SBA Faktablad Sverige. Viktiga punkter. Om SBA Faktablad

SBA Faktablad 2015 Sverige Viktiga punkter Tidigare och framtida resultat för små och medelstora företag (SMF) 1 : Under 2010 hade de små och medelstora företagen redan återhämtat sig och passerat det värsta krisläget som rådde 2009. Under 2008 2014 ökade deras förädlingsvärde med 22 %. Återhämtningen när det gäller sysselsättningen var inte lika stark, även om sysselsättningen i små och medelstora företag fortfarande var 5 % högre än under 2008. Utsikterna för den icke-finansiella företagssektorn som helhet är positiva, särskilt för små och medelstora företag. Mellan 2014 och 2016 väntas antalet små och medelstora företag öka med 5,4 %. Man beräknar att dessa företag kommer att skapa ca 100 000 fler arbetstillfällen fram till 2016, vilket är en ökning med 4,7 %. Under de kommande två åren förväntas de små och medelstora företagens förädlingsvärde öka med ca 6,2 %. Genomförande av Europeiska Stadgan för Småföretag (eng. Small Business Act for Europe =SBA): Sveriges SBA-profil ligger långt över genomsnittet i EU på de flesta områden. Landet uppvisar utmärkta resultat avseende tillgång till finansiering, där det överträffar alla medlemsstater. Internationalisering och kompetens och innovation är andra särskilt framstående områden. Sveriges självutvärdering när det gäller genomförandet av SBA har gjort det möjligt för landet att upptäcka eventuella svagheter och ta itu med dem år för år. Sedan 2008 har utvecklingen varit stabil och tydligt märkbar inom de flesta områden. Nivån på företagandet är dock fortfarande låg med tanke på den totalt sett främjande politiska miljön. Kommersialiseringen av innovation är ett annat område där det finns utrymme för förbättringar. Politiska prioriteringar för små och medelstora företag: Ett aktivt uppmuntrande av entreprenörsbeteende och utnyttjande av främst ungdomars och kvinnors potential bör stå i centrum för politiken för små och medelstora företag. Om man minskar byråkratin ytterligare och låter de små och medelstora företagen delta på ett mer dynamiskt och synligt sätt i utformningen av politiken, skulle man kunna få bort hindren för entreprenörskap. Bättre utformade offentliga stödstrategier för att uppmuntra små och medelstora företag att investera i resurseffektiva åtgärder och produktion av miljövänliga produkter kommer att förbättra de svenska små och medelstora företagens förmåga att möta miljöutmaningarna. Om SBA Faktablad Europeiska Stadgan för Småföretag (Small Business Act for Europe =SBA) är EU:s viktigaste policyinitiativ till stöd för små och medelstora företag. Akten består av en uppsättning politiska åtgärder som är organiserade kring tio principer, från Entreprenörskap och Lyhörda förvaltningar till Internationalisering. I samband med 2011 års översyn av stadgan efterlystes en bättre uppföljning för att förbättra styrningen av SBA. Faktabladen offentliggörs årligen och syftar till att förbättra förståelsen av aktuella tendenser och nationell politik som påverkar små och medelstora företag. Sedan 2011 har varje medlemsstat utsett en högt uppsatt tjänsteman som sin nationella representant för små och medelstora företag. Dessa representanter leder genomförandet av SBA-agendan i sina länder. Internal market, industry, entrepreneurship and SMEs

Innehållsförteckning 1. Små och medelstora företag allmänna siffror... 2 2. SBA-profil... 3 3. SBA-principer... 5 3.0 "Tänk småskaligt först"... 5 3.1 Entreprenörskap... 6 3.2 "En andra chans"... 7 3.3 "Lyhörda förvaltningar"... 8 3.4 Statligt stöd och offentlig upphandling... 9 3.5 Tillgång till finansiering... 10 3.6 Inre marknaden... 11 3.7 Kompetens och innovation... 12 3.8 Miljö... 13 3.9 Internationalisering... 14 4. Ett intressant nytt initiativ... 15 1. Små och medelstora företag allmänna siffror Antal företag Antal anställda Förädlingsvärde Sverige EU28 Sverige EU28 Sverige EU28 Antal Andel Andel Antal Andel Andel Miljard Andel Andel Mikro 637 084 94.6 % 92.7 % 792 292 25.9 % 29.2 % 47 22.2 % 21.1 % Små 30 059 4.5 % 6.1 % 660 275 21.6 % 20.4 % 40 19.0 % 18.2 % Medelstora 5 191 0.8 % 1.0 % 558 632 18.2 % 17.3 % 38 18.0 % 18.5 % SMF 672 334 99.8 % 99.8 % 2 011 199 65.7 % 66.9 % 125 59.2 % 57.8 % Stora 1 013 0.2 % 0.2 % 1 050 292 34.3 % 33.1 % 86 40.8 % 42.2 % Totalt 673 347 100.0 % 100.0 % 3 061 491 100.0 % 100.0 % 212 100.0 % 100.0 % Detta är uppskattningar för 2014 som gjorts av DIW Econ på grundval av siffrorna från 2008-2012 från Eurostats databas för strukturell företagsstatistik. Uppgifterna gäller den icke-finansiella företagssektorn, som innefattar industri, byggverksamhet, handel och tjänster (NACE rev. 2 avdelning B-J, L, M samt N), men inte företag inom jordbruk, skogsbruk, fiske och tjänster inom icke-marknadsproduktion, t.ex. utbildning och vård. Fördelen med att använda uppgifter från Eurostat är att statistiken är harmoniserad och jämförbar mellan länder. Nackdelen är att uppgifterna för vissa länder kan skilja sig från de uppgifter som offentliggjorts av nationella myndigheter. Antalet små och medelstora företag i den svenska ickefinansiella företagssektorn ligger på genomsnittet för Europa. De står för 59 % av förädlingsvärdet och 66 % av sysselsättningen. Mikroföretagens andel av sysselsättningen ligger något under det europeiska genomsnittet, med 3,4 procentenheter, men deras andel av förädlingsvärdet är något högre. De små och medelstora företagen dominerar de flesta sektorer, vilket är fallet i hela Europa, och deras andel av sysselsättningen och förädlingsvärdet ligger mellan 50 % och så pass högt som 87 % i fastighetssektorn. Undantaget är tillverkningsindustrin där de små och medelstora företagen står för 52 % av alla anställda, men endast producerar 38 % av förädlingsvärdet. Under 2010 hade de små och medelstora företagen i den ickefinansiella företagssektorn redan återhämtat sig och passerat det värsta krisläget som rådde 2009. Under 2008 2014 ökade deras förädlingsvärde med 22 %. Förädlingsvärdet hos hela den icke-finansiella företagssektorn, inklusive stora företag, växte i samma takt. Återhämtningen när det gäller sysselsättningen var inte lika stark, även om sysselsättningen i de små och medelstora företagen var 5 % högre än under 2008. Under de senaste fem åren har sektorn hushållsnära tjänster (hemservicebranschen) utvecklats särskilt bra. 2 Detta beror framför allt på att man infört en skattereduktion (RUT) 3 för hushållsnära tjänster (t.ex. städning och trädgårdsarbete) motsvarande 50 % av arbetskostnaden. I praktiken skapade denna skattereduktion en ny tjänstesektor, där omsättningen ökade med 20 % under 2010 2014. Denna sektor domineras av mikroföretag och små företag. 58 % av de 20 000 företag som tillhandahöll hushållsnära tjänster under 2014 var enskilda näringsidkare. 4 De tillhör antingen sektorn fastighetsunderhåll och skötsel eller kontorsstöd och andra företagstjänster. Under 2009 2014 ökade de små och medelstora företagens förädlingsvärde i båda sektorerna med 58 % respektive 40 %. Den nya regeringen som tillträdde efter valet 2014 har för SBA Faktablad 2015 Sverige 2

avsikt att fasa ut några av de tjänster som nu omfattas av skattereduktionen. Detta kan påverka tillväxtpotentialen i dessa sektorer. 5 Sedan 2008 har sektorn logi- och restaurangverksamhet vuxit mest, både när det gäller sysselsättning i små och medelstora företag, med 4,2 % per år, och förädlingsvärdet för små och medelstora företag, med 6,4 % per år. Denna ökning berodde delvis på att momsen på restaurang- och cateringtjänster (exkl. alkohol) sänktes från 25 % till 12 %. I en aktuell studie från Konjunkturinstitutet konstaterades att denna skattereform resulterade i skapandet av 4 000 nya arbetstillfällen och att tillväxten förmodligen skulle vara hållbar. 6 Byggsektorn rankas som trea när det gäller sysselsättnings- och förädlingsvärdestillväxten inom små och medelstora företag, med. en ökning på 17 % respektive 39 % sedan 2008. Det finns flera orsaker till detta goda resultat. För det första drabbades inte bostadsmarknaden av en bubbla före 2008, och därför påverkades den inte lika hårt som andra europeiska länder av finanskrisen. För det andra ökade efterfrågan efter 2009 på grund av tillflöde av nytt kapital och låga räntor. För det tredje gynnades sektorn av översynen av ROT-skatteavdraget för bostadsrenovering och underhåll (renovering, ombyggnad, tillbyggnad). (Se även RUT ovan). Under 2012 2014 var antalet nya företagsregistreringar förhållandevis stabilt. Under de första tre kvartalen 2014 registrerades 53 290 nya företag, vilket var något fler jämfört med den motsvarande perioden under 2013 (52 910). 7 Antalet nya aktiebolag har ökat med ca 30 % sedan 2010, när kravet på lägsta aktiekapital halverades till 50 000 kr. De flesta nya företag är enskilda näringsidkare (58 %), medan handelsbolag står för endast 5 % av nyregistreringarna. Det är inte möjligt att beräkna nettotillväxten av antalet företag, eftersom det endast finns uppgifter om konkurser men inte om avregistreringar. 7 701 företagskonkurser ägde rum 2013, vilket är en ökning med 3,1 % jämfört med 2012 8. Aktiebolag stod för 84 % av dessa konkurser. Antalet konkurser var stabilt i tillverkningssektorn, medan de ökade med 6,1 % i byggsektorn och med 10,4 % i partihandel- och detaljhandelssektorerna. Byggsektorn samt partihandel- och detaljhandelssektorerna var de mest drabbade, och de stod för ca 45 % av alla konkurser. Läget framöver ser bra ut. 2014 2016 väntas antalet små och medelstora företag öka med 5,4 %. Man beräknar att de kommer att skapa ca 100 000 arbetstillfällen fram till 2016, dvs. en ökning med 4,7 %. Under de kommande två åren förväntas de små och medelstora företagens förädlingsvärde öka med ca 6,2 %. 2. SBA-profil 9 landet presterar sämre än inom andra områden. Det finns också utrymme för förbättringar när det gäller lyhörda förvaltningar. Sverige har ingen formell strategi för genomförandet av SBA men följer upp dess resultat. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Verket för Tillväxtanalys) genomförde en omfattande utvärdering under 2011 av hur SBA hade genomförts i Sverige. Syftet med utvärderingen var tvåfaldigt: dels att bedöma i vilken utsträckning Sverige hade genomfört rekommendationerna enligt de tio SBA-principerna (formulerade i Kommissionens SBA-meddelande av den 25 juni 2008), dels att jämföra Sverige med dess nordiska grannländer och med EU-genomsnittet. Utvärderingen visade att 76 % av rekommendationerna hade genomförts till en viss grad. Sedan dess har Sverige fortsatt att genomföra nya åtgärder för att fylla igen de luckor som hittades i utvärderingen. Sveriges SBA-profil har traditionellt legat långt över genomsnittet i EU. Till dess särskilda styrkor hör tillgången till finansiering, där den ligger i topp i EU, och internationalisering där den rankas som fyra. Relativa svagheter i Sverige profil är entreprenörskap, inre marknaden samt statligt stöd och offentlig upphandling, där Det har dock skett en viss avmattning under den nuvarande referensperioden, som omfattar 2014 och första kvartalet 2015. Flera av de aviserade politiska åtgärderna har ännu inte vidtagits. Genomförandt av några av de åtgärder som aviserades under den föregående referensperioden har också försenats.. Inom vissa områden, särskilt tänk småskaligt först, lyhörda förvaltningar och tillgång till finansiering, pågår fortlöpande arbete som resulterar i nya åtgärder varje år. De åtgärder som aviserats och/eller genomförts under referensperioden inom SBA Faktablad 2015 Sverige 3

andra områden gäller entreprenörskap, en andra chans, offentlig upphandling och internationalisering. Inga eller små framsteg gjordes inom andra politikområden (inre marknaden, kompetens och innovation samt miljö) i fråga om nya åtgärder under referensperioden. Däremot bör dessa områden gynnas av spridningseffekter från åtgärder inom andra områden. Inre marknaden påverkas t.ex. av en förenkling av importmomsen, kompetens & innovation påverkas av entreprenörskapskommittén, resultaten av enkäten om företagens villkor och verklighet samt införandet av lånegarantier för innovativa företag och miljön kommer a gynnas av det riskkapital som kommer att tillhandahålls genom Europeiska Regionala Utvecklingsfonden. Generellt har genomförandet av SBA i Sverige sedan 2008 har varit stabilt och uppvisat goda resultat inom de flesta politikområden. Politiska åtgärder har vidtagits för alla SBAprinciperna. Området entreprenörskap visar den långsammaste utvecklingen över tiden. Den svenska offentliga förvaltningen har en lång tradition av statliga utredningar när lagstiftningen behöver ändras, vilket bekräftas av den nuvarande referensperiodens fem nya åtgärder: i) entreprenörskapskommittén (entreprenörskap, pågående), ii) skuldsanering ( en andra chans, rapport framlagd och förslag på remiss), iii) förenklad hantering av importmoms ( lyhörda förvaltningar, förslag genomfört), iv) förenklade skatteregler för enskilda näringsidkare och partnerskap ( lyhörda förvaltningar, rapport på remiss), v) ny myndighet för upphandlingsstöd (statligt stöd och offentlig upphandling, rapport framlagd, förslag genomförs). Ett antal myndigheter, fackföreningar och arbetsgivarorganisationer är engagerade i det svenska SBAsystemet och deltar aktivt i den offentliga debatten om politiska åtgärder för små och medelstora företag. De viktigaste aktörerna på regeringsnivå är Finansdepartementet och Näringsdepartementet. En statssekreterare har innehaft tjänsten som representant för små och medelstora företag. Tjänsten kommer att överföras till generaldirektören för Tillväxtverket, som är en av de myndigheter som arbetar direkt med genomförandet av SBA. De berörda parterna anger att representantens roll i att främja genomförandet av SBA skulle kunna stärkas för att bli mer synlig. SBA Faktablad 2015 Sverige 4

Sveriges SBA-resultat: nuvarande situation och utveckling mellan 2008 och 2015 10 3. SBA-principer 11 3.0 "Tänk småskaligt först" Principen tänk småskaligt först är avsedd att vara en vägledande princip för all beslutsfattande och lagstiftande verksamhet. Den kräver att beslutsfattarna beaktar de små och medelstora företagens intressen i ett tidigt skede av beslutsprocessen. Enligt principen ska också ny lagstiftning, förvaltningsregler och administrativa rutiner utformas på ett enkelt sätt och vara lätta att tillämpa. Med utgångspunkt från en redan hög nivå har Sveriges framsteg varit måttliga under de senaste åren, även under referensperioden. Regelrådet inrättades 2008 som ett oberoende beslutsorgan som utsågs av Näringsdepartementet. Dess uppgift är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensbedömningarna av de förslag som påverkar näringslivet. Den 1 januari 2015 blev det ett permanent, särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket. Sedan dess har granskning och bedömning av förvaltningskostnaderna också inkluderats konsekvensbedömningarna. Den potentiella effekten av principen tänk småskaligt först betraktas som viktig. Det finns inget formellt test för bedömning av den administrativa bördan för små och medelstora företag, men Sverige har en tradition av att utvärdera effekterna av lagstiftningen, inklusive effekterna på små och medelstora företag. När lagstiftningen behöver ändras inrättas statliga utredningar. Genomförandet och tillämpningen av lagstiftningen är föremål för revision av Riksrevisionen. De berörda parterna uppfattar remissförfarandet om ny lagstiftning med representanter för små och medelstora företag som institutionaliserade, öppna och välfungerande. Det finns inga gemensamma startdatum för införandet av ny lagstiftning, men ny eller ändrad lagstiftning träder normalt i kraft den 1 januari eller den 1 juli, i enlighet med regeringens SBA Faktablad 2015 Sverige 5

interna riktlinjer. En publikation om nya lagar och förordningar ges ut två gånger om året. 3.1 Entreprenörskap Även om entreprenörskap inte hör till Sveriges starkaste SBAområden har vissa framsteg gjorts under årens lopp. Det ligger mycket nära EU-genomsnittet. Resultaten för de olika indikatorerna är dock ganska blandade, och de flesta av dem har försämrats sedan förra året. Sveriges resultat för nyföretagande har sjunkit kraftigt (förra året: 8,2 % totalt och 6 % för kvinnor). När det gäller kvinnors nyföretagande är Sveriges resultat bland de lägsta i EU och ligger nu på den lägsta nivån sedan 2010 då den var 3,5 %. När det gäller personer med entreprenörsavsikter eller som bedömer entreprenörskap som ett önskat yrkesval, ligger svenskarna bland de åtta i botten av EU:s jämförelseländer, tillsammans med de övriga nordiska länderna. Indikatorn för graden av etablerat ägande ligger närmare EU-genomsnittet och visar en stadig ökning till 5,2 % efter nedgången 2012. Detta tyder på att när valet för entreprenörskap väl har gjorts, så är svenskar lika benägna som andra i EU att betrakta detta som ett långsiktigt beslut. Mediabevakningen av entreprenörskap har ökat jämfört med förra året, och framgångsrika entreprenörer fortsätter att få högre status än EU-genomsnittet. Inga nya åtgärder har genomförts under bedömningsperioden. Aktiviteter för att främja entreprenörskap pågår. Under 2014 genomförde Tillväxtverket en undersökning om affärsvillkor, tillväxtmöjligheter, internationalisering, innovation och hinder. Regeringen tillsatte en kommitté i februari 2015 för att följa upp detta. Den kommer att identifiera hinder och möjligheter och föreslå åtgärder för att förbättra och vidareutveckla ett klimat av entreprenörskap och innovation. Kommittén kommer dels att undersöka ramvillkor, allmänhetens stöd för innovation och entreprenörskap, samverkan mellan universitet, forskning och näringsliv samt hinder för rörlighet mellan sektorer, dels att presentera åtgärder för att förbättra möjligheterna till entreprenörskap och innovation. SBA Faktablad 2015 Sverige 6

3.2 "En andra chans" En andra chans handlar om att se till att seriösa entreprenörer som har gått i konkurs snabbt får en ny chans. Baserat på tillgängliga indikatorer (det fanns ingen ny Eurobarometerundersökning för att kartlägga graden av stöd för en andra chans) är Sveriges profil på detta område fortsatt stabil och långt över genomsnittet i EU. Det har skett liten utveckling sedan 2008 på grund av den redan starka profilen. Kostnaderna för att hantera konkurser är ungefär 10 % lägre än genomsnittet i EU, medan hanteringstiden är lika med genomsnittet. Proportionellt sett är dessutom färre svenskar rädda för konkurser jämfört med den genomsnittlige EUmedborgaren. På det politiska planet håller en ny åtgärd på att utvecklas. En statlig utredning om F-skuldsanering för seriösa företagare offentliggjorde sin rapport i juni 2014. Den presenterar bredare möjligheter för entreprenörer som är personligt ansvariga för företagsskulder och innehåller särskilda villkor för skuldsanering som bygger på en treårig avbetalningsplan som förfarandets utformning. Rapporten är för närvarande föremål för samråd. SBA Faktablad 2015 Sverige 7

3.3 "Lyhörda förvaltningar" Lyhörda förvaltningar handlar om offentlig förvaltning som är lyhörd för små och medelstora företags behov. Sveriges profil för detta SBA-område är i huvudsak positiv och långt över genomsnittet i EU. Flera åtgärder har genomförts sedan 2008 som har lett till märkbara framsteg. Landet har en välfungerande och öppen offentlig förvaltning med en hög grad av e-förvaltning. Sverige fortsätter att prestera bättre än genomsnittet i EU när det gäller de flesta indikatorerna. Att betala skatt är betydligt mindre tidskrävande jämfört med genomsnittet i EU, och svenska små och medelstora företag uppfattar statlig reglering som betydligt mindre betungande än vad som är fallet för motsvarande företag i EU i genomsnitt. Handläggningstiden för att registrera ett nytt företag förbättrades 2014 jämfört med 2013. Det tar en till två dagar att registrera ett aktiebolag om ansökan är fullständig en dag om ansökan skickas in elektroniskt och två dagar om den lämnas in på papper. Förbättringar som t.ex. IT-verktyg för att kontrollera företagsnamn innan en ansökan skickas har bidragit till att minska handläggningstiden.. En annan indikator som har förbättrats avsevärt under bedömningsperioden är tiden för att överföra egendom, som halverats jämfört med förra året (från 28 till 14 dagar), mot ett oförändrat EU-genomsnitt. På det politiska området förenklade Sverige den 1 januari 2015 bestämmelserna om hantering av importmoms på varor från tredjeland. Det infördes ett system som liknar det i de flesta andra EU-länder. Ingående moms kommer att deklareras i den vanliga momsdeklarationen och dras av för samma period som den utgående momsen rapporteras. Detta förväntas förbättra likviditeten och minska den administrativa bördan för importörerna. Förslagen från uppgiftslämnarutredningen om förenklat uppgiftslämnande för företag har följts upp. Kommittén hade undersökt hur man kan förenkla företagens uppgiftslämnande till offentliga myndigheter genom att se till att uppgifterna bara behöver lämnas en gång och till ett ställe. Resultatet blev en utvidgning av de samlade e-tjänster som finns på företagsportalen www.verksamt.se. De uppgraderade tjänsterna blev tillgängliga i slutet av mars 2015. Man har ännu inte SBA Faktablad 2015 Sverige 8

inrättat en ny myndighet för företagsuppgifter, vilket också rekommenderades i kommitténs rapport. 3.4 Statligt stöd och offentlig upphandling Sverige fortsätter att prestera i linje med EU-genomsnittet. Endast en indikator den genomsnittliga handläggningstiden för fakturabetalningar uppdaterades förra året. Den fortsätter att återspegla myndigheternas utmärkta insatser när det gäller att betala i tid. Villkoren för svenska små och medelstora företag att delta på marknaden för offentlig upphandling är fortfarande jämförbara med dem som gäller för EU:s småföretag. E-upphandling är väletablerat (19,1 % jämfört med 12,85 % i genomsnitt). De små och medelstora företagens andel av det totala värdet på offentliga kontrakt är dock betydligt lägre än EU-genomsnittet. Dessutom har det skett en ständig nedgång sedan 2008, då 47 % av varje svensk krona som användes för offentlig upphandling gick till små och medelstora företag. Detsamma gäller andelen företag som deltar i ett offentligt anbudsförfarande, dvs. en nedgång från 94 % 2008 till 38 % 2013. Det har gjorts små framsteg på detta område sedan 2008. Inga nya åtgärder genomfördes under referensperioden. Regeringen kommer dock att inrätta en särskild myndighet för upphandlingsstöd den 1 september 2015 och överföra uppgifter till den från Konkurrensverket. Små och medelstora företag samt civilsamhällets organisationer kommer att få bättre stöd och deras deltagande i offentlig upphandling kommer att underlättas genom att man delar upp kontrakten i mindre delar och begränsar kraven på finansiella tillgångar. SBA Faktablad 2015 Sverige 9

3.5 Tillgång till finansiering Sveriges samlade resultat på detta område är bäst av alla EUländer. Relativt sett har det skett små framsteg sedan 2008, eftersom detta i många år har varit ett av de starka områdena i landets SBA-resultat. Trots att andelen avvisade låneansökningar har ökat från 12 % 2013 till 17 % i 2014, visar övrig statistik att svenska små och medelstora företag har förhållandevis få problem när det gäller kapitalanskaffning. Endast 5 % upplever en försämring av tillgången till offentligt finansiellt stöd och 9 % upplever en försämring av bankernas vilja att ge lån jämfört med 21 % respektive 21 % bland de små och medelstora företagen i resten av EU. Kostnaden för små lån är 20 % lägre än genomsnittet i EU. Slutligen får de små och medelstora företagen i Sverige betalt 18 dagar tidigare än motsvarande företag i resten av EU, vilket förbättrar kassaflödet. investeringsbanken (EIB) och Almi företagspartner undertecknat det första InnovFin-garantiavtalet för små och medelstora företag i Sverige för att finansiera nystartade innovativa företag inom ramen för Horisont 2020. Sedan 2009 har två nya nationella offentliga riskkapitalinstitut inrättats för att kompensera för den nedåtgående trenden på riskkapitalmarknaden. Dessutom har förberedelser gjorts för riskkapitalinsatser som ska tillhandahållas genom Europeiska Regionala Utvecklingsfonden under den nya fleråriga budgetperioden (2014 2020). Riskkapitalinvesteringarna har dock minskat stadigt sedan 2008 (0,10 % av BNP) och har inte tagit fart sedan dess, vilket motsvarar den övergripande europeiska trenden. Man har sedan 2008 vidtagit olika politiska åtgärder för att förbättra tillgången till finansiering. Bland annat har Europeiska SBA Faktablad 2015 Sverige 10

3.6 Inre marknaden Inre marknaden är ett av de områden där Sveriges resultat bara är genomsnittliga. Utvecklingen sedan 2008 har dock varit jämn. Indikatorer, såsom andelen små och medelstora företag i tillverkningsindustrin som bedriver import eller export inom EU, har förblivit praktiskt taget oförändrade, medan genomsnittet i EU förbättrades något. Samtidigt som Sverige presterade mycket bra i fråga om antalet inremarknadsdirektiv som ska införlivas i den egna lagstiftningen, släpar Sverige efter sedan 2014 med ytterligare fyra direktiv som väntar på att införlivas. Den genomsnittliga handläggningstiden har dock förbättrats märkbart (8 månader 2014 mot 14,5 månader 2013). Flera politiska åtgärder har vidtagits på detta område sedan 2008, vilket garanterar ett stabilt resultat, men inga betydande framsteg har gjorts. På det politiska området har inga nya åtgärder aviserats eller vidtagits under referensperioden. SBA Faktablad 2015 Sverige 11

3.7 Kompetens och innovation Sverige ligger bland de bästa tio EU-länderna inom detta område. Landet uppvisar stabila och genomgående goda resultat, och alla indikatorer utom en ligger över EU-genomsnittet. Enligt resultattavlan för forskning och innovation för 2015 (Innovation Score Board) har Sverige det bäst presterande innovationssystemet i EU, följt av Danmark, Tyskland och Finland. Dessa länder är innovationsledarna med innovationsresultat som ligger långt över genomsnittet i EU. För att främja FoU sänktes arbetsgivaravgiften med 10 % från den 1 januari 2014 för anställda inom FoU. Det finns ett tak på 230 000 kr (24 600 euro) per företagskoncern per månad. Sverige har dock varit mindre framgångsrikt med att kommersialisera innovationer. De små och medelstora företagen har inte hittat ett sätt att utnyttja sin intäktspotential, Endast 6 % av deras omsättning härrör från försäljning av innovationer som är nya på marknaden eller för företaget, jämfört med 12,4 % i genomsnitt i EU. Ändå fortsätter de svenska företagen att prestera märkbart bättre än små och medelstora företag i resten av EU, särskilt när det gäller introduktion av produkt- eller processinnovation samt intern innovation. Samtidigt som e-handeln är väletablerad ca 60 % fler svenska små och medelstora företag säljer på nätet jämfört med genomsnittet i EU är svenska små och medelstora företag mindre aktiva när det gäller att köpa på nätet och generera omsättning. Inga nya uppgifter finns tillgängliga om tillhandahållande av fortbildning för anställda. Sverige har genomgående presterat bra på detta område sedan 2008. Det har emellertid skett små eller inga framsteg över tiden. Inga nya politiska åtgärder aviserades eller vidtogs för att direkt ta itu med denna princip under referensperioden. SBA Faktablad 2015 Sverige 12

3.8 Miljö Det finns inga nya uppgifter tillgängliga för detta SBA-område. Det är därför inte möjligt att bedöma de framsteg som gjorts under den period som omfattas av detta faktablad. Sveriges senast uppmätta totala resultat låg generellt något över genomsnittet i EU på grund av det stora antalet små och medelstora företag (ca 40 % fler) som erbjöd miljövänliga produkter eller tjänster. Andelen svenska företag som har fått offentligt stöd för att producera gröna produkter är emellertid drygt 40 % lägre EU-genomsnittet. Inga nya åtgärder aviserades eller vidtogs under referensperioden. Området kan emellertid gynnas indirekt av de nya investeringsinstrument som är tillgängliga genom Europeiska Regionala Utvecklingsfonden. Eftersom det har skett begränsade framsteg på detta område sedan 2008 finns det utrymme för förbättringar för Sverige att hjälpa små och medelstora företag att omvandla miljöutmaningar till möjligheter. SBA Faktablad 2015 Sverige 13

3.9 Internationalisering Sverige fortsatte att prestera utmärkta resultat inom detta område och rankas som fyra i EU, vilket innebär en viss förbättring jämfört med förra året. Även om andelen små och medelstora företag inom tillverkningsindustrin som deltar i handel med länder utanför EU endast är något över EU-genomsnittet, är det tydligt att handelsvillkoren är märkbart bättre i Sverige äni i övriga EU. Sverige presterar mycket bra när det gäller handläggningstid (4,6 dagar färre att importera och 2,5 dagar färre att exportera än genomsnittet), kostnader (ca 70 % av kostnaderna i EU i genomsnitt) och antalet handlingar som krävs vid import eller export. Regeringen skapar en stödjande miljö, bland annat genom insatser som främjar internationell handel och hjälp till små och medelstora företag på de internationella marknaderna. Dessa insatser utvecklas genom en treårig handelsfrämjande strategi. Själva strategin uppdateras varje år med målet att se till att förändringar av handelsmöjligheterna för varje marknad beaktas. Sverige har kunnat bygga vidare på sitt goda resultat under de senaste åren, men inga andra särskilda åtgärder har införts. Nya förslag till exportstrategi kommer dock att utarbetas under 2015. Endast måttliga framsteg har gjorts när det gäller genomförandet av policyåtgärder sedan SBA antogs 2008, så det finns utrymme för förbättringar. SBA Faktablad 2015 Sverige 14

4. Ett intressant nytt initiativ Nedan ges ett exempel på ett nytt initiativ från Sverige för att visa vad staten kan göra för att stödja små och medelstora företag. En samlad webbplats Principen att samla tjänster på ett enda ställe har tillämpats i form av en särskild webbplats (på svenska och engelska) som drivs gemensamt av tre statliga myndigheter, nämligen Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket. De tjänster som tillhandahålls genom denna portal utvecklas kontinuerligt genom att fler e-tjänster läggs till och användarvänligheten förbättras. År 2014 utvidgades och förnyades webbplatsen. De flesta tjänster kräver e-legitimation, men pappersblanketter kan fortfarande laddas ned. På webbplatsen finns information om livscykeln för ett företag, t.ex. om vad man behöver göra om man vill starta ett nytt företag, har bestämt sig för att starta ett företag, redan driver ett företag, vill utveckla företaget och har för avsikt att sälja eller lägga ned företaget. Det finns innovativa funktioner med enkäter för att få råd om vad man ska göra. Det finns också interaktiva verktyg för affärsplaner, skatteberäkning och personalkostnader. På webbplatsen finns också intervjuer med företagare som tjänar som förebilder och uppmuntrar andra att starta eget företag. Sedan i mars 2015 finns en uppgiftslämnartjänst för företag på verksamt.se. Den innehåller olika e-tjänster för att göra det lättare för företag att uppfylla sina rapporteringskrav. Referenser: www.verksamt.se SBA Faktablad 2015 Sverige 15

Viktiga anmärkningar Faktabladen för Small Business Act (SBA) framställs av GD Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag inom SME Performance Review (SPR), som är dess främsta redskap för ekonomisk analys av frågor som rör små och medelstora företag. I faktabladen sammanställs de senaste tillgängliga uppgifterna om statistik och politik i EU:s 28 medlemsstater och ytterligare sju länder som också bidrar till programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme). Faktabladen framställs varje år och bidrar till att sammanställa den tillgängliga informationen för att underlätta politiska bedömningar i SMF-frågor och övervaka hur Small Business Act genomförs. De dokumenterar läge och utveckling. De utgör inte en utvärdering av medlemsstaternas politik, utan bör betraktas som en kompletterande informationskälla som syftar till att underlätta det evidensbaserade beslutsfattandet. Faktabladen tar t.ex. bara upp de politiska åtgärder som de lokala experterna på frågor gällande små och medelstora företag ansett vara relevanta. De är alltså inte, och kan inte heller ses som, en komplett förteckning över alla åtgärder som regeringen vidtagit under referensperioden. Mer information om politiska åtgärder finns i en databas som är tillgänglig via SPR:s webbplats. SME Performance Review: http://ec.europa.eu/growth/smes/business-friendly-environment/performance-review/index_en.htm grow-spr@ec.europa.eu Small Business Act: http://ec.europa.eu/growth/smes/business-friendly-environment/small-business-act/index_en.htm Europeisk webbplats för små och medelstora företag: http://ec.europa.eu/small-business/index_sv.htm Slutnoter 1 De två diagrammen nedan beskriver trenden över tid för de olika variablerna. De visar indexvärden för 2008 till 2015, med basåret 2008 som index 100. Från och med 2013 visar figurerna uppskattningar av utvecklingen över tid, framställda av DIW Econ och baserade på siffrorna från 2008 2012 från Eurostats databas för strukturell företagsstatistik. Siffrorna gäller den icke-finansiella företagssektorn, som innefattar industri, byggnation, handel och tjänster (NACE Rev. 2 avsnitten B J, L, M och N). De omfattar inte företag inom jordbruk, skogsbruk, fiske eller tjänster inom icke-marknadsproduktion, t.ex. utbildning och vård. En detaljerad metodbeskrivning återfinns på: http://ec.europa.eu/growth/smes/business-friendly-environment/performancereview/index_en.htm 2 https://www.almega.se/press/pressmeddelanden/ny-rapport-rut-2015, rapport (på svenska) publicerad den 28 mars 2015. 3 RUT-avdraget infördes den 1 juli 2007 och ROT-avdraget den 8 december 2008. Den gemensamma termen för ROT och RUT är skattereduktion för hushållsnära tjänster. 4 Ibid., s. 4 5. 5 Ibid., s. 9. 6 http://www.konj.se/download/18.11ffd0001429b7f50dd49/specialstudie-36.pdf, Effekter av sänkt moms (december 2013), senast besökt den 26 mars 2015. 7 Nyföretagandet i Sverige 2012: http://www.tillvaxtanalys.se/sv/publikationer/statistikserien/statistikserien/2014-02-11- nyforetagandet-i-sverige-2012.html, senast besökt den 26 mars 2015. Uppgifter för 2013 och 2014 har lämnats av Statistiska centralbyrån på begäran. 8 http://www.tillvaxtanalys.se/sv/statistik/konkurser.html http://www.scb.se/statistik/_publikationer/ov0904_2014a01_br_08_a01br1401.pdf Se även skattestatistisk årsbok 2014 (publicerad i november 2014): SBA Faktablad 2015 Sverige 16

http://www.skatteverket.se/download/18.3f4496fd14864cc5ac9cf58/1418913620973/skatter-i-sverige-skattestatistisk-arsbokskv152-utgava17.pdf, alla senast besökta den 26 mars 2015 9 Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum (GFC) i Ispra i Italien har i hög grad bidragit till SBA:s faktablad 2015. GFC har gjort stora förbättringar av metoden, det statistiska arbetet med datasetet och den visuella presentationen av uppgifterna. 10 I kvadrantdiagrammet kombineras två olika uppsättningar av information. För det första visas läget baserat på uppgifter för de senaste tillgängliga åren. Dessa uppgifter prickas in längs X-axeln mätt som standardavvikelser från det enkla, ovägda aritmetiska genomsnittet för EU-28. För det andra visas utvecklingen över tid, dvs. den genomsnittliga årliga tillväxttakten för perioden 2008 2015. Tillväxttakten avser de individuella indikatorer som ligger till grund för genomsnittet i SBA-områdena. Placeringen av genomsnittet för ett visst SBA-område i någon av de fyra kvadranterna ger alltså inte bara information om hur landet ligger till på detta område jämfört med genomsnittet i EU vid en viss tidpunkt (lägesbild). Där kan också utläsas vilka framsteg som gjorts under perioden 2008 2015. Alla SBA-principer med undantag för principen Tänk småskaligt först, för vilken det inte finns tillräckligt med tillgänglig statistik, beräknas som sammansatta indikatorer enligt vägledningen från OECD/GFC. Mer information om metoden finns i Saisana och Dominquez-Torreiro 2015 på webbplatsen för SME Performance Review: http://ec.europa.eu/growth/smes/business-friendly-environment/performance-review/ 11 De politiska åtgärder som beskrivs i detta faktablad utgör bara ett urval av regeringens åtgärder under 2014 och det första kvartalet 2015. Urvalet har gjorts av den nationella expert på politik för små och medelstora företag som anlitats av CARSA Spain (GD Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företags huvudsakliga uppdragstagare för faktabladen 2015). Experterna ombads att bara välja ut de åtgärder som enligt deras mening var viktigast, dvs. förväntades få störst effekt på SBA-området i fråga. Samtliga åtgärder som experterna sammanställt under arbetet med årets faktablad kommer att offentliggöras samtidigt med faktabladen i form av en databas på webbplatsen för GD Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag. SBA Faktablad 2015 Sverige 17