Myndighetskapitalet - Lund, Göteborg, KI & Örebro
Förändring över tid, nationellt UKÄ Årsrapport 2017
Myndighetskapital & oförbrukade bidrag (mnkr) 2016
Beroendet av externa bidrag ökar UKÄ Årsrapport 2017
Kapital tillgång och risk Tillgång: Ökat beroende av externa forskningsmedel och ökad osäkerhet Möjlighet att göra strategiska omställningar och nysatsningar Risk: En risk att lärosäten inte ses som effektiva utförare av forskning Ovilja från regering och externa finansiärer att ge bidrag En risk att anseendet hos allmänheten försvagas En risk att kapital lyfts tillbaka statskassan
Myndighetskapitalet vid LU
Myndighetskapitalet vid LU Myndighetskapitalet är totalt 1 457 miljoner (2016) Utbildning 339 miljoner Forskning 1 087 miljoner Historik:
Varför skapas kapital? Två interna rapporter (2013 & 2017): Stort beroende av externa bidrag En känsla av osäkerhet och stress En stort ansvar för sin personal institutionsnivå Behov av att möta ökade kostnader för ny- och ombyggnationer fakulteter Önskan att göra strategiska nysatsningar inst. och fack. Decentraliserat system Alla ska möta samma risker samtidigt Kapitalet finns på 17 000 olika aktiviteter
Vad LU gör framöver Genomlysning och uppstädning (rektorsbeslut): Aktiviteter med mindre kapital slås om möjligt ihop Kapital som inte rörts 2015 & 2016 ska identifieras av prefekt Ingen fakultet får ha mer än 15 % myndighetskapital 2019 Lyfta av 10 % av summan som överstiger måltalet Måltalet 2019 och framöver bör sjunka Utredningar om lokaler samt personal- och karriärstruktur Kapital ska ses som en strategisk resurs för att uppnå gemensamma mål kopplat till strategisk plan
EKONOMIENHETEN Myndighetskapitalet på Göteborgs universitet
EKONOMIENHETEN Mnkr 350 300 Balanserat kapital på Göteborgs universitet, utgående balans från 2016 Myndighetskapital 1 200 mnkr ( 1 125) Utbildning på grund/avancerad nivå 423 mnkr (477) Forskning/utbildning på forskarnivå 738 mnkr (613) Nuläge balanserat kapital per fakultet 250 200 150 100 Grund Forsk 50 0 HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS Styrelsen -50-100
EKONOMIENHETEN Bundet och fritt balanserat kapital per fakultet Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning och utbildning på forskarnivå Bundet balanserat kapital definieras som: Medel avsatta för en planerad, tidsbunden användning som vilar på någon form av dokumenterat underlag. Resten betraktas som fritt.
EKONOMIENHETEN Bundet och fritt balanserat kapital per fakultet Forskning och utbildning på forskarnivå Exempel på vad som kan binda balanserat kapital: Samfinansiering Gästforskarprogram Uppskjuten forskningstid Forskarskola
EKONOMIENHETEN Bundet och fritt balanserat kapital per fakultet Mnkr 160 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Mnkr 350 Forskning och utbildning på forskarnivå 140 300 120 250 100 200 80 150 60 100 40 50 20 0 0-50 -20 Bundet Fritt -100
EKONOMIENHETEN Önskat läge balanserat kapital Tumregel överskott inom utbildning 3 procent av kostnadsomsättningen. Nya anslag varje år och löpande uppdrag ger stabila förutsättningar och mindre behov av buffert. Tumregel överskott inom forskning 5 procent av kostnadsomsättningen. Utrymme för framtida samfinansiering och osäkert finansiellt läge på bidragssidan ger större behov av buffert. Tumreglerna gäller för fritt balanserat kapital. Det som redan är bundet för framtida beslutade åtaganden kan inte utgöra buffert.
EKONOMIENHETEN Myndighetskapital - nuläge kontra önskat läge bokslut 2016 5% =186 mnkr 14 mnkr för mycket 200 mnkr fritt kapital 215 mnkr fritt kapital 142 mnkr för mycket 3% = 73 mnkr 208 mnkr bundet kapital 538 mnkr bundet kapital Utbildning 423 mnkr Forskning 738 mnkr
Utveckling myndighetskapital 2000-2016
Fördelning av myndighetskapital Forskning 1293 mnkr Utbildning 182 mnkr 18
Åtgärder Rapport kring KIs myndighetskapitalet gjordes på uppdrag av konsistoriet 2016 KIs verksamhetsinformationssystem följer upp myndighetskapitalet. Rektorsbeslut om riktlinjer och åtgärder myndighetskapitalets användande. 19
Uppföljning 20
Myndighetskapitalet vid Örebro universitet Pia Järnkvist Ekonomichef 2017-11-09 22
Myndighetskapitalets utveckling, tkr Åren 2003--2016 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 FO GU GU FO Totalt Andel FO 2003 78 171 12 134 90 305 13% 2004 43 742 21 718 65 460 33% 2005 56 327-1 543 54 784-3% 2006 88 592 27 946 116 538 24% 2007 97 329 29 243 126 572 23% 2008 72 197 21 971 94 168 23% 2009 101 840 5 662 107 502 5% 2010 187 985 18 649 206 634 9% 2011 274 867 41 270 316 137 13% 2012 314 875 59 644 374 519 16% 2013 326 584 73 336 399 920 18% 2014 346 820 89 639 436 459 21% 2015 366 517 94 112 460 629 20% 2016 409 542 100 709 510 251 20% 2017-11-09 23
Myndighetskapitalets fördelning utbildning/forskning, 2016 Myndighetskapital 510,3 mnkr Utbildning 409,6 mnkr 80 % Forskning 100,7 mnkr 20 %
Myndighetskapitalets hantering Allt myndighetskapital är samlat centralt, det vill säga inga balanserade överskott/underskott finns på institutionsnivå Styrningsmodellen bygger på ett balanskrav i dialog med ledningen. En delvis planerad uppbyggnad. Ett motiv har varit en till hälften ofinansierad läkarutbildning. Tidigare mycket stor obalans mellan utbildning o forskning. Uppbyggnad av MK på forskningssidan har möjliggjort stora forskningsstrategiska satsningar under åren 2012-2017. 2017-11-09 25
Myndighetskapitalets användning framåt Ledningen planerar en halvering av myndighetskapitalet på fem års sikt. Cirka 250 miljoner kronor ska nyttjas. Detta ska framför allt ske genom: Strategiska satsningar på olika fokusområden: Framtidens lärarutbildning, Mat och hälsa, Teknikutveckling i samverkan, Successful ageing Rekryteringssatsningar biträdande lektorer och doktorander Höjd ersättningsnivå till institutionerna per helårsstudent och helårsprestation. 2017-11-09 26
Tack! Frågor?