Leverantörsmarknadsanalys. Rapport 2017

Leverantörsmarknadsanalys Rapport 2017

Trafikverket Postadress: Röda vägen 1, 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Leverantörsmarknadsanalys 2017 Författare: Andersson Jan-Olof och Anders Andersson, ILvs Dokumentdatum: 2017-03-06 Version: 1.0 Kontaktperson: Anna-Lena Elmquist Publikationsnummer: 2018:141 ISBN: 978-91-7725-307-5 2 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017

Innehållsförteckning Sammanfattning av leverantörsmarknadsanalys... 5 1. Trafikverkets inköpsvolym och leverantörsmarknaden... 8 2. Syfte och intressenter... 11 3. Omvärld och marknad...................................................13 4. Den europeiska byggoch anläggningsmarknaden... 14 4.1 Byggkonjunkturen i Europa...17 4.2 Byggkonjunkturen i Norden...17 5. Den svenska byggoch anläggningsmarknaden... 18 5.1 Marknadens storlek...19 De största byggoch teknikkonsult koncernerna... 19 5.2 Bygg- och anläggningsmarknadens leverantörer och dess lönsamhet...20 5.3 Bygginvesteringarnas konjunktur och prisutveckling i Sverige...20 5.3.1 Investeringsindex väg och järnväg...20 6. Trafikverkets leverantörsmarknad, konkurrens och prisutveckling... 22 6.1 Övergripande branschstruktur anläggningsmarknad entreprenad...23 6.2 Väg marknad, konkurrens och prisutveckling...24 6.2.1 Investeringar...24 6.2.2 Underhåll i baskontrakt på väg...24 6.2.3 Övrigt underhåll på väg........................................................... 24 6.3 Järnväg marknad, konkurrens och prisutveckling...24 6.3.1 Investering exklusive bana, el, signal och tele (BEST)... 25 6.3.2 Investering bana, el, signal och tele (BEST)... 25 6.3.3 Underhåll i baskontrakt på järnväg...25 6.3.4 Övrigt underhåll järnväg...26 6.4 Övergripande branschstruktur tekniska konsulter...26 6.5 Tekniska konsulter marknad, konkurrens och prisutveckling...27 Tekniska konsulter väg... 27 Tekniska konsulter järnväg... 27 6.6 Tekniskt godkänt material konkurrens och prisutveckling...28 6.7 It marknad, konkurrens och prisutveckling...29 6.8 El marknad, konkurrens och prisutveckling...29 7. Trafikverkets och bygg marknadens framtida utveckling... 30 7.1 Byggkonjunkturen och Trafikverkets kommande inköpsvolym...31 7.1.1 Trafikverkets planerade åtgärder 2018 till 2029...31 7.1.2 Svensk byggkonjunktur...32 7.2 Trafikverkets arbete med att öka produktivitet, innovationsgrad, konkurrens och samhällsnytta...34 7.2.1 Upphandling och projektgenomförande...34 7.2.2 Trafikverkets paketering av upphandlingar...36 7.2.3 Förutsättningar för små och medelstora företag...36 7.2.4 Förutsättningar för utländska företag...36 7.2.5 Utländska företag................................................................. 37 7.2.6 Leverantörsutveckling...38 7.2.7 Konkurrens på lika villkor och långsiktig hållbarhet...38 7.2.8 Styrning och kontroll...38 7.2.9 Inköpsplanering och kommunikation...39 8. Analys och slutsatser... 40 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 3

Bilaga 1A...Korta fakta om Trafikverkets inköpsvolym 2017 48 Bilaga 1B... Trafikverkets största leverantörer år 2015 2017 50 Bilaga 2... Europakonjunkturen 52 Bilaga 3A...Andel utländska leverantörer 54 Bilaga 3B... Andel små och medelstora leverantörer (SME) 55 Bilaga 4A... Investering väg, marknadsandelar 56 Bilaga 4B... Underhåll baskontrakt väg, marknadsandelar 58 Bilaga 4C... Övrigt underhåll väg, marknadsandelar 60 Bilaga 5a... Investering exklusive BEST järnväg, marknadsandelar 62 Bilaga 5B... Investering BEST järnväg marknadsandelar 64 Bilaga 5C... Underhåll baskontrakt järnväg, marknadsandelar 66 Bilaga 5D... Övrigt underhåll järnväg, marknadsandelar 68 Bilaga 6A... Tekniska tjänster och konsulter väg, marknadsandelar 70 Bilaga 6B... Tekniska tjänster och konsulter järnväg, marknadsandelar 72 Bilaga 7A... Materialleverantörer av tekniskt godkänt material 74 Bilaga 7B... It-marknad och nyckeltal 75 Bilaga 8... Upplev leverantörsuppföljning bedömning av leverans 76 Bilaga 9A... Utvecklingsfrämjande affärer mål och mått på Trafikverksnivå 77 Bilaga 9B... Utvecklingsfrämjande affärer mål och mått på Trafikverksnivå 78 Bilaga 10...Sociala krav i Trafikverkets upphandlingar 80 Bilaga 11... Miljö och klimatkrav i Trafikverkets upphandlingar 81 4 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017

Sammanfattning av leverantörsmarknadsanalys Den här rapporten presenterar Trafikverkets leverantörsmarknadsanalys 2017. Trafikverket köper för cirka 40 miljarder kronor om året Trafikverket köper årligen in produkter och tjänster för cirka 40 miljarder kronor. För att kontinuerligt skapa mer nytta för pengarna, med avseende på kostnadsutveckling och kvalitet, krävs en fungerande marknad. I den här rapporten analyseras olika delmarknader, med särskilt fokus på anläggningsmarknaden som svarar för cirka 90 procent av Trafikverkets inköpsvolym. Den europeiska byggoch anläggningsmarknaden Anläggningsmarknaden håller på att internationaliseras. Allianser, jointventure och företagsuppköp skapar en internationell marknad, vilket gäller både entreprenader och tekniska konsulttjänster. Flera av de största aktörerna på byggmarknaden är europeiska, men även asiatiska och amerikanska entreprenörer har den senaste tiden ökat sina investeringar i Europa kraftigt. Ett flertal av de stora konsultbolagen som verkar i Sverige är utlands ägda, till exempel WSP, Ramböll, Cowi och Atkins (Atkins har gått samman med SNC-Lavalin 2017). Amerikanska konsultbolag har öppnat svenska dotterbolag som plattform för verksamheten på den växande anläggningsmarknaden. Stora internationella entreprenörer anpassar sig till lokala affärsmodeller och platser. De arbetar både i konsortier eller i andra alliansformer och upprättar dotterbolag i de länder de satsar på. Trafikverkets erfarenheter från besök ute i Europa och genomförda upphandlingar visar att det är främst spanska, italienska, franska och tyska entreprenörer som är intresserade av projekt i Skandinavien. Trafikverket är den enskilt största beställaren i anläggningsbranschen. Bygg- och anläggningsföretagens lönsamhet Anläggningsföretagens vinstmarginal har uppgått till omkring 2 procent de senaste 5 åren (statistik från Sveriges Byggindustrier). Det är betydligt mer lönsamt att bygga hus än anläggningar, men det innebär ofta även ett större risktagande. För tekniska konsulter ökar lönsamheten och vinstmarginalen har utvecklats från ca 5 procent (2013) till ca 7,5 procent. Anläggningsmarknad och entreprenader utländska företag visar fortsatt intresse för Sverige De traditionellt stora svenska entreprenadföretagen dominerar anläggningsbranschen när det gäller väginvesteringar, investeringar i banvallar, drift, tunnel och underhållsbeläggning. Ett antal utländska företag utmanar dock de traditionella företagen när det gäller Trafikverksprojekt. Trafikverket har potentiella leverantörer på världs- och Europamarknaden och gör flera riktade insatser för sänka inträdesbarriärer och attrahera utländska leverantörer. Exempel på sådana insatser är att Trafikverket besöker ambassader och företag, anordnar internationella leverantörsdagar, entre prenader i miljardklassen i ett och samma kontrakt, översätter annonsering inför upphandlingar (så kallad executive summary) till engelska och minskar antalet konkurrensbegränsande krav. Det har resulterat i att andelen utländska företag har ökat de senaste åren. LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 5

Anläggningsmarknad och entreprenader små och medelstora företag Trafikverket förenklar också för små och medelstora företag att lämna anbud, och där är utmaningen till stor del en informationsfråga. Trafikverket har många mindre projekt som lämpar sig för små och medelstora företag samt att Trafikverket har särskilda ramavtal inom markentreprenader som ska ge mindre företag möjlighet att lära sig marknaden. Anläggningsmarknad och tekniska konsulter företagen minskar i antal på grund av uppköp Det är en internationell trend att mindre företag köps upp av större företag, även om aktiviteten i Sverige var något lägre under 2017 än 2016. Det finns en ambition hos teknikkonsulterna att bli allt större, som en del i en ökad globalisering. Svenska företag växer genom uppköp och söker sig in på nya kompetensområden, och de breddar sig också genom att söka sig ut i världen på olika sätt. Projektens storlek och komplexitet inom anläggningsmarknaden driver också utvecklingen mot allt större företag. För att kunna leverera kompletta handlingar behövs kompetenser inom allt fler fackområden. Internationella aktörer söker sig i sin tur även till Sverige. Trenden är att marknaden blir allt mer globaliserad. Uppköpstrenden börjar också visa sig i Trafikverkets upphandlingar, där det genomsnittliga antalet anbud, avseende tekniska konsulter, har minskat från cirka 4 stycken under 2014 till 2,8 stycken under 2017. Trafikverket har här en utmaning att försöka attrahera utländska konsulter till den svenska marknaden, i större omfattning, för att bibehålla konkurrensen. Konkurrensen är generellt god på marknaden för tekniskt godkänt material Marknaden för tekniskt godkänt material (avser järnväg) kännetecknas av god konkurrens mellan svenska och utländska leverantörer. Undantaget är reservdelar till redan installerade system, där Trafikverket är bundet av en monopolsituation. Trafikverket köper elektricitet via de nordiska elbörserna för maximal konkurrens Trafikverket har en effektiv elhandel. All el köps in via de nordiska elbörserna Nordpool Spot (för den fysiska leveransen) och Nasdaq Commodities (för finansiella prissäkringar). Börshandeln gör att det skapas maximal konkurrens, eftersom samtliga aktörer på marknaden har möjlighet att vara med. Prisutvecklingen på elmarknaden har varit gynnsam det senaste året och det gör att dagens priser är relativt låga. Det svenska priset har återgått till en lägre nivå och har under året följt det nordiska systempriset ganska väl. Den nordiska marknaden har i dag under ett normalår (sett till vattentillgång och temperatur) ett produktionsöverskott, vilket gör att priserna hålls på en relativt låg nivå. Målet med Trafikverkets elhandel är att priset aldrig ska överstiga det budgetpris som sätts upp i det kategoriteam som Trafikverkets deltar i. It-tjänster köps framförallt in via ramavtal Trafikverket har köpt så kallade mellanhandslösningar (ofta kallade konsultmäklare) i flera fall, genom avrop från statliga ramavtal. Trafikverket använder ramavtal och statliga ramavtal i stor grad. Ökat behov av it leder till ökade behov av både resurser och helhetsåtaganden. Sammantaget har det medfört att genomsnittligt antal anbud gått ned. Trafikverkets behov av leverantörers helhetsåtagande för ökad effektivitet gör att antalet leverantörer minskar, vilket är i linje med Trafikverkets strategi. 6 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017

Totala bygginvesteringarna bedöms ligga på en hög nivå i storstadsområdena Trafikverket och andra stora beställare har flera stora projekt på gång de närmaste åren, främst i storstadsområdena. Enligt Sveriges Byggindustrier bedöms de totala bygg investeringarna (hus, lokaler och anläggningar) ligga på en hög nivå i region Stockholm-Öst och region Väst de närmsta åren. Sammantaget kan detta leda till färre anbud, högre priser, bristande kvalitet, brister i arbetsmiljö samt kompetens- och resursbrist. Trafikverket har i dag ett flertal aktiviteter på gång som kan mildra effekterna av tidigare nämnda risker, se nästa rubrik. Trafikverkets arbete med att öka produktivitet, innovationsgrad, konkurrens och samhällsnytta Trafikverket klassar konsult- och entreprenadupphandlingar i form av typentreprenader och typuppdrag. Valet av typ utgår ifrån en bedömning av komplexitet och osäkerhet, samt om det finns utrymme för frihet i leverantörens arbete. Varje typuppdrag eller typentreprenad har en angiven övergripande strategi. Det skapar effektivitet när det gäller valet av uppdragsform eller entreprenadform, ersättningsform, samverkansform, bonus med mera. Detta tillsammans med utvecklingsfrämjande åtgärder skapar förutsättningar för ökad produktivitet och innovation. Trafikverkets inriktning är att välja totalentreprenad (där förutsättningar finns i form av frihetsgrader) som entreprenadform och där eftersträva stor frihet och mindre detaljstyrning. Detta för att öka leverantörers möjligheter till lönsamhet när det gäller utveckling av metoder och produkter. Trafikverkets typentreprenader och typuppdrag skapar en övergripande effektivitet när det gäller val av affärsform. Trafikverket bedriver en aktiv uppföljning och utveckling av leverantörer. Utvärderingar av leverantörernas leveranser skapar förutsättningar för förbättringar och kan på sikt utgöra grund för kvalificering av leverantörer vid upphandling. Trafikverket satsar också på styrning och uppföljning av sociala krav (skatter, minimilöner, barnarbete, arbetsmiljö etc.), minimering av negativ påverkan på miljö och arbetsmiljö, samt sysselsättningsfrämjande åtgärder som ska ge möjligheter till personer som står långt från arbetsmarknaden. Ökad styrning och kontroll för entreprenader har också införts, genom ökade krav och skärpt uppföljning av beställarens och leverantörers kontrollprogram och kontrollplaner. I en stark marknad blir det ännu viktigare med styrning och kontroll. I en stark byggmarknad blir det viktigt för Trafikverket att: planera inköp ha framförhållning i inköpstidplan paketera projekt i ett tidigt skede av inköpsplaneringen fördela projekt över tid utifrån marknadssituation samordna projekt utanför Trafikverket med avseende på anbudsdatum marknadsföra projekt internationellt sänka inträdesbarriärer för utländska företag och små och medelstora företag styra och kontrollera leveranser (kvalitet och arbetsmiljö) samverka med branschen. LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 7

1. Trafikverkets inköpsvolym och leverantörsmarknaden 8 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017

Trafikverkets inköpsvolym är cirka 40 miljarder kronor per år. Den övergripande fördelningen av medlen framgår i figur 1 nedan. För att kontinuerligt skapa mer nytta för pengarna (med avseende på kostnadsutveckling och kvalitet) krävs det fungerande leverantörsmarknader. Trafikverket ska i sin roll som beställare särskilt verka för ökad produktivitet, innovation, konkurrens och effektivitet på marknaderna för investeringar, drift och underhåll. Marknadsanalysens övergripande syfte är att undersöka konkurrensen på de marknader som Trafikverket verkar. För att kontinuerligt skapa mer nytta för pengarna krävs det fungerande leverantörsmarknader. Trafikverkets inköpsvolym år 2017 (Mnkr) Väg Järnväg Trafikslagsövergripande verksamhet Summa inköpsvolym Investeringar 8 933 8 951 70 17 954 Underhåll 9 953 7 850 30 17 833 Övrig verksamhet 815 990 2 521 4 326 Summa inköpsvolym 19 701 17 791 2 621 40 113 Figur 1. Trafikverkets inköpsvolym. Mer detaljer framgår av bilaga 1. Inköpsvolymen för Trafikverkets 10 största leverantörer uppgår till 21 894 miljoner kronor och motsvarar 55 procent av den totala inköpsvolymen. Trafikverkets 56 största leverantörer står för 80 procent av den totala inköpsvolymen. I den totala inköpsvolymen för samtliga trafikslag enligt ovan ingår även it med 1 706 miljoner kronor, samt tekniska tjänster och konsulter med totalt 5 473 miljoner kronor (varav väg 1 711 miljoner kronor, järnväg 3 283 miljoner kronor samt övrigt 479 miljoner kronor). Under 2017 avslutades 736 upphandlingar. Antalet leverantörer var totalt 9 755 stycken. LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 9

10 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017

2. Syfte och intressenter Syftet med den här marknadsanalysen är att beskriva olika leverantörsmarknaders funktion, med fokus på hur konkurrenssituationen ser ut och vad Trafikverket övergripande gör för att utveckla olika delmarknader. Rapporten fokuserar på anläggningsmarknaden, eftersom cirka 90 procent av Trafikverkets inköpsvolym går till den marknaden. Analysen riktar sig till regeringen, Trafikverkets styrelse, Trafikverkets ledningsgrupp, ledningsgrupper, internråd, beställarråd, inköpskommittén, kategori- och leverantörsteam, förvaltare av huvudprocesser, inköpschefer, inköpscontrollers, inköpare, kvalificerade inköpare, leverantörsmarknadens aktörer med mera. LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 11

3. Omvärld och marknad Den starka globala utvecklingen bidrar till ett mycket gynnsamt nordiskt klimat, speciellt tillväxten i euroområdet. En god makroekonomisk utveckling i de nordiska länderna stärker också förutsättningarna för byggindustrin. Uppgången på byggmarknaden inom Norden är bred, och det största hindret för att byggproduktionen ska kunna öka är att det är brist på yrkeserfaren personal. Det gäller i princip hela Norden. En fortsatt urbanisering skapar en ökad efterfrågan på komplex infrastruktur. Efterfrågan på grönt byggande ökar också, i en värld som blir alltmer medveten om hur människan påverkar livsmiljön på jorden. Sammantaget har beställare och leverantörer stora utmaningar framöver. LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 13

4. Den europeiska byggoch anläggningsmarknaden 14 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017

Trafikverket har potentiella leverantörer på Euroconstruct-marknaden och gör ett stort antal riktade insatser för att attrahera utländska leverantörer, se vidare i kapitel 7.2.4 Förutsättningar för utländska företag. Euroconstructmarknaden omfattar 19 europeiska länder och utgörs av nästan alla västeuropeiska länder (EU och EFTA) och ett antal östeuropeiska stater (EU-kandidatländerna). Det totala värdet av anläggningsmarknaden i Euroconstruct-området uppgår till cirka 308 miljarder euro (2017). Flera av världens största entreprenörer finns på Euroconstruct-marknaden. I figur 2 och 3 nedan är de största företagen 2015 och 2016 listade. Trafikverket har potentiella leverantörer på Eurocontruct-marknaden. Trafikverkets erfarenheter från besök ute i Europa och genomförda upphandlingar visar att det är främst spanska, italienska, franska och tyska entreprenörer som är intresserade av projekt i Skandinavien. I kapitel 7.2.5 Utländska företag finns information om de utländska företag som verkar på den svenska marknaden och vilka företag som visar intresse för den svenska marknaden. I nedanstående sammanställning återfinns de största europeiska företagen sett till omsättning Europas största entreprenadföretag baserat på försäljning 2015 och 2016 (i miljarder euro). Europas största design firmor räknat på årsomsättning 2016/2015. Företag 2015 2016 RANK 2016/2015 Företag Vinci (France) 38,5 38,07 1/2 Arcadis, The Netherlands ACS (Spain) 34,9 31,98 2/4 Atkins, UK Bouygues (France) 32,4 31,77 3/3 Fugro, The Netherlands Skanska (Sweden) 16,4 15,35 4/5 Mott MacDonald Group, UK Eiffage (France) 14,1 14,31 5/6 Arup, UK Strabag (Austria) 13,1 12,4 6/9 Tecnicas Reunidas, Spain Balfour Beatty (UK) 11,6 10,6 7/7 Ramböll Group, Denmark Ferrovial (Spain) 9,7 10,76 8/11 SWECO, Sweden Koninklijke BAM Groep NV (Netherlands) 7,4 6,98 9/10 ÅF, Sweden NCC (Sweden) 6,7 5,59 Figur 2. Källa: Europe s largest construction companies based on revenue (fee-based), Statista. 10/12 Egis, France Figur 3. Källa: Top 15 European design firms, baserat på årsomsättning 2016, Linesight. Precis utanför 10 i topp-listan finns COWI och Systra. LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 15

Euroconstruct-marknaden omfattar 19 europeiska länder SF NO SE EE RU PL LT LV IE UK BE NL DE CZ PL UA UA FR CH IT AT KR SK HU CS RO BG PT ES TR Europacontruct network Market information available Figur 4. Euroconstruct-marknaden omfattar 19 europeiska länder. 16 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017

4.1 Byggkonjunkturen i Europa Den totala investeringsvolymen i anläggningsmarknaden inom Euroconstruct-området förväntas stiga med omkring 4 procent årligen, under åren 2018 och 2019. En historiskt kraftig nedgång och måttlig återhämtning på den europeiska byggmarknaden skapar förutsättningar för fortsatt europeiskt intresse för den svenska marknaden. Arbetet blir dock något svårare i och med att den europeiska byggmarknaden har vänt från en betydande nedgång till tillväxt. Trafikverket konkurrerar i högre grad med företagens hemmamarknader som nu växer. Se mer detaljer om anläggningsinvesteringar i Europa i bilaga 2. 4.2 Byggkonjunkturen i Norden Den goda makroekonomiska utvecklingen inom de nordiska länderna påverkar byggindustrin positivt. Ekonomin är alltså god, men tillgången till arbetskraft är sämre. Samtliga nordiska länder rapporterar att det största hindret för en ökad byggproduktion är att det just nu är brist på yrkeserfaren personal. Samtliga nordiska länder rapporterar att det största hindret för en ökad byggproduktion är att det är brist på yrkeserfaren personal. Anläggningsinvesteringarnas utveckling uttryckt i procent framgår av sammanställningen i figur 5 nedan. Utfall 2016 (Miljarder ) 2016 2017p 2018p Danmark 5,4 0 4 4 Finland 4,7 11 2 1 Island 0,5 83 10 3 Norge 11,5 13 9 11 Sverige 9,3 6 1 4 Totalt Norden 31,3 9 5 6 Figur 5. Anläggningsinvesteringarnas utveckling. P står för prognos. Källa: Nordisk byggkonjunktur 2017 2018, Sveriges Byggindustrier. Trafikverket projekt konkurrerar i hög grad med andra nordiska projekt. LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 17

5. Den svenska byggoch anläggningsmarknaden 18 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017

5.1 Marknadens storlek Enligt Sveriges Byggindustrier omsätter den svenska byggmarknaden omkring 700 miljarder kronor varje år. Av dessa utgörs cirka 500 miljarder kronor av totala bygginvesteringar, det vill säga ny- och ombyggnad av bostäder och lokaler samt investeringar i anläggningar. Anläggningsinvesteringarna i Sverige har under de senaste åren omsatt cirka 90 miljarder kronor år (enligt statistik från Sveriges Byggindustrier). Till anläggningssektorn räknas förutom vägar, gator och järnvägar, även el- och värmeverk, vatten- och reningsverk, byggnadsverksamhet kopplad till transporter samt post- och telekommunikation. Inom anläggningsmarknaden används stora resurser till att underhålla och reparera anläggningar. Sveriges Byggindustrier bedömer att det rör sig om 25 till 35 miljarder kronor per år. Totalt omsätter därmed anläggningsmarknaden omkring 110 120 miljarder kronor per år. Trafikverket köper investering och underhåll för omkring 35 miljarder, vilket utgör ca 30 procent av anläggningsmarknaden. De största byggoch teknikkonsult koncernerna De tio största byggkoncernerna i Sverige 2016, sett till omsättning, listas nedan (Sveriges Byggindustrier): 1. Peab 2. Skanska 3. NCC 4. JM 5. Veidekke 6. Svevia 7. 6. Erlandsson Svevia Bygg 8. 7. Bonava Erlandsson Bygg 9. 8. Serneke BonavaGroup AB 10. 9. Infranord Serneke AB 11. 10. Strukton Infranord Rail AB 10 största byggkoncernerna De tio största byggkoncernerna i Sverige är också de största leverantörerna till Trafikverket Undantaget är JM och Erlandssons Bygg som till största del arbetar med husbyggnad. De tio största konsultkoncernerna inom byggoch anläggning samt koncerner med multidisciplin verksamhet, i Sverige 2017, sett till omsättning (Svenska Teknik och Designföretagen): 1. ÅF 2. Sweco 3. WSP Sverige 4. Sigma 5. Ramböll 6. Tyréns AB 7. Cowi AB 8. Projektengagemang 9. Struktorgruppen 10. Bjerking 10 största konsultkoncernerna De tio största konsultkoncernerna är också leverantörer till Trafikverket. LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 19

5.2 Bygg- och anläggningsmarknadens leverantörer och dess lönsamhet Teknikkonsultföretagens vinstmarginal (årets resultat dividerat med nettoomsättning) har legat på mellan 5,5 till 7,5 procent de senaste 5 åren (enligt statistik från Svenska Teknik och Designföretagen). Byggentreprenörers vinstmarginal har varit mellan 8 till 10 procent under de senaste 5 åren (Sveriges Byggindustrier). Anläggningsföretagens vinstmarginal har varit omkring 2 procent de senaste 5 åren (Sveriges Byggindustrier). Det är betydligt mer lönsamt att bygga hus än anläggningar, men det innebär ofta även ett större risktagande. 5.3 Bygginvesteringarnas konjunktur och prisutveckling i Sverige Konjunkturläget för totala bygginvesteringar (bostäder, lokaler och anläggningar) påverkar anläggningsinvesteringarnas prisutveckling i hög grad, eftersom de totala bygginvesteringarna utgör en sådan stor del av den svenska byggmarknaden. De totala bygginvesteringarna har stigit kraftigt under 2016 och 2017, men tillväxten förväntas mattas av betydligt under 2019. Anläggningsinvesteringarna har haft en god tillväxt under 2016 men varit negativ under 2017. Under 2018 och 2019 förväntas tillväxten avseende anläggningsinvesteringar åter bli positiv. Figur 6 visar tillväxtprognosen för totala bygginvesteringar och anläggningsinvesteringar. Trafikverket och andra stora beställare har flera stora projekt på gång de närmaste åren, främst i storstadsområdena. Mer detaljer kring byggkonjunkturen framgår av kapitel 7 Trafikverkets och byggmarknadens framtida utveckling. 2016 2017 2018p 2019p Totala bygginvesteringar +9 +9 +2 3 Anläggningsinvesteringar +6 1 +4 +4 Figur 6. Sveriges byggindustrier gör prognoser på så sätt att de projekt som bedöms starta fördelas ut på det anta år som projektet ska pågå. Ett 10-miljarders projekt som pågår i 5 år ger därmed 2 miljarder per år. 5.3.1 Investeringsindex väg och järnväg Konjunktur och prisutveckling under 2015: De totala bygginvesteringarnas omsättning hade en stark tillväxt under 2015 (se figur 6), men trots den kraftiga ökningen var prisutvecklingen återhållsam. Investeringsindex för järnväg steg med 1,7 procent och investeringsindex för väg minskade med 3 procent. Investeringsindex för väg minskade, till stor del beroende på att oljepriset gick ned kraftigt (olja och bitumen i vägasfalt är en betydande del i vägkostnaden). Konjunktur och prisutveckling under 2016: Under 2016 var de totala bygginvesteringarnas omsättningsökning fortsatt hög och byggoch anläggningsmarknaden var inne i en stark högkonjunktur. Det förklarar varför inve steringsindex för väg ökade med 3,8 procent, och investeringsindex för järnväg ökade med 4,2 procent under 2016 (se figur 7). 20 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017

Konjunktur och prisutveckling under 2017 och 2018: De totala bygginvesteringarna i Sverige har stigit kraftigt sedan 2014, men bedöms plana ut på en hög nivå 2018. Konkurrensen inom Trafikverkets väg- och järnvägsupphandlingar har var god under 2017, trots den starka byggkonjunkturen. Vägupphandlingar hade i genomsnitt 3,4 anbud och järnvägsupphandlingar 3,4. Investeringsindex väg ökade 2017 med 3,5 procent och investeringsindex järnväg ökade med 3,1 procent, vilket sammantaget är en något lägre ökning än 2016. 190 180 170 160 150 140 130 120 110 100 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Investerings-index banhållning Investerings-index väghållning Figur 7. Den översta kurvan visar järnvägsindex, (innehåller schablonindex för typprojekt järnväg/ viktat index baserat på entreprenadindex/e84). Den undre kurvan visar totalindex för väginvesteringar baserat på entreprenadindex/e84. Indexen ger en viss indikation om väg- och järnvägsinvesteringars prisutveckling. LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 21

6. Trafikverkets leverantörsmarknad, konkurrens och prisutveckling 22 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017

6.1 Övergripande branschstruktur anläggningsmarknad entreprenad Skanska, NCC, Peab, Svevia och Infranord dominerar anläggningsbranschen när det gäller väginvesteringar, investeringar i banvallar, drift, tunnel och underhållsbeläggning. Historiskt sett har dessa företag sökt ökad kontroll över hela produktionskedjan, för att på så vis kunna öka lönsamheten. Det innebär strategiskt sett att företagen samverkar med leverantörer och investerar i egen produktion av viktiga råvaror. Flera av företagen äger också asfaltverk, betongstationer och bergtäkter. Sammantaget begränsar det här konkurrensen. Ett antal större utländska leverantörer utmanar de svenska företagen. Läs om exempel på företag under rubriken 7.2.5 Utländska företag. I figuren nedan beskrivs några trender inom anläggningsmarknad entreprenad, och vilka konsekvenser de bedöms skapa. Trender entreprenad Konsekvenser Internationalisering, allianser, joint venture och uppköp En internationell marknad när det gäller stora projekt Kassaflöde prioriteras före vinst Lägre anbudspriser, betydande ändrings- och tilläggsarbeten och låg innovationstakt Figur 8. Trender - entreprenad. Trafikverkets upphandlingar av trafikslagen väg och järnväg framgår av kommande sidor. Fokus ligger på att lyfta upp avvikelser och delmarknader där konkurrensen fungerar mindre bra. Vad Trafikverket övergripande gör för att skapa bättre fungerande marknader framgår av kapitel 7 Trafikverkets och byggmarknadens framtida utveckling. LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 23

Utveckling antal leverantörer mot svarande 80 % av inköps volymen, år 2014 2017, trafikslag väg antal 35 30 25 20 15 10 5 0 år 2014 år 2015 år 2016 år 2017 Investeringar väg Underhåll, baskontrakt väg Underhåll, övrig väg Figur 9. Antal leverantörer som motsvarar 80 procent. 6.2 Väg marknad, konkurrens och prisutveckling Peab visade en bra vinstmarginal under 2017. Skanska, NCC och Svevia visade något sämre vinstmarginal (än Peab). Flera av bolagen redovisar projektnedskrivningar i sina årsredovisningar som påverkar lönsamheten negativt. Det kan medföra att företagen blir mer restriktiva när det gäller att lämna anbud. Mer detaljer kring trafikslag väg återfinns i bilaga 1 och 4. Konkurrenssituationen de senaste 3 åren är relativt likartad med avseende på genomsnittligt antal anbudslämnare, se figurerna till vänster. Trafikverkets antal upphandlingar inom väg framgår av figur nedan. Antal upphandlingar väg år 2014 år 2015 år 2016 år 2017 antal 5 4 3 2 0 Utveckling genomsnittligt antal anbud per upphandling, år 2014 2017, trafikslag väg 1 år 2014 år 2015 år 2016 år 2017 Investeringar väg Underhåll, bas kontrakt väg Underhåll, övriga åtgärder, väg Figur 10. Genomsnittligt antal anbud. Investeringar 128 125 109 85 Underhåll, bas kontrakt 13 16 23 28 Underhåll, övrigt 135 95 93 86 Summa 276 236 225 199 Figur 11. Antal upphandlingar, väg. 6.2.1 Investeringar NCC, Peab, Skanska och Svevia dominerar inom väginvesteringar. Utländska företag som har ökat sina marknadsandelar väsentligt det senaste tre åren är Implenia och SBT Sverige. Mer detaljer finns i bilaga 4, vilket även gäller nedanstående rubriker. 6.2.2 Underhåll i baskontrakt på väg Svevia har i särklass den största marknadsandelen inom baskontrakt på väg (det vill säga kontrakt för vägunderhåll i ett specifikt geografiskt område). NCC, Peab och Skanska är stabila utmanare. Prisnivån är historiskt låg och innovationstakten är också låg. Trafikverket gör i samråd med branschen en översyn av affärsformer med tydliga funktionskrav med inriktning mot högre grad av samverkan, bättre tillståndsbeskrivning, mer precisa mängder som grund för mängdreglering, kontroll av leveranser samt ökad möjlighet till innovation. 6.2.3 Övrigt underhåll på väg Övrigt underhåll på väg är underhåll som utförs utanför ramen för ett baskontrakt. Svevia dominerar inom övrigt underhåll, tätt följt av Skanska, NCC och Peab. 6.3 Järnväg marknad, konkurrens och prisutveckling Infranord har minskat sina marknadsandelar mellan åren 2012 2017, och samma gäller för Skanska och Peab. Samtidigt har historiskt sett mindre leverantörer ökat sidan marknadsandelar. Strukton ökade sin kontraktsvolym med cirka 75 procent mellan åren 2012 2017 (i ökningen ligger även Struktons förvärv av BB Rail). VR Track ökade sina volymer med 30 procent. NRC Group klev in på den svenska marknaden för cirka två år sedan och förvärvade Svensk Järnvägsteknik och Segermo entreprenad, Elektrobyggnad och Litz Entreprenad, som numera ingår i NRC Group. Under 2017 24 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017

förvärvades också Signalbyggarna i Dalarna men de kommer att ingå i koncernen först under 2018. Genom ett antal förvärv och organisk tillväxt utmanar NRC de etablerade leverantörerna på marknaden och har i dag en betydande volym om cirka 900 miljoner kronor. Mer detaljer kring trafikslag järnväg återfinns i bilaga 1 och 5. Peab visade en bra vinstmarginal under 2017. Infranord, Skanska och NCC visar något sämre vinstmarginal än Peab. Flera av bolagen redovisar projekt nedskrivningar i sina årsredovisningar, vilket påverkar lönsamheten negativt. Det kan medföra att företagen blir mer restriktiva när det gäller att lämna anbud. Konkurrensen minskade betydligt under 2016. Under 2017 återgick antalet anbudslämnare till samma nivå som under 2014 och 2015 år, se figur 12 och 13. Trafikverkets antal upphandlingar inom järnväg framgår av sammanställningen nedan. Utveckling antal leverantörer motsvarande 80 % av inköpsvolymen, år 2014 2017, investering järnväg antal 50 40 30 20 10 0 år 2014 år 2015 år 2016 år 2017 Investering exkl. BEST Investering BEST Underhåll, bas kontrakt Underhåll, övrigt Figur 12. Antal leverantörer som motsvarar 80 procent. Antal upphandlingar Järnväg år 2014 år 2015 år 2016 år 2017 Utveckling genomsnittligt antal anbud per upphandling, år 2014 2017, investering järnväg Investering exkl. BEST 51 39 21 29 Investering BEST 68 38 42 39 Underhåll, bas kontrakt 4 8 3 12 Underhåll, övrigt 28 22 13 20 Summa 151 107 79 100 Figur 14. Antal upphandlingar, järnväg. antal 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 år 2014 år 2015 år 2016 år 2017 Investering exkl. BEST Investering BEST Investering järnväg totalt Underhåll, övrigt 6.3.1 Investering exklusive bana, el, signal och tele (BEST) NCC, Peab, Skanska utgör de mer dominerande aktörerna. NRC Group utmanar. Mer detaljer finns i bilaga 5, vilket även gäller kommande rubriker. Figur 13. Genomsnittligt antal anbud. 6.3.2 Investering bana, el, signal och tele (BEST) Skanska, NCC, Bombardier, NRC Group och Infranord är betydande aktörer. Eltel och BDX företagen utmanar. Läs mer om materialleverantörer för tekniskt godkänt material i bilaga 7a. 6.3.3 Underhåll i baskontrakt på järnväg Baskontrakt för järnväg är underhållskontrakt på järnväg inom ett specifikt geografiskt område. Infranord AB har efter konkurrensutsättningen av underhållet stadigt minskat sina marknadsandelar, men det är fortfarande det i särklass mest dominerande företaget med 45 procents marknadsandel. Strukton Rail AB har cirka en tredjedel av marknadsandelarna, följt av VR Track Sweden AB och Infratek Sverige AB. Infranord AB och Strukton Rail AB står för cirka 80 procent av inköpsvolymen. Kategorin baskontrakt järnväg upplever viss problematik med låg prissättning, och innovations takten är fortsatt låg. Den politiska diskussionen om huruvida man ska fortsätta att konkurrensutsätta järnvägsunderhållet eller inte, har ökat osäkerheten för leverantörsmarknadens aktörer. LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 25

För att skapa bättre förutsättningar på marknaden arbetar Trafikverket fortsatt med leverantörsmarknadsaktiviteter, såsom informationsmöten med intresserade nya leverantörer. Trafikverket utvecklar också samverkansmodeller, ser över mallar avseende förfrågningsunderlag och fortsätter implementera servicefönster och incitamentsmodeller. 6.3.4 Övrigt underhåll järnväg Övrigt underhåll järnväg är underhåll på järnvägen som inte utförs inom ramen för baskontrakten, utan upphandlas via separata upphandlingar. Här domineras marknaden av Infranord, NRC Group, Leonhard Weiss, och Implenia med flera. Det breda innehållet inom kategorin innebär att det finns ett stort antal företag som har kontrakt med Trafikverket. 6.4 Övergripande branschstruktur tekniska konsulter På den svenska marknaden för tekniska konsulter inom infrastruktur dominerar stora aktörer som Sweco, ÅF, WSP, Tyréns, Ramböll och Cowi. Det finns också en stor mängd små konsultbolag på marknaden, men få mellanstora. De stora bolagen fortsätter att köpa upp mindre bolag, och det blir vanligare att köpa upp utländska bolag. En växande trend är olika former av mellanhandslösningar, ofta kallade konsultmäklare. Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten presenterade i januari 2017 rapporten Mellanhänder i offentlig upphandling, för att bringa klarhet i hur det ska tillämpas i offentlig verksamhet. När reglerna klarnar kommer användandet av mellanhandslösningar sannolikt att öka inom flera områden. Konsultmarknaden inom infrastruktur är internationell och ett flertal utländska konsultbolag visar intresse för Sverige och den nordiska infrastrukturmarknaden. Detta gäller såväl projekterande konsulter som projektledningsföretag. Nedan beskrivs några trender och vilka konsekvenser de bedöms skapa. Trender tekniska konsulter Konsekvenser Internationalisering, konsolidering genom uppköp samarbeten mellan svenska och utländska konsulter Färre aktörer men internationell konkurrens. Många uppdrag, högt resursutnyttjande, framför allt i storstadsområdena. Resurs- och kompetensbrist också hos konsultbolagen. Nya vägar för att hitta medarbetare prövas när utbildningen av nya ingenjörer inte räcker till. Konsultbranschen har en positiv lönsamhetsutveckling. Priserna på konsulttjänster ökar och konsultbolagen blir mer affärsmässiga. Anmälda ÄTA-arbeten ökar. Behovet av leveranskontroll ökar, fler kontraktsfrågor att hantera och reglera i genomförandefasen. Komplexiteten i konsultleveranserna. Konsultbolagen bygger upp nya kompetensområden. Figur 15. Trender tekniska konsulter. 26 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017

6.5 Tekniska konsulter marknad, konkurrens och prisutveckling Sweco, ÅF, WSP och Tyréns dominerar marknaden för tekniska konsulter tätt följda av Cowi och Ramböll. De senaste åren har ÅF, WSP, Tyréns och Cowi ökat sina marknadsandelar, och i dag utmanar de Sweco som tidigare var den överlägset största aktören. Marknaden är därför mer balanserad i dag. Fler och fler av konsulttjänsterna levereras också av entreprenörerna. I totalentreprenader finns inbäddade konsultkostnader, Peab samt NCC är de största leverantörerna av konsulttjänster av entreprenadföretagen. Mer detaljer finns i bilaga 6. Tekniska konsulter väg ÅF, Sweco, WSP och Tyréns dominerar. Volymmässigt mindre aktörer är Ramböll, Norkonsult och Cowi. Mer detaljer finns bilaga 6, vilket även gäller kommande rubriker. Tekniska konsulter järnväg Sweco och ÅF dominerar. Volymmässigt mindre aktörer är Cowi, WSP och Tyréns. Figur 17 till höger visar att koncentrationsgraden ökar kraftigt och antalet anbudslämnare minskar. Antal företag som har 80 procent av inköpsvolymen har också minskat (figur 16). Det har sin grund i den pågående globaliseringen (där det förekommer ett stort antal företagsköp), Trafikverkets medvetna paketering av projekten och att byggkonjunkturen är stark, med många uppdrag att välja mellan. Trafikverket har också i högre grad ramavtal än tidigare. Utveckling antal leverantörer motsvarande 80 % av inköps volymen, år 2014 2017 antal 40 35 30 25 20 15 10 5 0 år 2014 år 2015 år 2016 år 2017 Tekniska tjänster och konsulter, väg Tekniska tjänster och konsulter, järnväg Figur 16. Antal leverantörer som motsvarar 80 procent. Utveckling genomsnittligt antal anbud per upphandling, år 2014 2017 antal 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 år 2014 år 2015 år 2016 år 2017 Tekniska tjänster och konsulter, väg Tekniska tjänster och konsulter, järnväg Figur 17. Genomsnittligt antal anbud. Trafikverket arbetar för att öka kalkylerbarheten och skapa en ökad enhetlighet över landet. Trafikverket har också en utmaning i att attrahera utländska konsulter till den svenska marknaden i större omfattning, för att bibehålla konkurrensen. Trafikverkets antal upphandlingar framgår av sammanställning nedan. Antal upphandlingar tekniska tjänster och konsulter år 2014 år 2015 år 2016 år 2017 Tekniska tjänster och konsulter, väg 160 107 68 68 Tekniska tjänster och konsulter, järnväg 147 126 99 156 Summa 307 233 167 224 Figur 18. Antal upphandlingar tekniska tjänster och konsulter. LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 27

6.6 Tekniskt godkänt material konkurrens och prisutveckling Nuvarande konkurrenssituation Marknaden för tekniskt godkänt material kännetecknas av god konkurrens mellan många svenska och utländska leverantörer. Undantaget är reservdelar till redan installerade system, där Trafikverket är bundet av en monopolsituation. I de stora upphandlingarna, som representerar cirka 80 procent av köpvolymen för tekniskt godkänt material, lämnas det i snitt in cirka 4,8 anbud. I de mindre upphandlingarna, som representerar en stor andel av artiklarna inom tekniskt godkänt material, är konkurrensen dock mer begränsad och antalet anbud ligger i genomsnitt på cirka 2,6. Fler detaljer om detta finns i bilaga 7a. Kostnadsutveckling 2017 De råvaror som påverkar kostnadsnivån för tekniskt godkänt material är framför allt järnmalm (som främst påverkar prisnivån på banmaterial) och koppar (som främst påverkar prisnivån på elkraftmaterial). Prisutvecklingen under 2017 för Trafikverkets största områden inom tekniskt godkänt material (banmaterialet) har varierat. För växlar och räler har prisnivån stigit med cirka 9 procent, på grund av prisförändringar för råvaru materialet. För sliprar har prisnivån sjunkit med knappt 15 procent, på grund av att Trafikverket introducerat en ny form av lättare betongsliper för 25 tons axellast samt ett nytt förmonterat befästningssystem. I diagrammet nedan visas kostnadsutvecklingen sedan 2005 för Trafikverkets material för bana, el, signal och tele i en typisk mil järnväg (materialprisindex), jämfört med marknadsprisutvecklingen enligt Statistiska centralbyrån (skuggindex). Man kan se att materialet i dag är cirka 13 procent dyrare än för tolv år sedan. En knapp tredjedel av denna ökning beror på att ett kraftigare kontaktledningssystem och även kraftigare betongsliprar har införts under perioden. Eftersläpningen i materialprisindex mot marknaden (skuggindex), beror på att det finns flera materialavtal som inte har råvaruklausuler. % 35 30 25 20 15 10 5 0 5 10 15 Jan 2006 Maj 2006 Sep 2006 Jan 2007 Maj 2007 Sep 2007 Jan 2008 Maj 2008 Sep 2008 Jan 2009 Maj 2009 Sep 2009 Jan 2010 Maj 2010 Sep 2010 Jan 2011 Maj 2011 Sep 2011 Jan 2012 Maj 2012 Sep 2012 Jan 2013 Maj 2013 Sep 2013 Jan 2014 Maj 2014 Sep 2014 Jan 2015 Maj 2015 Sep 2015 Jan 2016 Maj 2016 Sep 2016 Jan 2017 Maj 2017 Sep 2017 Jan 2018 Figur 19. Materialprisindex, utveckling sedan januari 2006. 28 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017

6.7 It marknad, konkurrens och prisutveckling It används i hela Trafikverkets verksamhet. Det finns it i lösningar för allt från stöd för kontorsarbetsplatsen, till verktyg för att stödja och styra anläggningar och trafik. Information och it spelar en avgörande roll för kvalitet och tillgänglighet i majoriteten av de tjänster och funktioner som Trafikverket behöver internt och tillhandahåller externt. För att vara en framgångsrik myndighet krävs väl fungerande it. En ökad andel av it-inköpen sker fortsatt genom Trafikverkets ramavtal samt statliga ramavtal. Behovet av it fortsätter att öka, bland annat eftersom it blir mer och mer verksamhetskritisk. Detta leder till ökade behov av både resurser och helhetsåtaganden, som i sin tur kommer att påverka kravställandet mot marknaden. En ökad andel av it-inköpen sker fortsatt genom Trafikverkets ramavtal samt statliga ramavtal. Studera mer detaljer i bilaga 7b. 6.8 El marknad, konkurrens och prisutveckling Trafikverket köper varje år cirka 2,7 TWh el, för både Trafikverkets och hela järnvägsbranschens behov. Men det är inte Trafikverket som betalar för all el. 83 procent av elen faktureras vidare till externa kunder (merparten järnvägsföretag). För 2017 blev elkostnaden inklusive nätkostnader cirka 1 152 miljoner kronor. All el köps in via de nordiska elbörserna NordPool Spot (för den fysiska leveransen) och Nasdaq Commodities (för finansiella prissäkringar). Börshandeln gör att vi får maximal konkurrens, eftersom alla marknadens aktörer har möjlighet att vara med. Handeln görs med hjälp av externa portföljförvaltningsföretag. Det blir billigare för Trafikverket att anlita externa portföljförvaltare, eftersom elhandeln kräver daglig hantering. Prisutvecklingen på elmarknaden har varit gynnsam det senaste året och det gör att dagens priser är relativt låga. Det svenska priset har återgått till en lägre nivå och har under året följt det nordiska systempriset ganska väl. Den nordiska marknaden har i dag under ett normalår (sett till vattentillgång och temperatur) ett produktionsöverskott, vilket gör att priserna hålls på en relativt låg nivå. Enligt Trafikverkets kategoristrategi för el ska vi prissäkra upp till 5 år i förväg med cirka 20 procent per år, så att vi är säkrade till 90 procent när vi går in i ett nytt år. Vi har månadsvisa möten med vårt kategoriteam som består av Trafikverkets elgrupp på centrala funktionen Inköp och logistik samt de järnvägsföretag som har valt att delta i kategoriteamet. Dessa är för närvarande SJ AB, Green Cargo, Hector Rail, LKAB och Arriva. Målet med vår elhandel är att vi aldrig ska överstiga det budgetpris som vi sätter upp i kategoriteamet. För 2018 har vi satt ett budgetpris på 30,3 öre/kwh (budgetpris för 2017 var 34,8 öre/kwh). LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 29

7. Trafikverkets och bygg - marknadens framtida utveckling 30 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017

7.1 Byggkonjunkturen och Trafikverkets kommande inköpsvolym 7.1.1 Trafikverkets planerade åtgärder 2018 till 2029 Regeringen kommer under första halvåret 2018 fatta beslut om en ny nationell plan för statens transport-infrastruktur för perioden 2018 2029. Planen omfattar 622,5 miljarder kronor (i 2017 års prisnivå), varav cirka 570 miljarder ska hänföras till investeringar, drift och underhåll. Utöver de 622,5 miljarder kronorna i planen tillkommer cirka 90 miljarder kronor från banavgifter, trängselskatter, infrastrukturavgifter, lån och medfinansiering. Andra närliggande projekt och utredningar är Sverigeförhandlingens slutbetänkande och Inlandsbanans förslag på upprustning som är föremål för beslut. Inköpsvolymen avseende investering och underhåll ökar från idag ca 35 miljarder till 43 miljarder kronor per år i genomsnitt, under perioden 2018 2029 (i fasta priser). I nuläget är den årliga inköpsvolymen för Trafikverket cirka 40 miljarder kronor, varav investering och underhåll (för väg och järnväg) står för cirka 35 miljarder kronor. Den nationella planen innebär att vi ökar medlen för investering och underhåll till 43 miljarder kronor per år i genomsnitt, under perioden 2018 2029 (i fasta priser). Kommande år kommer kännetecknas av kraftiga volymökningar, främst inom investerings- och underhållsverksamheten. Ökningen inom investeringsverksamheten gäller främst namngivna väg- och järnvägsprojekt i den nationella planen, och ökningen inom underhållsåtgärder gäller främst järnvägsunderhållet och reinvesteringar. Trafikverkets kraftiga ökningar i investerings- och underhållsvolymen framöver ställer stora krav på bättre framförhållning. Det kommer också att uppstå ett stort behov av rekrytering och kompetensutveckling inom såväl Trafikverket som berörda branscher. Sveriges totala byggkonjunktur är redan ansträngd och det finns stora brister på arbetskraft med rätt kompetens. Läs mer om detta i nästa avsnitt. 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 år 2018 år 2019 år 2020 år 2021 år 2022 år 2023 år 2024 år 2025 år 2026 år 2027 år 2028 år 2029 Inköpsvolym Investering järnväg fasta priser (bedömning år 2018 29) Inköpsvolym investering väg fasta (bedömning år 2018 29) Inköpsvolym underhåll väg inkl. reinvest. fasta priser ( bedömning år 2018-29) Inköpsvolym underhåll järnväg inkl. reinvest. fasta priser (bedömning år 2018-29) Figur 20. Trafikverkets planerade åtgärder år 2018 2029. I de planerade åtgärderna har interna kostnader och bidrag exkluderats, och volymen konsulter har summerats tillsammans med produktionskostnaden kommande år, eftersom fördelningen av den totala konsultvolymen inte är möjlig att uppskatta i detta skede. Väginvesteringar ökar i början av planperioden, på grund av ökad produktionsvolym i bland annat Förbifart Stockholm. Volymen avtar sedan från år 2020. Då är fler etapper färdiga i de stora pågående projekten, som till exempel Västsvenska paketet och Förbifart Stockholm. Åren därefter minskar investeringsvolymerna eftersom trängselskatterna till stor del kommer att användas till att amortera av lån i tidigare storstadssatsningar. LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 31

Järnvägsinvesteringarna växer stadigt fram till år 2021 för att sedan plana ut på en högre nivå. Volymökningarna är kopplade till stora prioriterade projekt som finns med i den föreslagna nationella planen, till exempel Västlänken. Det handlar om en ökning från dagens nivå med cirka 43 procent (i fasta priser). Underhållet på järnvägen ökar successivt till högre nivåer för att åstadkomma en robustare järnväg. För underhållet på järnvägen handlar det om en volymökning med 47 procent från dagens nivå. 7.1.2 Svensk byggkonjunktur De totala bygginvesteringarna har stigit kraftigt under de senaste åren och ökade med 9 procent under 2017. Högkonjunkturen i svensk ekonomi kyls av genom minskade bygginvesteringar nästa år. De totala bygginvesteringarna beräknas öka med 2 procent under 2018 och under 2019 minska med 3 procent. De totala anläggningsinvesteringarna ( privata och offentliga) minskade med 1 procent under 2017 men beräknas däremot att öka med 4 procent under 2018 och 2019. Trafikverket och andra stora beställare har dock flera stora projekt på gång de närmaste åren, främst i storstadsområdena. Bygginvesteringarna bedöms ligga på en hög nivå i region Väst och Stockholm-Öst, där det pågår flera stora Trafikverksprojekt och utbyggnad av tunnelbanesystem. Byggindustrin befinner sig på en hög nivå och har redan svårt med kompetensförsörjningen. Inom fem år kommer dessutom omkring 50 000 personer i branschen att gå i pension. Den kortsiktiga lösningen på kompetensbristen är att i högre grad använda sig av utländsk arbetskraft. Kompetensbristen framhålls i hela Norden som ett av de största hindren för ökat byggande. Antalet utstationerade utländska arbetstagare i Sverige ökade med 12 procent i under 2017. Under 2017 fanns det enligt Arbetsmiljöverket 47 727 sådana arbetstagare i landet och 49 procent av dessa arbetade inom byggbranschen. Utstationerade har under begränsad tid skickats av sin arbetsgivare till ett annat land för att arbeta. Som en jämförelse har Trafikverket beräknat att enbart utbyggnaden av infrastrukturen kan skapa bortåt 235 000 årsarbeten under perioden 2018 2029. 32 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017

Miljarder kronor 600 500 Totala bygginvesteringar i Sverige år 2002 2018 De totala bygginvesteringarna har de senaste fem åren ökat med cirka 41 procent och anläggningsinvesteringarna ökat med cirka 16 procent. 400 300 200 100 0 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18p 19p Anläggningar 2016 års pris År Tot Bygginvesteringar 2016 års pris Totala bygginvesteringar i Region Stockholm/Öst år 2009 2018 Miljarder kronor 300 250 200 150 100 50 0 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18p 19p Anläggningar 2016 års pris År Tot Bygginvesteringar 2016 års pris Totala bygginvesteringar i Region Väst år 2009 2018 Miljarder kronor 120 100 80 60 40 20 0 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18p 19p Anläggningar 2016 års pris År Tot Bygginvesteringar 2016 års pris Figur 21 Totala bygginvesteringar i Sverige, region Väst och region Stockholm-Öst. LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 33

Trafikverket har tecknat ett antal större kontrakt under senare delen av 2017, se exempel nedan: Det finns en stor risk för överhettning med flera stora Trafikverksprojekt och utbyggnad av tunnelbanesystemet. Västlänkens deletapp Korsvägen tilldelades ett konsortium med NCC Sverige och tyska Wayss och Freytag (kontraktsvärde 3,2 miljarder kronor) Västlänkens deletapp Haga tilldelades ett konsortium av det turkiska bolaget Gülermak, italienska Astaldi och norskägda Segermo (kontraktsvärde 2,3 miljarder kronor) Projekt Getingmidjan tilldelades Implenia Construction (kontraktsvärde 1 miljard kronor) byggandet av motorväg i Skåne E22 mellan Sätaröd och Vä tilldelades Peab (kontraktsvärde 629 miljoner kronor) byggandet av motorväg Alingsås Vårgårda tilldelades Peab (kontraktsvärde 539 miljoner kronor) Trafikverket och andra stora beställare har flera stora projekt på gång de närmaste åren, främst i storstadsområdena. Sammantaget kan det leda till: färre anbud och högre priser bristande kvalitet brister i arbetsmiljö kompetens och resursbrist. Trafikverket arbetar för att förebygga dessa risker. Hur Trafikverket gör framgår i nästa avsnitt. 7.2 Trafikverkets arbete med att öka produktivitet, innovationsgrad, konkurrens och samhällsnytta Trafikverket har som mål att skapa förutsättningar för ökad produktivitet, innovationsgrad, konkurrens och samhällsnytta och på så sätt kontinuerligt skapa mer för pengarna. Det står i Trafikverkets övergripande beställarstrategi. I det här avsnittet beskrivs övergripande vad som görs inom Trafikverket för att nå dessa mål. 7.2.1 Upphandling och projektgenomförande Övergripande beställarstrategi Trafikverket har sedan ett antal år gått i riktning mot att bli en renodlad beställare, med syftet att skapa mer för pengarna genom ökad produktivitet, innovation och konkurrens. I entreprenader där det finns utrymme för frihet för leverantören, är det en framgångsfaktor att upphandla totalentreprenader med funktionskrav. Genom att ställa krav på leveransens funktion istället för exakt utförande, får leverantören utrymme att vara innovativ och tillåts välja resurser, material och arbetsmetod, så länge funktionskraven uppfylls. Användning av fast arvode (där förutsättningar finns) vid projekteringsuppdrag är också en åtgärd för att skapa drivkrafter till ökad produktivitet och innovation. Ett alternativ är att ha fast arvode på en del av uppdraget och rörligt på resterande del, med utgångspunkt i kalkylerbarhet. Trafikverket strävar efter att sänka inträdesbarriärer för både svenska och utländska leverantörer, för att öka konkurrensen. Trafikverkets vill också skapa förutsättningar för långsiktig hållbarhet vid upphandlingar, högre grad av standardisering för att öka produktiviteten, ökat livscykeltänkande och ständiga förbättringar av verksamheten som bygger på lärande över landsgränser. 34 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017

Trafikverkets affärsstrategi förenklar genom att typbestämma entreprenader och uppdrag Trafikverket använder sig av så kallade typentreprenader och typuppdrag. Vilken typentreprenad eller typuppdraguppdrag som väljs bestäms utifrån komplexitet och osäkerhet, och hur stor frihet leverantören kan få i projektgenomförandet. Varje typentreprenad eller typuppdrag har en angiven övergripande strategi. Enkla projekt med tillräckliga frihetsgrader förespråkar till exempel Trafikverkets Samverkan bas, totalentreprenad och med fast pris. Komplexa projekt med mycket hög osäkerhet förespråkar bland annat Trafikverkets kontraktsmodell Samverkan hög i kombination med löpande räkning med ekonomiskt incitament och riktkostnad. Trafikverkets typentreprenad och typuppdrag skapar en övergripande effektivitet när det gäller val av affärsform (entreprenadform, samverkansform, ersättningsform m.m.). Entreprenadform Projektets förutsättningar utgör grunden för valet av entreprenadform. Trafikverkets inriktning är att välja entreprenadform utifrån en bedömning av hur komplext projektet är, hur osäkert det är och hur stor grad av frihet man kan ge leverantören. I det fall det finns tillräckliga frihetsgrader kan totalentreprenad väljas (där förutsättningar för det finns) och där eftersträva ökade frihetsgrader och mindre detaljering. Detta för att öka leverantörers möjligheter till lönsamhet när det gäller utveckling av metoder och produkter. Samverkansform Trafikverkets samverkan bas skapar förutsättningar för produktivitet och innovation genom gemensamma mål tillsammans med kontrakterad leverantör, gemensam riskhantering och metoder för konflikthantering. Vid osäkra och mycket komplexa projekt där löpande räkning och ekonomiskt incitament med riktkostnad används, är Trafikverkets kontraktsmodell Samverkan hög en förutsättning för framgång. Ersättningsform Entreprenadform och samverkansform skapar förutsättningar för ökad produktivitet. Men framför allt är det ersättningsformen med olika incitamentstillägg (som till exempel möjlighet till bonus), som skapar drivkrafter hos leverantörer till ökad produktivitet och innovation. Utvecklingsfrämjande upphandling och affärer Med utvecklingsfrämjande affärer menas upphandlingar där nya lösningar inte utestängs utan där Trafikverket främjar utveckling genom att Trafikverket skapar möjlighet och drivkraft för våra leverantörer till utveckling, nytänkande och innovation. Åtgärder som kan vara aktuella är till exempel tidig dialog med marknaden, utvecklad kravställning, funktionskrav, innovationsbonus, paketering, och anpassad kontraktstid och dialog under kontraktstiden. Trafikverket mäter andelen upphandlingar som anses som utvecklingsfrämjande. Läs mer om detta i bilaga 9a och 9b. Riskhantering Trafikverkets utgångspunkt är att skapa förutsättningar för en rimlig riskfördelning mellan beställare och leverantör, genom att risken ska bäras av den part som har bäst förutsättningar att hantera och minska risken. LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 35

För att kunna genomföra planerade projekt, i den takt som regeringen beslutat, krävs att utländska företag attraheras till den svenska marknaden. 7.2.2 Trafikverkets paketering av upphandlingar Utländska leverantörer är historiskt sett intresserade av större betongjobb, broar och tunnlar. Företagen uttrycker sitt intresse för jobb mellan 150 700 miljoner kronor, men under senare år har de även intresserat sig för betydligt mindre projekt, som ett sätt att lära sig om marknaden med begränsat risktagande. De största utländska leverantörerna visar intresse för så stora jobb som 1000 miljoner kronor och uppåt i ett och samma kontrakt. Paketering för serieproduktion görs genom att lägga samman enskilda objekt som tillsammans skapar förutsättningar för serieproduktion och skalfördelar. Det ställs sedan i relation till konkurrenssituationen. Paketeringen görs även i form av ramavtal som avser markentreprenader upp till 10 miljoner kronor. Nuvarande ramavtal och kommande ramavtalsupphandlingar skapar förutsättningar för mindre företag. 7.2.3 Förutsättningar för små och medelstora företag För att säkerställa en dynamisk marknad där små och medelstora företag kan växa och både agera som underentreprenör och där det är relevant som huvud entreprenör driver Trafikverket ett aktivt arbete med att främja förutsättningarna för små och medelstora företag. Trafikverket har de senaste åren tecknat ett flertal entreprenadkontrakt gällande stora projekt, vilket påverkar andelen små och medelstora företag. Andelen små och medelstora leverantörer har utvecklats på följande sätt (detaljer i bilaga 3b): För kontraktsvärde i kronor har andelen minskat och uppgår 2017 till 14 procent (2015 var det 18 procent). För antalet tecknade kontrakt har andelen minskat och uppgår 2017 till 39 procent (2015 var det 44 procent). Trafikverket har strategier för att sänka inträdesbarriärerna för små och medelstora företag inom vissa utvalda områden, till exempel mindre mark entreprenader. Där har Trafikverket exempelvis gjort ett antal pilotupphandlingar, med förenklade förfrågningsunderlag, för att attrahera små och medelstora företag. Slutsatsen är att det ofta behövs utbildning och information för att mindre leverantörer ska vilja lämna anbud. Maskinentreprenörsföreningen och Trafikverket har utformat en utbildning som handlar om Trafikverkets förfrågningsunderlag. Utbildningen genomfördes under 2017. Under 2018 kommer ett nytt ramavtal att upphandlas och inför den upphandlingen planeras fler utbildningstillfällen. Syftet är att få fler små och medelstora företag att lämna anbud. Trafikverket tillhandahåller även material i järnvägsprojekt, och upphandlar särskilda ramavtal inom entreprenad som ska ge mindre företag möjlighet att lära sig marknaden. 7.2.4 Förutsättningar för utländska företag Trafikverket strävar efter att attrahera utländska företag som vill etablera sig i Sverige. För att kunna genomföra planerade projekt, i den takt som regeringen har beslutat, krävs att utländska företag anlitas. Det ger också möjlighet till erfarenhetsutbyte mellan länder, som kan att öka innovationsgraden i branschen. Andelen kontrakt som har tilldelats utländska leverantörer ligger på ungefär samma nivåer som 2016. Vi ser en svag uppgång på entreprenadsidan och en svag nedgång på konsultsidan. Mer detaljer finns att läsa i bilaga 3a. En viktig aspekt att beakta när man läser statistiken, är att utländska företag har börjat lämna anbud i konsortium med svenska företag. Trafikverket får på så sätt in fler utländska leverantörer på marknaden även om dessa inte syns i den generella statistiken. 36 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017

Arbetet med att få fler utländska anbudslämnare och samarbetet mellan utländska och svenska bolag pågår kontinuerligt. I november genomfördes Nordisk leverantörsdag där 722 gäster deltog, varav en tredjedel var utländska. Där gavs det bland annat möjlighet till kortare möten mellan de internationella leverantörerna och personalen i Trafikverkets projekt. Nyhetsbrev har skickats ut till intressenter och enskilda möten med utländska leverantörer har genomförts. Arbetet med att få fler utländska anbudslämnare pågår kontinuerligt. För att öka förutsättningarna för att få in internationella leverantörer på marknaden kommer Trafikverket fortsätta att genomföra följande aktiviteter: anordna en stor leverantörsdag (nästa blir i april 2019) göra besök på ambassader och företag anordna möte där leverantörer får ställa frågor kring ett exempel på förfrågningsunderlag öka framförhållning i inköpsplaneringen översätta en sammanfattning av upphandlingen för att underlätta för utländska leverantörer tillhandahålla en engelsk version av inköpstidplan förändra kravställningen på referenser (till att även tillåta utländska referenser) minska antal konkurrensbegränsande krav genomföra riktade marknadsföringsinsatser för större Trafikverksprojekt ute i Europa inför kommande upphandlingar. 7.2.5 Utländska företag Nedan räknas upp ett urval av utländska leverantörer som finns på den svenska marknaden: Implenia Construction (Tyskland/Schweiz) NRC Group (Norge) Veidekke (Norge) SBT Sverige Lemminkäinen (Finland) STRABAG AB (Österrike) CMC/Vianini (Italien) Idom (Spanien) Systra, (Frankrike) Infratek (Norge) OHL (Spanien) Wayss & Freytag Ingenieurbau AG (Tyskland). Även andra internationella företag har visat intresse för våra projekt, såsom exempelvis: italienska anläggningsentreprenörerna Salini Impregilo, Astaldi, Società Italiana per Condotte d Acqua S.p.A.och Itinera S.p.A det irländska konsultföretaget Arup det brittiska konsultföretaget CH2M de franska företagen Engie, Bouygues, Colas Rail och Eiffage de spanska företagen Dragados, Ferrovial Agroman, och COPASA amerikanska Jacobs med flera. LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 37

Flera av de största aktörerna på byggmarknaden har europeisk nationalitet, men även asiatiska och amerikanska entreprenörer har den senaste tiden ökat sina investeringar i Europa kraftigt. Stora internationella entreprenörer anpassar sig till affärsmodeller och platser; de arbetar både i konsortier eller i andra alliansformer och upprättar dotterbolag i de länder de satsar på. Främst spanska, italienska, franska och tyska leverantörer visar intresse för vår svenska marknad. Engelska leverantörer har inte visat lika stort intresse. För att få god konkurrens på marknaden behöver Trafikverket ha tät kontakt med marknaden, kontrakt över en viss storlek, sammanfattning av uppdrag på engelska och ta lärdom av andra organisationer som redan har engagerat stora internationella leverantörer. Trafikverket följer upp och utvecklar sina leverantörer. 7.2.6 Leverantörsutveckling Trafikverket följer upp och utvecklar sina befintliga leverantörer, och jobbar målmedvetet med att attrahera nya leverantörer, både svenska och internationella. Syftet med leverantörsutveckling är att stödja Trafikverkets beställarstrategi det vill säga öka internationell konkurrens med fler anbud samt skapa stabila förutsättningar och likabehandling i samråd och samverkan med branschen. Ett ytterligare syfte är att förbättra metodiken för lärande, där Trafikverket styr mot hållbara och innovativa (utvecklingsfrämjande) leverantörer. Målet med detta är högre produktivitet, bättre kvalitet i leveranserna och nöjdare leverantörer. För att Trafikverket som professionell beställarorganisation ska uppnå dessa mål, bedrivs ett kontinuerligt arbete i respektive kategoriteam. Kategori teamet går igenom alla befintliga och potentiella leverantörer. Det systema tiska förbättringsarbetet på nationell nivå bedrivs i leverantörsteam. Förbättringsåtgärderna baseras på aggregerad uppföljning (till exempel genom uppföljningsverktyget Upplev, uppföljning av sociala krav och miljökrav med mera). Denna återkoppling utvecklar både leverantören och Trafikverket, och i förlängningen hela branschen. Mer detaljer kring leverantörsuppföljning finns i bilaga 8. 7.2.7 Konkurrens på lika villkor och långsiktig hållbarhet Trafikverket satsar på systematisk styrning och uppföljning av sociala krav (skatter, minimilöner, nolltolerans mot barnarbete, en god arbetsmiljö med mera), minskad negativ påverkan på miljö och arbetsmiljö, samt sysselsättningsfrämjande åtgärder, som ska ge möjligheter till personer som står långt från arbetsmarknaden. Trafikverket gör särskilda satsningar när det gäller kontroll av leverantörs uppfyllande av sociala krav, bland annat i form av revisioner. Syftet är att säkerställa att Trafikverkets leverantörer inte skapar sig konkurrensfördelar genom att bryta mot de sociala kraven som Trafikverket ställer i upphandlingar. Trafikverket satsar på hållbarhet och ser det även som ett sätt att skapa konkurrens på lika villkor. Under 2017 genomfördes revisioner av sociala krav och miljökrav för 28 utvalda kontrakt. Arbetet med revisioner kommer att fortsätta under 2018. Läs mer om sociala krav och miljökrav i bilaga 10 och 11. 7.2.8 Styrning och kontroll Trafikverkets styrning och kontroll av entreprenader har ökat, genom skärpta krav och skärpt uppföljning av beställarens och leverantörers kontrollprogram och kontrollplaner. I en stark byggmarknad, där kvalitet och arbetsmiljö riskerar att försämras, blir styrning och kontroll viktigare än tidigare. 38 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017

7.2.9 Inköpsplanering och kommunikation Genomförandeplan 6 år: Genomförandeplanen redovisar åtgärder för underhåll och utveckling av transportsystemet för de kommande sex åren. Planen baseras på de åtgärder som finns med i gällande långsiktiga planer, länsplaner och nationell plan för transportsystemet. Planen fokuserar på de åtgärder som har störst konsekvenser för transportsystemet. Genomförande - planen kan bland annat användas av företag och organisationer som ett verktyg för deras planering. Trafikverkets aktuella genomförandeplan finns tillgänglig på Trafikverket. se/för dig i branschen/ Planera och utreda/ Planer och beslutsunderlag/ Nationell planering/ Genomförandeplan Inköpstidplan På trafikverket.se publiceras varje månad en inköpstidplan som innehåller planerade upphandlingar för kommande perioder. Inköpstidplanen översätts även till engelska. I den svenska byggmarknaden blir det extra viktigt för Trafikverket med: inköpsplanering framförhållning i inköpstidplan paketering i tidigt skede av inköpsplaneringen fördelning av projekt över tid utifrån marknadssituation samordning av projekt utanför Trafikverket med avseende på anbudsdatum internationell marknadsföring av projekt sänkta inträdesbarriärer för utländska företag och små och medelstora företag styrning och kontroll av leveranser (kvalitet och arbetsmiljö) branschsamverkan. LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 39

8. Analys och slutsatser 40 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017

Trafikverket upphandlar investering och underhållsåtgärder för cirka 35 miljarder kronor per år, vilket utgör omkring 30 procent av den totala anläggningsmarknaden. Trafikverket är med andra ord en mycket stor beställare, vilket gör att Trafikverkets strategier får stor betydelse för branschen. Trafikverket har därför också ett stort ansvar för branschens utveckling. I det här avsnittet beskrivs till vilken grad Trafikverket har fungerande delmarknader och vad Trafikverket gör för att skapa förutsättningar för mer fungerande marknader. Trafikverket har potentiella leverantörer på världs- och Europamarknaden och gör flera riktade insatser för att sänka inträdesbarriärer och attrahera utländska leverantörer. Bygg- och anläggningsföretagens lönsamhet Teknikkonsultföretagens vinstmarginal (årets resultat dividerat med nettoomsättning) har uppgått till mellan 5,5 till 7,5 procent de senaste 5 åren, enligt statistik från Svenska Teknik & Designföretagen. Enligt Sveriges Byggindustrier har byggentreprenörers vinstmarginal har uppgått till mellan 8 till 10 procent under de senaste 5 åren. Anläggningsföretagens vinstmarginal har varit omkring 2 procent de senaste 5 åren. Det är alltså betydligt mer lönsamt att bygga hus än anläggningar, men det innebär ofta även ett större risktagande. Anläggningsmarknad och entreprenader utländska företag visar fortsatt intresse för Sverige Trafikverket har potentiella leverantörer på världs- och Europamarknaden och gör flera riktade insatser för sänka inträdesbarriärer och attrahera utländska leverantörer. Exempel på sådana insatser är att Trafikverket besöker ambassader och företag, anordnar leverantörsdagar, skapar större paket i stora projekt, översätter annonser inför upphandling till engelska (så kallad executive summary) och minskar antalet konkurrensbegränsande krav. Andelen utländska företag har som följd av detta ökat de senaste åren. För att få god konkurrens på marknaden behöver Trafikverket ytterligare utveckla tät kontakt med europeiska företag, sammanfatta uppdrag på engelska och ta lärdom av andra organisationer som redan har engagerat stora internationella leverantörer. Anläggningsmarknad och entreprenader små och medelstora företag Trafikverket förenklar också för små och medelstora företag att lämna anbud, och där är utmaningen till stor del en informationsfråga. Trafikverket har många mindre projekt som lämpar sig för små och medelstora företag, och dessutom har Trafikverket särskilda ramavtal inom markentreprenader som ska ge mindre företag möjlighet att lära sig marknaden. Anläggningsmarknad och tekniska konsulter företagen minskar i antal på grund av uppköp Det är en internationell trend att mindre företag köps upp av större företag. Det finns en ambition hos teknikkonsulterna att bli allt större, som en del i en ökad globalisering. Svenska företag växer genom uppköp och söker sig in på nya kompetensområden, och de breddar sig också genom att söka sig ut i världen på olika sätt. LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 41

Internationella aktörer söker sig i sin tur även till Sverige. Trenden är att vi är på väg mot en global marknad. Uppköpstrenden börjar visa sig i Trafikverkets upphandlingar, där det genomsnittliga antalet anbud har minskat från cirka 4 stycken under 2014, till 2,8 stycken under 2017. Trafikverket har här en utmaning att försöka attrahera utländska konsulter till den svenska marknaden i större omfattning, för att bibehålla konkurrensen. Konkurrensen är generellt god på marknaden för tekniskt godkänt material Marknaden för tekniskt godkänt material kännetecknas av god konkurrens mellan svenska och utländska leverantörer. Undantaget är reservdelar till redan installerade system, där Trafikverket är bundet av en monopolsituation. I de större upphandlingarna som motsvarar cirka 80 procent av inköpsvolymen, erhåller Trafikverket cirka 4,8 anbud i genomsnitt. Konkurrensen är överlag god. Trafikverket köper elektricitet via de nordiska elbörserna för maximal konkurrens Trafikverket köper varje år cirka 2,7 TWh el för både Trafikverkets och hela järnvägsbranschens behov, varav 83 procent debiteras externa kunder (merparten järnvägsföretag). Trafikverket har en effektiv elhandel. All el köps in via de nordiska elbörserna Nordpool Spot (för den fysiska leveransen) och Nasdaq Commodities (för finansiella prissäkringar). Börshandeln gör att det skapas maximal konkurrens eftersom samtliga aktörer på marknaden har möjlighet att vara med. It-tjänster köps framförallt in via ramavtal Trafikverket har köpt så kallade mellanhandslösningar (ofta kallade konsultmäklare) i flera fall, och använder ramavtal och statliga ramavtal i stor grad. Det ökade behovet av it leder till ökade behov av både resurser och helhetsåtaganden. Sammantaget har det medfört att genomsnittligt antal anbud gått ned till 2,2 (år 2014 var det 2,4) och att antalet företag som står för 80 procent av inköpsvolymen har minskat till 27 stycken (år 2014 var det 49 stycken). Behovet av helhetsåtagande för att öka effektiviteten gör att antalet leverantörer minskar, vilket är i linje med Trafikverkets strategi. Totala bygginvesteringarna bedöms ligga på en hög nivå i storstadsområdena Trafikverket och andra stora beställare har flera stora projekt på gång de närmaste åren, främst i storstadsområdena. Enligt Sveriges Byggindustrier bedöms de totala bygginvesteringarna (hus, lokaler och anläggningar) ligga på en hög nivå i region Stockholm-Öst och region Väst de närmsta åren. Det kan leda till färre anbud, högre priser, bristande kvalitet, brister i arbetsmiljö samt kompetens- och resursbrist. Trafikverket har i dag flera aktiviteter på gång som kan mildra effekterna av tidigare nämnda risker, se nästa rubrik. 42 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017

Trafikverkets arbete med att öka produktivitet, innovationsgrad, konkurrens och samhällsnytta Trafikverket klassar konsult- och entreprenadupphandlingar i form av typentreprenader och typuppdrag. Valet av typ utgår ifrån en bedömning av komplexitet och osäkerhet, samt om det finns utrymme för frihet i leverantörens arbete. Varje typuppdrag eller typentreprenad har en angiven övergripande strategi. Det skapar en effektivitet när det gäller valet av uppdragsform eller entreprenadform, ersättningsform, samverkansform, bonus med mera. Detta tillsammans med utvecklingsfrämjande åtgärder skapar förutsättningar för ökad produktivitet och innovation. Trafikverkets inriktning är att välja totalentreprenad (där förutsättningar finns i form av frihetsgrader) som entreprenadform och där eftersträva stor frihet och mindre detaljstyrning. Detta för att öka leverantörers möjligheter till lönsamhet när det gäller utveckling av metoder och produkter. Trafikverket bedriver en aktiv uppföljning och utveckling av leverantörer. Leverantörsbedömningar i form av utvärdering av leverantörers leveranser skapar förutsättningar för förbättringar och kan på sikt utgöra grund för kvalificering av leverantörer vid upphandling. Trafikverket paketerar entreprenader i miljardklassen i ett och samma kontrakt. Det skapar intresse hos stora europeiska leverantörer, vilket skapar internationell konkurrens. Andelen utländska leverantörer har som följd av detta ökat de senaste åren. Paketering för serieproduktion görs genom att lägga samman enskilda objekt som tillsammans skapar förutsättningar för serieproduktion och skalfördelar. LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 43

Trafikverket satsar också på systematisk styrning och uppföljning av sociala krav (krav på skatter, minimilöner, arbetsmiljö, att det inte förekommer barnarbete etc.), minimering av negativ påverkan på miljö och arbetsmiljö, och sysselsättningsfrämjande åtgärder som ska ge möjligheter till personer som står långt från arbetsmarknaden. Ökad styrning och kontroll har införts för entreprenader, genom ökade krav och skärpt uppföljning av beställarens och leverantörers kontrollprogram och kontrollplaner. I en stark byggmarknad, där kvalitet och arbetsmiljö riskerar att försämras, blir styrning och kontroll ännu viktigare. På Trafikverkets webbplats trafikverket.se publiceras varje månad en inköpstidplan som innehåller planerade upphandlingar för kommande perioder. Inköpstidplanen översätts även till engelska. Inköpstidplanen är ett viktigt verktyg för att visa marknaden vad som är på gångs framöver, och för Trafikverket som ett internt planeringsverktyg. I en svensk byggmarknad blir det viktigt för Trafikverket med: inköpsplanering framförhållning i inköpstidplan paketering i tidigt skede av inköpsplaneringen fördelning av projekt över tid utifrån marknadssituation samordning av projekt utanför Trafikverket med avseende på anbudsdatum internationell marknadsföring av projekt sänkta inträdesbarriärer för utländska företag/små och medelstora företag styrning och kontroll av leveranser (kvalitet och arbetsmiljö) branschsamverkan. 44 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017

LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 45

BILAGA 1A. 1B. 2. 3A. 3B. 4A. 4B. 4C. 5A. 5B. 5C. 5D. 6A. 6B. 7A. 7B. 8 9A. 9B. 10. 11. 46 Korta fakta om Trafikverkets inköpsvolym 2017 Trafikverkets största leverantörer, år 2015 2017 Europakonjunkturen Andel utländska leverantörer Andel små och medelstora leverantörer (SME) Investering väg, marknadsandelar Underhåll baskontrakt väg, marknadsandelar Övrigt underhåll väg, marknadsandelar Investering exklusive BEST järnväg, marknadsandelar Investering BEST järnväg, marknadsandelar Underhåll baskontrakt järnväg, marknadsandelar Övrigt underhåll järnväg, marknadsandelar Tekniska tjänster och konsulter väg, marknadsandelar Tekniska tjänster och konsulter järnväg, marknadsandelar Materialleverantörer av tekniskt godkänt material It-marknad och nyckeltal Upplev leverantörsuppföljning-bedömning av leverans Utvecklingsfrämjande affärer mål och mått på Trafikverksnivå Utvecklingsfrämjande affärer mål och mått på Trafikverksnivå Sociala krav i Trafikverkets upphandlingar Miljö och klimatkrav i Trafikverkets upphandlingar LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA

LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA 47

BILAGA 1A. Korta fakta Trafikverkets inköpsvolym 2017 INKÖPSVOLYM 2017 i miljoner kronor 40 113 Trafikverkets 10 största leverantörer motsvarar cirka 55 procent av den totala inköpsvolymen. Trafikverkets 100 största leverantörer motsvarar cirka 85 procent av den totala inköpsvolymen. Trafikverkets totala antal leverantörer är 9 755. Inköpsvolym 2017 per trafikslag (Mnkr) Varav Investeringar Underhåll Övrig verksamhet 17 954 mnkr 17 833 mnkr 4 326 mnkr 2 621 Investeringar och underhållsåtgärder utgör cirka 90 procent av den totala inköpsvolymen 17 791 19 701 Järnväg Väg Trafikslagsövergripande 48 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA

Hur fördelas inköpsvolymen i Trafikverket? Region Nord 3 277 mnkr 8 % Region Mitt 5 253 mnkr 13 % Nationella åtgärder och centrala funktioner 6 461 mnkr 16% Region Stockholm/Öst 12 255 mnkr 31 % Region Väst 8 050 mnkr 20 % Region Syd 4 817 mnkr 12 % LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA 49

BILAGA 1B. Trafikverkets största leverantörer, år 2015 2017 Trafikverkets totala inköpsvolym år 2017 var 40 113 miljoner kronor. Det är i nivå med föregående år. Investeringar och underhållsåtgärder står för cirka 90 procent av den totala inköpsvolymen. Inköpsvolymen för Trafikverkets 10 största leverantörer uppgick till 21 894 miljoner kronor (ca 55 procent av den totala volymen). Trafikverkets största leverantörer år 2017 Mnkr 4 500 4 000 3 500 3 000 3 592 3 752 3 944 4 219 3 946 3 890 3 120 3 336 3 103 2 839 2 777 2 831 2 844 2 804 År 2015 År 2016 År 2017 2 500 2 299 2 000 1 500 1 000 1 506 1 753 1 480 1 337 1 333 1 310 651 1 043 834 980 832 604 743 656 500 194 0 NCC Svevia Peab Infranord AB Skanska inkl Marieholmsbron HB Strukton Sweco NRC Group ÅF Bombardier Transportation Källa: Agresso 201501 201712 *Trafikverkets största leverantörer redovisas utifrån koncernförhållanden. 50 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA

Nyckeltal väg och järnväg Nyckeltal väg 2017 2016 2015 Inköpsvolymer, miljoner kronor Investeringar Underhåll, bas kontrakt Underhåll, övrigt 8 933 3 860 6 093 7 552 4 032 6 105 6 855 3 917 6 432 Antal leverantörer som står för 80 % av volymvärdet Investeringar Underhåll, bas kontrakt Underhåll, övrigt 15 3 21 22 3 19 29 3 20 Antal anbud per upphandling (genomsnittligt) Investeringar Underhåll, bas kontrakt Underhåll, övriga åtgärder 3,2 3,1 3,6 3,8 3,5 4,0 3,7 3,1 4,0 Nyckeltal järnväg 2017 2016 2015 Inköpsvolymer, miljoner kronor Investering exkl. BEST Investering inkl. BEST Underhåll, bas kontrakt Underhåll, övrigt 6 438 2 513 3 552 4 298 7 806 2 788 3 543 3 930 8 262 2 902 3 351 3 834 Antal leverantörer som står för 80 % av volymvärdet Investering exkl. BEST Investering inkl. BEST Underhåll, bas kontrakt Underhåll, övrigt 25 16 2 43 32 17 2 37 26 16 2 46 Antal anbud per upphandling (genomsnittligt) Investering exkl. BEST Investering inkl. BEST Underhåll, bas kontrakt Underhåll, övrigt 3,0 3,6 3,4 3,9 2,6 2,1 2,0 3,2 3,4 3,3 2,3 3,1 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA 51

BILAGA 2. Europakonjunkturen Europakonjukturen Den ekonomiska situationen avgör villkoren för anläggningsbranschen. Det gör att potentialen för tillväxt har en nära koppling till återställningsprocessen bland Euroconstructs 19 medlemmar. År 2017 uppgick investeringarna i anläggningsproduktionen i Euroconstructländerna till cirka 308 miljarder euro. Prognosen för den totala anläggningsmarknaden i Euroconstruct-länderna är att investeringarna kommer att öka med 4,1 procent under 2018 och med 4,4 procent under 2019. Sedan 2007 har tio länder kunnat visa på ökande investeringar i anläggningsmarknaden, men det är stora skillnader mellan de enskilda Euroconstructmedlemmarna. Många länder har istället tvingats skära ner på infrastrukturinvesteringar, på grund av långvariga underskott och offentlig skuld. I väst är det södra Europa och Irland som har erfarit den största nedgången i investeringar. I Spanien har nedgången varit som störst. Spanien var tidigare den största anläggningsmarknaden före den finansiella krisen, med en marknadsandel på 24 procent (24,4 procent år 2007) av den totala Euroconstruct-marknaden. Tyskland har sedan år 2011 tagit över som den största anläggningsmarknaden, med 18 procent av de totala investeringsnivåerna under 2017. Den näst största marknaden är Frankrike, som har en andel på 14 procent och därefter kommer Italien och Storbritannien med 11 procent vardera. Spanien har minskat i volym och når en marknadsandel på cirka 6,5 procent, vilket är under Nederländernas 7,3 procent. De nordiska länderna har tillsammans en marknadsandel på 13 procent. 52 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA

Euroconstrucs anläggningsinvesteringar fördelat per land Norden 13 % Storbritannien 11 % Nederländerna 7,3 % Tyskland 18 % Spanien 6,5 % Frankrike 14 % Italien 11 % LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA 53

BILAGA 3A. Andel utländska leverantörer Definition av utländska leverantörer Huvudprincipen är att ett företag definieras som utländskt om mer än hälften av aktiernas röstvärde innehas av en eller flera utländska ägare. Om företaget tillhör en koncern i Sverige, vars koncernmoder är utlandsägd, räknas också hela koncernen som utländsk. Är företaget ägt i flera led är det den yttersta ägaren (det vill säga moderbolaget) som i sin tur inte kontrolleras till mer än hälften av något annat bolag, som bestämmer nationalitet på alla ingående bolag. Andelen kontrakt som tilldelas utländska leverantörer ligger på ungefär samma nivå som 2016, vilket är ett resultat av att Trafikverket eftersträvar större entreprenadpaket i komplexa och stora projekt. I figuren nedan syns utvecklingen av andelen utländska företag i Sverige. Antal kontrakt med utländska leverantörer procent 100 75 87 % 86 % 83 % 74 % 75 % 77 % Andel av totalen 2015 Andel av totalen 2016 Andel av totalen 2017 50 25 13 % 14 % 17 % 26 % 25 % 23 % 0 svenskt utland svenskt utland 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Kontraktsvärde entreprenader och andel utländska, år 2015 2017 14 382 2015 26 % 4 967 15 247 7 057 11 216 32 % 32 % procent 50 5 251 2016 2017 Kontraktvärde entreprenad svensk 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Kontraktvärde tjänster och andel utländska år 2015 2017 2 262 2015 2 344 51 % 842 37 % 38 % 486 1 408 2016 2017 procent 65 879 55 45 35 25 15 5-5 54 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA

BILAGA 3B. Andel små och medelstora leverantörer (SME) Små och medelstora leverantörer (SME) Trafikverket har under år 2017 haft en total kontraktvolym om 16 466 miljoner kronor ( 13 procent jämfört med föregående år). Summan omfattar totalt 327 stycken kontrakt. Kontraktvärdet för små och medelstora leverantörer (SME) var under motsvarande period 2 349 miljoner kronor (3 110 miljoner kronor föregående år) och omfattar 128 stycken kontrakt (134 stycken föregående år). Redovisningen inkluderar objektsspecifika kontrakt och utöver denna redovisning tillkommer avrop från ramavtal. Trafikverket har de senaste åren tecknat ett flertal entreprenadkontrakt gällande stora projekt vilket påverkar andelen små och medelstora företag. Kontraktvärde inom entreprenader och andel SME år 2015 2017 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 15 956 15 825 14 117 18 % 16 % 14 % 3 527 2 000 0 2015 2016 2017 Kontraktvärde stora lev. Kontraktvärde SME Andel SME i procent av totalvärden 17 % 3 110 2 349 procent 30 25 20 15 10 5 0 Antal tecknade kontrakt inom entreprenader och andel SME, år 2015 2017 300 44% 245 250 196 200 150 100 50 39 % 237 36 % 199 134 128 17 % 0 2015 2016 2017 Antal kontrakt stora lev. Antal kontrakt SME Andel SME i procent av total antal procent 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA 55

BILAGA 4A. Investering väg, marknadsandelar INKÖPSVOLYM 2017 i miljoner kronor 8 933 för investeringar väg Trafikverkets totala inköpsvolym avseende investering väg, var 8 933 miljoner kronor under 2017 (+18 procent jämfört med 2016). Inköpsvolymen för de 10 största leverantörerna uppgick till 6 167 miljoner kronor (cirka 69 procent av den total inköpsvolymen). Under 2017 var det 15 leverantörer som stod för 80 procent av inköpsvolymen, året innan var det 22 stycken. Det beror till största del på volymökningar i de stora projekten, till exempel E4 Förbifart Stockholm och Västsvenska paketet. Mnkr 1 400 1 200 1 320 1 146 De största leverantörerna inom investering väg 1 141 År 2015 År 2016 År 2017 1 000 911 986 883 800 636 641 714 600 548 503 400 200 388 96 218 369 224 209 341 257 289 334 190 276 323 257 425 308 245 230 244 0 NCC Peab Skanska Svevia SBT Sverige Veidekke Åf Implenia JV Marieholmstunneln HB Sweco Källa: Agresso 201501 201712 Marknadsandelar 2017 2016 2015 De 10 största leverantörerna* inom investering väg: NCC 1 320 986 911 Peab 1 146 883 714 Skanska 1 141 548 388 Svevia 641 636 503 SBT Sverige 369 218 96 Veidekke 341 209 224 ÅF 334 289 257 Implenia 323 276 190 JV Marieholmstunneln 308 425 257 Sweco 244 230 245 *Trafikverkets största leverantörer redovisas utifrån koncernförhållanden. 56 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA

Bilaga 4A. Investering väg Region Nord 266 mnkr 4 % Region Mitt 762 mnkr 10 % Nationella åtgärder och centrala funktioner 147 mnkr 7 % Region Väst 2 564 mnkr 26 % Region Stockholm/Öst 4 253 mnkr 43 % Region Syd 941 mnkr 10 % LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA 57

BILAGA 4B. Underhåll baskontrakt väg, marknadsandelar INKÖPSVOLYM 2017 i miljoner kronor 3 860 underhåll baskontrakt väg Trafikverkets totala inköpsvolym av underhåll baskontrakt väg var 3 860 miljoner kronor år 2017 ( 4 procent jämfört med 2016). Inköpsvolymen för de största leverantörer för underhåll baskontrakt väg, uppgick till 3 857 miljoner kronor (cirka 99 procent av den totala inköpsvolymen). Baskontrakten domineras till stor del av några få leverantörer. Svevia behåller sin dominerande ställning. 2500 2000 2 036 2 055 1 950 1500 1000 783 837 877 654 764 741 500 291 235 158 0 Svevia NCC Peab Skanska BDX Företagen Sandahls Mesta Övriga leverantörer 26 3 Mnkr De största leverantörerna inom baskontrakt väg År 2015 År 2016 År 2017 16 50 41 46 44 60 55 37 25 24 Källa: Agresso 201501 201712 Marknadsandelar 2017 2016 2015 De största leverantörerna* inom baskontrakt: Svevia 1 950 2 055 2 036 NCC 877 837 783 Peab 741 764 654 Skanska 158 235 291 BDX Företagen 50 16 26 Sandahls 44 46 41 Mesta 37 55 60 Övriga leverantörer 3 24 25 *Trafikverkets största leverantörer redovisas utifrån koncernförhållanden. 58 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA

Bilaga 4B. Underhåll baskontrakt väg Region Nord 745 mnkr 19 % Region Mitt 807 mnkr 21 % Region Väst 832 mnkr 22 % Region Stockholm/Öst 743 mnkr 19 % Region Syd 733 mnkr 19 % LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA 59

BILAGA 4C. Övrigt underhåll väg, marknadsandelar INKÖPSVOLYM 2017 i miljoner kronor 6 093 övrigt underhåll väg Trafikverkets totala inköpsvolym avseende övrigt underhåll väg var 6 093 miljoner kronor år 2017. Det är i nivå med föregående år. Övrigt underhåll är åtgärder som inte utförs inom ramen för baskontrakt. I inköpsvolymen ingår bland annat förebyggande och avhjälpande åtgärder inom belagda och grusade vägar (cirka 3 300 miljoner kronor), bro och tunnel åtgärder (cirka 600 miljoner kronor), vägmarkering belysning och ITS-tjänster (cirka 620 miljoner kronor) samt bärighets- och tjälsäkringsåtgärder (cirka 1376 miljoner kronor). Antal leverantörer som har 80 procent av inköpsvolymen uppgår till 21 företag (19 företag föregående år). Inköpsvolymen för de 10 största leverantörerna uppgick till 4 201 miljoner kronor (motsvarar cirka 69 procent av den totala volymen). Marknadsandelarna bland de 10 största leverantörerna varierar mellan åren. Under 2017 uppvisade Skanska ökade volymer medan Peabs och NCC:s volymer sjönk. De största leverantörerna inom övrigt underhåll väg Mnkr 1400 1200 1 287 1 134 1 175 År 2015 År 2016 År 2017 1000 800 806 672 726 870 880 843 773 673 844 600 400 214 302 200 158 103 162 165 157 111 106 124 143 137 106 72 84 81 144 80 0 Svevia Skanska NCC Peab BDX Företagen Lemminkäinen Vattenfall Sweco Ramböll Sandahls Källa: Agresso 201501 201712 Marknadsandelar 2017 2016 2015 De 10 största leverantörerna* inom övrigt underhåll väg: Svevia 1 175 1 134 1 287 Skanska 870 726 806 NCC 773 843 880 Peab 673 844 672 BDX Företagen 162 103 158 Lemminkäinen 157 165 302 Vattenfall 124 106 111 Sweco 106 137 143 Ramböll 81 84 72 Sandahls 80 214 144 *Trafikverkets största leverantörer redovisas utifrån koncernförhållanden. 60 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA

Bilaga 4C. Övrigt underhåll väg Region Nord 899 mnkr 15 % Region Mitt 1 203 mnkr 20 % Nationella åtgärder och centrala funktioner 376 mnkr 6 % Region Stockholm/Öst 1 506 mnkr 25 % Region Väst 1 299 mnkr 21 % Region Syd 810 mnkr 13 % LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA 61

BILAGA 5A. Investering järnväg exklusive BEST, marknadsandelar INKÖPSVOLYM 2017 i miljoner kronor 6 438 investering järnväg exklusive BEST Trafikverkets totala inköpsvolym för investering järnväg exklusive BEST (bana, el, signal och tele) var 6 438 miljoner kronor 2017 ( 16 procent jämfört 2016). Inköpsvolymen för de 10 största leverantörerna uppgick till 3 757 miljoner kronor, och det motsvarar cirka 58 procent av den totala inköpsvolymen (i nivå med föregående år). Under år 2017 minskade de större namngivna investeringsprojekten inom järnväg jämfört med före gående år, och den faktiska volymen påverkas av att investeringar förskjuts framåt i tiden. 25 leverantörer står för 80 procent av inköpsvolymen (en minskning i jämförelse mot föregående år, då antalet var 32). Skanska, Peab och NCC uppvisar minskade marknadsandelar, bland annat på grund av att vissa investeringsprojekt befinner sig i en avslutningsfas. NRC Group ökar sina volymer, dels via företagsförvärv, dels genom volymökning i exempelvis upprustningsåtgärder Ludvika Frövi. Mnkr De största leverantörerna inom investering järnväg exklusive BEST 1400 1200 1 197 År 2015 År 2016 År 2017 1000 845 962 800 726 640 647 703 600 400 523 554 479 469 412 488 200 63 542 360 340 426 107 247 190 239 167 268 225 70 218 148 235 212 0 NCC Sweco NRC Group Peab ÅF Skanska inkl. Cowi WSP Marieholmsbron HB Svenska Entreprenad i Mälardalen Bombardier Källa: Agresso 201501 201712 Marknadsandelar 2017 2016 2015 De 10 största leverantörerna* inom investering järnväg exkl. BEST: NCC 726 962 845 Sweco 640 554 523 NRC Group 479 107 63 Peab 412 469 647 ÅF 360 542 488 Skanska inkl. Marieholmsbron HB 247 703 1 197 Cowi 239 190 70 WSP 225 268 167 Svenska Entreprenad i Mälardalen 218 426 340 Bombardier 212 235 148 *Trafikverkets största leverantörer redovisas utifrån koncernförhållanden. 62 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA

Bilaga 5A. Investering järnväg exklusive BEST Region Nord 209 mnkr 3 % Region Mitt 821 mnkr 13 % Nationella åtgärder och centrala funktioner 534 mnkr 8 % Region Väst 1 797 mnkr 28 % Region Stockholm/Öst 2 507 mnkr 39 % Region Syd 570 mnkr 9 % LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA 63

3 BILAGA 5B. Investering BEST järnväg, marknadsandelar INKÖPSVOLYM 2017 i miljoner kronor 2 513 investering BEST järnväg Trafikverkets totala inköpsvolym avseende investering järnväg BEST var 2 513 miljoner kronor år 2017 ( 10 procent jämfört med 2016). Inköpsvolymen för de 10 största leverantörerna uppgick till 1 783 miljoner kronor (cirka 71 procent av den totala inköpsvolymen). 16 leverantörer står för 80 procent av inköpsvolymen (17 stycken föregående år). Skanska ökade sina volymer, främst inom projektet Tomteboda Kallhäll. NCC ökade sina volymer i bland annat projekten Flackarp Arlöv och Strängnäs Härad. Vattenfall ökade sina volymer genom investeringar i nya matarledningar. Utöver de största leverantörerna finns avdelningen Materialservice på Trafikverkets centrala funktion Inköp och logistik, som säkerställer försörjningen av tekniskt godkänt material. Avdelning Materialservices volym inom investering BEST uppgick till 220 miljoner kronor år 2017. För mer information angående materialleverantörer se bilaga 7. De största leverantörerna inom investering BEST järnväg Mnkr 450 400 350 362 328 409 348 År 2015 År 2016 År 2017 373 300 279 250 250 223 211 205 243 200 191 178 150 125 100 74 50 12 154 107 116 31 115 86 58 63 57 159 59 95 85 0 Skanska Vattenfall NCC Bombardier NRC Group Infranord Eltel Peab BDX Företagen Strukton Källa: Agresso 201501 201712 Marknadsandelar 2017 2016 2015 De 10 största leverantörerna* inom investering BEST järnväg: Skanska 362 74 31 Vattenfall 250 12 3 NCC 223 86 125 Bombardier 205 211 191 NRC Group 178 279 58 Infranord 154 243 328 Eltel 116 107 63 Peab 115 348 409 BDX Företagen 95 59 57 Strukton 85 159 373 *Trafikverkets största leverantörer redovisas utifrån koncernförhållanden. 64 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA

Bilaga 5B. Investering BEST järnväg Region Nord 262 mnkr 10 % Region Mitt 178 mnkr 7 % Nationella åtgärder och centrala funktioner 490 mnkr 20 % Region Väst 325 mnkr 13 % Region Stockholm/Öst 1 002 mnkr 40 % Region Syd 256 mnkr 10 % LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA 65

BILAGA 5C. Underhåll baskontrakt järnväg, marknadsandelar INKÖPSVOLYM 2017 i miljoner kronor 3 552 underhåll baskontrakt järnväg Trafikverkets totala inköpsvolym för underhåll baskontrakt järnväg uppgick till 3 552 miljoner kronor år 2017 (i nivå med föregående år). Inköpsvolymen för de största leverantörer uppgick till 3 443 miljoner kronor (cirka 98 procent av den totala inköpsvolymen). Koncentrationen av leverantörer inom området har ökat över åren och omfattar ett fåtal stora aktörer. Infranord behåller sin dominerande ställning men uppvisar under senaste åren sjunkande marknadsandelar. Strukton, VR Track och Infratek utmanar och har ökat sina volymer. Mnkr 2000 1800 1600 1854 1 748 1 605 De största leverantörerna inom baskontrakt järnväg År 2015 År 2016 År 2017 1400 1200 1000 1 006 1 105 800 803 600 523 519 400 408 200 165 199 214 121 68 109 0 Infranord Strukton VR track Infratek Övriga leverantörer Källa: Agresso 201501 201712 Marknadsandelar 2017 2016 2015 De största leverantörerna* inom baskontrakt järnväg: Infranord 1 605 1 748 1 854 Strukton 1 105 1 006 803 VR track 519 523 408 Infratek 214 199 165 Övriga leverantörer 109 68 121 *Trafikverkets största leverantörer redovisas utifrån koncernförhållanden. 66 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA

Bilaga 5C. Underhåll baskontrakt järnväg Region Nord 382 mnkr 11 % Region Mitt 655 mnkr 18 % Region Väst 697 mnkr 20 % Region Stockholm/Öst 1 013 mnkr 28 % Region Syd 805 mnkr 23 % LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA 67

1 BILAGA 5D. Övrigt underhåll järnväg, marknadsandelar INKÖPSVOLYM 2017 i miljoner kronor 4 298 övrigt underhåll järnväg Trafikverkets totala inköpsvolym för övrigt underhåll, järnväg var 4 298 miljoner kronor år 2017 (+9 procent jämfört med 2016). Övrigt underhåll är åtgärder som inte utförs inom ramen för baskontrakt. I inköpsvolymen ingår bland annat underhållsåtgärder och reinvesteringar inom spår (cirka 2 100 miljoner kronor), el, signal och tele (cirka 680 miljoner kronor) akut felavhjälpning och förebyggande underhåll (cirka 1 100 miljoner) projekteringar (cirka 235 miljoner kronor) samt övrigt underhåll (cirka 180 miljoner kronor). Inköpsvolymen för de 10 största leverantörerna uppgick till 2 114 miljoner kronor (cirka 49 procent av den totala inköpsvolymen). Infranord dominerar fortfarande som största leverantör inom området och har under det senaste året tagit tillbaka en del av tidigare förlorade volymer. Implenia och Veidekke har etablerat sig inom underhåll järnväg och utmanar med ökande volymer. Utöver de största leverantörerna finns avdelning Materialservice på Trafikverkets centrala funktion Inköp och logistik, som säkerställer försörjningen avtekniskt godkänt material. Avdelning Materialservices volym inom övrigt underhåll uppgick till 446 miljoner kronor år 2017. För mer information angående material leverantörer se bilaga 7. De största leverantörerna inom övrigt underhåll järnväg Mnkr 1000 900 800 700 600 658 921 År 2015 År 2016 År 2017 500 400 300 200 100 0 461 70 265 251 274 225 184 177 147 155 0 151 279 405 123 230 119 110 8 74 92 63 53 68 0 15 59 Infranord NRC Group Sweco Leonhard Weiss Implenia Strukton Speno Vossloh Railcare Veidekke Källa: Agresso 201501 201712 Marknadsandelar 2017 2016 2015 De 10 största leverantörerna* inom övrigt underhåll järnväg: Infranord 921 658 461 NRC Group 251 265 70 Sweco 184 225 274 Leonhard Weiss 155 147 177 Implenia 151 1 0 Strukton 123 405 279 Speno 110 119 230 Vossloh 92 74 8 Railcare 68 53 63 Veidekke 59 15 0 *Trafikverkets största leverantörer redovisas utifrån koncernförhållanden. 68 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA

Bilaga 5D. Övrigt underhåll järnväg Region Nord 461 mnkr 11 % Region Mitt 796 mnkr 19 % Nationella åtgärder och centrala funktioner 927 mnkr 22 % Region Väst 405 mnkr 9 % Region Stockholm/Öst 1 043 mnkr 24 % Region Syd 666 mnkr 15 % LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA 69

BILAGA 6A. Tekniska tjänster och konsulter väg, marknadsandelar INKÖPSVOLYM 2017 i miljoner kronor 1 711 Tekniska tjänster och konsulter inom investering och underhåll, väg Trafikverkets totala inköpsvolym för tekniska tjänster och konsulter inom investering och underhåll väg var 1 711 miljoner kronor år 2017 (i nivå med föregående år). I utfallet ingår planering och projektering, byggplatsuppföljning, utredning, projektadministration, och överlämnande och avslut. Inköpsvolymen för de 10 största leverantörerna för tekniska tjänster och konsulter väg, uppgick till 1 324 miljoner kronor (cirka 77 procent av den totala inköpsvolymen). Utvecklingen går mot en allt mer ökad koncentration, eftersom ett flertal stora förvärv genomförts de senaste åren som påverkar marknaden. 13 leverantörer står för 80 procent av inköpsvolymen (34 stycken föregående år). ÅF är nu största leverantör inom tekniska tjänster och konsulter väg och Tyréns ökar sina volymer och närmar sig alltmer WSP:s nivåer. Mnkr 400 350 342 De största leverantörerna inom tekniska tjänster och konsulter, väg År 2015 År 2016 År 2017 300 292 303 303 276 290 250 256 242 220 200 187 185 150 131 100 73 67 77 50 14 46 46 12 32 34 22 33 29 27 33 22 13 21 22 0 ÅF Sweco WSP Tyréns Ramböll Peab Skanska Norconsult Cowi VAP VA-Projekt *Trafikverkets största leverantörer redovisas utifrån koncernförhållanden. Källa: Agresso 201501 201712 Nyckeltal väg 2017 2016 2015 Inköpsvolymer, miljoner kronor Tekniska tjänster och konsulter, väg 1711 1 767 1 777 Antal leverantörer som motsvarar 80 % av volymvärdet Tekniska tjänster och konsulter, väg 13 34 24 Antal anbud per upphandling (genomsnittligt) Tekniska tjänster och konsulter, väg 2,9 3,3 4,0 70 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA

Bilaga 6A Tekniska tjänster och konsulter, väg Region Nord 170 mnkr 10 % Region Mitt 254 mnkr 15 % Nationella åtgärder och centrala funktioner 18 mnkr 1 % Region Väst 406 mnkr 24 % Region Stockholm/Öst 692 mnkr 40 % Region Syd 171 mnkr 10 % LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA 71

BILAGA 6B. Tekniska tjänster och konsulter järnväg, marknadsandelar INKÖPSVOLYM 2017 i miljoner kronor 3 283 Tekniska tjänster och konsulter inom investering och underhåll, järnväg Trafikverkets totala inköpsvolym för tekniska tjänster och konsulter inom investering och underhåll, järnväg var 3 283 miljoner kronor år 2017 (i nivå med föregående år). I utfallet ingår planering och projektering, byggplatsuppföljning, utredning, projektadministration, och överlämnande och avslut. Inköpsvolymen för de 10 största leverantörerna för tekniska tjänster och konsulter järnväg uppgick till 2 306 miljoner kronor (cirka 70 procent av den totala inköpsvolymen). Utvecklingen går mot en allt mer ökad koncentration, då ett flertal stora förvärv har genomförts de senaste åren som påverkar marknaden. 18 leverantörer står för 80 procent av inköpsvolymen (28 stycken föregående år). Sweco behåller sin dominerande ställning som största leverantör. Ansaldo ökar sina marknadsandelar genom utvecklingsprojektet ERTMS och Peab ökar genom projektering och förberedande arbeten i Västlänken. I Peabs volymer ingår ett antal tekniska konsulter som underentreprenörer. Mnkr 800 700 680 706 755 De största leverantörerna inom tekniska tjänster och konsulter, järnväg År 2015 År 2016 År 2017 600 563 500 509 400 377 300 268 200 192 173 179 161 141 139 100 22 14 74 74 81 117 115 68 99 20 229 113 99 80 76 224 76 0 Sweco Åf Cowi WSP Peab Tyréns Bombardier NCC Ansaldo Atkins *Trafikverkets största leverantörer redovisas utifrån koncernförhållanden. Källa: Agresso 201501 201712 Nyckeltal järnväg 2017 2016 2015 Inköpsvolymer, miljoner kronor Tekniska tjänster och konsulter, järnväg 3 283 3 228 2 762 Antal leverantörer som motsvarar 80 % av volymvärdet Tekniska tjänster och konsulter, järnväg 18 28 32 Antal anbud per upphandling (genomsnittligt) Tekniska tjänster och konsulter, järnväg 2,7 3,0 3,6 72 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA

Bilaga 6B. Tekniska tjänster och konsulter, järnväg Region Nord 163 mnkr 5 % Region Mitt 278 mnkr 8 % Nationella åtgärder och centrala funktioner 450 mnkr 14 % Region Väst 912 mnkr 28 % Region Stockholm/Öst 1 232 mnkr 37 % Region Syd 248 mnkr 8 % LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA 73

BILAGA 7A. Materialleverantörer av tekniskt godkänt material, marknadsandelar Materialleverantörer av tekniskt godkänt material Trafikverket köper tekniskt godkänt material av cirka 230 materialleverantörer. Trafikverket säkerställer försörjningen av tekniskt godkänt material genom avdelningen Materialservice på Trafikverkets verksamhetsområde Inköp och logistik. För att klara tillgängligheten till både avhjälpande underhåll och till planerade projekt försörjs 80 procent av behoven via Trafikverkets eget lager. Tekniskt godkänt material anvisas eller tillhandahålls av Trafikverket till investering BEST järnväg samt underhåll järnväg. Sedan beslutet om att tillhandahålla material togs 2013, har andelen tillhandahållet material ökat i och med att modellen används i fler kontrakt. Den totala inköpsvolymen var 1 759 miljoner kronor år 2017 ( 17 procent jämfört med 2016). Inköpsvolymen för de 10 största leverantörerna, uppgick till 1 185 miljoner kronor (cirka 67 procent av den totala inköpsvolymen). De största leverantörerna av tekniskt godkänt material Mnkr 600 500 485 År 2015 År 2016 År 2017 400 319 330 300 285 250 224 233 209 200 174 187 191 152 100 95 104 62 52 56 59 37 48 0 Vossloh Voestalpine Bombardier Abetong Strängbetong British Steel Swarco Nexans France Rail 0 51 58 45 24 36 42 23 34 39 Bitterna Såg och Trävaru Elektrokoppar Källa: Agresso 201501 201712 Marknadsandelar 2017 2016 2015 De 10 största leverantörerna inom tekniskt godkänt material: Vosslloh 330 319 485 Voestalpine 224 250 285 Bombardier 187 233 174 Abetong 152 191 209 Strängbetong 62 104 95 Briish Steel France Rail 56 52 0 Swarco 48 37 59 Nexans 45 58 51 Bitterna Såg och Trävaru 42 53 63 Elektrokoppar 39 34 23 74 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA

BILAGA 7B. It marknad och nyckeltal It-marknad och nyckeltal Trafikverkets totala inköpsvolym för it var 1 706 miljoner kronor år 2017 (+6 procent i jämförelse med föregående år). Inköpsvolymen för it definieras utifrån it-konton. Inköpsvolymen för de 10 största it-leverantörerna uppgick till 1 055 miljoner kronor (cirka 62 procent av den totala inköpsvolymen). Utvecklingen går mot en allt mer ökad koncentration av leverantörer. Trafikverket har tecknat avtal med CGI fram till år 2018 respektive 2020 exklusive optioner. Dessa avtal omfattar leveranser av arbetsplatsservice, applikationsutveckling och applikationsförvaltning och it-konsulter. Det gör att CGI är den dominerande it-leverantören i Trafikverket; CGI har cirka 21 procent av den totala inköpsvolymen för it. 27 leverantörer står för 80 procent av inköpsvolymen (32 stycken föregående år). En ökad andel av it-inköpen sker genom Trafikverkets ramavtal samt statliga ramavtal. De största leverantörerna inom it Mnkr 400 350 358 År 2015 År 2016 År 2017 300 263 250 200 150 107 118 218 162 186 118 132 133 100 50 14 64 32 57 54 38 38 47 37 35 44 14 30 41 19 41 39 9 26 37 0 CGI Atea Eltel ework Alcatel Tele 2 Ciena Proact IT Bombardier Acando Scandinavia Communications Källa: Agresso 201501 201712 Nyckeltal IT 2017 2016 2015 Inköpsvolymer, miljoner kronor It inköpsvolym totalt varav: 1 706 1 610 1 520 It-hårdvara 93 88 60 It-mjukvara inklusive it-drift 554 445 325 It-konsulter 579 546 615 It-telekom 288 292 278 It-datakom 192 239 241 Antal leverantörer som motsvarar 80 % av volymvärdet It inköpsvolym totalt 27 32 38 Antal anbud per upphandling (genomsnittligt) It totalt 2,2 1,5 1,8 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA 75

BILAGA 8. Upplev leverantörsuppföljning och bedömning av leverans Rubrik Upplev leverantörsuppföljning Trafikverket använder sedan 2014 en systematisk metod för att bedöma leveransgenomförandet vid projekteringsoch entreprenaduppdrag samt vid leveranser av varor och tjänster. Då implementerades det nationella it-systemet Upplev. Med systemet kan projekt och leveranser från olika leverantörer och regioner bedömas och jämföras på ett rättvist sätt. Metoden grundas på standardiserade bedömningsmallar där beställaren får betygssätta leveransgenomförandet vad gäller leveranssäkerhet (tid), kvalitet, ekonomi, miljö och hållbarhet, säkerhet, trafik, dokumentation, teknik och utveckling, samt samarbete och kommunikation. Upplev genomförs halvårsvis eller årligen, av Trafikverkets beställare (projektledare) med affärsstöd från inköparna. Upplev är ett viktigt verktyg i det kontinuerliga förbättringsarbetet i respektive projekt. Det kan även användas till att ge bonus på viktiga delleveranser, och på sikt även fungera som verktyg för kvalificering eller mervärden. I nedanstående diagram redovisas det samlade resultatet av 750 stycken bedömningar (gjorda fram till december 2017) inom projektering (det vill säga leverans från tekniska konsulter), ny- och ombyggnadsentreprenader, och baskontrakt (det vill säga underhållsentreprenader inom väg och järnväg). Bedömningsskalan sträcker sig från 0 4 poäng. Ett resultat på 3 4 poäng är bra, 2 3 poäng är acceptabelt men bör förbättras, och 0 1 poäng är dåligt och måste förbättras. Diagrammet enligt nedan visar bland annat att samarbete och kommunikation har genomgående ett högt resultat, vilket indikerar att vi har ett bra samarbetsklimat ute i projekten. Leverantörsuppföljning år 2017 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Dokumentation Ekonomi Kvalitet Miljö Samarbete & kommunikation Säkerhet Teknik & utveckling Tid Trafik Baskontrakt Ny- och ombyggnadsentreprenad Projektering Källa: Upplev leverantörsuppföljningssystemet 76 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA

BILAGA 9A. Utvecklingsfrämjande affärer mål och mått på Trafikverksnivå Utvecklingsfrämjande affärer Utvecklingsfrämjande upphandlingar är upphandlingar där nya lösningar inte utestängs, utan där Trafikverket främjar utveckling genom att möjlighet och drivkraft skapas för leverantörerna till utveckling, nytänkande och innovation. Trafikverket strävar efter att alla Trafikverkets upphandlingar ska vara utvecklingsfrämjande, i den utsträckning som är möjlig utifrån den enskilda upphandlingens specifika förutsättningar och mål. Åtgärder som kan främja utveckling och nytänkande är till exempel tidig dialog med marknaden, funktionskrav och innovationsbonus. För att ge ytterligare fokus på och styra verksamheterna mot att skapa förbättrade förutsättningar för utveckling, nytänkande och innovation på leverantörsmarknaden har Trafikverket från och med 2016 infört Andel utvecklingsfrämjande upphandlingar som en drivarindikator kopplad till Trafikverkets strategikarta. Det betyder att alla Trafikverkets verksamheter mäts och följs upp på hur stor andel av upphandlingarna som är utvecklingsfrämjande (från 2018 mäts andel utvecklingsfrämjande affärer). Denna mätning och uppföljning har gett effekt internt för det utvecklingsfrämjande arbetet. Utfallet av denna mätning visar att andelen utvecklingsfrämjande upphandlingar i Trafikverket har ökat årligen, från cirka 7 procent 2015, till cirka 15 procent 2016 och 23 procent 2017. Andelen utvecklingsfrämjande upphandlingar 1 200 23 % procent 25 1 000 20 800 15 % 15 600 10 400 7 % 200 2 % 5 0 2014 2015 2016 2017 0 Antal avslutade upphandlingar Andel av total antalet upphandlingar Källa: Trafikverkets upphandlingssystem LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA 77

BILAGA 9B. Utvecklingsfrämjande affärer mål och mått på Trafikverksnivå Andel utvecklingsfrämjande upphandlingar 2014 2017, väg och järnväg Trafikverket har särskilt fokus på att främja utveckling och nytänkande i upphandlingarna av entreprenader samt konsulter för planering och projektering. Detta visar sig också i statistiken på vilka inköpskategorier som har flest utvecklingsfrämjande upphandlingar. De fyra inköpskategorier som har flest utvecklingsfrämjande upphandlingar är: entreprenader mark tekniska konsulter för planering och projektering baskontrakt väg (underhåll) entreprenader BEST. Fördelningen av utvecklingsfrämjande upphandlingar mellan väg- och järnvägsupphandlingar var under 2014 relativt jämn, medan den mellan 2015 2017 har dominerats av upphandlingar på vägsidan, se nedanstående figur. Andel utvecklingsfrämmande väg och järnvägsupphandlingar 500 450 400 350 35 % procent 40 35 30 300 20 % 25 250 16 % 18 % 20 200 15 150 10 % 10 100 50 3 % 2 % 4 % 5 0 2014, Järnväg 2014, Väg 2015, Järnväg 2015, Väg 2016, Järnväg 2016, Väg 2017, Järnväg 2017, Väg 0 Antalet upphandlingar varav upphandlingar med utvecklingsfr. Åtgärder Källa: Trafikverkets upphandlingssystem 78 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA

Leverantörer som vunnit flest utvecklingsfrämjande upphandlingar 2014 2017 Trafikverket strävar efter att alla Trafikverkets upphandlingar och affärer ska vara utvecklingsfrämjande, i den utsträckning som är möjlig utifrån projektets och upphandlingens specifika förutsättningar och mål. Målsättningen för 2018 och framåt är därför att andelen utvecklingsfrämjande upphandlingar och affärer ska fortsätta öka årligen. Trafikverkets inriktning är också att fortsätta att välja totalentreprenad (där förutsättningar för det finns) och eftersträva ökade frihetsgrader och mindre detaljstyrning. Detta för att öka leverantörers möjligheter till lönsamhet när det gäller utveckling av metoder, produkter, processer och övriga lösningar. De leverantörer som har vunnit flest utvecklingsfrämjande upphandlingar under 2017 är PEAB, NCC och Svevia. 10 största leverantörer med utvecklingsfrämjande upphandlingar 18 16 14 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 12 10 8 6 4 2 0 PEAB NCC Svevia Sweco Infranord ÅF Skanska WSP Veidekke VR Track Källa: Trafikverkets upphandlingssystem LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA 79

BILAGA 10. Sociala krav i Trafikverkets upphandlingar Bakgrund Sociala kontraktskrav har funnits med i Trafikverkets upphandlingar sedan 2014. Sysselsättningsfrämjande åtgärder, som är en del av de sociala kraven, introducerades 2016. Syfte De sociala kraven syftar till att motverka bland annat lönedumpning, svartarbete, diskriminering och korruption. Inga människor får utnyttjas eller fara illa, lagar ska följas, konkurrensen ska vara rättvis och Trafikverket ska verka för likabehandling inom en trovärdig och attraktiv bransch. Det är ofta svårt att upptäcka missförhållanden och Trafikverkets ledning gör bedömningen att bristande uppföljning av sociala krav i kontrakt utgör en hög risk. Kraven ställs som särskilda kontraktsvillkor som ska vara uppfyllda när arbete utförs i samtliga leverantörsled, under hela kontraktstiden. De sociala kontraktskraven reglerar: minimilön, minimivillkor och grundläg gande rättigheter för arbetstagare i hela leveranskedjan skatter och socialförsäkringsavgifter antidiskriminering förhållningssätt i etiska frågor. Utökad uppföljning Sedan hösten 2016 tillämpas en modell med syfte att systematisera uppföljningen av sociala krav och att säkerställa särskilt fokus på riskfyllda kontrakt. Uppföljning ska ske med viss bestämd frekvens på leverantörsmöten, via leverantörens egna intygande (så kallad självdeklaration) samt genom leverantörsrevisioner. För att säkerställa efterlevnad till avtalskraven har leverantörsrevisioner genomförts i 28 utvalda kontrakt under 2017. Sammanfattningsvis har leverantörerna processer, kollektivavtal, jämställdhetsarbete och uppförandekoder för att hantera kraven, men spridningen fungerar inte alltid till underleverantörsleden. Trafikverket har dock inte upptäckt att någon farit illa i de reviderade kontrakten. Trafikverket har fortsatt sin samverkan med Skatteverket, Arbetsmiljöverket och Ekobrottsmyndigheten i projekt Förbifart Stockholm. Ytterligare samverkan med andra myndigheter, främst Skatteverket, sker i andra typer av investeringsprojekt. Trafikverket har utökat sitt visselblåsarsystem (och översatt det till flera språk). Om någon misstänker korruption, mutor, jäv, oegentligheter rörande arbetsvillkor eller brott mot skattelagstiftningen, kan det anmälas anonymt. Beträffande de sysselsättningsfrämjande åtgärderna implementerades en ny uppföljningsmodell i september 2017. Utfallet är svårt att prognosticera över tid, eftersom kraven kan uppfyllas när som helst under avtalsperioden. Hälften av arbetstillfällena beräknas genereras i stora kontrakt med avtalstid i upp till 10 år. Under perioden december 2016 november 2017 har 115 upphandlingar annonserats med sysselsättningsfrämjande åtgärder, varav 268 sysselsättningskrav och 386 bonusplatser. Resultatet rapporteras och aggregeras tertialvis till ett antal månaders anställning eller praktik. Kraven har under mätperioden resulterat i 70 genomförda månader anställning och 43 månader genomförd praktik. Med syfte att kompetensutveckla Trafikverkets beställarorganisation beträffande sociala kontraktskrav och uppföljning har det tagits fram e-kurs. Under perioden september till december 2017 genomförde cirka 400 personer utbildningen. Utveckling 2018 Under 2018 planeras ytterligare revisioner i investerings- och underhållsprojekt. Fler medarbetare förväntas också genomföra internutbildningen om sociala kontraktskrav och uppföljning. Inom ramen för ID06 lanseras under 2018 verktyget Bolagsdeklaration, som ger kontinuerliga avvikelserapporter i realtid för bland annat obetalda skatter och avgifter hos leverantörer vars medarbetare registrerat sig i en elektronisk personalliggare. Under förutsättning att ett entreprenadprojekt registreras i Bolagsdeklaration av Trafikverket, innebär det att en projektledare kan få besked om en leverantör eller underleverantör har obetalda skatter eller avgifter. Sammanfattningsvis är målsättningen att via tydliga kravställningar, tidig information, branschsamverkan och riskbaserad uppföljning skapa förutsättningar för att säkerställa skäliga anställningsvillkor i anläggningsbranschen. 80 LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA

BILAGA 11. Miljö och klimatkrav i Trafikverkets upphandlingar Trafikverket har en omfattande upphandlingsverksamhet och det som handlas upp har i många fall en betydande miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Därför har kravställningar i upphandlingar blivit alltmer strategiskt viktiga i arbetet med att utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem. Trafikverkets miljökrav omfattar bland annat: planeringsverksamheten, där krav finns på upprättan de av miljöbedömningar eller miljökonsekvensbe skrivningar för större planer och all projektverksamhet entreprenadverksamheten, genom generella och objektspecifika krav på projektgenomförandet krav på innehåll av farliga ämnen vid upphandling av tekniskt godkänt järnvägsmateriel (implementerades 2012) upphandling av tjänster och varutransporter klimatkrav vid planering, byggande och underhåll av infrastruktur. De generella miljökraven för entreprenader tas fram tillsammans med Stockholms stad, Göteborgs stad och Malmö stad. Genom att samordna krav underlättas branschens möjlighet att anpassa sig till nya kravnivåer på ett sätt som gör att entreprenadbranschen kan planera för en kostnadseffektiv omställning. Kraven tillämpas även av andra beställare, till exempel mindre kommuner. De nu gällande kraven beslutades 2012. Under 2017 har kraven utvärderats och reviderats. Uppdaterade generella miljökrav ska träda i kraft i början på 2018. ska minska med 15 procent till 2020 och 30 procent till 2025. Dessa mål är utgångspunkt för de klimatkrav som Trafikverket tagit fram och beslutat för infrastrukturen. Klimatkraven infördes i februari 2016 och gäller nya investeringsprojekt större än 50 miljoner kronor som öppnar för trafik 2020 eller senare. Klimatkraven för infrastrukturprojekten omfattar planläggning, projektering och byggande. Genom att kraven avser livscykelutsläpp omfattas även efterföljande drift och underhåll. Utöver investeringsprojekt gäller kraven även för tekniskt godkänt material som Trafikverket köper in. Under 2017 har klimatkrav ställts i upphandling av betongslipers till järnvägsinfrastruktur. För projekt som öppnar för trafik 2020 till 2024 ställs krav på i snitt 15 procent lägre klimatpåverkan jämfört med utgångsläget 2015. För projekt som öppnar för trafik 2025 eller senare är kravet 30 procent lägre klimatpåverkan. Om reduktionen blir större än kravet får entreprenören en bonus enligt bonusmodellen. Om kravet inte nås får entreprenören ingen bonus, även om entreprenören i övrigt har genomfört projektet så bra att den skulle kunnat få bonus för överträffande av till exempel kriterier för levererad kvalitet. Därmed blir det en form av vite för att kraven inte nåtts. Sveriges regering och riksdag har tidigare beslutat visionen om att Sverige år 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Det gäller även transportinfrastrukturen, och Trafikverket har därför satt upp visionen att infrastrukturen ska vara klimatneutral senast till 2050. Som steg på vägen har Trafikverket satt upp delmål om att klimatpåverkan LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 2017 BILAGA 81