VÄLJ RÄTT AVELSTJUR. Kan ge 125 miljoner kr extra / år till svenska dikoproducenter!?

Relevanta dokument
2012 Svensk Mjölk AB HANDLEDNING

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

Djuren skall vara leukos och BVD fria. Detta får du hjälp att upprätthålla om du

Tips för dig som vill börja med HEREFORD. Ditt bästa val idag och för framtiden

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

Värdet av köttrassemin i mjölkbesättningar. Freddy Fikse Växa Sverige

Avelsindex för de svenska köttraserna

1 Bevisets utskriftsdatum.

Statistik från Danmark Källa: Dansk Kodkvaeg

Börja med köttrasavel - viktigt att veta

Nationell och internationell avelsvärdering av raserna Charolais och Limousin i fem Europeiska länder

Husdjursavel för långsiktiga behov. perspektiv. Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU

Sida 2 av

Stamboksregler för NAB, omfattar raserna Aberdeen Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental

Avelsvärden för får så tolkar du dem

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

KAP, Kött Avel Produktion.

Genomisk selektion -erfarenheter från mjölkkor -möjligheter för köttraser. Besöksdagen på Gunnarp Hans Stålhammar

Information om aktuella semintjurar för renrasbruk

KÖTT. En fullspäckad katalog med massor av tjurinformation

WWW - Anmäla semin - Beställa sperma eller material

RASGALLERI NÖTKREATUR. Tunga köttraser. Mjölkraser. Charolais Limousin Simmental Lätta köttraser. Blonde dàquitaine Hereford Angus

Information om aktuella semintjurar för renrasbruk Avelsvärden - liten användarmanual

Mjölkraskorsningar i avelsvärderingen av tillväxt hos svenska köttrastjurar

SVENSKA LIMOUSINFÖRENINGENS ELITAUKTION PÅ KVIGOR

Svenska Angusföreningens 70-årsjubileum och auktionskatalog. 8-9 juli

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING

SVENSKA LIMOUSINFÖRENINGENS ELITAUKTION PÅ KVIGOR

Inbjudan till individprövningen på Gunnarp!

KÖTT. En fullspäckad katalog med massor av tjurinformation

Översyn av avelsmålet Avelsmål 2017

KÖTTRASER I SVERIGE. NAB Svensk Köttrasavel i samverkan. NAB Svensk Köttrasavel i samverkan. Svart Angus. Röd Angus. Belted Galloway.

Ekologisk nötköttsuppfödning

Inbjudan till Individprövning 2012/2013 omgång 20

Anett Seeman

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

LRFs Statistikplattform. Nöt, gris och lamm

Inbjudan till individprövningen på Gunnarp!

Inbjudan till individprövningen på Gunnarp!

382 Conrads Rapido Vikt Födelse:

Avel i ekologiska besättningar

hybrid! Artikel i tidningen Svensk Gris med knorr nr

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk

Hantering av avelstjurar i dikobesättningar

Handledning Indata via Webb. - Provmjölkning - Betäckningar - Semineringar - Vägningar, namn, mm.. Missbildningar

Inbjudan till individprövningen på Gunnarp!

Rörflen som foder till dikor

Tjur Djurägare Adress Postnr Postadress Telefon. EKERÖDSRASTENS AB, Martin, Linda Risberg EKERÖD HÖRBY

Nötköttsproduktion i Frankrike

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015

Inbjudan till Individprövning 2011/2012 omgång 19

Avelsvärden för svenska korsningsfår

Biffiga stutar ska ge kött av guldklass

Resurseffektiv utfodring av dikor

Produktionsrapport - förklaringar

Husdjursstatistik Cattle statistics

2013 Husdjursstatistik. Cattle statistics

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Från mjölk till kött Från mjölk till kött - vad bör jag tänka på?

Avelsvärdering med index. Erling Strandberg, inst för husdjursgenetik, SLU

Förord. Tina Klang. Projektledare

Fem åtgärder för bättre kalvhälsa i dikobesättningar. Lena Stengärde Djurhälsoveterinär Växa Sverige, Kalmar, Öland, Vimmerby

Frågor och svar om avelsvärdering för svenska får

Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt

Sperma importer för semineringssäsongen 2011.

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Inbjudan till Individprövning på Gunnarp omgång /2014

Husdjursstatistik2014. Cattle statistics

Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter

Tolkningsguide KAP KÖTT AVEL PRODUKTION1

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

Auktion på köttrastjurar

Korsningsavel för bättre ekonomi

Uppåt för nöt och gris i KRAV-slakten 2004

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002

Lim-info. Bild från årsmöte på Strömvik Limousin. Svenska Limousinföreningens medlemstidning Nr Foto: Robert Lundström

Av Carin Clason och Helena Stenberg

Utfodringspraxis Uppsala sep Carin Clason CoA Ab

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt. Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige

Hur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion?

Att börja. -med dikor

Regional balans för ekologiskt foder

Anlagspar I våra gener sitter anlagen parvis, ett från fadern och ett från modern.

Försäkringsvillkor Agria Nöt Enskild

Lars-Inge Gunnarsson. Ränneslöv/Skottorps Säteri. Nordisk Avlsværdivurdering

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5

Lim-info. Mila 2014 Bäst i Ras, Champion Hondjur. Svenska Limousinföreningens medlemstidning Nr Foto: Oderup Limousin

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Avel för hållbarhet och livslängd hos köttdjur

Hur kan man få ned dödligheten hos kalvarna i dikobesättningarna?

Resurseffektiv utfodring av dikor

NÖT FÅR GRIS HÄST INOMGÅRD MILA FEBRUARI 2015 MALMÖMÄSSAN FEBRUARI 2015 MALMÖMÄSSAN

Frågor och svar om den kommande avelsvärderingen

Slaktmognadsbedömning. En enkel handledning

Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter

Optimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur

Transkript:

VÄLJ RÄTT AVELSTJUR Kan ge 125 miljoner kr extra / år till svenska dikoproducenter!?

Det finns många bra verktyg - Avelsvärdering - Individprövning - Topplistor - Avelsuppfödare - Härstamningsbevis - Gentester - Exteriörbedömning - Planerad korsningsavel - Seminering - Avelsuppfödare

fvm fvd 200M 200D 365D Ttot Avelsvärden för svenska köttdjur Beskriver kons genetiska förmåga att genom fostermiljön påverka kalvarnas födelsevikt Beskriver kalvens egen genetiska förmåga för födelsevikt Beskriver hur kons genetiska förmåga påverkar kalvens tillväxt fram till avvänjning Beskriver kalvens egen genetiska förmåga för tillväxt fram till avvänjning Beskriver kalvens egen genetiska tillväxtförmåga mellan avvänjning och årsvägning Beskriver kalvens egen genetiska tillväxtförmåga från födsel till årsvägning Medeltal 100, högre avelsvärde = högre vikt

Avelsvärden för svenska köttdjur Klass Beskriver djurets genetiska förmåga för formklass vid slakt Fett Beskriver djurets genetiska förmåga för fettgrupp vid slakt Slkttv Beskriver djurets genetiska förmåga för slaktkroppstillväxt från födsel till slakt lkm Beskriver kons genetiska förmåga att kalva lätt, kombination av vikt och förlopp lkd Beskriver kalvens genetiska förmåga att födas lätt, kombination av vikt och förlopp

Avelsindex för svenska köttdjur MIX Modersindex, sammanvägning av lkm och 200M PIX Produktionsindex, sammanvägning av klass, fett och slktv FIX Födelsindex, samma som lkd AIX Avelsindex, Sammanvägning av egenskaper som ingår i MIX, PIX och FIX Glöm inte att beakta avelsvärdenas säkerhet

Rasvis viktning i %, av egenskaperna ingående i delindex och Avelsindex ANGUS CHAROLAIS HEREFORD LIMOUSIN SIMMENTAL Lkm 12 4 26 10 17 M 200 14 13 19 20 8 MIX 26 17 45 30 25 Slakttillväxt 25 31 20 25 25 Formklass 12 13 10 10 21 Fettgrupp 6 4 5 10 4 PIX 43 48 35 45 50 Lkd 31 35 20 25 25 FIX 31 35 20 25 25

Avelstjurens betäckningskapacitet är viktig för ekonomin Faktorer som påverkar avelstjurarnas betäckningsresultat ; - Könsdrift - Testiklar - Spermakvalitet - Spänst, rörelser och kondition - Ålder - Storlek

Avelstjurens betäckningskapacitet är viktig för ekonomin Varje omlöpning kostar 21 d x 1,25 kg x 25 kr = 656 kr Grupp med 20 hondjur ; 10 % omlöpningar kostar 1 443 kr 20 % omlöpningar kostar 3 149 kr 30 % omlöpningar kostar 5 117 kr 40 % omlöpningar kostar 7 347 kr 50 % omlöpningar kostar 9 840 kr 60 % omlöpningar kostar 12 595 kr Dessutom riskerar kon att kalva senare även nästkommande år

Besättningsstorleken styr stamtjursvalen Mindre besättning, upp till 25 betäckningar Alt 1. Allroundtjur, bra Mix, Pix och Fix Alt 2. 1 tjur med riktigt bra Mix och Pix till korna + 1 tjur med riktigt bra Fix till kvigorna, ( samäg och sambeta gärna med kollega )

Besättningsstorleken styr stamtjursvalen Medelstor besättning med 2 stamtjurar 1 tjur av måttlig storlek med bra Mix och Fix, gärna också med högre fettgrupp, används till kvigorna och de bästa rekryteringsmödrarna 1 tjur, tung köttras, med mycket bra Pix, samtliga avkommor slaktas

Besättningsstorleken styr stamtjursvalen Större besättning med 3-5 stamtjurar 1 tjur med riktigt bra Fix till kvigor, behöver döttrar rekryteras ska även Mix vara bra 1 tjur med riktigt bra Mix och plus för fettgrupp, de flesta döttrarna rekryteras 1-3 tjurar, tung köttras, med mycket bra Pix, samtliga avkommor slaktas

Kvigtjuren är nyckeln till bra kalvningsresultat Lägsta Fix till kvigor 105 Många kvigbetäckningar : Fix lägst 110 Exempel : Bruksbesättning med 110 inkalvade kvigor fick 2015 109 levande kalvar efter 4 tjurar med Fix 114-125 70-75 % av dikornas kalvar slaktas som ungdjur, ju fler av dessa kalvar som har Pix-fader av tung köttras, ju bättre ekonomiskt utfall.

Utnyttja korsningseffekten Korsningseffekt ( heterosiseffekt ) ger moderdjur med ; - Effektivare foderomvandling - Lättare kalvningar - Bättre härdighet - Bättre hållbarhet ( 1 kalv extra/ko ) - Bättre mjölkanlag

Utnyttja korsningseffekten Korsningseffekt ger kalvar med ; - Bättre vitalitet högre överlevandetal - Effektivare foderomvandling - Bättre tillväxt = Bäst ekonomi

Utnyttja korsningseffekten Korsningseffekten blir större ju mer olik fader- och moderras Ingen betesmark är för extensiv för att använda tung köttrastjur på moderdjur av lätt köttras!! Korsningseffekten för tillväxt, Lätt ras x Tung ras beräknas vara 4-5 % över föräldrarnas medeltal

Hur blev det 125 mkr extra / år? 5 000 fler avvanda kalvar = 30,6 mkr Genom; - förbättrad fertilitet - lättare kalvningar och färre dödfödslar - förbättrad härdighet

Hur blev det 125 mkr extra / år? 10 kg högre avvänjningsvikt = 45 mkr Genom ; - förbättrade modersegenskaper - förbättrade tillväxtanlag - optimering av korsningseffekt

Hur blev det 100 mkr extra / år Högre kalvvärde 0,50 kr / kg = 25,3 mkr Genom ; - Förbättrad slaktkroppstillväxt - Förbättrad fodereffektivitet - Bättre korsningskombinationer

Hur blev det 125 mkr extra / år? 5 000 fler avvanda kalvar 30 mkr 10 kg högre avvänjningsvikt/kalv 45 mkr Attraktivare kalvar 50 mkr 125 mkr En bra avelstjur är aldrig för dyr! Han betalar sig!

Stor spridning av utfall med korrigerad vikt om vägningsålder skiljer mycket Exempel på utfall av korrigerad vikt vid samma tillväxter Nr Född Vägd Vikt Tillväxt K 200 Vägd Vikt Tillväxt K 365 1 28-dec 08-sep380 kg 1300 g 310 kg 09-feb 688 kg 2000 g 602 kg 2 10-apr 22-sep265 kg 1300 g 310 kg 23-feb 573 kg 2000 g 665 kg Det går inte att jämföra korr. vikter mellan olika uppfödningsintensiteter eller besättningar