Uppdrag e-arkiv. Utveckla och använda en förvaltningsgemensam tjänst för e-arkiv

Relevanta dokument
Vad kan man förbereda inför e-arkivering

SSC:s e-arkiv-tjänst gällande mellanarkiv för statliga myndigheter

Uppdrag e-arkiv. Utveckling av en förvaltningsgemensam tjänst för e-arkiv

Uppdrag e-arkiv. Utveckling av en förvaltningsgemensam. e-arkiv AVEC

Statens servicecenter. - Uppdrag e-arkiv

E-arkiv, eardoch Pre-pre-ingest

Statens servicecenter. - Uppdrag e-arkiv

Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS) Jan Aspenfjäll & Tomas Wallin

Regler för bevarande av elektroniska handlingar vid Mittuniversitetet

Statens servicecenter - Uppdrag e-arkiv

Strategi för bevarande av elektroniska handlingar vid Göteborgs universitet

En förvaltningsgemensam e-arkivstjänst bidrar till en effektivare e-förvaltning

REGEL FÖR BEVARANDE AV ELEKTRONISKA HANDLINGAR

Strategi för bevarande av elektroniska handlingar vid Karolinska Institutet

Österåkers kommuns styrdokument

Arkivkrav för IT system med elektroniska handlingar vid Lunds universitet

En förvaltningsgemensam e-arkivstjänst bidrar till en effektivare e-förvaltning

En förvaltningsgemensam e-arkivstjänst bidrar till en effektivare e-förvaltning

Vägen till en förvaltningsgemensam e-arkiv lösning. Torbjörn Hörnfeldt, Enhetschef, Utveckling och e-förvaltning

METADATASTANDARDER EN ORIENTERING

PTS arbete inför en anslutning till Statens servicecenters e-arkiv

Karin Bredenberg Specifikation av olika leveranstyper/aflevereringstyper och leveransprocessen. Karin Bredenberg,

Vägledning för bevarande av elektroniska handlingar vid Lunds universitet

Bilaga 5 Beskrivning av projektet earkiv. Upphandling earkiv 2013

Arkivfrågor när en myndighet startar

Divisionen för offentlig informationshantering

Riktlinjer för digital arkivering. Riktlinjerna gäller för hela den kommunala förvaltningen och kommunala bolag.

Flera landsting. ETT gemensamt e-arkiv

En förvaltningsgemensam tjänst för e-arkiv

Förvaltning av FGS:er (Förvaltningsgemensamma specifikationer för e-arkiv och e-diarium) Karin Bredenberg /

Aktuellt från Riksarkivet

ADDML vid Riksarkivet i Sverige

Projektplan. Elektroniskt bevarande

POLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM

Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS)

Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS)

Elektroniskt bevarande, etapp 2. Caspar Gielissen, projektledare

Riktlinjer för digital slutarkivering

ESSArch vid Riksarkivet i Sverige

eard Projektet Karin Bredenberg /

Förvaltning av FGS:er

Projekt e-arkiv och e-diarium (eard) Förvaltningsgemensamma specifikationer. 11 juni 2013

En förvaltningsgemensam tjänst för e-arkiv. - delrapport

Statens servicecenter och Riksarkivet ska samverka med de övriga myndigheter som omfattas av uppdraget. Samverkan ska avse vilka de

Vad är Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS)?

PRAKTIKFALL: Vinnaren av ediamond Award 2014! Data kan flyttas utan att information går förlorad

Projekt e-arkiv och e-diarium (eard)

Rapport. En förvaltningsgemensam tjänst för e-arkiv. Slutrapport juni 2019

Policy för hantering av arkiv i Vetlanda kommun och dess bolag

Bevarande av digitala allmänna handlingar

Förvaltningsgemensamma specifikationer

Digital arkivering och historiklagring Anastasia Pettersson och Anders Kölevik


Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA /1121 Håkan Lövblad

Inbjudan till Request for Information (RFI)

Rapport En förvaltningsgemensam tjänst för e-arkiv

En förvaltningsgemensam tjänst för e-arkiv. - delrapport februari 2016

Riktlinje för arkiv- och informationsförvaltning

Strukturerad offentlig information som förutsättning för vidareutnyttjande

Förbundsstyrelsen Datum för anslags nedtagande. Sydarkiveras kontor. Utdragsbestyrkande

POLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM

Linköping Norrköping -samarbete kring e-arkivering

Arbeidet med e-arkiv i Sverige, på statleg, landsting og kommunalt nivå. 3 december 2013

Lärplattformar och arkivering

SAMARBETE MELLAN 9 LANDSTING R7E-PROJEKTETETS RESA TILL GEMENSAMT E-ARKIV 29/ Flera landsting ett gemensamt e-arkiv

E-utvecklingsråd i Jönköpings län

DIGITAL OFFENTLIGHETS- PRINCIP. En vägledning från Öppna myndigheten

Checklista för anslutningsarbete till e-arkiv Stockholm

Minnesanteckningar FGS Förvaltningsråd

E-arkiv på SLL landstingsarkivet

FGS, ÖPPNA DATA OCH E-ARKIV

esamhället och arkivet kommunal verksamhetsutveckling

Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

Vägledning Arkiveringsfrågor inklusive gallring och migrering vid systembyten

Landstingsarkivet (Stockholms län) genom tre e-arkivgenerationer

Råd för systembeskrivning

Vem bestämmer om arkiv i kommunen?

STOCKHOLM. Långsiktig och strategisk styrning av informationsförsörjningen

RFI ARKIVREDOVISNING. Kort beskrivning av Sydarkivera

Anvisning om dokumenthantering vid KTH

Reglemente för arkiv

Senaste nytt om arbetet med e-arkiv och e-diarium (eard) Arkivforum, 6 november 2013

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

SND-forum 14 nov Transfers of research data to National Archives and use of our data for research. Magnus Geber

Dokumenttyp Ordlista Projekt Elektroniskt bevarande, Etapp 2

Tillämpningsanvisningar för överlämnande till digital långtidsarkivering

Strategi för långsiktig informationsförvaltning och införande av e-arkiv

Dokumenttyp Checklista för digital arkivering Projekt Elektroniskt bevarande, Etapp 2

ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN

Riksarkivets författningssamling

Fastställt av kommunfullmäktige den 26 mars 2013, 54.

Minnesanteckningar FGS Förvaltningsråd

Riktlinjer för hanteringen av arkiv i Tyresö kommun

Projekt earkiv

Sociala medier ur ett rättsligt perspektiv. Johan Bålman, E-delegationen

Statens Servicecenter

Svenska kyrkans bestämmelser

E arkiv är en organisationsfråga

Transkript:

Uppdrag e-arkiv Utveckla och använda en förvaltningsgemensam tjänst för e-arkiv

Bakgrund och tillbakablick Tjänstens utformning och övergripande krav Intresse kring anslutning och leveranser Att ansluta Förberedelser inför anslutning och resurser Vägen framåt - preliminär tidplan Frågor och avslut

Vårt uppdrag 3

Uppdrag - en förvaltningsgemensam e-arkivtjänst SSC ska ta fram tjänsten i samverkan med Riksarkivet Tjänsten ska förenkla införandet av e-arkiv i statsförvaltningen och sänka kostnaderna Sju pilotmyndigheter ska delta i arbetet och ansluta till tjänsten (när den finns tillgänglig) En förvaltningsorganisation för tjänsten ska etableras hos Statens servicecenter 4

Andra viktiga hörnstenar i uppdraget Informationssäkerhet Kostnadseffektivitet (stordriftsfördelar) Främja öppna standarder Förenkla tillgänglighet/åtkomst till information (konsumtion) Möjliggöra vidareutnyttjande av information (möjlighet att sprida ex. PSI, Öppna Data) 5

Tillbakablick 6

Tillbakablick Augusti 2014 Regeringsuppdrag att utveckla och använda en förvaltningsgemensam tjänst för e- arkiv Februari 2015 Uppdragets första delrapport lämnas till regeringen Februari 2016 Uppdragets andra delrapport lämnas till regeringen December 2016 Uppdragets tredje delrapport lämnas till regeringen Juni 2017 Upphandlingen avbryts December 2014 Offentliggörande av RFI (Request for information) Maj 2015 Regeringsbeslut om nya medel till projektet Juni 2016 Regeringsbeslut om nya medel till projektet Oktober 2016 Marknadsunderökning om intresset kring anslutning Maj 2017 Upphandlingen inleds November 2017 Upphandlingen inleds på nytt Mars 2017 Regeringsbeslut om nya medel till projektet 7

E-arkivtjänstens utformning och övergripande krav 8

Mellanarkiv som tjänst till våra kundmyndigheter Tjänsten ska innebära; Systemstöd, metoder och verktyg samt resurser för att kunna genomföra e-arkivering Statens servicecenter ska tillhandahålla och förvalta e- arkivtjänsten och kundmyndigheterna köper e-arkiv som tjänst från SSC SSC ska kunna administrera tjänsten på ett övergripande plan men ska inte ha någon åtkomst till den arkivbildande myndighetens uppgifter. Myndigheterna äger själva sin information och har fullt ansvar för den 9

Mellanarkiv - övergripande förutsättningar Myndighetens ansvar Riksarkivets ansvar FGS är krav på metadata för märkning och paketering av information 10

Övergripande krav - funktion och egenskaper stödja hela e-arkiveringsprocessen styra åtkomst till informationen skydda mot otillåten eller oavsiktlig förändring eller förlust Vårda informationen innebär både gallra och bevara Målet är att kunna arbeta automatiserat eller manuellt 11

Övergripande krav legala och teoretiska Arkivmaterialet ska kunna hanteras och skyddas utifrån gällande författningar Tryckfrihetsförordningen Offentlighets- och sekretesslagen PUL/Dataskyddsförordningen Arkivlagen, arkivförordningen m.fl. Stödja Riksarkivets aktuella föreskrifter (RA-FS) Stödja de standarder och best practice som Riksarkivet pekar ut Leveranser med hjälp av specifikationer som baseras på FGS (specifikationer styr leveranser till och från tjänsten samt delvis förvaltning av informationen i denna) 12

Paketering av tjänst Stöd för att redovisa verksamhetsinformation (RA-FS 2008:4) PRODUCENT TILLHANDAHÅLLANDE OCH FÖRVALTNING KONSUMENT Anpassning och konfiguration Tjänsteutveckling Verksamhetssystem X Annan strukturerad information Verktyg för uttag, transformering och paketering av information e-arkiv STÖD TILL KUNDMYNDIGHETER Gränssnitt för sökning, åtkomst och export Metodstöd Konsultstöd Förberedelser inför överföring Leverera/ överföra Ta emot Vårda och framtidssäkra Förvalta och drifta Redovisa Tillhandahålla Exportera Söka 13

Status i pågående upphandling 14

Status pågående upphandling 20 september - sista dag för anbudslämning 21 september - anbudsöppning September/oktober - kontroll och utvärdering Oktober - tilldelningsbeslut Oktober/december - säkerhetsskyddsavtal, säkerhetsprövning med registerkontroll av berörd personal samt förstagångsbesök December/januari - planerad avtalsstart 15

Intresse kring anslutning och leverans till det förvaltningsgemensamma e-arkivet Enkät oktober 2016 16

Resultat Antal svar 147 svar av drygt 200 potentiella svarande myndigheter (ex. Länsstyrelserna skickade ett gemensamt svar) Vill ansluta 122 myndigheter överväger att ansluta 20 ville ansluta redan 2018 17

När vill man ansluta? 2018 2019 2020 2021 2022 eller senare ca 20 st ca 17 st ca 31 st ca 14 st ca 40 st 18

Typer av system Ca 70 myndigheter har i dagsläget system som behöver avlastas Typ av information o ÄHS/diarier i princip alla o Personal och lönesystem 25-30 st o Ekonomisystem 25-30 st o Webb/intranät 25-30 st Ca 70 myndigheteter har i dagsläget system som behöver stängas ner 19

Myndigheternas behov av stöd Särskilt stort behov av stöd inför överföring (leverans) till e-arkivtjänsten Endast ca 5 % av de tillfrågande anser sig inte behöva något stöd alls = 95% är i behov av stöd? 20

Anslutning till den förvaltningsgemensamma e-arkivtjänsten 21

Anslutning - juridiskt och tekniskt 1. Anslutning av kundmyndighet Avsiktsförklaring och överenskommelse Teknisk grunduppsättning och konfiguration Uppsättning av behörighetsstruktur Förutsättning för att kunna börja använda e-arkivtjänsten och kunna leverera (överföra) information. 2. Teknisk integration (anslutning av verksamhetssystem) Teknisk integration mellan verksamhetssystem/datakälla och e-arkivtjänsten Teknisk integration mot intranät/extranät Möjliggör automatiserad och synkron leverans från verksamhetssystem (datakälla) samt vidareutnyttjande och konsumtion av information 22

SSC:s anslutningsprocess 23

2. DEFINIERAFASEN - Leder till en överenskommelse Definiera anslutning, tjänstenivå och leverans. Gap analys Genomgång av processer och SLA-nivåer Behörighetsstruktur Teknisk uppsättning och integration Analys av myndighetens mognad för att påbörja leveransprojekt direkt Planera implementerafasen Leveransplanering är del i anslutningsprocessen 1. Överenskommelse inkl. leveransplanering 2. Detaljerad plan för implementationsfasen 24

Förberedelser inför anslutning till e-arkivtjänsten 25

Om möjliga förberedelser inför anslutning till e-arkivtjänsten Organisation & planering - Vad kan man förbereda inom den egna organisationen? Att e-arkivera information - Vad man ska tänka på när ett material ska förberedas för e-arkivering? Målet är att uppnå kontrollerade förutsättningar för vidare arbete 26

Organisation & planering Riksarkivets mognadsmodell - för myndighetens hantering av information Mål a) definiera organisationens nivån b) prioritera åtgärder 1 efterlevnad av regel 2 utvärdering och uppföljning 3 ansvar 4 integration i verksamheten 5 informationssäkerhet Möjlighet c) Återkommande mätningar d) ständiga förbättringar 6 systematisk och heltäckande arbete 7 bevarande 8 utredd och beslutad gallring 9 tillgänglighet Källa: https://riksarkivet.se/mata-mognad-arkivverksamheten 27

Organisation & planering Exempel övergripande målbild för en myndighets hantering av information 5

Stäm av om arkivverksamheten lever upp till OAIS-modellen? (TRAC) Trusted Repository Audit Checklist Organisation & planering Styrande dokument Tekniska stödsystem Organisation Information/ data Personal Ekonomi Lokaler 6

Organisation & planering Frågor som myndigheten kan förbereda 1 Vilka system behöver information e-arkiveras ur? I vilken ordning ni vill arbeta med era system? Har ni en strategi för bevarande enligt RA-FS 2009:1 o för hela myndigheten och/eller enskilda system? o verktyg och kompetenser för e-arkivering ur era system generellt? Vilken typ av information behöver levereras först? (Vart finns störst behov?) FGS Ärendehantering (ska vara beslutad till årsskiftet) FGS Databaser: 1) ADDML i vår? (Riksarkivets hantering) 2) SIARD-formatet Total plan för alla önskade leveranser (överföringar) (ung. system att ta hand om) Summa: Skapa en planering för VAD, NÄR och HUR? Exempel: Äldre system & GDPR 7

Målbild är stöd för standardsystem i staten Organisation & planering FGS-funktionens projekt & planerade arbeten Pågående FGS Personal (FGS-funktionen) FGS Ärendehantering (FGS-funktionen) FGS Databas (Riksarkivet) FGS:er för Utbildningsinformation (Fyrbodals kommunförbund) FGS Geodata (Sveriges geologiska undersökningar) FGS Ärendehantering för objekt/anläggningar (Får jag lov-projektet under ledning av Boverket) Lämpligt att prioritera på myndigheten Följ utvecklingen på: https://riksarkivet.se/fgs-projekt Förslag till projekt FGS Livsmedelskontroll (Sambruk) FGS Leverantörsreskontra (Sambruk) FGS för journalsystem (utredning) FGS Ekonomisystem (ESV, förarbeten pågår) Önskade FGS:er FGS Webbsidor -en möjlighet för någon av er? Möjlig utökning av FGS Ärendehantering för incidenthantering -För närvarande finns ingen utpekad färdledande organisation eller projektgrupp för dessa FGS:er. 8

Organisation & planering Frågor som myndigheten kan förbereda 2 Vilka kompetenser behöver engageras i arbetet? arkivarie (obligatorisk) förvaltningsledare (eller motsvarande) IT-arkitekt verksamhetsexperter m.fl. som exempelvis jurist Det viktiga är att behoven kring systemet / informationen får styra. SSC planerar att erbjuda konsultstöd - i första hand direkt kring e-arkivering 9

Organisation & planering Frågor som myndigheten kan förbereda 3 Alla åtgärder behöver dokumenteras! Parallellt 5 kapitlet i RA-FS 2009:1 Riksarkivets checklista https://riksarkivet.se/media/pdf-filer/doi-t/anvisningarsystemdokumentation.pdf Exempel - ange alltid vilken version av en FGS som används dvs. inte bara FGS Ärendehantering, utan även eard + 2013-01-14 + 1.0. 10

Att e-arkivera information Inleveransprocessen (Överföring av information) Praktiska erfarenheter 1. Värdera information och utred gallring 2. Definiera metadata, informationsmodell och format 3. Planering och teknik för export, inleverans (överföring) och sökning 4. Genomföra leveranser (överföringar) och tester 5. Driftsätta och förvalta Hit går det alltid att göra förberedelser 11

Att e-arkivera information Att leverera (överföra) till e-arkiv (PAIMAS) Utreda Specificera Överföra Godkänna Värdera och utreda gallring Definiera metadata och infomodell Planering och teknik för export, leverans och sökning Genomföra leveranser och tester Produktionssätta och förvalta Ca 80 % av arbetet med e-arkivering består av förberedelser och tester 12

Att e-arkivera information 1. Värdera och utred gallring Är informationen värderad? Innehåller informationen personuppgifter och omfattas den av sekretess? GDPR Hur ska ev. gallringsbeslut omsättas? 2. Kartlägg och definiera metadata, informationsmodell och format Vilka metadata finns respektive vilka behövs? Vilka är sökbehoven på kort och lång sikt? Begreppsmodell Informationsmodell 15

Att e-arkivera information 2. Kartlägg och definiera metadata, informationsmodell och format (forts 1) Filformat Bevarande (RA-FS 2009:2) Återanvändning? (SFS 2010:566) Vad behöver exporteras ur applikationen? Vad och hur behöver konverteras och till vilka format? Skapa informationstypsspecifikation utifrån informationsmodell (och system) med FGS eller helt egen? (Förvaltningsgemensamma specifikationer) Målet - Att styra informationens tekniska struktur 16

Att e-arkivera information 3. Planering och teknik för export, inleverans (överföring) och sökning 1 Är informationen korrekt, komplett och har rätt teknisk form för att kunna arbeta vidare med? Vilken kvalité är det på informationen i systemet? Kan man behöva korrigera/förändra tekniskt format på fält eller filer Vilken teknisk typ av information är det fråga om? Det avgör hur man kan utforma de tekniska objekt för e-arkivering och hur de kan grupperas och sökas Finns det exportmöjligheter i systemet? Möjligheter att exportera ut data och metadata Bevaka bevisvärdet (autenticiteten) 17

Att e-arkivera information 3. Planering och teknik för export, inleverans (överföring) och sökning 2 A) Vilka filformat finns idag och B) vad ska de konverteras till? Målformat att konvertera styr möjligheterna till användning RA-FS 2009:2 & specifikationer Formatspecifikationer på https://github.com/riksarkivet/format Ljud, film och avancerad bild - dialog med Riksarkivet? (FormatE) Se upp med informationsförlust = oreglerad gallring Visuell presentation av informationen i gränssnittet I första hand formatmallar (stylesheets) Jfr. källsystemet Bevaka bevisvärdet (autenticiteten) 18

Att e-arkivera information 3. Planering och teknik för export, inleverans (överföring) och sökning 3 Informationssäkerhetsklassning? Behörigheter/åtkomst sök och sammanställningsmöjligheter ska en roll ha i förhållande till informationen? Typ av anslutning och kvittens? en eller få leveranser (överföringar)? löpande och integration? Kvittens när godkänd? Hit till och med processteg 3 går det alltid att göra förberedelser! 19

Att e-arkivera information Att leverera (överföra) till e-arkiv (PAIMAS) Utreda Specificera Överföra Godkänna Värdera och utreda gallring Definiera metadata och infomodell Planering och teknik för export, leverans och sökning Genomföra leveranser och tester Produktionssätta och förvalta 20

4. Genomföra leveranser (överföringar) och tester Övergripande Att e-arkivera information Skapa SIP E-arkivtjänsten ska erbjuda stöd Leverera (föra över) SIP till e-arkivet Testa sökning och presentation i e-arkivet (granskning) 5. Driftsätta och förvalta inklusive underhålla informationen Övergripande Acceptera materialet i e-arkivtjänsten Diftsätta Kvittera (slutlig) 21

Tankar om att använda resurser bättre och mer långsiktigt? 43

Att använda resurser bättre? Utmaningar 2 Det förekommer fortfarande att - Det saknas fortfarande en strategi för bevarande enligt RA-FS 2009:1 - IT-stöd tas oftast fram utan en uttalad plan för bevarande - Löpande anskaffas nya programvaror med ny funktionalitet - Migrerar bara det man måste för bedriva arbetet i nya system - Lagrar befintligt material passivt i gamla system 25

Hur vi förhåller oss till tekniken som lagrar informationen? -Är ett analogt tänkande fortfarande vanligt? Om en fil har skapats så går den väl alltid att läsa?! Att använda resurser bättre? -Elektronisk information kräver aktiva åtgärder för att kunna konsumeras över lång tid -Kritisk fas uppstår efter 10-15 år - och är nu ett 40 årigt problem För få ser problemen? Bara teknik räcker inte det handlar om ett sätt att arbeta: IT behöver jobba tätare med arkivarier/ bevarandestrateg för att tillsammans säkerställa informationen. (Styrande dokument) Exempel i PM3 finns två s.k. objektägare, både inom verksamhet och it, dvs. ett ansvar på kravställande från två håll. -Vem tar idag ansvar för att bevarandeperspektivet tas med? ( Blind fläck ) 26

Att använda resurser bättre? Kostnader går inte att undvika så hur kan vi använda resurserna bättre? 28

Migrering versus tekniskt bevarande genom e-arkivering Nytt IT-stöd beställs (löpande) Man migrerar en - större eller mindre - mängd information till nytt IT-stöd för fortsatt handläggning. Det gamla systemet kvarstår med en (större eller mindre) mängd information kvar för referens och Arkivlagen (juridiskt arkiverat). Resultatet är dubbla kostnader för licens-, uppgraderings- eller migrering för varje enskilt förvaltningsobjekt på en myndighet. Vid varje nytt system ökar mängden system och kostnader. Det tekniska bevarandet skjuts ständigt på framtiden. Nytt IT-stöd beställs (löpande) Man migrerar en - större eller mindre - mängd information till nytt IT-stöd för fortsatt handläggning. Man förbereder och e-arkiverar den information som inte behövs i det nya systemet, totalt eller i omgångar. Därefter avvecklas den gamla ITlösningen. Resurserna läggs på det nya ITsystemet, samt på aktiv förvaltning i e-arkivtjänsten för långsiktigt bevarande (tekniskt). Låt en controller och bryt ner era totala kostnader för förvaltning av information? -Så bygger ni upp ett jämförelsematerial? Att använda resurser bättre? 30

Kontrollerade förutsättningar för bevarande På myndigheten Planera för leveranser till e-arkivtjänsten Använd Riksarkivets utpekade format & specifikationer (RA-FS 2009:2 & GitHub) Börja redan nu (om ni inte redan gör det) Samarbeta gärna kring gemensamma system / typer av system Genom e-arkivtjänsten Gemensam planering av bevarande utifrån er preservation planning? Gemensamma åtgärder i e-arkivtjänsten? (exempelvis konfiguration) Gemensam krav på ny funktionalitet? Delade kostnader (betala en gång använd flera) Gemensamt vidareutveckla stödmaterial och skapa en gemensam kunskapsbas? 31

Personuppgifter på en myndighet Att e-arkivera information För allmän handling är bevarande huvudregeln Dataskyddsförordningen påverkar inte myndigheternas skyldighet att bevara allmänna handlingar Övergripande möjlighet När behandling inte längre är motiverat i ett system pga. handläggningen är slutförd, handling färdigställd eller motsvarande och handling inte ska gallras innan leverans (överföring) sker så kan ni föra över informationen inklusive personuppgifter Leverera (överför) till e-arkivtjänsten så snart det går? Exempel: Ta hand om äldre system Källa: https://www.datainspektionen.se/vagledningar/for-myndigheter/ samt https://www.datainspektionen.se/globalassets/dokument/gammalt/hur-lange-far-personuppgifter-bevaras.pdf 32

Vägen framåt 51

Status i pågående upphandling September/oktober - kontroll och utvärdering Oktober tilldelningsbeslut Oktober - december - säkerhetsskyddsavtal December/januari - planerad avtalsstart 52

Vägen framåt Preliminär tidplan 2019 Januari/feb Mars Juni/Juli Implementation och konfiguration av system inkl. acceptanstester Pilotmyndigheterna börjar ansluta till tjänsten Projektet avslutas och lämnas över till linjeorganisation 30 juni Slutrapport till Finansdepartementet Höst Övriga myndigheter kan börja ansluta till tjänsten 53

Tack för er uppmärksamhet! Kontakt och frågor Cia Jarehov, projektledare cia.jarehov@statenssc.se Mattias Hammarlund, verksamhetsspecilist mattias.hammarlund@statenssc.se 54