskapsfiske m.m. Vid planering av olika verksamheter syns det tydligt i miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar att kunskapen om undervattenmiljön är bristfällig och beskrivningar om hur undervattenmiljön påverkas sker utifrån ett allmänt antagande. Projektet Under ytan tillsammans med inventeringar inom uppföljande projektet har ökat kunskapen om undervattenmiljön väsentligt. Inventeringar har skett utanför befintliga naturreservat och i områden som tidigare inte har inventerats. Oväntade resultat både om allmänna och höga naturvärden har kartlagts. Det mest ovanliga som hittats är ålgräs som är en sydlig art och smaltång som är en nordlig art, båda arterna är i Stockholmsregionen på gränsen av sitt utbredningsområde. Många inventeringslokaler har stora fina bestånd som är opåverkade. Resultaten har även visat områden som haft potentiellt höga värden men som har enbart enstaka arter med låg täckningsgrad på grund av fysiskt slitage eller övergödning. Värmdö kommun har fått ett ovärderligt underlag både för bedömning av de platser som inventerats men även som kompetenshöjande kunskap för att bedöma andra områden som inte inventerats. Viljan att förmedla denna kunskap är stor och planavdelningen kommer i framtiden att ordna flera exkursioner och informationsmöten. Projektet Under ytan i Värmdö kommun har med hjälp av Lokalt naturvårdsanslag (LONA) beviljats kr och som utgör ca 50% av projektets totala kostnad inventerades vattenvegetation inom mjukbottnar, sandbottnar och glon i norra Värmdö skärgård och 2006 inventerades klippbottnar och sandbottnar i ytterskärgården. Vid inventering av klippbotten utanför Horssten fann man vad som i fält bedömde vara smaltång (Fucus radicans). Då detta är en nordlig art som inte påträffats så långt söderut tidigare vill planavdelningen säkerställa att det är den aktuella arten och kommer att utföra genetiska analyser under hösten För att sprida kunskap om projektet och för att diskutera olika frågeställningar har ett flertal exkursioner ordnats tillsammans med Naturskyddsföreningen i Värmdö, en artikel publicerats i Värmdö tidning (gratistidning i ex) och planavdelningen kommer att hålla ett seminarium med tjänstemän från Länsstyrelsen, Naturvårdsverket och kustkommuner i Stockholms län. Syftet med projektet är att öka kunskapen om undervattenmiljön i Värmdö kommuns skärgård, ta fram underlag till kommunens översiktsplan och fördjupad översiktsplan för kusten och skärgården (kustplan) samt att sprida denna kunskap till tjänstemän, politiker, skolor och allmänhet. Resultaten kommer även att ligga till grund för detaljplanering och yttrande om strandskyddsdispenser, muddringar och andra verksamheter som berör olika undervattenmiljöer. 3

4 Internationellt utpekande av olika skyddsvärda undervattenmiljöer och Länsstyrelsens arbete med att inrätta marina naturreservat sker, med få undantag, inom befintliga naturreservat. Det finns dock ett flertal områden utanför naturreservaten som kan ha höga värden för enskilda arter, biologisk mångfald och som reproduktions- och födosökslokal för fåglar och fiskar. Det har därför varit ett medvetet val att inventera områden utanför befintliga naturreservat och i områden som tidigare inte fältinventerats. Inventeringarna 2005 har framför allt gjorts på mjukbottnar, sandbottnar och glon (avsnörda vikar) inom olika typer av biotopkomplex inventerades klippbottnar. Karta 1. Översiktlig karta över de inventerade lokalerna Förutsättningar Värmdö kommun utgör en tredjedel av Stockholms skärgård med ungefär större och mindre öar. Varje år hanteras ett stort antal ärenden som berör strand- och vattenmiljön. För att utvecklingen i skärgården ska vara hållbar på lång sikt är det en förutsättning att beslutsunderlaget om strand- och vattenmiljön är väl underbyggt. Innan projektet var kunskapsbristen fortfarande stor och har varit en svag punkt i kommunens planerings- och beslutsunderlag. Inventeringarna 2005 utfördes i mellanskärgården där vattenområdet tillhör Stockholms skärgårds mellankustvatten. Här finns ett flertal mellanstora skogsbeklädda öar med relativt tjockt lager av moränjord där barr- eller lövskog når ända ner till vattenbrynet. Flera öar har mindre jordbruk med fina betade strandängar så kallade sältingar. Området är delvis naturskyddat med ett antal mindre naturreservat (Grinda, Gällnö, Hjälmö-Lådna, Hälsingholmarna, Storkunnan, Norrgårdsön och Stavsudda) samt ett fiskfredningsområde inom Hälsingholmarnas naturreservat och två mindre fågelskyddsområden vid Rödkobb och Trulsör. Området har många öar och vikar och botten är starkt kuperad med djup ned till ca 60 meter. Påverkan från Mälaren är inte så stor som i innerskärgården och salthalten varierar i allmänhet mellan 3-6 promille och arter med mer marint ursprung börjar dyka upp. Det finns få grund och grynnor och skärgården är här ett mycket seglingsvänligt område. Här finns flera populära naturhamnar och många fina fiskelokaler. Grinda är ett av de mest välbesökta naturreservaten i kommunen. 4

5 Påverkan på undervattenmiljön sker framför allt genom en pågående permanentning av fritidshus med bristfälliga enskilda avlopp som medför en ökad lokal övergödning. Många vill även ha stora brygganläggningar för allt större båtar med motorer som drar loss vegetation eller gör så att bottensediment virvlar upp och täcker fiskrom och vegetation. Sand- och stenstränder har stora problem med erosion längs med befintliga farleder. Ökat fiske under fiskars lekperiod kan vara ett hot mot reproduktionen hos vissa fiskarter. Inventeringarna 2006 gjordes vid Harö, Björkskärs skärgård, Horssten och Alskäret-Mälkokbbarna i ytterskärgården och tillhör Stockholms skärgårds yttre kustvatten. Området omfattas av riksintresse för naturvård och friluftslivet. Stora delar omfattas även av riksintresse för kulturmiljövård. Hela det inventerade området har en varierad karaktär där Harö som ligger närmast mellanskärgården är en större bebyggd ö och där Waxholmsbolaget trafikerar intill inventeringslokalerna. Björkskär är ett populärt område för fritidsbåtar och det finns ett flertal utpekade naturhamnar. Horssten är mer öppet och oskyddat för hårdare vindar och få fritidsbåtar lägger till i området. Horssten är ett av havsbandets säsongsfiskelägen med anor från medeltiden. Att det var frågan om rika fångster och att området under lång varit en fiskrik plats avspeglas i att kungamakten gjorde anspråk på ägandeskapet redan på talet och att det har funnits ett kapell på ön. Ett stort antal fågel häckar vid Horssten där finns bland annat kommunens största ejderkoloni, svärta, tobisgrissla, labb, gravand m.m. Området vid Alskäret- Mälkobbarna-Horssten som till större delen består av mindre kobbar och skär har ett mycket rikt fågelliv. Tillsammans med Stora Nassa och Svenska Högarna har området den största koncentration av häckande kustfågel i jämförelse med övriga delar av Stockholms skärgård (Svenska Ornitologiska förenings invetnering av kustfågel, ). Sjöfartsverket vill anlägga en ny farled av riksintresse genom Stockholms skärgård. Leden passerar genom det inventerade området mellan Horssten och Pumptunnan-skären, vidare norr om Gjusharan och passerar sedan mellan Harö och Eknö. Som underlag till ledens miljökonsekvensbeskrivning (MKB) inventerades 1990 endast fem transekter vid öarna runt Harö. Värmdö kommun ansåg i remissyttrande att dessa inventeringar inte kunde spegla hur undervattenmiljön ser ut i området då det har skiftande förutsättningar. Inventeringarna är ett led i att öka kunskapen om området. En annan typ av påverkan är att fritidsbåtar med nya båttyper, GPS och mer detaljerade sjökort lättare kan nå in i grundområden som få båtar besökt tidigare och kan påverka undervattenmiljön. Ankring och uppvirvlande bottensediment har i inventeringarna visat sig ha stor påverkan på undervattenmiljön Resultat och Diskussion Av 26 besökta områden i mellanskärgården (2005) har sju lokaler vid tre öar (Björkholmen- Krokholmarna, Ören och Storsand) mycket höga naturvärden. I området har Länsstyrelsen tidigare pekat ut åtta skyddsvärda vikar och sju grundområden viktiga som gäddlekplatser. Detta är relativt få vikar med tanke på att området har ett stort antal vikar och sund och ytterligare påverkan kan få stora konsekvenser för hela området. De utpekade lokalerna har i inledande analyser och GIS-material samma klasser men vid inventeringar i fält visar det sig att områden har mycket olika karaktär. Ett flertal områden som i inledande analyser bedömdes ha potentiellt höga naturvärden var påverkade av omgivande bebyggelse eller av fritidsbåtar. Inventeringarna gjordes i flera sund som har sandig botten som troligen kommer av ursvallad morän. Dessa områden ha ett allmänt värde som variation i bottenvegetationen sett ur ett landskapsekologiskt perspektiv. Tre vikar inventerades vid Björkholmen-Krokholmarna. Katthavet är en vik med trösklad mynning av sten och rensad från vass. Detta medger cirkulation av vatten in i viken men hindrar båttrafik förutom kajaker. Viken hade stora bestånd av havsnajas (Najas marina), rödsträfse (Chara tomentosa) och borstnate (Potamogeton pectinatus). Alla dessa tre arter bildar en struktur som ger goda förutsättningar för fiskar som gädda, abborre, mört, löja, brax etc. Viken mellan stora och lilla Krokholmen hade mer vass i dess två mynningar och bottensubstratet var lös dy med syrefria fläckar. Där växte enbart havsnajas som inte hade lika hög täckningsgrad som i katthavet. Trots detta bedömdes viken ha 5

6 allmänt höga värden för vårlekande fiskar. Den tredje viken i området, Snörum, är en klubbvik utan tröskel. Påverkan från båttrafiken har troligen medverkat till att de arter som fanns hade en låg täckningsgrad. Ören vid norra Kanholmsfjärden är en ö med två små vikar vars sammanlagda yta är 5300 m 2. Båda vikarna har trösklar samt utanförliggande grund och grynnor som ger ett skyddat läge. Området är mycket populärt bland fritidsbåtar men då det är svårt att ta sig in i vikarna är de endast i mindre grad påverkade av ankring och uppvirvlande bottensediment. Vegetationen har en hög täckningsgrad med flera arter av kransalger och kärlväxter. Sju olika fiskarter har noterats. Storsand utanför Lådna finns fyra vikar med sandig botten. Södra delen är bebyggd med enstaka fritidshus. De fyra vikarna och intilliggande sund är ett komplex som ger en variation i förekomst av arter, vågexponering, bottensubstrat och förutsättningar för friluftslivet. Bild 1: Ören, utsikt över västra viken och Kanholmsfjärden Inför inventeringarna 2006 diskuterades med inventerarna hur naturvärdet ska bedömas. I diskussionerna gjordes en bedömning av det förväntade värdet av området i stort. Vid inventeringen bedömdes naturvärdet utifrån olika kriterier (bilaga 4) samt utifrån en jämförelse mellan de inventerade lokalerna. Det förväntade värdet var att ytterskärgården skulle ha allmänt höga naturvärden. Resultatet visar att området kring Alskäret-Mälkobbarna-Horssten har högre värden än väntat med högt artantal i kombination med hög täckningsgrad och med arter som indikerar god ekologisk status. I området fanns både ålgräs (Zostera marina) som är en sydlig, västkustart och smaltång (Fucus radicans) som är en nordlig art och som till helt nyligen ansågs vara en variation av blåstång. Med hjälp av Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium kommer planavdelningen under hösten 2007 att genomföra genetiska analyser för att säkerställa att det är den aktuella arten, smaltång. Inget av områdena är nämnvärt påverkat av fritidsbåtar eller övergödning. Vid Horssten noterades både mycket fisk och blåmussla (Mytilus edulis). Vegetationsmässigt var artantalet högt med bl a kraftiga rödagler som rödris (Rhodomela confervoides) och rödslickar (Polysiphonia) samt fina, kraftiga bälten av blåstång (Fucus vesiculos) med insprängd smaltång (F. radicans). Vid Mälkobbarna, nordväst om Horssten, noterades ett högt artantal trots det mycket exponerade läget. Blåstång (Fucus vesiculosus) förekom i fina kraftiga bestånd och liksom flera olika rödalger. I området kring Alskäret, Rönnskäret och Måsvilorna, öster om Sandön och Korsö, var 6

7 vegetationen fri från påväxt och artantalet högt. Till följd av det delvis sandiga bottensubstratet hittades flera kransalger och en mycket fin ålgräsäng. Den bedömdes vara en av de finaste ålgräsängar inventerarna har funnit i Stockholms skärgård, även i jämförelse med andra inventeringar. Ett område som hade lägre värden än väntat var Björkskärs skärgård. Påväxten med fintrådiga alger var påtaglig och täckningsgraden relativt låg. Området är mycket populärt för båtlivet med flera naturhamnar och det är troligen detta som påverkat undervattenmiljön. Mycket liten påverkan av båttrafik och övergödning, höga värden för kustfågel och säl, undervattenväxter med högre värde än väntat och i jämförelse med liknande områden samt förekomsten av två arter som är på gränsen av sitt utbredningsområde ger sammantaget mycket höga naturvärdena runt Alskäret-Mälkobbarna-Horssten och gör området intressant för framtida forskning. Enligt Naturvårdsverkets vägledning Skydd av marina miljöer med höga naturvärden (Förslag ) kan sådana specifika förhållanden utgöra skäl till att bilda marint naturreservat. Den föreslagna sträckningen av Horsstensleden kan komma att medföra påtaglig skada på riksintresset för naturvård och alternativa dragningar bör diskuteras innan beslut om farleden fattas. Bild 2: Horssten Genom inventeringarna 2005 och 2006 inom detta projekt tillsammans med inventeringar 2006 och 2007 inom LONA-projektet Värmdö kommuns naturvårdsplan och naturdatabas har kunskapen om den lokala undervattenmiljön ökat betydligt och ett flertal områden med mycket höga naturvärden har kartlagts. Även om undervattenmiljön i Östersjön sägs vara artfattig och med ett enkelt ekosystem kan det erbjuda en fantastisk upplevelse och lusten att förmedla den kunskap som nu finns är stor. Antalet frågeställningar har, som vid alla bra projekt, ökat betydligt. De främsta diskussionspunkter och frågeställningar är: Störst antal arter av kärlväxter, kransalger och alger har noterats i vikar med sandig botten och viss exponering. 7

8 Det finns ett flertal grunda områden med sandiga bottnar utöver de som redovisas i maringeologiska kartan (SGU). En möjlig orsak är att omkringliggande öar har relativt mäktiga jordtäcken som svallats ur vid landhöjningen samt att rådande vattenströmmar och vågexponering medger att en viss kornstorlek finns i området. Vikar med begränsat vattenutbyte p.g.a. igenväxt vassmynning uppvisar syrefria bottnar med ingen eller mycket lite vegetation och då framför allt havsnajas (Najas marina). Med snabb uppvärmning av vattnet på våren spelar sådana vikar likväl en viktig roll för vårlekande fiskarter. Påväxten av fintrådiga alger är störst i de mest skyddade områdena. Exempel på detta syns till viss del både inom en vik och i de minst exponerade och mest avsnörda vikarna som exemplifieras i föregående punkt. I andra dokument som planavdelningen har tagit del av framhålls att vikar i glo och glofladstadiet spelar en avgörande roll för vårlekande fiskars reproduktionsmöjligheter då de värms upp tidigt på våren. Inom projektet har diskussioner förts hur stor roll de olika vikarna har för fiskreproduktionen under vårar med olika temperaturer och om även andra vikar utan tröskel kan spela en viktig roll för reproduktionen under varma vårar. De störningar som har noterats är fläckvis kala bottnar till följd av ankring. I vikar som muddrats eller där mycket båttrafik förekommer är vattnet grumligt och det förekommer mycket löst liggande vegetation och sediment på botten. Detta är relativt få vikar som är opåverkade i förhållande till Värmdö kommuns långa kuststräcka och stort antal öar. Det är därför mycket viktigt att skydda dessa undervattenmiljöer genom översiktlig planering, åtgärdsprogram eller olika former av naturskydd. Vid inrättande av marina naturreservat måste fältinventering ske vikar och sund som motsvarar olika typer av vikar och sund. Diskussioner med olika aktörer om hur och var båtliv och annat friluftsliv ska kunna samordnas med höga naturvärden anser projektgruppen är en av de viktigaste frågorna vid inrättande av marina naturreservat. Vissa vikar bör skyddas mot viss typ av båtar och ankring. Då den största delen av kusten består av öppna sten- och klippstränder utgör områden med mjuk- och sandbotten med måttligt högsta naturvärdena en variation i undervattenmiljön och bidrar till biologisk mångfald. Områden med måttliga värden kan vara viktiga ur ett landskapsekologiskt perspektiv. Uppföljning Uppföljning med fler inventeringar har redan påbörjats 2006 och 2007 inom LONA-projektet Värmdö kommuns naturvårdsplan och naturdatabas. Inventeringarna har främst genomförts i vikar och sund med mynningsbredd som är mindre än 30 meter, i andra hand i områden med mynningsbredd mellan meter och därutöver vikar och sund med sandig botten (enligt maringeologiska kartan) kommer kompletterande inventeringar att ske inom de grunda mjuk- och sandbottnar som tidigare inventerats samt inom nya områden och då främst i arkipelagen utanför Nämdö i Värmdö kommuns södra delar. Inventeringar av nya områden utmed den planerade sträckningen av Horsstensleden är inte planerad men bör genomföras i första hand kring Pumptunnan och i områden med sandiga bottnar. Inventering av skären vid Pumptunnan motiveras av att området ligger intill den planerade farleden, väster om Horssten och kan ha förutsättningar för att hysa smaltång. Av de inventerade vikarna har 11 stycken pekats ut i kustplanen (fördjupning av översiktsplan för kusten och skärgården, samrådshandling 2006) som vikar med mycket höga naturvärden och där miljöövervakning med regelbundet återkommande inventeringar bör ske. Utöver detta har kustplanen pekat ut fyra områden som utredningsområde för natur, kultur och friluftsliv. 8

9 Metoder och resultat Bild 3. Storsand Inventering 2005 Klassning av olika natur- och vegetationstyper har definierats i olika sammanhang. Olika klassindelningarna är inte alltid överensstämmande och hur de olika gränserna ser ut kan alltså skilja sig beroende på vilken typ av klassning som används. Speciellt tydligt kan detta bli när klassningarna ursprungligen utgått från Europeiska förhållanden. Planavdelningens klassning utgår från Nordiska ministerrådets indelning av Kustbiotoper i Norden (mjukbottnar, sandbottnar, glon- och glosjöar samt olika biotopkomplex), EU-habitat (1110, 1130, 1150, 1160 och 1650) och Vegetationstyper i Norden som ingår i respektive kustbiotop. I Värmdö kommuns digitala data anges även olika bottensubstrat enligt SGU:s maringeologiska klassning, EUNIS-klassning enligt Länsstyrelsens GIS-analys och vilket bottensubstrat som noterades i fält. Ovanstående klassindelning är mycket generell. Vegetationen inom samma typ av ovan nämnda biotop eller habitat kan skilja sig från område till område beroende på olikheter i bottensubstrat, salthalt, vågexponering, bottensubstrat och näringsförhållanden. Urval Urvalet av inventerade vikar och sund har främst utgått från deras mynningsbredd samt utifrån diskussioner med bland annat Cecilia Lindblad (Naturvårdsverket), Alfred Sandström (Fiskeriverket) och Martin Isaeus (NIVA) samt utifrån rapporten En GIS-metod för kartering av naturvärden i grunda skärgårdsvikar (NIVA-rapport LNR ). I förberedande analyser delades vikar och sund in i tre olika klasser beroende på mynningsbredden, mindre än 30 meter, meter och meter. Digitala kartor över kusten och skärgården framställdes med de olika mynningsbredderna samt information om naturvärdesbedömningar från tidigare inventeringar (vegetation, fisk, geologi, bryggor etc) och olika GIS-analyser (vågexponering, 9

10 eunisklassning, natura 2000-habitat, mm). För vikar och sund med en mynningsbredd mindre än 30 meter gjordes även en flygbildstolkning av strandtypen. Syftet med de förberedande analyserna var att lokalisera potentiellt viktiga grundområden med olika grad av påverkan. Fältinventeringar genomfördes i vikar och sund med utanför befintliga naturreservat och inom områden som inte tidigare fältinventerats. Därefter gjordes urvalet utifrån mynningsbredd som är mindre än 30 meter, i andra hand i områden med mynningsbredd mellan meter och därutöver vikar och sund med sandig botten (enligt maringeologiska kartan). Alla vikar har översiktligt inventerats med hjälp av vattenkikare. Därefter har ett urval av vikar gjorts och undervattenvegetationen inventerats enligt Upplandsstiftelsens metod för basinventering av marina habitat (1150, 1160 och 1650). Metoden baseras på snorkling utmed transekter och bedömning av bottenvegetationens täckningsgrad inom provrutor. I de vikar som haft så pass dyig botten att en transekt inte har varit möjlig att lägga eller vikar som besökts via landvägar (utan båt) har inventering skett med hjälp av snorkling utan transekt och provrutor. Metoden har följts vid bedömning av vegetation inom provrutor och längs transekter. Däremot har transekternas placering inte alltid följt metoden. T ex har den första transekten lagts närmare strandkanten än 10 m i små vikar då vegetationen i dessa vikar varierar mellan 0-10m. I öppnare vikar utan tröskel har den sista transekten lagts där djupet varit ca 2,5 3,5 m. Naturvärdesbedömning Datasammanställningen anger naturvärde för de inventerade områdena ur kommunalt perspektiv. De olika värdena har delats in efter betydelse för en viss art, biologisk mångfald, hög vegetationstäckning, betydelse för vårlekande fisk, betydelse för fisk gällande födosök och gömsle, variation av bottensubstrat samt morfologisk variation (kustens flikighet). Karta 2. Inventerade lokaler

11 Resulat 2005 inventerades totalt 26 lokaler (vikar och sund) med vattenkikare i området mellan Gällnö, Svartsö och Stavsudda i Värmdö kommuns norra skärgård. I 12 vikar karterades bottenvegetationen utmed transekter och provrutor med hjälp av fridykning ner till maximalt 4 meter. Ytterligare fyra av vikarna dykinventerades men utan att lägga ut transekter. Resultaten av inventeringarna har inte beräknats statistiskt. Detta bör göras efter att samtliga projekt under har genomförts och data kan jämföras mellan olika områden års Inventeringsdata kan vara bristfällig i vissa avseenden då det är första gången som ekologerna på planavdelningen inventerar undervattenväxter. Ekologerna bedömer att resultaten är korrekta men att vissa mindre vanligt förekommande arter kan ha missats och inte kommit med i data. De vikar som beskrivs i tabell 1 är en kortfattad sammanställning av inventeringsdata i alla besökta vikar. All fältdata om nedan beskrivna lokaler finns att få som shp-filer vid förfrågan till Värmdö kommuns planavdelning. Tabell 1. Beskrivning av besökta och inventerade mjuk- och sandbottnar och glon De latinska artnamnens svenska motsvarighet finns i bilaga 2. ID-nummer på 1 Galtholmsfladen Vattenkikare Axelsson (2001) En mynning, bredd m, sannolik tröskel, juvenil flad Trädvegetation, 15-tal byggnader, 10 bryggor Bottensubstrat Glacial lera Phragmites australis, Potamogeton pectinatus och perfoliatus Påverkan Muddring, båttrafik Naturvärde - ID-nummer på Bottensubstrat Påverkan Naturvärde 2 Katthavet Tre snorklingstransekter Axelsson (2001) Flad - glo-flad, två mynningar, bredd 0-5 m Klipp- och blockstrand, trädvegetation. Två byggnader, två bryggor. Pågående bete på södra sidan (Björkholmen) Glacial lera, svaveldoftande dybotten Phragmites australis, gles förekomst av Chara tomentosa, Najas marina, Potamogeton pectinatus Ena mynningen tidigare muddrad genom vassbälte. Andra mynningen blockerad med sten som hinder mot båttrafik. Ej farbar med motorbåt Vårlekande fiskreproduktion 11

12 ID-nummer på Bottensubstrat Påverkan Naturvärde ID-nummer på Bottensubstrat Påverkan Naturvärde 3 Vik mellan Lilla och Stora Krokholmen Tre snorklingstransekter Axelsson (2001), Sandström & Schreiber (2001) Flad - glo-flad, två mynningar, bredd m Klipp- och blockstrand, trädvegetation. En byggnad Glacial lera, svaveldoftande dybotten Phragmites australis, Potamogeton pectinatus. Fläckvis mycket tät matta av Najas marina Klippt vass i ena mynningen, begränsad framkomlighet med motorbåt Vårlekande fiskreproduktion 4 Snörum En snorklingstransekt samt vattenkikare Axelsson (2001) Tre mynningar, huvudsaklig mynningsbredd m Sten och moränstrand samt klipp- och blockstrand. 2-3 byggnader, 5-6 bryggor. Pågående bete på södra sidan (Björkholmen) Glacial lera Phragmites australis, Potamogeton pectinatus, Potamogeton perfoliatus, enstaka Myriophyllum spicatum, Fucus vesiculosus Klubbhamn, båttrafik Skydds- och födosöksområde fisk ID-nummer på 5 Österviken Mycket dålig sikt pga sannolik muddring, ej möjlig att inventera Axelsson (2001) En mynning, bredd m Sten- och moränstrand, trädvegetation. Nio byggnader, fyra bryggor Bottensubstrat Glacial lera Phragmites australis Påverkan Muddring, båttrafik Naturvärde - ID-nummer på Bottensubstrat 6 Vik västra Västerholmen Översiktlig snorkling Axelsson (2001) Glo-flad, en med vass igenväxt mynning, bredd 0-5 m Lövdominerad vegetation. Betad. En byggnad. Glacial lera, svaveldoftande dybotten. Tät förekomst av Phragmites australis, mycket gles förekomst av Myriophyllum spicatum, mycket fisk Påverkan - Naturvärde Vårlekande fiskreproduktion 12

13 ID-nummer på Bottensubstrat 7 Vik sydöstra Ören Tre snorklingstransekter - Juvenil flad, en egentlig mynning med mycket grynnor, bredd m Klipp och blockstrand Hårdbotten med sandig, grusig och i mynningen blockig botten I inre del Phragmites australis. Varierad och rel tät vegetation med Fucus vesiculosus, Zanichelia palustris, Potamogeton pectinatus, Chara aspera, Chara globularis, Chara virgata och Tolypella virgata. Stor förekomst av fisk Påverkan - Naturvärde Biologisk mångfald, skydds- och födosöksområde fisk ID-nummer på Bottensubstrat Påverkan Naturvärde ID-nummer på Bottensubstrat Påverkan Naturvärde ID-nummer på Bottensubstrat Påverkan Naturvärde 8 Vik sydvästra Ören Tre snorklingstransekter Axelsson (2001) Juvenil flad, en mynning med grynnor, bredd 5-10 m Klipp och blockstrand Hårdbotten med sandig, grusig och i mynningen blockig botten. En del sediment. I inre del Phragmites australis. Varierad och rel tät vegetation med Fucus vesiculosus, Zanichellia palustris, Potamogeton pectinatus, Ranunculus baudotii, Chara aspera, Chara globularis, Chara virgata och Tolypella virgata. Stor förekomst av fisk. Farbar med motorbåt. Fläckvis bottenerosion efter ankare Biologisk mångfald, skydds- och födosöksområde fisk 9 Sund mellan lilla och stora Klovholmen Vattenkikare - En större mynning, exponerad, bredd m, en mindre, muddrad Sten-, morän, klipp- och blockstrand. Träd och buskvegetation. 1-2 byggnader, 2 bryggor. En större stenkista Hårdbotten Ranunculus baudotii, Chara sp. (globularis?), Zanicheliia palustris, Fucus vesiculosus, Potamogeton pectinatus och perfoliatus Muddring Skydds- och födosöksområde fisk 10 Sund mellan Ängsholmen och Skraggen Vattenkikare - Smalt sund, exponerat, bredd m En byggnad, en brygga. Klipp- och blockstrand Hårdbotten; grusig, stenig med viss blockförekomst Chorda filum, Chara sp. (globularis?), Zanichellia palustris, Fucus vesiculosus, Potamogeton pectinatus. Mycket liten påväxt. Mycket fiskyngel Båttrafik Biologisk mångfald, skydds- och födosöksområde fisk 13

14 ID-nummer på Bottensubstrat Påverkan Naturvärde ID-nummer på Bottensubstrat Påverkan Naturvärde 11 Vik nordöstra Krokholm Två snorklingstransekter. Axelsson (2001) En mynning utan tydlig tröskel, bredd m Klipp- och blockstrand. Fyra byggnader, en brygga Glacial lera, dy Phragmites australis, stor utbredning. I övrigt få arter; Fucus vesiculosus, Potamogeton pectinatus och perfoliatus. Flera exemplar av mycket kraftig Potamogeton pectinatus Viss båttrafik Skydds- och födosöksområde fisk 12 Krokholmsviken Vattenkikare Axelsson (2001) En långsmal mynning utan tydlig tröskel, rel djup, bredd m Klipp- och blockstrand. En byggnad, tre bryggor. Naturhamn med sopmaja Glacial lera, inre delar finsandig botten Phragmites australis, Fucus vesiculosus, Potamogeton pectinatus och perfoliatus. Innerst även Chara aspera. En del fisk Bottenerosion efter ankare Skydds- och födosöksområde fisk Bild 4. Vik med syrefri botten och löst liggande algmattor. 14

15 ID-nummer på Bottensubstrat Påverkan Naturvärde 13 Norrviken Vattenkikare Axelsson (2001) En långsmal mynning, bredd m, med en del grynnor Klipp- och blockstrand. 15 byggnader, varav två permanentbebodda. 12 bryggor, två stenkistor Glacial lera, inslag av hårdbotten. Dy i fält Phragmites australis, Potamogeton pectinatus och perfoliatus, Fucus vesiculosus, matta av Myriophyllum spicatum i de innersta delarna. Förekomst av snäckskal. Stor påväxt av fintrådiga alger Omgivande bebyggelse, båttrafik, sannolik muddring Skydds- och födosöksområde fisk ID-nummer på Bottensubstrat 14 Vik sydvästra Oppholmen Översiktligt snorkling Axelsson (2001) Glo-flad, en med vass igenväxt mynning, bredd 0-5 m En byggnad. Omgivande hällmarkstallskog samt viss lövvegetation Glacial lera, svaveldoftande dy Phragmites australis med stor påväxt. Närmast mynning enstaka Ceratophyllum demersum och Chara tomentosa. Mycket småfisk Påverkan - Naturvärde Vårlekande fiskreproduktion ID-nummer på Bottensubstrat Påverkan Naturvärde ID-nummer på Bottensubstrat Påverkan Naturvärde 15 Kalvhagen Vattenkikare - Juvenil flad, en mynning med noterad tröskel, bredd m Klipp- och blockstrand. Sju byggnader, 4-6 bryggor Glacial lera, sandig-grusig botten Stor utbredning av Phragmites australis, stor förekomst av Fucus vesiculosus, även Potamogeton perfoliatus. Mycket småfisk Båttrafik, fläckvis bottenerosion efter ankare Skydds- och födosöksområde fisk 16 Vik östsidan Gåln/Träskö Tre snorklingstransekter Axelsson (2001) En mynning, bredd m, enstaka grynna Klipp-, block-, sten-, morän- samt anlagd strand. Sex bryggor, nio byggnader Glacial lera, finsand, något dyig, mycket sediment Phragmites australis, delvis klippt, Fucus vesiculosus, Potamotegon pectinatus (även kraftigt bredbladig variant) och perfoliatus, Myriophyllum spicatum (ffa vid muddringskanal), Ranunculus circinatus, Callitrichaeae hermaphroditica Båttrafik, fläckvis bottenerosion efter ankare, muddring Skydds- och födosöksområde fisk 15

16 ID-nummer på Bottensubstrat Påverkan Naturvärde ID-nummer på Bottensubstrat Påverkan Naturvärde 17 Ängsholmen Två snorklingstransekter Axelsson (2001), Sandström & Schreiber (2001) Juvenil flad, en mynning med grynnor, bredd m Kollo med flera byggnader, fyra bryggor, anlagd väg nära vattnet Glacial lera, stening/sandig i mynning, dyig/sediment innerst Ytterst Chara sp., Potamogeton pectinatus, Fucus vesiculosus, ranunculus baudotii. Obefintligt siktdjup innerst. Mycket småfisk i hela viken. Muddring, båttrafik Skydds- och födosöksområde fisk 18 Kåva Vattenkikare Axelsson (2001) Sandström & Schreiber (2001) Flad, glo-flad, mynningsbredd 5-10 m Fem samlade byggnader, fyra bryggor Glacial lera, dy Phragmites australis, fläckvis mycket kraftiga bestånd av Najas marina. Utmed muddrad kanal Potamogeton perfoliatus och pectinatus. Mycket småfisk Tydlig muddrad kanal genom vass och vik Vårlekande fiskreproduktion, skydds- och födosöksområde fisk ID-nummer på Bottensubstrat 19 Vik innanför Östra Torsviken Översiktlig snorkling Axelsson (2001) Glo-flad, en med vass igenväxt mynning, bredd 0-5 m Omgivande barrblandskog Glacial lera, svaveldoftande dy Enstaka Najas marina, Potamogeton pectinatus. Mycket påväxt. Mycket småfisk Påverkan - Naturvärde Vårlekande fiskreproduktion ID-nummer på Bottensubstrat Påverkan Naturvärde 20 Vik Lilla Idholmen Tre snorklingstransekter Axelsson (2001) Sandström & Schreiber (2001) Flad, en huvudsaklig mynning, bredd m, en nästan avsnörd sidomynning Sju byggnader, 4 bryggor i intilliggande muddrad kanal Glacial lera, svaveldoftande dy Phragmites australis, fläckvis med Najas marina, Potamogeton pectinatus, Zannichellia palustris. Mjölkigt vatten Muddrad kanal invid undersökt del av viken, båttrafik från farled utanför Vårlekande fiskreproduktion, skydds- och födosöksområde fisk 16

17 Bild 5. Inventering längs transekt och med provruta ID-nummer på Bottensubstrat 21 Vik norra Storsand Två snorklingstransekter Axelsson (2001) Mycket öppen mynning, ingen direkt tröskel. Bredd m Klipp- och blockstrand. Gles hällmarksvegetation Mellansand-grus, Phragmites australis, Fucus vesiculosus, Ruppia cirrhosa, Chara sp., Potamogeton perfoliatus. Mycket snäckskal. Mycket småfisk, gädda Påverkan - Naturvärde Skydds- och födosöksområde fisk ID-nummer på Bottensubstrat Påverkan Naturvärde 22 Vik sydvästra Storsand Två snorklingstransekter Axelsson (2001) Relativt öppen mynning, bredd m Klipp- och blockstrand. Tre byggnader, två bryggor Mellansand-grus Phragmites australis, Potamogeton pectinatus och perfoliatus, Zanichellia palustris, Myriophyllum spicatum, Fucus vesiculosus, Chara virgata, Chara globularis, Ruppia cirrhosa. Aborrstim Viss båttrafik Biologisk mångfald, skydds- och födosöksområde fisk 17

18 ID-nummer på Bottensubstrat 23 Vik sydöstra Storsand Vattenkikare - Mycket öppen vik, ingen tröskel, bredd m Två byggnader, två bryggor. Sandstrand, barrblandskog Mellansand-grus Chara aspera, Chara sp., Potamogeton pectinaus, Zanichellia palustris, Ranunculus baudotii. Mycket snäckor Påverkan - Naturvärde Skydds- och födosöksområde fisk ID-nummer på Bottensubstrat 24 Sund mellan Storsand och Bergholmen En snorklingstransekt - Sund med mycket grynnor, bredd m Sandstrand och klipp- och blockstrand. Hällmarksvegetation Hårdbotten, stenig, sandig Fucus vesiculosus, Potamogeton pectinatus, Ruppia cirrhosa, Tolypella nidifica. Rel stor förekomst av Chara sp. Påverkan - Naturvärde Biologisk mångfald, skydds- och födosöksområde fisk ID-nummer på Bottensubstrat Påverkan Naturvärde 25 Krokholmsviken Vattenkikare Axelsson (2001), Sandström & Schreiber (2001), Schreiber (2003) En mynning, bredd m Barrblandskog, pågående bete. Två bryggor. Glacial lera och hårdbotten, grovsandig botten Matta av Chara sp., Potamogeton pectinatus, även kraftig variant, Callitrichaeae hermaphroditic, Potamogeton perfoliatus, Fucus vesiculosus, Myriophyllum spicatum. Mycket fiskyngel Klubbhamn/båttrafik Skydds- och födosöksområde fisk, vårlekande fiskreproduktion ID-nummer på Bottensubstrat Påverkan Naturvärde 26 Hjälmösundet Översiktlig snorkling Axelsson (2001)Lovén (1987) Långsmalt sund, bredd vid midja m Många byggnader och bryggor utmed hela sundet. Glacial lera och hårdbotten, sandig botten Phragmites australis, Fucus vesiculosus, Potamogeton pectinatus, även kraftig/bredbladig variant, Chara aspera, Myriophyllum spicatum, Callitrichaeae hermaphroditic, Potamogeton perfoliatus. Mycket småfisk Båttrafik, muddring Skydds- och födosöksområde fisk 18

19 Inventering 2006 Inom projektet Under ytan i Värmdö kommun har inventering gjorts av öppna kuster vid mindre öar och skär som domineras av grunda hårdbottnar men har ett visst inslag av sandbottnar. Planavdelningens klassning utgår från Nordiska ministerrådets indelning av Kustbiotoper i Norden (klippbottnar) och EU-habitat (1170) I Värmdö kommuns digitala data anges även olika bottensubstrat enligt SGU:s maringeologiska klassning, EUNIS-klassning enligt Länsstyrelsens GIS-analys och vilken bottensubstrat som noterades i fält. Urval Urvalet utgick främst utifrån att Sjöfartsverket vill anlägga en ny farled av riksintresse genom Stockholms skärgård in till Stockholms hamnar och som passerar områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv men som inte har någon form av områdesskydd. Och utifrån att underlaget till Sjöfartsverkets miljökonsekvensbeskrivning av farleden baserades enbart på fem dyktransekter vid Harö. Värmdö kommun ansåg att dessa inventeringar inte kunde spegla alla de grundområden som farleden kommer att påverka under anläggnings- och driftfas. De områden som inventerats valdes därefter utifrån att återbesöka de tidigare inventerade lokalerna, allmänna värden, ledens tänkta dragning, var naturhamnar finns belägna samt utifrån analyser av sjökort och befintligt GIS-material, flygbildstolkning och utifrån erfarenheter av fältinventeringar Bild 6. Anna, Sara och Ann vid Horssten 19

20 Inventeringen har följt standardmetoden för miljöövervakning av hårdbottnar på svenska Östersjökusten (Kautsky H., 1995). Naturvärdesbedömning I dagsläget finns ingen vedertagen metod eller faställda kriterier för bedömning av naturvärdet i undervattemiljöer. Det försvårar möjligheten att göra jämförelser studier mellan olika inventeringar. För den här inventeringen har det gjorts en naturvärdesbedömning som syftar till att redovisa hur de olika inventerade lokalerna förhåller sig till varandra. Bedömning bygger på ett förväntat värde utifrån ett antal sammanvägda kriterier, som exempelvis vegetationens täckningsgrad, antal arter, ovanlig arter eller nyckelarter, lokalens naturliga förutsättningar, påväxt, sedimentation samt antropogen påverkan. Detta har sedan legat till grund för helhetsintrycket och den slutliga bedömningen av naturvärdet. Värdet är angivit i lågt värde = mindre värde än förväntat, medlehögt värde = värdet är som förväntat och högt värde = värdet är högre än förväntat. Karta 3. Inventerade lokaler

21 Resultat Sammanlagt har fältdata om undervattenmiljön noterats utmed 40 transekter, fördelade mellan 20 olika öar inom 13 ö-områden. Fem transekter som tidigare inventerats av Hans Kautsky (rapport ) utanför Harö har återbesökts. Data som omrfattar lokaler, position för transekter och deltransekter samt all övrig fältdata har sammanställts och digitaliserats i GIS-verktyget Map Info och kan delges som shp-filer vid förfrågan. Bild 7. Blåstång på större stenar samt sandig botten Transekt A / A1 IDnr i kartan 1 Område: Skogskär Lokal: Skogsskär No Koordinater RT90: ,5 / ,8 kompassriktning: 45 Transektens längd: 60m yttre djup: 5,4m Siktdjup: 5m Förväntat värde: medel naturvärde: lågt Övrigt mkt löst liggande alger i tj.mattor. kal miljö trots många arter. Djur: ME, Theo, Card, BI Inv av Hans Kautsky 1990 gru ste bl grus, sten häll längd /deltransekt/m djup/deltransekt/m 0 4,7 5,4 5,4 Fucus v 5,4 5 PP 5,4 ZP 5,4 1 TN 5,4 1 Clad 5,4 1 CF 5, Dict 2,5 5 Pyl 2,1 1 Ce 2,5 1 Cocco 5,4 1 FL 5,4 1 21

22 Transekt B / B2 IDnr i kartan 2 Område: Ingeboskäret Lokal: Ingeboskäret O Koordinater RT90: ,7 / ,6 kompassriktning: 91 Transektens längd: 61m yttre djup: 4,1m Siktdjup: 5m Förväntat värde: medel naturvärde: medel Övrigt mkt löst liggande fintrådiga alger i tjocka mattor (pyl) Syrefria fläckar Djur: lymn, ME, Theo,juv mysis häll häll gru,sten gru, sten sand, gru samd, gru längd/deltransekt/m djup/deltransekt/m 0 0,9 2,8 3,4 3,5 4 4,1 Fucus v 3, Ppect 4,1 5 5 PP 4, <25 ZP 3, TN 4, <25 Clad 0,5 <25 CF 4,1 5 <25 50 Pyl 3, Ce 1,5 5 FL 3, ,4m 0-0,9m 0-3,4m Transekt C / C3 IDnr i kartan 3 Område:Norrholmen Lokal: Norrholmen No Koordinater RT90: ,2 / ,4 kompassriktning: 21 Transektens längd: 60m yttre djup: 11,2m Siktdjup: 5m Förväntat värde: medel naturvärde: lågt Övrigt löst drivande alger Syrefria fläckar häll häll gru,häll gru,häll mjukb gru, block längd /deltransekt/m djup/deltransekt/m 0 2 2,2 3,6 5,7 10,5 11,2 Fucus v 2, MS PP ZP 5, <25 TN 2 1 CF 5, <25 5 Dict 2, Pyl 3, Ce 11, FL 2, ,2m 22

23 Transekt D / D4 IDnr i kartan 4 Område:Stora karggrundet Lokal: Syd St. Karggrundet Koordinater RT90: ,1 / ,6 kompassriktning: 180 Transektens längd: 60m yttre djup: 4,8m Siktdjup: 4,5m Förväntat värde: medel naturvärde:medel Övrigt fiskyngel Djur: ME gru bl ste ste, gru ste, gru längd/deltransekt/m djup/deltransekt/m 0 2 4,1 4,8 Fucus v 4, Ppect 4, PP 4, ZP 4,2 1 1 TN 4,2 1 1 Clad CF 4, Dict 4, Pyl 4,8 <25 <25 <25 4,1-4,8m 0-4,1m Transekt E /E5 IDnr i kartan 5 Område: Östra karggrundet Lokal: Syd Ö. Karggrundet Koordinater RT90: ,3 / ,9 kompassriktning: 181 Transektens längd: 60m yttre djup: 6,5m Siktdjup: 4,5m Förväntat värde: medel naturvärde: medel Övrigt häll, bl ste, gru ste, gru längd/deltransekt/m djup/deltransekt/m 0 3,4 4,4 6,5 Fucus v 6, PP 4,5 25 ZP 5,5 0-5 Clad CF 6, Dict Eud 3,9 1 1 Pyl 6,5 <

24 Transekt F / F6 IDnr i kartan 6 Område:Kalvören Lokal: So Kalvören Koordinater RT90: ,4 / ,5 kompassriktning: 180 Transektens längd: 82m yttre djup: 8,3m Siktdjup: 4m Förväntat värde: medel naturvärde: medel Övrigt fiskyngel Djur: ME Inv. av Hans Kautsky 1990 skalg ste skalg ste häll häll längd/deltransekt/m djup/deltransekt/m 0 3,1 4,8 4,2 8,3 Fucus v 3,1 25 PP 4, Rupcir 2,6 5 Rupp 4,3 1 ZP 4,8 25 CF 4,4 5 1 Pyl 8, Agl 4,8 1 Ce 2,4 1 Cocco 8, FL 8, Poly 8,3 5 Transekt G / G8 IDnr i kartan 7 Område: Gjusharen Lokal: N Gjusharen Koordinater RT90: / kompassriktning:11 Transektens längd: 90m yttre djup: 14,7m Siktdjup: 4,5m Förväntat värde: medel naturvärde: medel/lågt Övrigt Ingen fucus, skorv Djur: ME Inv. av Hans Kautsky 1990 Bl sand Bl sand häll längd /deltransekt/m djup/deltransekt/m 0,5 3,7 4,6 14,7 PP 3,1 1 ZP 3,1 1 TN 3,7 5 Clad CF 14, Dict 5,4 0-5 Eud 3,7 1 Pyl 14,7 < FL 14,7 1 <25 5 Poly 14,

25 Transekt G / G43 IDnr i kartan 7 Område: Gjusharan Lokal: Gjusharan N Koordinater RT90: ,4 / ,5 kompassriktning: 345 Transektens längd: 80m yttre djup: 3,6m Siktdjup: 4 Förväntat värde: medel naturvärde: lågt Övrigt Fv dom yttre, PP dom inre, övrigt lågt täckningsgrad Inv. av Hans Kautsky 1990 Bottensubstrat häll (st gru) häll (st gru) häll (st gru) längd /deltransekt/m djup/deltransekt/m 0 2,7 3,3 3,6 PP 2,2 1 ZP 3,3 5 5 Clad 3,6 1 Dict 3,6 1 Pyl 3, Ce 2,7 100 FL 3,6 5 5 Poly 3,6 1 Transekt H / H9 IDnr i kartan 9 Område:Stora Rödkobben Lokal:St Rödkobben N Koordinater RT90: ,4 / ,3 kompassriktning:347 Transektens längd: 65m yttre djup: 2,6m Siktdjup: 6m Förväntat värde: högt naturvärde: högt Övrigt Fisk: smörbult, stubb Fågel: Skarv Djur: mycket ME, Theo, Hydrobia Bottensubstrat gru sa ste gru sa ste gru sa ste gru sa ste bl ste gru ste (häll) längd/deltransekt/m djup/deltransekt/m 0,5 1 1,7 1,7 1,5 2 2,6 Fucus v 2, PP 1, ZP 2, CA 1,7 <25 TN 2, Clad 2, CF 1,7 5 Dict 0,5 75 Pyl 2, <25 25 Ce 1, FL

26 Transekt I / I23 IDnr i kartan 11 Område:Stora Mälkobb Lokal:St Mälkobb SV Koordinater RT90: / kompassriktning:176 Transektens längd: 60m yttre djup: 5,9m Siktdjup:5,5m Förväntat värde: medel naturvärde: högt Övrigt Fv-bälte kraftigt ochrent ned till 6m bottensubstrat häll häll sten, gru längd/deltransekt/m djup/deltransekt/m 0 3,5 5,7 8,3 Art maxdjup % Täckningsgrad Fucus v 7, Clad 3, Clad rup 3,6 <25 CF 3,6 0-5 Dict 6, Eud 6,4 1 Pyl 8, Ce 8, CeV 2,8 1 Cocco 8,3 1 <25 <25 FL 8,3 <25 <25 Poly 6, RP 3,1 <25 mkt 0-3,5m Bild 8. Blåstångsbälte vid Horssten 26

27 Transekt I / I22 IDnr i kartan 11 Område:Stora Mälkobb Lokal:St Mälkobb SV Koordinater RT90: ,6 / ,1 kompassriktning:230 Transektens längd: 60m yttre djup: 1,8m Siktdjup: 5,5m Förväntat värde: medel naturvärde: medel+ Övrigt Fv-bälte kraftigt, OBS!! Ej djupaste för området! bottensubstrat gru, sten gru, ste häll häll gru, ste sten, hä, gru längd/deltransekt/m djup/deltransekt/m 0 1,9 1,9 2,6 2,6 2,6 1,8 Fucus v 2, PP 2,6 < ZP 2,6 < TN 2,6 <25 <25 <25 Clad 1,9 <25 CF 2,6 <25 1 Dict 2,6 50 <25 <25 50 <25 <25 Pyl 2,6 25 <25 <25 Cocco 2,6 5 5 Transekt J / J21 IDnr i kartan 11 Område: Lilla Mälkobb Lokal: L Mälkobb V Koordinater RT90: ,1 / ,9 kompassriktning: 241 Transektens längd: 60m yttre djup: 6,1m Siktdjup:5,5 Förväntat värde: medel naturvärde: högt Övrigt Fv-bälte kraftigt med Rödplysch Bottensubstrat häll, block häll, block häll, block längd/deltransekt/m djup/deltransekt/m 0 2,5 4,5 6,1 Fucus v 6, Clad 4, Clad rup 4,5 <25 1 Dict 4,5 < Eud 6,1 1 Pyl 6, Ce 6, CeV 4,5 1 Cocco 6, FL 6,1 < RP 4,5 < flä 4,5-6,1 27

28 Transekt K / K38 IDnr i kartan 13c Område: Måsvilorna Lokal: Måsvilorna SO Koordinater RT90: ,1 / ,4 kompassriktning: 70 Transektens längd: 66m yttre djup: 2m Siktdjup: 4m Förväntat värde: medel naturvärde: medel Övrigt Fv har mkt påväxt av Dict/smalskägg, mkt lös Fv Bottensubstrat Sa ste bl Sa ste bl Sa ste bl Sa ste bl Sand Häll längd/deltransekt/m djup/deltransekt/m 0,5 1 1,2 1,4 1,4 1,4 2 Fucus v 1, MS <25 PP 2 <25 < ZP 1, TN 1, CF 1,3 5 <25 5 Dict 1, Transekt L / L37 IDnr i kartan 13b Område: Rönnskäret Lokal: Rönnskäret O Koordinater RT90: ,7 / ,8 kompassriktning: 356 Transektens längd: 60m yttre djup: 2,3m Siktdjup: 4m Förväntat värde: högt naturvärde: högt Övrigt Fv + FL mkt fin o kraftig längs hela trans Fisk: tånglake, simpa, tångsnälla, stubb, mkt yngel Fågel: havsörn, strandskata Djur: theo, hydrobia Bottensubstrat Sa ste häll Sa ste häll längd/deltransekt/m djup/deltransekt/m 0 1,5 2,3 Fucus v 2, PP 2,3 10 ZP 2,3 0-5 <25 CG 1,7 1 TN 2,3 0-5 <25 Clad 1, Pyl 2,3 <25 <25 FL 1,8 <25 <25 28

29 Transekt L / L36 IDnr i kartan 13b Område: Rönnskäret Lokal: Rönnskäret O Koordinater RT90: ,5 / ,1 kompassriktning: 163 Transektens längd: 80m yttre djup: 4,1m Siktdjup: 4m Förväntat värde: högt naturvärde: medel Övrigt Fv dom yttre, PP dom inre, övrigt lågt täckningsgrad Bottensubstrat Sand, ste häll sand, ste längd/deltransekt/m djup/deltransekt/m 0,5 1,2 1,5 4,1 Fucus v 4, PP 1,2 75 Rupp 3,8 1 CA 1,2 0-5 TN 3, Clad CF 4, Dict Pyl 4, Transekt M / M35 IDnr i kartan 13a Område: Alsäret Lokal: Alskäret SV Koordinater RT90: ,1 / ,6 kompassriktning: 200 Transektens längd: 60m yttre djup: 5,4m Siktdjup: 3,7m Förväntat värde: medel naturvärde: högt Övrigt Djur: mkt ME, mkt skal Fågel: skarv Bottensubstrat Sa ste Sa ste Sa ste häll gru sa längd /deltransekt/m djup/deltransekt/m 2 2,3 3,1 3,5 2,2 5,4 Fucus v 5, ZP 3,5 1 1 CA 3,5 1 1 TN 3,5 1 1 Clad 3, CF 5, Dict 3, Pyl 5, Cocco 5, FL 5,4 1 1 Poly 3,

30 Transekt M /M34 IDnr i kartan 13a Område: Alskäret Lokal: Alskäret NV Koordinater RT90: ,7 / kompassriktning: 236 Transektens längd: 60m yttre djup: 5m Siktdjup: ej ang Förväntat värde: högt naturvärde: högt Övrigt Fv-bälte rent och fint. En av de finaste Zostera-lokaler i Sthlm skärg Bottensubstrat ste gru sand sand sand längd /deltransekt/m djup/deltransekt/m 1 3,7 4,5 4,7 5 Fucus v MS 4,9 1 PPect 4, PP 5 5 <25 Rupp ZM 5 <25 <25 ZP CA 5 1 TN 5 <25 <25 Clad 3,3 5 Dict Pyl 3,5 <25 FL 3,5 5 Poly 3,5 0-5 Transekt N / N33 IDnr i kartan 12 Område: Bodskäret Lokal: Bodskäret NO Koordinater RT90: / ,5 kompassriktning: 90 Transektens längd: 35m yttre djup: inre: 4,1m Siktdjup: 5,3m Förväntat värde: medel naturvärde: medel Övrigt mellan öar på sand: CN; TN; ZP. På häll: Fv i båda ändar Fisk: mkt, t ex rödspotta Bottensubstrat häll sand häll sand häll sand häll sand längd /deltransekt/m djup/deltransekt/m 4,1 4,5 2,1 1 0 Fucus v 4, PPect 4,4 <25 Transekt mellan ZP 4,1 0-5 två öar i V-Ö riktning TN 4,1 0-5 Clad 4, Ul 4,1 1 CF 4,6 < Dict 4, Pyl 4, Ce 2,

31 Transekt N / N32 IDnr i kartan 12 Område: Bodskäret Lokal: Bodskäret NO Koordinater RT90: ,4 / ,5 kompassriktning: 63 Transektens längd:50m yttre djup: ej angivit Siktdjup: 5,3m Förväntat värde: högt naturvärde: medel Övrigt mellan öar på sand: Fv på bägge sidor om vegettionsfri botten Fisk: mkt, t ex rödspotta Djur: Card, Lymn Bottensubstrat sand gru sand gru sand gru längd /deltransekt/m djup/deltransekt/m 0 1,3 2 0 Fucus v PPect 2,9 0-5 PP 2,9 0-5 RB 2 1 ZP 2,9 1 Clad 1, CF 2,9 1 1 Transekt ligger mellan Dict två öar och går i V-Ö riktning Pyl Transekt O / O31 IDnr i kartan 12 Område: Rödskären Lokal: Rödskären O Koordinater RT90: / kompassriktning: 196 Transektens längd: 60m yttre djup: 8,4m Siktdjup: 5,5m Förväntat värde: högt naturvärde: lågt Övrigt mkt tjocka lösa lager av algmattor, täcke av Pyl, röda bakteriefläckar djur: Hydrobia, ME, Card, BI Bottensubstrat häll häll häll längd /deltransekt/m djup/deltransekt/m ,4 Fucus v Clad 3,7 50 <25 CF 8,4 1 1 Dict 4 < Eud 7,7 1 Pyl 8,4 <25 Ce 8,4 5 Cocco 8,4 1 <25 FL 8,4 1 <25 5st, 0-1m 31