Hantering av avelstjurar i dikobesättningar

Transkript

1 Hantering av avelstjurar i dikobesättningar Foto: B-A Brorsson Författare: Maria Ovesson Klass: AT16 LIA-period alt. examensarbete: Examensarbete Handledare: Anett Seeman Datum då rapporten lämnas in: 27/4 2018

2 Sammanfattning Rapporten har skrivits för att ge mig mer generell kunskap om avelstjurar av köttras. Jag kommer förhoppningsvis få god nytta av arbetet då jag i framtiden gärna vill ha en egen dikobesättning som då kräver en eller flera avelstjurar. Arbetet är gjort utifrån litteraturstudier, seminarier, kontakt med personer i branschen, besök på auktion med individprövade köttrastjurar samt en egen studie där frågor har ställts till olika avels- och bruksbesättningar gällande hur de arbetar med avelstjurarna. Resultatet är brett men har sin grund till just avelstjurar. Bland annat om vad den nya förordningen gällande att handjur inte får vara uppbundna längre går ut på och hur man får inhysa handjuren idag. Att arbeta med tjurar är alltid riskfullt för olyckor, främst stång- och sparkskador. Det krävs kunskap och rätt förutsättningar för att utföra arbetet utan att utsättas för någon olycka. I en dikobesättning är det viktigast att hondjuren blir dräktiga och får en frisk kalv. Därmed är det avelstjuren som har stor betydelse i besättningen för att få hondjuren dräktiga. Avelstjuren måste därför ha god funktion och rätt förutsättningar, både hans egna och de vi människor kan påverka.

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Mål Metod Bakgrund Tjurens funktion Individprövning Rekommendationer kring betäckningsperiod Säker hantering av tjur Inhysning av tjur Egen undersökning... 6 Inhysning... 7 Ny avelstjur till besättningen... 9 Betäckningsperiod Diskussion Slutsats Referenser/källförteckning... 14

4 1 Inledning Rapporten handlar om inhysning och hantering av avelstjurar i dikobesättningar. Anett Seeman har varit handledare för examensarbetet. Hon jobbar som produktionsrådgivare på Gård och Djurhälsan i Hörby, Skåne. Tillsammans har vi diskuterat kring olika sätt att hantera avelstjurar på i besättningar och att det inte finns något generellt system eller sätt som de flesta använder sig av. Jag har valt att göra detta arbetet eftersom jag är mycket intresserad av att själv ha en egen dikobesättning i framtiden som kräver någon form av inhysning och hantering av en eller flera avelstjurar. Studien kring ämnet ger mig viktig och relevant kunskap som jag kan utnyttja inför framtida affärsidéer. Både jag och Anett tycker att det är ett ämne som det har skrivits lite om. Det finns en del information om hantering av avelstjurar men som behöver sammanställas i en rapport. 2 Mål Nedan följer några punkter som jag har som mål att få svar på under dessa fem veckorna. Hur hanteras avelstjurar både under stall- och betesperiod i olika besättningar? Vad finns det för olika inhysningssystem? Vid nyrekrytering av avelstjur, görs det någon kontroll av funktion och hälsa? Hur introduceras nya tjurar i besättningen? Betäckningsperiod, hur är den utformad? 3 Metod Jag har gjort en mindre litteraturstudie kring bestämmelser om hur tjurar får inhysas. Även om hur tjurens utveckling ser ut samt om säkert arbete med tjurar. Utöver detta har jag skrivit ett frågeformulär om avelstjurar som olika dikoproducenter har svarat på utifrån deras besättning. Under examensarbetesperioden besökte jag auktionen på köttrastjurarna som har individprövats på stationen i Gunnarp och studerade vad individprövningen innebär. HK Scan arrangerade ett seminarium om dikobesättningar med studiebesök på Högestad Gods. Det förelästes bland annat om avelstjurar. 4 Bakgrund I december 2017 var det totala antalet nötkreatur i Sverige , av dessa var det am- och dikor. Jämfört med år 2016 är det en ökning av de totala antalet nötkreatur med 1 %. Däremot har antalet nötkreatur minskat med 10 % från 2000 fram till 2017, det är framförallt mjölkkorna som står för den stora minskningen. Gällande am- och dikor under samma period har de däremot ökat markant med 30 %. Från 2016 till 2017 har am- och dikorna ökat med 6 %. De am- och dikorna var i december 2017 utspridda på företag (Jordbruksverket 1, 2018). En mjölkko producerar idag betydligt mer mjölk än för några år sedan. Med en ökad produktion behövs det inte lika många mjölkkor längre. Därmed minskar antalet födda kalvar av mjölkkor och dikorna behöver bli fler för att tillgodose produktion och konsumtion av kött (Lärn-Nilsson, 2006). Medelbesättningen är 19,1 kor utifrån antalet am- och dikor och företag i december I och med den tydliga ökningen av am- och dikor krävs det då fler avelstjurar. 1

5 Utöver betäckning med tjur är det en mindre del köttras kor/kvigor som semineras. Under perioden var det inrapporterade semineringar som gjorts på köttras i Sverige (Nelson, 2018). Vilket motsvara cirka 17 % av antalet am- och dikor. 5 Tjurens funktion För cirka år sedan började människan domesticera uroxen i Asien. Med tiden utvecklades uroxen till olika raser och 1800-talet fanns det välbeskrivna raser. Tama nötkreatur fanns i Sverige för cirka år sedan. Utifrån vilda oxdjurs beteende får man en uppfattning om vad som är naturligt, även för våra tama nötkreatur idag. Naturliga beteende är bland annat att nötkreatur är ett starkt flockdjur, inom flocken rangordnas de olika individerna där tjuren dominerar över äldre djur som i sin tur dominerar över yngre djur. Rangordningen görs oftast upp genom att djuren stångas med varandra med hjälp av deras horn (Lärn-Nilsson, 2006). Att ha egen avelstjur i en dikobesättning är vanligt. En fungerande tjur i en lösgående besättning kontrollerar hondjurens brunst själv och betäcker vid brunst. Beroende på när korna ska kalva släpps tjuren in till hondjuren. I regel har korna en koncentrerad kalvningsperiod på ett par månader eller utspridd kalvning, så kallat åretruntkalvning. Det är viktigt att tjuren är fertil. Oftast har yngre tjurar något lägre fruktsamhet än äldre tjurar. Det gäller även att tjuren får en lagom stor grupp mellan hondjur beroende på tjurens ålder (Lärn-Nilsson, 2006). Grunden till lönsamhet i en dikobesättning är att hondjuren blir dräktiga och får en levande kalv. Med en ny avelstjur i besättningen är det viktigt att så tidigt som möjligt dräktighetsundersöka eller följa upp eventuell brunst efter betäckning för att garantera att han får hondjuren dräktiga (Lärn-Nilsson, 2006). Sperman från avelstjurar som vistas på seminstation blir kontrollerad vad gäller levande spermier och hur de tål att frysas ner. Men det avgör inte helt hur pass god fertiliteten är utan det är till stor del hur dräktighetsresultatet blir som visar fruktsamheten hos spermierna. Att samla sperma naturligt ute i en besättning är teoretiskt möjligt med praktiskt väldigt svårt att utföra. Det krävs rätt utrustning, anläggning, veterinär, kunskap och inte minst att tjuren är van vid hantering. Tjurar måste tränas att hoppa på beställning och lämna sperma i behållare (Eliasson, 2018). Ytterligare en metod finns. Genom att stimulera könsorganen via ändtarmen kan tjuren lämna ifrån sig ett spermaprov som sedan kan undersökas och bedömas i mikroskop (Gård och Djurhälsan 2, 2016). Vid investering av en ny avelstjur ska det först och främst ta hänsyn till vilka hondjur som ska betäckas av den nya tjuren. Kvigor bör betäckas med en tjur som ger mindre kalvar. Andra punkter att fokusera på är ras, ålder, egenskaper och målet med kalvarna. Lynne är också en viktig egenskap att studera hos tjuren, speciellt om han kommer att hanteras mycket och för nedärvningen till kalvarnas lynne. Är det en äldre tjur kan statistik kring t.ex. dödfödslar, svåra eller lätta kalvningar granskas för att se om det är en bra tjur. När tjuren väl är utvald så är det viktigt att den säljande besättningen har god hälsostatus och inte djuren bär på några allvarliga smittor (Gård och Djurhälsan 1, 2016). Härstamningsbeviset är bra att utgå ifrån när man vid investering i en ny tjur. På härstamningsbeviset kan det avläsas bland annat vilka djur tjuren härstammar ifrån, tjurens egna resultat gällande födelse-, avvänjning- och 1 års vikt m.m. BLUP är en dataprogrammerad beräkning som tar fram ett avelsindex för en individ. Beräkningen tar 2

6 hänsyn till många olika aspekter utifrån den statistik som är inrapporterad. Värdet BLUP visar är en vägledning om hur nästkommande generations egenskaper blir. Utifrån de kan man på så sätt välja efter de egenskaper man är ute efter till sin besättning. Enligt Lars Svensson på HK Scan är det många som köper ny avelstjur utan att kontrollera härstamningsbeviset. Han tycker att det finns så många bra avelsbesättningar i Sverige och det är värt att satsa på en bra tjur med ett härstamningsbevis för att göra framsteg i sin egen besättning (Svensson, 2018). Ytterligare ett steg för att kontrollera tjurens funktioner är att göra en grundlig besiktning. Studera tjurens ben och klövar från sidan och bakifrån, stillastående och även i rörelse för att se rörligheten hos tjuren. Känn också på de yttre könsorganen (även kallat palpering) så att de är två lika stora testiklar och mäta testikelomkretsen på det bredaste stället som ska vara cirka 34 cm. Testikelomkretsen har samband med spermieproduktionsförmåga. Testikelomkretsen är olika beroende på ras, ålder och yttertemperatur. Penisen kan man även undersöka genom att känna och titta (bild 1). Kontrollera så att förhudsöppningen inte har någon missbildning eller inflammation (Gård och Djurhälsan 2, 2016). Bild 1. Kontroll av penis och förhud (Seeman, 2018). 6 Individprövning Varje år hålls en auktion på de köttrastjurar som har individprövats på stationen i Gunnarp utanför Hörby. Den 29 mars 2018 besökte jag årets auktion där cirka 110 tjurar såldes (bild 2). Det gav det många intressanta intryck. Som helhet var det god struktur på själva auktionen och alla tjurar togs fram och såldes individuellt. Blonde D Aquitaine, Charolais, Hereford, Limousin, Simmental och Angus var de köttraser som individprövats. Trots dåligt väder med snöyra och blåst var det många som besökte auktionen. Efter auktionen har jag studerat lite närmre kring just individprövningen och väljer att ta upp det som är relevant för ämnet. Individprövningen är ett samarbete med Nordiska Avelsföreningen för Biffraser (NAB), Viking Genetics och Svenska Köttföretagen som äger Svensk Köttrasprövning. Sedan 2010 är det på prövningsstationen på Gunnarp som individprövningen görs. Tjurarna föds upp i samma stall och med samma yttre förutsättningar som miljö och foder. De genetiska anlagen kan därför jämföras mellan individerna. Inhysningssystemet är djupströbädd med halm och en skrapad gång vid foderbordet. Tjurar födda mellan 20 december till 10 april sätts in på stationen i mitten av augusti. Det är uppfödare och rasföreningar som väljer ut vilka tjurar som ska individprövas utifrån de regler som Svensk Köttrasprövning har. Prövningsperioden är 154 dagar och avslutas i februari (Svensk Köttrasprövning, 2018). 3

7 De egenskaper som följs upp individuellt för varje tjur är tillväxt, hälsa, fertilitet, lynne, hållbarhet och klövar. Tjurarnas födelsevikt finns registrerad. När tjurarna tas in på stationen vägs de igen. Därefter vägs de var 14:de dag fram till slutvägning. Utifrån detta räknas den genomsnittliga tillväxten ut och ligger till grund för tjurens T-tal som har relativtal 100. Har en tjur ett T-tal som är över 100 är den bättre än genomsnittliga tjurar. Innan ankomst till stationen veterinärbesiktigas tjurarna och följs upp regelbundet på stationen under prövotiden. Fertiliteten hos tjurarna kontrolleras genom att besiktiga tjurarnas testiklar och bitestiklar flera gånger under prövningen. Även testikelomkretsen mäts på slutet av prövningen. Inga spermaprover tas eftersom tjurarna är så pass unga och några är inte helt könsmogna. För att få en hållbar tjur bedöms den funktionella exteriören och inte minst klövarna. Klövhälsan följs upp och i slutet ges ett klövhälsobetyg. Att tjuren har gott lynne är både bra för säkerheten och för att hanteringen av tjuren ska gå smidigt. Lynnet observeras av djurskötarna under hela perioden. Vid tecken på dåligt lynne godkänns inte tjuren (Svensk Köttrasprövning, 2018). Bild 2. Auktion i Gunnarp (Ovesson, 2018). 7 Rekommendationer kring betäckningsperiod Vid köp av ny avelstjur bör den komma till besättningen 1 till 3 månader innan betäckningsperioden beräknas börja. Det är för att han ska vänja sig vid den nya miljön. Det är viktigt att tjuren får motion redan innan betäckningsperioden för att ha en god kondition när väl betäckningen börjar (Lärn-Nilsson, 2006). Ha goda rutiner för kontroll av parasiter. Det är till fördel att avlusa samtliga djur vid installning och upprepa innan kalvningarna börjar för att hålla djuren vid god hälsa. Ekologisk djurhållning är det inte tillåtet att avlusa i förebyggande syfte (Gård och Djurhälsan 1, 2016). Åldern på tjuren avgör hur många hondjur han kan betäcka för att få en hög dräktighetsprocent och en kort kalvningsperiod. En ettårig tjur bör inte betäcka fler än 10 till 15 hondjur, en tvåårigtjur 20 till 25 hondjur och en äldre tjur klarar 35 till 40 hondjur (Gård och Djurhälsan 1, 2016). Rekryteringskvigor bör betäckas 3 veckor innan korna betäcks. Då får kvigorna lite extra tid för återhämtning mellan kalvning och kommande betäckning (Lärn- Nilsson, 2006). Om kvigorna betäcks tidigt före korna, så måste kvigorna vara tillräckligt stora för att betäckas. Välj de tidigast födda kvigorna för att de ska vara stora nog att betäckas (Seeman, 2018). Tjuren ska inte vara mager och inte heller för fet utan i lagom hull. Han är inte fullväxt förrän vid 4 års ålder. Tjurens klövar bär upp hela vikten och ska var i god form. Att tänka på är att 4

8 inte verka klövarna precis innan betessläpp eftersom han lätt blir öm i klövarna, utan verka i god tid innan betessläpp (Gård och Djurhälsan 1, 2016). Studier visar att en överviktig tjur har sämre fruktsamhet. För mycket fett kring testiklar ger en mindre spermaproduktion, tjuren får svårare att hålla en lägre temperatur för testiklarna vilket ger en sämre spermiekvalitet (Laws, 2014). Allt eftersom tjuren betäcker hondjuren hinner det inte nybildas spermier till nästa betäckning som resulterar i färre dräktiga hondjur. Tjurens vikt har kopplingar till när tjuren blir könsmogen. Vid % av vuxenvikten anses det att tjuren är könsmogen. Utifrån detta kan man då styra tjurens vikt beroende på när man vill att han ska kunna börja betäcka (Laws, 2014). 8 Säker hantering av tjur Under perioden registrerades 533 allvarliga olyckor i Sverige där djur var inblandade. Av dessa var tjur inblandad i 28 olyckor och 120 med övriga nötkreatur. Olyckor med häst var vanligast med 256 olyckor. Under samma period var det totalt 8 personer som omkom vid arbete med djur, 6 personer omkom med nötkreatur inblandade och 2 personer med hästar (Arbetsmiljöverket, 2017). Att arbeta med djur innebär risk för olyckor eftersom de är levande varelser med egen vilja. Det är främst stång- och sparkskador som förekommer. Det gäller att förebygga och arbeta på rätt sätt för att minimera olycksrisker. Enligt AFS 2008:17 benämns många krav som ställs vid arbete med djur. Huvudsakligen är det om byggnationens utformning där djuren inhys och kunskapen hos personen som arbetar med djuren (Arbetsmiljöverket, 2008). Stallet där djuren inhyses ska vara utformat så att man kan utföra arbetet på ett säkert sätt. Det gäller även stängsel under betesperioden. I stallet är det främst planlösningen och inredningsvalet som ska anpassas efter säkerhet. Man ska snabbt kunna ta sig ur en box med djur i genom reträttvägar som kan vara manhål, grindar som kan öppnas med en hand eller inredning som har liggande rör som går att klättra över. Vid hantering och förflyttning av djur är det bra att använda sig av grindar och fållor för att förflytta djuren lugnt och säkert. Det är också bra att ha något i handen t.ex. en hård plastslang för att kunna styra djuren i önskad riktning och för att kunna försvara sig, så kallat förlängdarm. I beteshagen ska det också finnas reträttväg som grindöppningar, bil och traktor. Vid hantering av avelstjur är det lämpligt att tjuren har en nosring. I nosringen kan man med hjälp av ett rep lättare förflytta tjuren. Tjuren kan också förflyttas med hjälp av grindar. En bra lösning är att ha en drivgång för djuren och en gång bredvid för den som ska förflytta djuren (Arbetsmiljöverket, 2008). En förebyggande åtgärd är att avhorna djuren när hornknopparna börjar växa på kalven. På så sätt minskas svåra stångningsskador både på människor och djur. Även genom avel kan avelsdjur väljas som saknar anlag för horntillväxt (polled) för att undvika djur med horn. När man går in till en djurflock eller till ett ensamt djur, gäller det att känna av hur djuren reagerar. Det gäller att alltid vara observant och avläsa djuren eftersom deras humör snabbt kan ändras. Oftast är de djurens naturliga beteende som kan bli farliga beteende för oss människor som när en tjur vill försvara sitt revir och flock eller när en ko vill skydda sin nyfödda kalv. Det är alltid bra ur säkerhetssynpunkt att arbeta tillsammans med någon vid hantering av djur då det kan förekomma olyckor. Med rätt kunskap om djurs olika beteende vid olika situationer kan man förutse risker och är då medveten om hur man ska hantera situationen. Undvik att arbeta med stress, utan avsätt gott om tid vid hantering av djuren. Varje arbetsmoment med djur ökar erfarenheten som därmed ökar kunskapen (Arbetsmiljöverket, 2008). 5

9 9 Inhysning av tjur Djur ska skötas och hållas enligt djurskyddslagen och djurskyddsförordningen. Jordbruksverket har föreskrifter för olika djurkategorier gällande hur varje specifikt djur ska skötas och hållas, bland annat för nötkreatur. I föreskrifterna finns det många punkter att följa men grunden är att djur ska behandlas på ett djurvänligt sätt, skyddas mot onödigt lidande och inte bli utsatt för sjukdomar (SJVFS 2017:24). Specifikt för handjur i föreskrifterna är att handjur över 6 månaders ålder ska hållas i lösdrift (SJVFS 2017:24). Detta krav infördes 2007, men trädde inte i kraft förrän den 1 augusti Det var för att berörda djurhållare skulle få god tid på sig att ändra inhysningsformer för sina handjur. Anledningen till kravet är svårigheter att hålla uppbundna handjur rena, eftersom handjur urinerar direkt under buken och liggbåset blir då blött. Detta i sin tur påverkar djurhälsan negativt. En annan aspekt är att uppbundna handjur har en begränsad rörelsefrihet och inte får tillräckligt med motion. Gällande lite motion är det på grund av att handjur inte har något krav på betesgång eller annan utevistelse (Jordbruksverket 2, 2017). Med lösdrift menas att djuren hålls lösgående i stallsystemet djuren hålls i. Det är emellertid tillåter att binda upp djuren under kortare stunder som vid klippning, behandling och vård för att kunna hantera och arbeta säkert med djuret. Det ges inga generella dispenser för kravet, men man kan som enskild djurhållare/ägare ansöka om dispens. Men då måste det finnas särskilda skäl till att bli beviljad dispens och Jordbruksverket bedömer varje fall enskilt (Jordbruksverket 2, 2017). Under åren har det kommit in 67 dispensansökningar till Jordbruksverket och ut av dessa har 5 blivit beviljade (Jordbruksverket 4, 2018). Det finns olika system, men med samma mål, för att inhysa tjurar. Målen är att tjurarna ska hållas rena, kunna bete sig naturligt, inte utsättas för skador och ha bra stallmiljö som ger god djurhälsa. Även att stallet ska vara lättskött och säkert att arbete i. De grundläggande systemen för inhysning av tjurar är i lösdriftsstall med liggbås, spaltbox och ströbox. Det först nämnda systemet ska varje djur ha varsitt liggbås för att alla djuren ska kunna ligga ner samtidigt. Liggbåset ska vara torrt, rent och vara utformat efter djurets storlek. Vid spaltboxsystem ska stallet vara isolerat. Spalten kan vara beklädd med gummi eller betong. Enbart betongspalt får användas om boxen var i bruk före den 30 juni 2010, vilket innebär att nya spaltboxar ska spalten vara beklädd med gummi. Ströbox är en box som är uppströdd med halm, torv, spån eller annat strömedel. Boxen kan gödslas ut dagligen eller strös det på nytt strö för att hålla torrt och rent. Ströboxen kan även kombineras med en skrapad gång vid foderbordet. Gången skrapas vid behov. Både spaltbox och ströbox ska vara anpassade efter djurets storlek och antalet djur i varje box. Måttbestämmelser finns angivna i föreskrifterna för nötkreatur (Jordbruksverket 3, 2017). 10 Egen undersökning Nedan följer en redovisning av svaren från gårdarna som svarade på frågorna som jag funderade om. Först finns det kort fakta om gårdarna gällande typ av produktion, antal dikor, ras, fodermedel och deras mål med produktionen. Gårdarna har varsin bokstav och frågorna är numrerade. Under varje fråga finns samtliga gårdars svar. Gård A: Avelsbesättning Charolais, cirka 200 hondjur betäcks varje år, de flesta utfodras med drank och gräsfröhalm och några får ensilage. Målet med produktionen är att få fram de bästa avelstjurarna i landet av rasen Charolais. 6

10 Gård B: Avelsbesättning Limousin, cirka 55 hondjur betäcks, alla djur utfodras med ensilage, mineraler och salt. Målet med produktionen är att ta fram avelsdjur med lätta kalvningar, mycket mjölkproduktion, högt slaktutbyte på lite foder. Gård C: Bruksbesättning där det avlas på hybridsorter med Angus, Simmental och Charolais, cirka 250 hondjur betäcks. Djuren utfodras med en mix på ensilage, halm, vårvete, mineraler och salt. Målet med produktionen är att vara ledande besättning på många vis bland annat gällande fruktsamhet. Gård D: Avelsbesättning Simmental, cirka 60 hondjur semineras/betäcks, utfodras med ensilage, drank, halm och kraftfoder till växande ungnöt. Målet är att producera hållbara, produktiva avelsdjur med gott lynne. Gård E: Avelsbesättning Charolais, cirka 180 hondjur semineras/betäcks. Utfodrar med ensilage, halm, drank och mineraler. Målet är att ha friska och hållbara djur med mycket mjölk och lätta kalvningar. Lynne och klövar är också viktigt. Gård F: Avelsbesättning Limousin, cirka 60 hondjur betäcks med tjur ska öka produktionen till 100 hondjur. Utfodrar med ensilage, halm och mineraler. Målet är att ha en effektiv köttproduktion med hållbara djur och med liten arbetsinsats. Avelsdjur som är funktionella och polled (hornlösa) med god köttansättning. Inhysning 1. Val av inredning, underlag i boxen? A. Djupströbädd i bakkanten, skrapgång 3,5 m utmed foderbord. Diagonalfront samt en låsgrind för att kunna fixera tjuren. B. Grindar från BS Agro, varierande mellan djupströbädd i lösdrift med skrapgång samt ett äldre stall med ströbädd som gödslas ut cirka 1gång per månad. C. Inredning från BS Agro. Två olika system, spalt med liggbås samt skrapgång med djupströbädd. D. Inredning från BS Agro med diagonalfronter. Tjurarna går enbart på djupströbädd och ungtjurarna har djupströbädd med skrapgång. E. Grindar med liggande rör, låsbarfoderfont och djurströbädd med skrapgång. F. Fasta grindar av galvat stål, djupströbädd. 2. Boxmått, minimimått eller mer? (Minimimått, liggarea: 3,4m 2 totalarea: 4,2m 2 ) A. 6,5 x 4 m. B. Varierande, lösgående i lösdrift eller ensambox i äldre stall cirka 3 x 4 m. C. Mer utrymme är minimimått. D. Mer utrymme är minimimått för att minska förstelningar i kropp och muskler. E. Mer utrymme än minimimått. F. 4 x 4 m eller 3 x 3 m beroende på tjurens ålder. 3. Går tjuren helt ensam eller med andra avelstjurar i samma/andra åldrar? A. Äldre tjurar går själv, ett- och tvååringar går parvis. B. Varierande. Ibland går de tillsammans och är då i samma ålder eller 1 år i mellan eller går de ensamma. C. Avelstjurarna går i regel två och två och blandas såväl yngre tjur med äldre tjur. Försöker att ha alla i samma flock, avelstjursflock. 7

11 D. Totalt tre avelstjurar men endast två ensamboxar. Målet är att den ettåriga avelstjuren ska gå med resterande ungtjurar. I år var det däremot två stycken tvååringar och ingen ettårs tjur och den tjur med sämst hull fick gå med ungtjurarna eftersom de får bättre foder. E. Alla tjurarna går tillsammans efter betäckningsperioden oavsett ålder. F. Under kalvningsperioden går tjurarna helt ensamma men annars går de tillsammans med korna i olika grupper. 4. Hur släpper man ihop två tjurar till en grupp? Inomhus, utomhus, skaderisker? A. Samtliga tjurar släpps ihop efter betäckningssäsongen i en egen hage ute. Cirka 5-10 stycken i varierande åldrar. Vet man med sig att det finns en tjur med mycket gott självförtroende släpps han med fördel först ihop med den största tjuren så de kan rangordna varandra. B. Släpps ihop utomhus, mindre skaderisk för att de lättare kan komma undan från att bli trängda i ett hörn och bättre underlag. Samt att inredningen inte förstörs. Inga hondjur bör finnas i närheten. C. Finns alltid risk men tjurarna ska ha gott om utrymme så att de kan gå undan från varandra. D. Det görs inte på grund av skaderisken. Vid enstaka fall har de släppts ihop utomhus med stora ytor och utan några hondjur. E. Släpps ihop utomhus för att minska på skaderisker. F. Släpps ihop utomhus med stora ytor för att minska skaderisk för djuren men även för inredningen inne i stallet. 5. Vid hantering av tjuren, hur görs det? Grindar, grimma? Säkerhetsrisk? A. Har fixeringsmöjlighet i boxen samt en lös behandlingsbur om behov föreligger. Tjurar som inte går att hantera löst har inget existensberättigande enligt djurhållarens mening. B. Varierande, t.ex. vid flytt i stallet till verkningsstol görs med grimma. Hämtning från bete görs med grimma eller vit stängseltråd utan ström, går in självmant i transport. Aldrig grindar till avelstjurarna men däremot användbara när vi flyttar grupper av ungtjurar i stallet för tex vägning då det byggs upp en drivgång. C. Drivs löst i stallet med reträttväg. Ibland lockas tjuren med en ko eller kviga. D. Drivs löst och leds även med grimma. Eftersom avelstjurarna ställs ut på Mila eller Elmia så måste de kunna ledas i grimma. E. Tjurarna flyttas med hjälp av grindar och låses fast i låsfronter vid arbete med tjuren. F. Han flyttas oftast tillsammans med flocken. Men vid närmare hantering låses tjuren fast i fångstgrind. 6. Hur utfodras, vattnas och gödslas det hos tjurarna? A. Utfodring sker på foderbord, vatten i vattenkopp och gödslas med lastare i skarpgången en gång i veckan. B. Utfodras med traktor i lösdriftsstallet, skottkärra i äldre stall. Vattenkopp, gödslas med traktor i lösdrift och för hand i äldre stall. Skrapgången gödslas med traktor varje dag. C. Mixervagn och vattenkopp. Gödslas med skrapa i skrapgångarna ett par gånger om dagen och djupströbädd gödslas ut med lastare. 8

12 D. Ensilagebalar inkörda med traktor, vattenkoppar. Djupströbädden hos avelstjurarna gödslas ut flera gånger om året för att tjurarna inte ska trampa igenom bädden vilket ökar risken för skador. Hos ungtjurarna gödslas det ut två gånger per år och skrapgången skarpas en gång i veckan. E. Vattenkopp, gödslas och utfodras med traktor. Skrapgången gödslas ut vid behov cirka en gång i veckan. F. Vattenkopp, utfodras för hand och boxen gödslas ut var 14:de dag för hand. 7. Hullbedöms tjurarna och utfodras efter hull? A. Ja. B. Nej, inte i den bemärkelsen att det skrivs ner utan det ingår i den dagliga tillsynen. Fri tillgång till ensilage och mineraler men väljer typ av ensilage efter tjurens behov. C. Ja, vid hulltapp får de mer och bättre foder. D. Ja, tjurarna hullbedöms och utfodras efter hull vilket oftast innebär restriktiv utfodring. Ungtjurarna får bättre foder eftersom de fortfarande växer och utvecklas. E. Ja. F. Ja, målet är att ha tjurarna i lagom hull så att de orkar betäcka. Ny avelstjur till besättningen 1. Tas det prov på tjuren för ev. smitta? A. Köper endast tjurar från smittsäkrad besättning. B. Salmonella, parasit, mycoplasma tester utförs regelbundet i besättningen. C. Nej, säljaren ska ingå i smittskyddsprogram. D. Ja. Enbart egenuppfödda tjurar eller tjurar köpta på Individprövningsstationen Gunnarp där tjurarna veterinärbesiktigas och kontrolleras grundligt. E. Tas inga prov utan köper bara tjurar ifrån köttrasprövningen. F. Köper endast tjurar från besättningar med samma hälsostatus som deras egna besättning har. Vilket är god status. 2. Kontrolleras tjuren exteriört, benställning, kroppshållning m.m.? A. Ja. B. Ja, exteriörbedömningen är avgörande. Benställning, kors, rygg, djup, bredder, längder. Kalvningsförmåga och hållbarhet är också viktigt. C. Ja, med hjälp av förmedlare. D. Absolut, det är en mycket viktig del i avelsarbetet. E. Ja, samtliga punkter kontrolleras. F. Härstamningsbeviset står till grund vid val av ny tjur. Och sedan görs en exteriör bedömning. Vill ha en stark rygg, bra ben, klövar och god rörelse. 3. Är lynne en viktig egenskap och hur kontrolleras den i så fall? A. Mycket viktig, genom att studera tjuren både innan köp samt vid ankomst och hur han uppträder i flocken bland hondjuren. Köper aldrig någon tjur från besättningar med färre än 50 kor eftersom urvalet för genetiskt lugna djur är betydligt större ju fler djur man har. B. Helt avgörande, mycket hög ärftlighet. På individprövningen ser man hur de beter sig mot personerna som hanterar dem. C. Ja det är viktigt. Märks när man väljer ut tjur hos säljaren och får lita på vad säljaren tycker om tjurens lynne. 9

13 D. Ja, vid negativa avvikelser går tjuren till slakt istället för avel. Gäller även för de ungtjurar som säljs. Inga undantag vid dåligt lynne. E. Lynnet är en extremt viktig egenskap. Kontrolleras genom att se hur tjuren beter sig vid hantering. F. Kontrolleras vid köp och genom att fråga säljaren. Vill ha en tjur som inte utmärker sig i besättningen. 4. Används karantän vid ankomst av ny tjur till besättningen? A. Ja. B. Ja. C. Ja. D. Nej, har haft möjligheten till karantän tidigare. E. Ja. F. Släpps i en mindre avdelning där djur finns i närheten men får ingen direktkontakt. Betäckningsperiod 1. Hur många kor/kvigor ska han betäcka? A. Vill man ha en tjur som håller länge så är det viktigt att inte ha för många kor till honom men är ändå mycket individuellt beroende på tjurens lynne och beteende. En del tjurar betäcker en gång sen går de vidare till nästa uppdrag medan en del betäcker samma ko flera gånger och ökar därmed sitt belastningsmönster avsevärt och orkar inte att betäcka så många. B. Beror på tjurens ålder samt hur många avkommer man vill ha efter just den tjuren och vilka hondjur den passar bra till. C. Olika beroende på tjurens ålder. D. Ett mått att utgå ifrån är att tjuren ska betäcka lika många hondjur som han är gammal i månader. Då många hondjur semineras i besättningen används tjurarna till de som inte blivit dräktiga efter semin, inte visat brunst eller kalvat sent. E. Mellan hondjur per tjur. F. Ungtjur 10, tvååring 20 och äldre tjur 40 hondjur. 2. För yngre tjur, minskas antalet kor/kvigor jämfört med en äldre tjur? A. Ettåring till hondjur, tvååring till hondjur och äldre tjurar hondjur för en koncentrerad kalvningsperiod. Förutsatt att tjurarna släpps till hondjuren på stall, så att inte alla kor brunstar samtidigt som de i regel gör vid betessläpp. B. Ja. C. Ja. D. Ja. E. Ja. F. Ja. 3. Kontrolleras tjurens funktion, att han betäcker? A. Ja, har koll på omlöp framför allt på de hondjur som betäcks med ungtjur. B. Ja, genom att hålla utkik efter omlöp. C. Ja. Vid misstanke att tjuren inte betäcker målas korna med paint tail och på så vis ser man om tjuren har fått färg under magen när kon/kvigan varit brunstig. 10

14 D. Ja, väldigt viktigt. Får inte hända att en grupp hondjur inte blivit dräktiga. Kontrolleras varje år eftersom en äldre tjur kan sluta betäcka. E. Ja, ser om tjuren betäcker brunstiga hondjur och följer upp omlöp. Dräktighetsundersöker även efter betäckningsperioden. F. Ser om han är intresserad och hoppar på hondjuren. Dräktighetsundersöker tidigare än om det är en ny tjur i besättningen. 4. Delas kor/kvigor in i grupper och betäcks vid olika tidpunkter? A. Har en tjur, eller två, enbart till kvigor för att få lätta kalvar och är även försiktig med vilken tjur som används på de som ska kalva för andra gången både gällande storlek på kalv och även för att avla fram avkommor. B. Kor och kvigor blandas och betäcks vid samma tidpunkt. C. Samma tid för alla hondjur, men kvigorna går i en grupp. D. Betäcks/semineras vid samma tidpunkt. Tjurar som bevisat ger lätta kalvar till kvigor, därmed aldrig ungtjur till kvigor utan enbart tjur med kalvningsresultat. E. Betäcks vid samma tidpunkt men kvigorna går för sig med speciell tjur som ger lätta kalvar. F. Betäcks under samma tidpunkt men kvigorna går för sig själva i en grupp. 5. Hur länge går han i gruppen? (Kons brunstcykel är normalt 21 dagar) A. 20/3 10/7 (5,4 cyklar). B. Från betessläpp i april-maj till augusti. Släpps även i lösdriften före betessläpp hos en del hondjur (ca 7,5 cyklar). C. 63 dagar (3 cyklar). Nästa betäckningssäsong ska tjuren tas bort redan efter 42 dagar (2 cyklar). Däremot räknar de med att tappa en del dräktigheter men man får då också en besättning med god fruktsamhet. D. Från mitten av maj till augusti när kalvarna avvänjs. Undantag vid tidigt födda och välutvecklade kvigkalvar då tjuren tas bort i juli (ca 5,8 cyklar). E. Cirka 4 månader (ca 5,7 cyklar). F. Från 1 april fram tills kalvningssäsongen börjar cirka 31 december. 6. Går två eller fler avelstjurar tillsammans i betäckningsgruppen? A. Nej. B. Nej. C. 1 2 tjurar. D. Aldrig, då vet man inte vilken tjur som är far till kalven vilket man måste veta i en avelsbesättning. E. Nej. F. Nej. 7. Hyrs tjuren ut till andra? Hur ser man på smittorisk mellan besättningar? A. Nej. Men har samarbete med att samäga tjurar som nyttjas vartannat år i besättningarna, enbart samarbete med besättningar med samma hälsostatus. B. Nej. C. Nej. D. Nej. E. Nej. F. Nej på grund av smittorisk. 11

15 8. Får tjuren vilotid mellan betäckningsperioderna? A. Ja, ca 8 månader. B. Ja, ca 6 månader. C. Ja, ca 10 månader. D. Ja, ca 9 månader. E. Ja, ca 8 månader. F. Ja, ca 8 månader. 11 Diskussion Det totala antalet nötkreatur har minskat i landet de senaste åren. Däremot ökar antalet dikor, 6 % ökning mellan 2016 till 2017 tycker jag är en relativt kraftig ökning. Ökningen beror främst på att de föds färre mjölkraskalvar på grund av att antalet mjölkkor har minskat. För de nötköttsproducenter som tidigare köpte mjölkraskalvar finns de nu färre kalvar att köpa vilket innebär att man själv måste producera egna kalvar och börjar med en egen dikobesättning. De flesta mjölkkor semineras och dikorna betäcks vanligtvis med tjur. Med fler dikor krävs det fler avelstjurar som kan betäcka. Överlag är det vårkalvning som är vanligast för dikor eftersom det är den naturliga perioden för korna att kalva på. I och med detta utnyttjas avelstjuren enbart under ett par månader och resterande tid är vilotid. Hur lång vilotid tjuren behöver ha har jag inte läst någonstans. Men absolut ska han få vila för att uppnå en hög dräktighetsprocent, men jag tror också att man skulle kunna ha två betäckningsperioder med samma tjur under ett år. Dels för att dela upp kalvningsperioden och för att utnyttja tjurens kapacitet. Hur länge djurägarna låter tjuren gå med i flocken var olika i intervjustudien. Hos gård C gick tjuren endast med i 63 dagar vilket motsvarar normalt 3 brunstperioder för hondjuren. På så vis får man en koncentrerad kalvningsperiod men även en risk att en del inte blir betäckta och behövs slaktas ut. Trots risk för få betäckta tycker jag att det är bra med en kort betäckningsperiod. Det blir en naturlig gallring gällande fruktsamhet hos hondjuren och i besättningen blir det fler fruktsamma hondjur som i sin tur ger fruktsamma avkommor. Tidsåtgången för passning av kalvningar blir kort men intensiv. Eftersom de flesta har vårkalvning sker också slakten vid samma tidpunkt och ger slaktköer med risk för lågt köttpris. Jag tror på att gruppera dikor och ha olika kalvningsperioder för olika grupper. På så vis kan slaktintäkterna bli högre om man slaktar djuren när det finns få slaktmogna djur. Det kräver att man har en något större besättning för att kunna gruppera och får god lönsamhet. Genom grupperingen kan man också använda samma tjur till flera grupper eftersom de inte betäcks vid samma tidpunkt. 17 % av köttrashondjuren semineras, det var högre än vad jag trodde. Jag ser det som positivt att seminera eftersom det ger tillgång till bra avelstjurar till lägre kostnad jämfört med att köpa en tjur. Med seminering bör avelsframstegen i besättningen bli snabbare eftersom semintjurarna är utvalda bland de bästa tjurarna. När en ny tjur ska väljas måste man utgå ifrån de djur tjuren ska betäcka och även målet med kalven. För en god lönsamhet i en dikobesättning gäller det A och O att dikorna blir dräktiga. Om jag skulle välja tjur hade jag valt en tjur som har betäckt tidigare och fått avkommer för att vara helt säker på att få dräktiga kor. Och även för att få en status att utgå ifrån gällande kalvens storlek och tillväxt. För en yngre tjur är det enormt viktigt att följa upp och se så att han verkligen betäcker brunstiga kor och att de blir dräktiga genom att ha rutiner för att kontrollera omlöp och dräktighetsundersöka tidigt. Även läsa av BLUP värdet för att få en hum om avkommornas egenskaper och välja därefter. 12

16 Individprövningen på Gunnarp är ett bra ställe att köpa en ny yngre avelstjur tycker jag. Tjuren har valts ut av kunniga personer, hanterats mycket vid vägning som visar lynnet hos tjuren, kontroll av hälsa och exteriör. Framförallt att tjurarna har haft samma miljö och kan jämföras mot varandra. Angående lynnet har det varit en viktig egenskap för alla gårdarna. Dels för att hanteringen av tjuren ska gå smidigt och säkert samt att ge bra lynne till nästkommande generation. Det sker olyckor med tjurar och jag tror att de alltid kommer vara så eftersom det är en levande varelse med egna viljor som man arbetar med. Det går absolut att minska risken för olyckor genom att avla på lynne, hornlöshet och även hur inhysningssystemet ser ut. Jag anser att det ska finnas låsfront till samtliga djur för att kunna arbeta lugnt och säkert. Med låsfront kan djuren vänjas vid att vara fastlåsta någon gång för att bli vana och inte stressade vid fastlåsning. Den nya lagen om att handjur inte får vara uppbundna förstår jag fullt ut. Framförallt för tjurens hälsa att kunna hålla sig ren och torr men även för de naturliga beteendet, rörelse. Däremot tror jag att hanteringen av tjuren minskar när tjuren får gå lös och det gäller att vara mer uppmärksam när man vistas med lösgående tjurar. Tjuren har sina naturliga beteende som att skydda flocken och det går inte att avla bort. Här krävs det stor kunskap och erfarenhet att läsa av djuret för att undvika olyckor, det gäller alla nötkreatur. Ströbädd är vanligt att inhysa sin avelstjur på enligt gårdarna jag frågat. Även att tjuren har större yta än vad som krävs, det är positivt. Tjuren får större utrymme att röra sig på och har bättre kondition när betäckningsperioden börjar. Angående att blanda tjurar i grupp har det varit lite olika svar. Några har alla tjurar tillsammans, någon har tjurarna ensamma eller två och två beroende på ålder. Eftersom nötkreatur är flockdjur tror jag att det är bra att hålla djuren i grupper. Ett ensamt djur kan kanske få ett negativt beteende som utgör risker. Men jag förstå också att djurägare är rädda om en dyr avelstjur och vill att tjuren ska gå själv för att undvika trängsel i boxen. Övervägande har gårdarnas svar varit att tjurarna släpps ut tillsammans utomhus där de har stora ytor att röra sig på och kan rangordna sig med varandra på ett så säkert sätt som möjligt. 12 Slutsats Avelstjuren är viktig för att få hondjuren dräktiga i en dikobesättning. Dräktigheter är helt avgörande för ekonomin i produktionen. För att tjuren ska uppnå en hög dräktighetsprocent måste man se till att han har rätt egenskaper och får rätt förutsättningar. Tjurens egenskaper gällande funktion, rörelse, exteriör och lynne är viktiga att kontrollera så att de uppfyller ens önskemål. Även att avläsa BLUP-värde och/eller status gällande kalvningar efter tjuren för att få riktlinjer på hur kalvarna kommer bli. Att ge rätt förutsättningar för tjuren är bland annat att han får gott om utrymme som ger tjuren rörelsemöjlighet och motion inför betäckningsperioden. Man ska utfodra efter behov för att inte få en för fet och tung tjur som inte orkar betäcka så många man önskar. Välja antalet hondjur som tjuren ska betäcka beroende på hur gammal tjuren är, en yngre tjur ska ha färre hondjur än en äldre tjur för att lyckas. Att se över klövar i god tid innan betäckningsperioden börjar är också en viktig del för tjurens förutsättning att betäcka. 13

17 13 Referenser/källförteckning Skriftliga källor AFS 2008:17 Arbete med djur. Arbetsmiljöverket [3/4 2018] Arbetsmiljöverket (2017). Kunskapssammanställning 2016:9 Dödsolyckor i arbetslivet Delrapport 1. [3/4 2018] Jordbruksverket 1. (2018). Statistiska meddelanden JO 23 SM 1801, Antal nötkreatur i december [4/4 2018] SJVFS 2017:24. Saknr L104, Statens jordbruksverk. (2017) Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om nötkreaturshållning inom lantbruk m.m. [2/4 2018] Laws, D. (2014). AHDB BEEF & LAMB PDF-Fil Fit for Purpose Bulls A blueprint for breeders [11/4 2018] Lärn-Nilsson, J. Danielsson, D-A. Eriksson, J-Å. Ewing, K. Furugren, B. Jamieson, A. Olsson, S-O. Rydhmer, L. Stenberg, H. & Widebeck, L (2006). Naturbrukets Husdjur Del 2. Bokförlaget Natur och kultur, Stockholm. ISBN: 10: Muntliga källor Eliasson, S. (2018). Assistent Viking Genetics. E-post: soeli@vikinggenetics.com tfn: [10/4 2018] Jordbruksverket 4. (2018). Kundtjänst Ingela. [9/4 2018] Nelson, C. (2018). Avdelningschef Kokontroll & KAP VÄXA Sverige. E-post: catrine.nelson@vxa.se tfn: [24/4 2018] Seeman, A. (2018). Produktionsrådgivare Nöt Gård och Djurhälsan. E-post: anett.seeman@gardochdjurhalsan.se tfn: [april 2018] Svensson, L. (2018). Förmedlare av livdjur HK Scan. Dikoseminare, Högestad Gods E-post: lars.r.svensson@hkscan.com tfn: [12/4 2018] Internetkällor Gård och Djurhälsan 1. (2016). Kort och gott om avelstjuren. Tillgänglig: [11/4 2018] Gård och Djurhälsan 2. (2016). Besiktning av avelstjuren i fält. Tillgänglig: [11/4 2018] Jordbruksverket 2. (2017). Stutar och tjurar ska hållas i lösdrift från och med stallsäsong 2017 Tillgänglig: rochtjurarilosdrift.4.1a906c1e153e0d1ad3e77403.html [6/4 2018] 14

18 Jordbruksverket 3. (2017). Stallmiljö för nötkreatur Tillgänglig: miljo.4.1cb85c4511eca55276c html [6/4 2018] Svensk Köttrasprövning. (U.Å) Tillgänglig: [11/4 2018] Källor till bilder Foto framsida, Brorsson, B-A. (2018). Dikoproducent Egen företagare. Tfn: Bild 1, Seeman, A. (2018). Produktionsrådgivare Nöt Gård och Djurhälsan. E-post: tfn: [20/4 2018] Bild 2, Ovesson, M. (2018). Författare, student Besök på auktion i Gunnarp. E-prost: mariaovesson@hotmail.com tfn: [29/3 2018] 15