INTERNBUDGET 2018 för omsorgsnämnden

INTERNBUDGET 2018 för omsorgsnämnden

Internbudget 2018 Antagen av omsorgsnämnden 2017-11-29 Omsorgsnämnden Innehåll Innehåll... 2 1. Ordförandes inledning... 3 2. Verksamhetens inriktning... 4 3. Omvärldsanalys... 4 4. Nämndens uppdrag styrning och uppföljning... 11 5. Mål och prioriteringar... 14 5.4 Stödja individen och främja ett tryggt och självständigt liv... 14 5.4.1 Tryggare välfärd med stöd, vård och omsorg efter behov... 14 6. Ett tryggt och hållbart samhälle för alla... 15 6.1.1 Ledande inom miljö- och klimatarbete... 15 7. Växjö kommun som arbetsgivare... 16 7.1.1 Attraktiv arbetsgivare med bättre kompetensförsörjning... 16 7.1.2 Hållbart arbetsliv med friskare medarbetare... 16 8. Växjö kommun ska ha en kommunal ekonomi som är hållbar och i balans... 17 8.1 Överskottsmål... 17 8.1.1 Driftredovisning, tkr... Fel! Bokmärket är inte definierat. 8.1.2 Investeringsredovisning, tkr... Fel! Bokmärket är inte definierat. 8.2 Effektivitetsmål... Fel! Bokmärket är inte definierat. 9. Bilagor... 17 Nämndens Övergripande intern kontrollplan 2018... 19 Nyckeltalsbilaga inkl. referensvärden... 20

1. Ordförandes inledning Omsorgen i Växjö håller hög genomgående kvalitet! Det bevisas inte minst av resultaten i Socialstyrelsens årliga brukarenkäter, både i omsorg funktionsnedsättning och äldreomsorgen. Även i andra jämförelser står vi oss väl. Vårt arbete med maten och måltidsupplevelsen har gett effekt och vi ser en ökad nöjdhet hos omsorgstagarna. Matfrågan lär vara aktuell under lång tid framöver. Digitaliseringen är ett av de viktigaste verktygen vi har att jobba med för att utveckla omsorgen framöver. Vi ser flera nya områden där digitaliseringen kan förenkla vårt sätt att arbeta men också förbättra den enskilde omsorgstagarens liv. Omsorgen är idag drivande när det gäller ITutvecklingen i Växjö kommun, vem hade trott det för bara några år sedan? Med stor oro följer vi utvecklingen när det gäller assistansersättningen, där kostnader skjuts över på kommunerna. Växjö kommun ska ta sitt ansvar och vår ambition är att alla ska få den assistans man har rätt till. De ekonomiska konsekvenserna för nämnden är ännu för tidigt att uttala sig om. Rekryteringen är en framtidsfråga där vi fortsätter arbeta för Vård- och omsorgscollege men även genom Växjölöftet, som gjort det möjligt att läsa till undersköterska även om man redan har en gymnasieexamen. Att behålla och vidareutbilda våra nuvarande medarbetare är prioriterat. Sjukfrånvaron, som nu äntligen börjat minska, ska vi fortsätta att jobba med i oförminskad styrka. För 2018 har Blågröna för avsikt att satsa lite extra på utevistelsen. Genom att tillsätta en projektledare och på olika sätt stimulera fler till ökad utevistelse vill vi öka såväl trivseln som hälsan. Vi vill alltså göra 2018 till utevistelsens år i omsorgen. Vi följer med spänning utvecklingen av fler seniorlägenheter och trygghetsboenden som är på gång i kommunen och som kan skapa möjligheter för fler att bo kvar hemma längre, såväl i staden som i våra mindre orter. Förändringen från det gamla Hovslund till det kommande Hovs park blir särskilt spännande att följa. Liksom seniorlotsen, som ska underlätta för våra äldre medborgare att tillvarata sina egna resurser. Slutligen, 2018 kommer att bli ett tufft år ekonomiskt men med insatser efter behov, gott ledarskap och professionella medarbetare kommer vi att klara det! Ulf Hedin (M) ordförande i omsorgsnämnden

2. Verksamhetens inriktning Trygg välfärd att lita på ska tillhandahållas varje Växjöbo. Omsorgen ska möta varje människa efter behov. Växjö kommun ska vara en förebild för mångfald och kännetecknas för sin öppenhet, inkludering och sammanhållning. Alla Växjöbor ska ha möjlighet att göra egna val i alla livets skeden. Omsorgsnämndens vision Vi är omsorg i framkant med hela människan i centrum, med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Omsorgsnämndens vision och Växjö kommunkoncerns värdegrund utgör basen för det fortlöpande arbetet med att utveckla verksamheten. 3. Omvärldsanalys I omvärldsanalysen analyseras trender och händelser som har påverkan på omsorgsnämndens förutsättningar för att även i framtiden säkra en god vård och omsorg. Omvärldsanalysen ska underlätta att dels i tid kunna hantera utmaningar och anpassa verksamheten, dels kunna ta tillvara de möjligheter som skapas. Utgångspunkten är ett antal generella omvärldsförändringar som förväntas påverka nämndens ansvarsområden. Flera av trenderna hänger ihop och påverkar varandra. Analysen är till stora delar strukturerad enligt den indelningen i utmaningar/konsekvenser som görs i Växjö kommuns omvärldsanalys. Varje avsnitt avslutas med de kommunövergripande strategiska råden. De huvudsakliga referenserna är Omvärldsanalys Växjö kommun 2017, Vägval för framtiden (SKL), Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan?, Analysplan 2016 och 2017 (Myndigheten för vård- och omsorgsanalys), Datadriven digitalisering 2016 (Digitaliseringskommissionen) och SCB. Utmaning: Fler äldre Allt fler människor lever längre. År 2015 var medellivslängden 84 år för kvinnor och knappt 81 år för män. År 2060 beräknas medellivslängden till 89 år för kvinnor och 87 år för män (SCB). Samtidigt finns skillnader i hälsotillståndet mellan olika grupper i samhället. Det är större skillnad i medellivslängd mellan personer med förgymnasial och eftergymnasial utbildning än det är mellan kvinnor och män (Folkhälsomyndigheten). I ett nationellt perspektiv förväntas individer 80 år eller äldre öka från drygt en halv miljon till över en miljon i mitten av 2040-talet. Ökningen av antalet över 80 år kommer att pågå under 2020-talet och förväntas bli störst under perioden 2025 till 2030. Växjö kommuns befolkningsprognos för 2017 visar att antalet individer över 65 år ökar med cirka 2 340 fram till 2025. Gruppen över 65 år ligger kvar på 18,7 procent av befolkningen under prognosperioden. Att närmare en femtedel av invånarna är över 65 år är en faktor att ta hänsyn till i planeringen av kommunens och omsorgens verksamheter.

Antal personer Prognos utveckling äldre personer i Växjö kommun Ålder 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 65-74 9 264 9 318 9 299 9 255 9 219 9 148 9 034 8 934 8 889 8 830 75-84 5 152 5 365 5 650 5 945 6 219 6 525 6 778 7 042 7 239 7 430 85-w 2 297 2 344 2 354 2 406 2 453 2 511 2 586 2 661 2 728 2 795 Summa 16 713 17 027 17 304 17 606 17 891 18 183 18 398 18 638 18 856 19 056 Källa: Befolkningsprognos Växjö kommun 2017 2025 Prognos utveckling äldre i Växjö Antal 80-w i Växjö kommun 2016-2025 6 500 6 000 5 500 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 År Källa: Befolkningsprognos Växjö kommun 2017 2025 Att fler människor lever allt längre innebär också att en större del av befolkningen utvecklar kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar till följd av åldrandet. I takt med att individer över 80 år ökar förväntas till exempel en betydande ökning av antalet individer med demenssjukdomar. Även förekomst av andra sjukdomar ökar i takt med stigande ålder t.ex. högt blodtryck, ögon- och öronsjukdomar, sjukdomar i rörelseapparaten, hjärtsjukdomar och cancer. I Växjö har 2,6 procent av invånarna i åldersgruppen 65-79 år hemtjänst och 1 procent som har särskilt boende. Behovet ökar markant i takt med stigande ålder. För åldersgruppen 80 år och äldre är det 18,8 procent som har hemtjänst och 12,1 procent som har särskilt boende (Kolada). Nivåerna ligger ungefär i linje med andra större städer. Bilden nedan visar behov av insatser för olika åldrar. Över 90 % av personerna upp till 75 år klarar sig utan någon av insatserna. Därefter ökar takten och vid 85 år har närmare en tredjedel stöd i någon form. Vid 90 års ålder har över hälften stödinsatser.

Beviljade insatser äldreomsorg per ålder 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% 65 67 69 71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 Andel hemtjänst Andel särskilt boende Den ökade andelen äldre innebär också ett större behov av olika former av tillgänglighets- och specialanpassade bostäder för äldre, vilket redan är en bristvara i Växjö. Växjö har jämförelsevis ett lågt antal seniorbostäder och kommunövergripande tillgänglighetsinventering av lägenheter är ännu inte slutförd. Kommunen behöver stimulera byggandet av/omvandling till tillgängliga bostäder i servicenära läge för att bidra till möjligheten för äldre att bo kvar hemma och därmed minska behovet av ytterligare platser inom särskilt boende. I vissa fall bör äldre personer på kort varsel kunna erbjudas en tillgänglig bostad i det ordinarie beståndet för att undvika flytt till särskilt boende. Framåt i tiden kommer allt färre att finansiera de kommunala välfärdstjänsterna, vilket uttrycks som en försämrad försörjningskvot. Den demografiska försörjningskvoten i Sverige ligger idag på knappt 75, vilket innebär att på 100 personer i de mest förvärvsaktiva åldrarna (20 64 år) finns 75 personer som är yngre än 20 år eller äldre än 64 år. Denna nivå antas öka till en nivå på 92 personer per 100 i yrkesaktiv ålder år 2060 (SCB 2017). Det är framför allt försörjningskvoten som kommer från de äldre som ökar. En central utgångspunkt för möta framtida utmaningar, inte minst för att skapa en effektiv resursanvändning, är ett fokuserat arbete för att ge en kvalitetssäkrad och likvärdig omsorg och vård. Varje enhet behöver arbeta med ett systematiskt förbättringsarbete för att bättre tillgodose behoven hos omsorgstagarna och kontinuerligt öka värdet av den verksamhet som genomförs. Ett sätt är att arbeta för att öka den direkta brukartiden som både kan ge kvalitets- och effektivitetsvinster. En generell strategi för att möta de framtida demografiska utmaningarna och samtidigt ha en hållbar kostnadsutveckling är ett fokus på att förebygga ohälsa hos kommuninvånarna och att arbeta med rehabiliterande insatser för en ökad självständighet. Arbetet fokuserar på att minska risken för sjukdom och funktionsnedsättningar eller åtminstone skjuta upp behovet. Det kan handla om att möta individerna innan de har behov av insatser. Ett exempel på ett förebyggande stöd är den seniorlots som inrättats i kommunen. Även följsamheten till de vägledningar som antagits för insatser enligt socialtjänstlagen (SOL) och lagen om särskilt stöd (LSS) är viktiga att efterleva och följa.

Under avsnitt Ökade förväntningar på omsorgen och valfrihetssystem beskrivs också ökat omsorgstagarfokus och brukardelaktighet som en strategi för att möta utmaningarna som den demografiska utvecklingen för med sig. Strategiska råd 1. Arbeta med systematiskt förbättringsarbete 2. Följsamhet vägledningar 3. Använda e-hälsa och välfärdsteknik där det ger vinster för omsorgstagaren och verksamheten 4. Införandet och utveckling av seniorlots 5. Synliggör behoven av tillgängliga och servicenära bostäder Utmaning: Kompetensförsörjning Rekryteringsbehoven av personal är och kommer att fortsätta vara stora inom omsorgens verksamheter. Problem med kompetensförsörjning kan få konsekvenser för kvaliteten och säkerheten för den enskilde. En hög sjukfrånvaro inom omsorgen påverkar också behov av personal och attraktivitet. Ansvar för att vårda allt fler svårt sjuka personer har förts över från slutenvården till primärvården och kommunernas vård- och omsorg. En framtida utveckling med fler och mer avancerade behandlingar i hemmet skapar andra och större risker för patientsäkerheten. Kraven på medarbetarnas kompetens och behov av vidareutveckling ökar. Nyrekrytering av utbildade och kompetenta medarbetare och chefer över tid är avgörande för att möta de växande behoven. Att vara en attraktiv arbetsgivare och skapa en god arbetsmiljö blir allt mer betydelsefullt i konkurrensen om personal. Redan idag saknas tillräckligt med utbildad personal i kommunen och flertalet åtgärder vidtas för att hantera situationen. Samverkan med utbildningsanordnare för god kompetensförsörjning är en nyckelfråga. Strategiska råd 1. Vara en ännu mer attraktiv arbetsgivare för befintliga och potentiella medarbetare 2. Tillvarata utrikesfödda och personer som vill omskola sig 3. Erbjuda vidareutbildning inom områden där specialisering behövs för att exempelvis fortsatt kunna ge säker vård i hemmet. 4. Samverkan med Linnéuniversitetet för att fler studenter ska stanna i regionen. Utmaning: Förändrade krav på service/tjänster Digitalisering och e-hälsa I en nationell vision fastslås att Sverige 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och

delaktighet i samhällslivet. Tekniska hjälpmedel kan skapa ökade förutsättningar för att göra omsorgstagare mer involverade i sin egen omsorg och genom digital teknik kan samverkan mellan olika parter som är involverade förbättras. Exempel på det är digitala vårdplaneringar. Sammantaget skapar ny teknik möjligheter att förbättra och komplettera omsorgens insatser samt utveckla nya arbetssätt för hur dessa insatser ges. Ett exempel är nattillsyn via digitala kameror som har potential att öka såväl den enskildes trygghet som att bidra till effektivare arbetssätt. Däremot finns ännu inte tekniska lösningar som kan ta över hela omsorgs- och vårdprocesser, som exempelvis en duschsituation. En av utmaningarna ligger i att kunna anpassa verksamheten och dra nytta av den teknik som finns. (Vägval för framtiden, Vårdanalys, Vision e-hälsa). Migration Migrationen påverkar befolkningssammansättningen och omsorgsnämndens verksamhet. Bland annat blir antalet personer med annan språklig och kulturell bakgrund i behov av omsorg allt fler. Det kan innebära utmaningar för att till exempel säkra att omsorgstagare kan kommunicera med personalen på ett bra sätt för att få behov tillgodosedda och känna sig trygg. Det innebär också möjligheter bland annat genom ökad tillgång på den arbetskraft som krävs för att möta den demografiska utvecklingen och försämrade försörjningskvoten. Statlig styrning Omsorgsnämnden behöver vara förberedd på att hantera nationell styrning i form av såväl ny lagstiftning som generella och riktade statsbidrag. I budgetpropositionen 2018 aviseras en permanent höjning av de generella statsbidragen till kommuner från 2019. Den särskilda satsningen på bemanning inom äldreomsorgen upphör efter år 2018. Från 1 januari 2018 gäller lagen Samordning vid utskrivning från sjukhus. Förändringarna kommer bl.a. innebära kortare ledtid för planering och igångsättning av insatser vid utskrivning. Effektiva korttidsplatser och en väl fungerande hemtjänst är två nycklar. Kommunerna får 12 miljoner för utveckling inom området åren 2018 2020. I syfte att öka antalet bostäder för äldre införs ett investeringsstöd. Ett nytt stimulansmedel införs med avsikten att öka motivationen att delta i daglig verksamhet. En nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen presenterades i mars 2017. Utredningen föreslår åtgärder som syftar till högre kvalitet och effektivitet, bättre förebyggande och rehabiliterande insatser, tryggad personalförsörjning och användning av välfärdsteknologi. Välfärdsutredningen överlämnade i maj 2017 sitt slutbetänkande Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning till regeringen. Utredningen föreslår bland annat tillståndsprövning för de som vill ta del av offentliga medel och att välfärdsföretag ska drivas i separat juridisk person. Högsta tillåtna rörelseresultat rekommenderas vara statslåneränta med ett tillägg på 7 procent. Målet är att huvuddelen av pengarna ska stanna i verksamheten. Förslaget är att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2018. SKL har tagit fram nationella rekommendationer för kvalitet i särskilt boende. SKL rekommenderar kommunerna att stärka och utveckla kvaliteten inom fyra områden: koll på läget, planera utifrån individens behov, ta fram strategi för att utveckla digitaliseringens möjligheter och ledarskap. Regeringen utsåg i april 2017 en särskild utredare som har fått i uppdrag att göra en översyn av socialtjänstlagen och vissa av socialtjänstens uppgifter. Syftet med uppdraget är att utforma en

socialtjänst som bidrar till social hållbarhet med individen i fokus och som med ett förebyggande perspektiv ger människor lika möjligheter och rättigheter. Vidare ska socialtjänsten erbjuda behovsanpassade insatser med ett förebyggande och evidensbaserat perspektiv. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2018. Krav på samordning och kunskapsutveckling Antalet vård- och omsorgsaktörer som den enskilde behöver träffa ökar och en generell utmaning inför framtiden blir att samordna insatser på ett effektivt sätt (Vårdanalys). Allt mer avancerad vård sker i hemmet. Socialstyrelsen pekar också ut samordning och kontinuitet som en utmaning för personer med funktionsnedsättning som många gånger får stöd från flera olika aktörer. Generellt pekar Myndigheten för vårdanalys på att kunskapsutvecklingen om effektiva insatser inom socialtjänsten är ett område som behöver stärkas. Vårdhygienen blir allt viktigare med tanke på ökad förekomst av multiresistenta bakterier och epidemier som vinterkräksjuka. Strategiska råd 1. Effektiva korttidsplatser och väl fungerande hemtjänst 2. Samordna för ändamålsenlig resursanvändning och fungerande kopplingar mellan olika verksamhetsgrenar och utförare. 3. Öka användandet av digitala hjälpmedel, vilket kan frigöra tid och resurser samtidigt som de kan innebära vinster för både brukare, personal och verksamhet. Utmaning: Anpassningar till individuella krav och behov Ökade förväntningar på omsorgen och valfrihetssystem Det är inte bara den demografiska utvecklingen som påverkar trycket på omsorg, vård och andra välfärdstjänster utan också medborgarnas förväntningar. En generell trend är att ett ökat välstånd och en alltmer informerad befolkning ökar medborgarnas förväntningar på tillgång och kvalitet i de offentliga tjänsterna. Det ställs allt högre krav på den enskildes möjlighet till inflytande vilket också stärkts genom lagstiftning och införandet av patientlagen. Införandet av det behovsinriktade arbetssättet Individens behov i Centrum (IBIC) kommer ställa andra krav på genomförandet och uppföljningen av myndighetsbeslut. Det sker en utveckling av den enskildes möjlighet att välja utförare av bland annat omsorg. Omsorgsnämnden behöver kontinuerligt förhålla sig till de valfrihetssystem som införts och det större antalet utförare. Utvecklingen har bland annat lett till ett överutbud av särskilda bostäder med spridda tomma platser som följd. Även styrning och uppföljning behöver anpassas till det större antalet utförare som idag utför omsorg (Vägval för framtiden). Det behövs långsiktig planering och strategier för att såväl kunna öka effektiviteten som att behålla och utveckla kvaliteten i verksamheten. Ett ökat omsorgstagarfokus och brukardelaktighet är en strategi som kan möta både den demografiska utvecklingen och allt högre krav på en individuellt utformad omsorg och vård. Det handlar om att hitta arbetssätt och lösningar som utgår från varje individs förutsättningar. För att möta krav på effektivisering behöver den enskilde omsorgstagarens och patientens egen kunskap och tillgångar tas till vara. På så sätt kan resurserna läggas där de behövs som allra mest. Vardagsrehab är ett arbetssätt som utgår från dessa principer.

Behovsutveckling för personer med funktionsnedsättning Enligt Socialstyrelsens senaste lägesrapport (2017) för riket som helhet fortsätter ökningen av insatser enligt Lagen om stöd och service (LSS). En stor del av ökningen inom LSS beror på ökningen inom daglig verksamhet. Ökningen inom LSS är inte lika tydlig när den sätts i relation till befolkningsmängden. Även minskningar noteras främst rörande insatser till barn (boende, korttidstillsyn, korttidsvistelse). Minskningen förklaras genom att insatsen boende avslutas eftersom individerna blir vuxna samtidigt som allt färre nya individer beviljas insatsen. Sedan 2007 finns ökningar i Växjö bl.a. inom insatserna daglig verksamhet och personlig assistans. Totalt sett är den totala mängden funktionsnedsatta som beviljats LSS tämligen konstant sedan ett antal år tillbaka. Inga starka indikationer finns på något trendbrott. Insatserna är i många fall komplexa och sammansatta. För personer med funktionsnedsättning i form av utvecklingsstörning har en del förutom insatser enligt LSS också insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL). Den vanligaste insatsen enligt SoL är boendestöd och en viss ökning har skett från 2014 till idag där nu 36 personer får stöd. I Växjö kommun finns behov av fler servicebostäder enligt LSS. I det korta perspektivet finns behov av cirka 10 servicebostäder. På lång sikt är det svårt att vara precis men nya behov består av 10-15 elever som slutar gymnasiesärskolan varje år. Till detta kommer ett antal personer från folkhögskolor och inflyttning från andra kommuner samt utrikesfödda. Minskade behov finns i form av att ca 10-20 omsorgstagare/per år flyttat eller avlidit. De dagliga verksamheterna behöver anpassa sitt utbud i takt med utvecklingen.

Strategiskt råd 1. Hantera utbud särskilt boende utifrån LOV. 2. God implementering av IBIC Fortsätta utveckla möjligheterna för omsorgstagare att uppleva en meningsfull och självständig vardag. 4. Nämndens uppdrag styrning och uppföljning Omsorgsnämnden utgör den politiska ledningen för omsorgsförvaltningen. Omsorgsnämnden ska tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i omsorgsnämndens reglemente. En verksamhetsplan som förtydligar och kompletterar internbudgeten är framtagen. Verksamhetsplanen fungerar även som omsorgsnämndens kvalitetsplan och innehåller beskrivning av vad verksamheten ska uppnå varje år. Patientsäkerhetsplanen anger riktningen för hälso- och sjukvården och är också en del av verksamhetsplanen. Omsorgsnämndens uppdrag är även reglerat i ett antal lagstiftningar. De viktigaste är: Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Hälsooch sjukvårdslagen (HSL) Övriga lagar som styr olika delar i verksamheten Patientsäkerhetslagen (2010:659), Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård Livsmedelslagstiftningen, Lag om valfrihetssystem, Patientlagen (SFS 2014:821) Lednings- och styrsystem Omsorgsnämnden ansvarar för att det finns ett ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande kunna utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Ett ledningssystem har utarbetats enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9). Dessa föreskrifter och allmänna råd omfattar all hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS. För alla nämnder gäller en kommungemensam processtyrning. Utöver den används en intern modell för systematiskt kvalitetsarbete. Modell för systematiskt kvalitetsarbete i omsorgen Omsorgstagaren ska få insatser efter behov och med god kvalitet. Verksamheten ska förbättras och effektiviseras kontinuerligt. Detta förutsätter en samlad modell för mål-, uppföljnings- och förbättringsarbete som har fyra hörnstenar: Helhetssyn, Fokusering, Transparens, Brukarinflytande. Totalt innebär kvalitet att tillfredsställa uttalade krav och omsorgstagarnas förväntningar. Det handlar alltså både om arbetssätt och resultat. Helhetssyn och balanserad styrning Alla delar i processen från behov till nöjd omsorgstagare ska fångas.

Likaså ska de olika verksamhetsdelarna i omsorgen stödja varandra och synliggöras. En filosofi och modell som lyfter fram helheten är balanserad styrning. Genom att koppla fyra ihop perspektiv ges möjlighet att följa och utveckla verksamheten: Medarbetare Utveckling Lärande Det vi gör för dem vi är till för Dem vi är till för Process Ekonomi Kund Beskrivningar av ramen för verksamheten finns i 15 nycklar till god omsorg och vård samt i egenkontrollen till Omsorg i toppklass. Fokusering För att uppnå en stark styrning finns ett begränsat antal fokusområden i verksamhetsplanen som följs årligen på central- och enhetsnivå. Därutöver följs vissa indikatorer för kontroll på centralförvaltningen och som endast lyfts fram vid signal om problem. Sammantaget kan detta benämnas verksamhetsuppföljning och är i grunden samma för äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning. I botten finns omsorgens inriktning angiven i verksamhetsplanen. Transparens Omvärlden (omsorgstagare, medborgare, politiker, massmedia, myndigheter m.fl.) ställer allt högre krav på att få veta hur omsorgen fungerar. Trenden har också varit att medborgarna får större valmöjligheter. Detta förutsätter lättbegriplig information om hur det går för verksamheten. Synliggörandet kan ge en positiv medvetenhet hos såväl medborgare som medarbetare. Brukarinflytande Genom att välja indikatorer som utgår från omsorgstagarens upplevelse undviks krångliga processmått och fokus läggs på dem verksamheten finns till för. Brukarundersökningar ska genomföras årligen. Omsorgens systematiska uppföljningsarbete i praktiken Nämnden fastställer årligen en verksamhetsplan. En risk- och väsentlighetsanalys mynnar ut i en mät och intern kontrollplan utifrån följande områden: Följsamhet till lagar och förordningar Säkra kommunala mål Säkra avtal och förfrågningsunderlag

Prioriterade riskområden utifrån analys av bl.a. årsrapport, patientsäkerhetsberättelse, tillsynsrapporter, nationella rapporter, avvikelser, synpunkter från brukarorganisationer mm. Mätningar samordnas och görs lättåskådliga. Utifrån verksamhetsplanen planerar enheterna för hur uppdrag och nyckeltal ska nås. Modell att utgå finns i VP-light. Under året arbetar enheterna med genomförandet. Uppföljning sker på olika sätt och ska bidra till en likvärdig samt synliggjord omsorg och vård av god kvalitet. Uppföljningarna kan delas in i ett baspaket, som alla enheter berörs av, och ett fördjupningspaket, som används vid behov. Utfall sammanställs till en helhet per indikator och enhet, som visar om en godkänd nivå nås (grönt) eller ej (rött). En tågordning för åtgärder vid brister i verksamheten är fastslagen. Erfarenheter från arbete med lex Sarah, lex Maria, avvikelser och synpunktshantering tillhör också det systematiska kvalitetsarbetet som tas tillvara för förbättringar i verksamheten. Förebyggande insatser och förbättringsarbete genomförs med stöd av kvalitetsregistren Senior Alert, Svenska Palliativregistret och BPSD. Organisation

5. Mål och prioriteringar 5.4 STÖDJA INDIVIDEN OCH FRÄMJA ETT TRYGGT OCH SJÄLVSTÄNDIGT LIV Varje människa har rätt att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, vilket bland annat betyder ett gott bemötande samt att stöd ges för att kunna behålla intressen och vanor. Den enskilde ska, så långt det är möjligt, vara delaktig och kunna utforma sin omsorg och vård. Omsorgen ska möta varje människa efter behov. Omsorgstagarens självständighet ska gynnas och insatser vidtas för att ta till vara den enskildes resurser. Kommunfullmäktiges riktningsmål 1. Tryggare välfärd med stöd, vård och omsorg efter behov. 5.4.1 Tryggare välfärd med stöd, vård och omsorg efter behov Prioritering och utveckling KF uppdrag Minska risken för över- och underkapacitet i hemtjänsten. Öka mobilitet i hemtjänst och hemsjukvård, exempelvis trygghetskameror i hemmet Nämnd uppdrag Minska risken för över- och underkapacitet i särskilt boende. Fortsatt kvalitetssäkring och utveckling av utmärkelsen omsorg i toppklass. Följ & utred konsekvenser av förändrade beslut inom personlig assistans. Vidareutveckla myndighetsutövning och inför bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Utveckla digitala lösningar för att effektivisera verksamhet och processer. Kostnad Inom ram Eget kapital Kostnad Inom ram Inom ram Inom ram Inom ram Eget kapital

6. Ett tryggt och hållbart samhälle för alla Europas grönaste stad ska fortsätta utvecklas för en hållbar framtid. Växjöborna ska känna sig och vara trygga på sin arbetsplats, i det offentliga rummet och på alla mötesplatser. Implementeringen av kommunens värdegrund ska bidra till uppfyllandet av mångfaldsprogrammets åtaganden, att alla Växjöbor växer och lever utifrån sina egna önskemål och individuella förutsättningar. Kommunfullmäktiges riktningsmål 1. Ledande inom miljö- och klimatarbete 2. Ökad trygghet i hela kommunen 3. Bättre tillvarata olikheter och mångfald 6.1.1 Ledande inom miljö- och klimatarbete Prioritering och utveckling KF uppdrag Alla förvaltningar och bolag ska ha en plan för att bli fossilbränslefria till 2020 Kostnad Inom ram

7. Växjö kommun som arbetsgivare Växjö kommun ska genomsyras av en tydlig värdegrund som tillsammans med personalpolitiken främjar högre frisktal och ett hållbart arbetsliv. Drivna och skickliga medarbetare ska uppmärksammas och en kompetensförsörjningsplan tas fram. De förebyggande åtgärderna, proaktivt rehabiliteringsarbete, ska intensifieras för att hålla nere sjuktalen. Ökad frisknärvaro är betydelsefullt, i syfte att skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Kommunfullmäktiges riktningsmål 1. Attraktiv arbetsgivare med bättre kompetensförsörjning 2. Hållbart arbetsliv med friskare medarbetare 7.1.1 Attraktiv arbetsgivare med bättre kompetensförsörjning Prioritering och utveckling KF uppdrag Underlätta vägarna till ett medarbetarskap i Växjö kommun, exempelvis genom extratjänster, trainee- eller praktikplatser. Kostnad Inom ram 7.1.2 Hållbart arbetsliv med friskare medarbetare Prioritering och utveckling Nämnd uppdrag Proaktivt rehabiliteringsarbete Implementering av OSA organisatorisk och social arbetsmiljö tillsammans med värdegrund Utred delade turer och om det är möjligt att minska dem Kostnad Inom ram Inom ram Inom ram

8. Växjö kommun ska ha en kommunal ekonomi som är hållbar och i balans Kommunfullmäktiges mål 1. Över en rullande femårsperiod ska kommunens överskott vara en procent av summan av skatteintäkter och utjämning. 2. Effektiviteten ska öka och vara minst i nivå med genomsnittet i kommungruppen större städer. 8.1 Överskottsmål 8.1.1 Driftredovisning, tkr Budget 2018, tkr Budget 2017, tkr Övergripande verksamhet -108-54 Ospecificerad effektivisering -3 0 Centralförvaltningen 75 77 Avdelning sjuksköterskor 79 76 Rehabavdelning 51 52 Äldreomsorg och hemvård 567 539 Entreprenad Äldreomsorg och hemvård 156 150 Funktionsnedsättning 347 333 Entreprenad funktionsnedsättning 67 66 Totalt 1 231 1 239 Budgetram 1 221 Nämnden har ålagts en besparing på 24 596 tkr (se punkt 8.2), vilket också budgeterats. På grund av kostnadsökningar har nämnden inte fullt ut klarat att ta alla kostnader inom budgetramen och i nuläget saknas det 10 000 tkr. 8.1.2 Investeringsredovisning, tkr Projekt Budget Budget Prognos Utfall 2018 2017 2017 2016 Inkomst Utgift Netto Netto Netto Netto IT och administration 0 0 0 4 000 100 0 Äldreomsorg 300 * 100 500 500 0 Omsorg funktionsnedsättning 0 200 100 400 0 481 * I beloppet för äldreomsorg ingår 200 tkr för förbättring av personalutrymmen i samband med införande av cirkulationstvätt. Beloppet är beräknat med en halvårseffekt 2018.

8.2 Effektivitetsmål Effektiviseringar, tkr 2018 2019 2020 Effektivisering särskilt boende 11 000 11 000 11 000 Minskade personalkostnader 9 290 9 290 9 290 Bästa effektiva omhändertagandenivå 2 000 2 000 2 000 Övrigt 2 306 2 306 2 306 SUMMA OMVANDLINGSTRYCK 24 596 24 596 24 596 Nämnden har inför 2018 ålagts en besparing med 24 596 tkr, vilket motsvarar ca 2 % av totala budgetramen. Besparingen tillsammans med ökade kostnader gör att det ekonomiska läget för 2018 bedöms som svårt. Inför 2018 planeras en del utvecklingsprojekt. Projekten kommer att finansieras av nämndens egna kapital. Även digitaliseringsprojekt kommer att finansieras med eget kapital. Omsorgsnämndens egna kapital uppgick vid början av 2017 till 102 mkr.

9. Bilagor NÄMNDENS ÖVERGRIPANDE INTERN KONTROLLPLAN 2018 Som underlag till den interna kontrollplanen har en övergripande risk- och väsentlighetsanalys tagits fram. Riskanalysen ska bidra till att omständigheter som påverkar omsorgsnämndens förmåga att nå mål och fullgöra uppgifter identifieras och att de största och mest relevanta riskerna hanteras på lämpligt sätt. De identifierade riskerna har värderats utifrån konsekvens och sannolikhet för att händelsen ska inträffa. Med stöd av riskanalysen har åtgärder planerats för att minska riskerna. Risker med fortsatt höga värden har tagits med i den interna kontrollplanen för en särskild granskning. Trygg och säker omsorg och vård Riskområde Genomförandeplaner med god kvalitet och utformade i enlighet med SOSFS 2014:5 Kontrollmoment Utvärdering med fokus på nattinsatser (stickprov) Mål/kvalitetskrav Riskvärderi ng* S 4 K 2 = 8 Kontrollansvar Uppdrag/ uppföljning Rapport till/när Omsorgsnämnd /årsrapport Effektiv vikarieanskaffning Risk för att akutbemanning upptar en alltför stor del av enhetschefernas tid. S 4 K 3 =12 Genomgång av rutiner för vikarieanskaffning och dess effektivitet Effektiv vikarieanskaffning Personalavdelning Omsorgsnämnd /årsrapport God kvalitet i myndighetsutövning Införande IBIC Risk för att införandet av IBIC ställer ytterligare krav på bl.a. uppföljning. S 4 K 3 =12 Genomgång av styrning av införandet av IBIC Uppdrag/ uppföljning Omsorgsnämnd /årsrapport Rätt löner Risk för felaktiga löneutbetalningar S 3 K 3 = 9 Stickprov analyslistan Ekonomiavdelning Omsorgsnämnd /årsrapport Säker informationshantering Åtkomst till information Risk för att obehöriga medarbetare kommer åt känslig information S 2 K 4 =8 Kontroll för att följa upp behörigheter till Procapita. Kontrollen utgör uppföljning av händelseloggar (se särskilda rutiner för loggkontroll). Utveckling/ information samordnar, respektive chef kontrollerar Omsorgsnämnd /årsrapport Bemanning utifrån behov Risk för att enheter inte når en budget i balans pga. svårigheter att anpassa bemanning efter minskat behov. S 4 K 3 =12 Genomgång av rutiner för enheternas behovsanalys av bemanning. Urval av enheter. Effektivt resursutnyttjande Ekonomiavdelning Omsorgsnämnd /årsrapport *Riskvärdering: Sannolikhet 1-4, Konsekvens 1-4, S x K = Riskvärde (riskvärde 4-9 gult, riskvärde 12-16 rött)

NYCKELTALSBILAGA INKL. REFERENSVÄRDEN Stödja individen och främja ett självständigt liv Riktningsmål 1 Tryggare välfärd med stöd, vård och omsorg efter behov Nyckeltal RESULTAT & KVALITET a) Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) b) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) Referensvärden Senaste Större mätning stad 89 88 85 81 EFFEKTIVITET Nettokostnadsavvikelse LSS, (%) -0,9-1,7 Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg, (%) +5 +0,7 Kostnad hemtjänst äldreomsorg, (kr/brukare) 299 403 253 391 Ett tryggt och hållbart samhälle för alla Referensvärden Riktningsmål Nyckeltal Senaste mätning Större stad 1 Ledande inom miljö- och klimatarbete a) Fossila koldioxidutsläpp (ton) 414 saknas RESULTAT & KVALITET Omsorgsnämnden som arbetsgivare Riktningsmål 1 Attraktiv arbetsgivare med bättre kompetensförsörjning Nyckeltal RESULTAT & KVALITET Avgångna tillsvidareanställda månadsavlönade under året, kommun, andel Referensvärden Senaste mätning Större stad Kommer Saknas 2 Hållbart arbetsliv med friskare medarbetare RESULTAT & KVALITET a) Sjukfrånvaro, andel av den tillgängliga ordinarie Kommer Saknas arbetstiden (%)* b) Antal återgång i tjänst efter långvarig sjukfrånvaro Kommer Saknas c) Genomsnittlig medarbetarupplevelse enligt lokal barometer 4,8 Saknas