Verksamhetsberättelse Etablering Södertörn 2017

Verksamhetsberättelse Etablering Södertörn 2017 1. Inledning... 2 2. Nätverken... 3 3. Ledningsgrupp... 5 4. Andra seminarier och träffar inom Etablering Södertörn... 6 5. Länsgemensamma kunskapsträffar och seminarier under året... 6 6. Regionala möten och nätverk... 6 7. Nationella möten och nätverk... 7 8. Södertörnskommunernas nyckeltalsarbete... 8 9. Ekonomi... 8 10. Kommunikation... 8 11. Sammanfattande analys... 9 1

1. Inledning Etablering Södertörn har varit en kommunövergripande verksamhet sedan 2009, först i projektform och från 2012 som en permanent verksamhet. Fokusområdet har utvidgats från att först bara ha omfattat vuxnas etablering i samverkan med Arbetsförmedlingen till att senare även inkludera arbetet med ensamkommande barn och unga. Syftet är att arbeta kunskapsutvecklande och samverka för att hitta gemensamma lösningar, samordningsvinster och synergieffekter i frågor som rör nyanlända vuxna personer med uppehållstillstånd och deras familjer samt ensamkommande barn och ungdomar, både asylsökande och med uppehållstillstånd. Kommunerna ska genom nätverken och strategen bedriva påverkansarbete gentemot relevanta regionala och nationella aktörer för att på så sätt förbättra arbetet med nyanlända utifrån ett kommunalt perspektiv. Etablering Södertörn finansieras gemensamt av kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö och Värmdö. Avgiften täcker en tjänst samt kostnader för möten och seminarier. Eventuellt överskott dras av för kommande års avgift. Strategen är anställd av Botkyrka kommun som är värdkommun för verksamheten. Seminarium om mottagande av kvotflyktingar den 15 juni 2

2. Nätverken Det finns i dagsläget fem olika nätverk och en ledningsgrupp. Antalet nätverk har varierat under året då strategen undersökt vad som är möjligt tidsmässigt och utifrån de behov som finns. Arbetet med de olika nätverken innefattar att bjuda in eventuella gäster, sammankalla deltagarna, boka lokaler och kaffe, hålla mötet, föra minnesanteckningar och skicka ut dessa. Ofta innebär också mötena annat efterarbete i form av kontakter som behöver tas med externa aktörer, för att lyfta frågor och synpunkter som dykt upp under mötena. Under 2017 har organisationen sett ut på nedanstående sätt. De blå fälten är Etablering Södertörns interna nätverk. Expertnätverk EKB i Stockholms län Beredningsgrupp Samhällsorientering Regionala samrådet (har under året bytt namn till Stockholmsregionens integrationsråd) Samrådsgrupp Hälsokommunikatörer Strateg Etablering Södertörn Ledningsgrupp NISKI- nationellt nätverk Samverkan med andra regionala strateger i länet Vuxengruppetablering Chefsnätverk EKB Återsök EKB, försörjningsstöd äldre och sjuka Nätverk för bosättningsfrågor Handläggar nätverk EKB 2.1 Ensamkommande barn Området Ensamkommande barn omfattar flera nätverk; ett chefsnätverk på enhets/sektionschefsnivå, ett handläggarnätverk huvudsakligen bestående av socialsekreterare samt återsöksnätverket som till stor del på en praktisk nivå behandlar frågor kring återsökningar för ensamkommande barn och unga, både asyl- och PUT-barn. Nätverken har träffats två till tre gånger per termin. Handläggarnätverket för EKB och återsöksnätverket träffas i Tumba, medan chefsnätverket EKB hållit sina möten hos enheten för ensamkommande barn och unga i Huddinge (Flemingsberg) under året. Utöver erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling bjuder nätverken ibland in externa aktörer. För chefsnätverket EKB och handläggarnätverket EKB har det vid två tillfällen hållits dialogträffar med Migrationsverket. De mest angelägna frågorna vid träffarna: 3

Rutiner kring unga som har blivit ålderuppskrivna. Rutiner kring asylsökande 18-åringars flytt till Migrationsverkets boenden. Socialsekreterarna har fört fram att det varit svårt att motivera ungdomen och planera för flytt eftersom det saknats framförhållning från Migrationsverkets sida. Tolkningar av hur den statliga ersättningen till kommunerna (läs mer här) för att kunna behålla asylsökande 18-åringar kan och bör användas. På många sätt har arbetet inom detta område fortsatt på samma sätt som under 2016. Nya lagar och regelverk medför att det blir extra viktigt att öka kunskapen om varandras arbetsområden för att kunna justera rutiner och arbetssätt. Kontakten med Migrationsverket har till stor del bestått av besök och kommunikation med den expert som utsetts till att företräda Migrationsverket i kontakten med kommunerna i Mellansverige. Denna arbetsform har både för- och nackdelar. Experten är mycket kunnig om de juridiska aspekterna och är van att kommunicera dessa. Nackdelen är att diskussionerna kring att utveckla gemensamma rutiner blir mindre fruktbara eftersom experten inte arbetar konkret med frågorna. I slutet på året har uppslutningen för handläggarnätverket EKB varit liten och hädanefter anordnas för den gruppen endast seminarier och dialogträffar med externa aktörer (såsom Migrationsverket) och då tillsammans med chefsnätverket EKB. 2.2 Vuxnas och familjers etablering Två nätverk har under denna period hanterat frågor kring nyanlända vuxnas och familjers etablering; vuxen-etableringsgrupp (enhetschefer, flyktingsamordnare, handläggare m.fl.), och även ett nätverk för bosättningsfrågor där enhetschefer och motsvarande medverkar. För att ytterligare hantera bosättningsfrågorna under året har två seminarier för handläggare som arbetar med bosättningsfrågor hållits. Det beror har funnits ett stort intresse av att utbyta kunskaper kring anvisningsförfarandets och bosättningens olika delar. Till nätverksmöten med vuxen-etableringsgruppen har olika gäster bjudits in: Länsstyrelsen i Stockholms län berättade om VIDA-projektet som har som mål att ta fram fungerande föreningsaktiviteter som kan vävas in i nyanländas etableringsplan. Flera norrortskommuner är involverade i projektet. Kompisbyrån, en frivilligorganisation som har matchar vänner genom projektet Startkompis, ett 1 37-finansierat projekt som nu är avslutat. Arbetsförmedlingen som vid två tillfällen under året informerat om etableringen och den nya etableringslagen med ikraftträdande den 1 januari 2018. 4

Bosättningsnätverket har haft följande kunskapsträffar under året: Göteborgs stad två nyckelpersoner bjöds in för att ha ett erfarenhetsutbyte kring boendekedjor på kort och lång sikt. Särskilt intressanta var diskussionerna om hur kommunerna kan motivera personer till mellanboenden med lägre standard för att på lång sikt kunna placera i ett mer permanent och mer välfungerande boende. Södertörns brandförsvarsförbund. Modulbostäder och andra typer att snabba boendelösningar har tagits fram på kort tid och då har brandskyddsfrågor varit en viktig fråga. Södertörns brandförsvar hjälpte till att få svar på frågor om bland annat vad som räknas som gemensamhetsboenden och vilka brandregler som gäller för den typen av boenden. Träffen gjordes i samverkan med Koordination Norrort. 2.2.2 Projekt med fokus på bosättning Tre projekt kring privatuthyrningar har i länet med hjälp av 37-medel från Länsstyrelsen i Stockholms län startat upp under året. Etablering Södertörn initierade en inledande träff med projektgrupperna i mars. Nackaklustrets och Täbyklustrets projekt pågår i skrivande stund, medan Botkyrkaklustrets projektarbete är avslutat. Projekten har visat att arbetet med att hitta privatbostäder till rimliga hyror är arbetskrävande och inte alltid ger den utdelning i volym som kommunerna skulle önska. Konceptet förtjänar trots det att följas upp eftersom det med jämna mellanrum resulterar i lyckade matchningar med andra goda bieffekter som i sin tur leder till en snabbare etablering för nyanlända. Under 2017 startades även projektet Bättre bosättning, ett projekt som drivs av Huddinge kommun och Stockholms stad gemensamt. Projektledaren besökte bosättningsnätverket i början av projektet. Syftet var att informera nätverket om vad projektet avser att utveckla. Fokus så här långt har varit att kunskapsutveckla den personal som arbetar med målgruppen anvisade enligt bosättningslagen. 2.3 Återsöksfrågor Nätverket har under året träffats för egna möten vid fyra tillfällen. Mötena har gått ut på att dela kunskaper och erfarenheter kring återsökning av statlig ersättning, bland annat genom att gå igenom olika beslut från Migrationsverket och även domslut. Därutöver har Etablering Södertörn i samverkan med Koordination Norrort och Stockholms stad ordnat ett seminarium om statliga ersättningar där Migrationsverket stod för informationen. Den mest aktuella frågan under året har rört det nya ersättningssystemet för ensamkommande barn och unga och hur rutiner och rättspraxis på området utvecklas. 3. Ledningsgrupp Ledningsgruppen har träffats vid sex tillfällen under året för att följa upp verksamhetsplanen tillsammans med strategen. Därutöver har den gemensamma överenskommelsen reviderats utifrån aktuella behov, till exempel har det tydliggjorts hur ledningsgruppens sammansättning 5

utifrån mandat bör se ut. Det har också blivit tydligare vilken kommun som ska ha ordförandeskapet och vilken som ska vara värdkommun. 4. Andra seminarier och träffar inom Etablering Södertörn Seminarium om introduktionsstödjare. Introduktionsstödjarna, som arbetar med introducerande stöd till nyanlända i Salems och Upplands Väsby kommun bjöds in till en träff tillsammans med annan intresserad personal hos kommunerna och hos Arbetsförmedlingen. Tjänsterna samfinansieras av kommunerna och Arbetsförmedlingen. Syftet med träffen var att sprida ett gott exempel på hur kommuner och Arbetsförmedling kan samverka. Seminarium om mottagande av kvotflyktingar tillsammans med representanter från Östersunds kommun. Två personer med lång erfarenhet av kvotmottagande och utarbetad metod presenterade sitt arbete. Seminariet gav också möjlighet att jämföra kunskaper och erfarenheter av kvotmottagande. Årets kick-off innehöll en tillbakablick på det som gjorts tidigare under året och en planering för resterande del av 2017. Därefter tog RFSL vid som berättade om sitt arbete med asylsökande och nyanlända HBTQ-personer och vilken typ av stöd de kan erbjuda. Runt 50 personer deltog på kick-offen. 5. Länsgemensamma kunskapsträffar och seminarier under året Etablering Södertörn har under året samverkat med Koordination Norrort och Stockholms stad när det gäller att kunna erbjuda nätverken olika typer av fortbildning. En samverkan med Transkulturellt centrum resulterade i fyra träffar under året. Träffarna handlade om migration och hälsa, att kunna identifiera psykisk ohälsa och om psykisk återhämtning. Ett par kunskapsträffar med mer allmänt innehåll kring tillståndsfrågor har gjorts i samverkan med Migrationsverket. Syftet har varit att personal som på olika sätt arbetar med målgruppen ensamkommande och nyanlända ska ha kunskap om hur Migrationsverket fattar beslut och på vilka grunder. Under hösten hölls ett seminarium om statliga ersättningar tillsammans med Migrationsverkets regionala expert (se även 2.3). 6. Regionala möten och nätverk Strategen har deltagit i återkommande möten med ett regionalt expertnätverk som behandlar frågor med inriktning på ensamkommande barn och unga. Storstockholm har avböjt sitt deltagande som sammankallande, men deltar vid vissa frågor och har också i samverkan med expertnätverket gjort en revidering av regionala riktlinjer för handläggning av EKB-ärenden 6

och familjeåterföreningar. Det nätverk med inriktning på vuxna och familjers etablering som tidigare drivits av Storstockholm upphörde i början på året då Storstockholm ansåg att behovet inte kvarstod. Nätverket bestående av regionala strateger har fortsatt att träffas med då och då för gemensam omvärldsbevakning. Det regionala samrådet har under året bytt namn till integrationsrådet. Sammankallande var tidigare Arbetsförmedlingen. Det ansvaret har nu övergått till Länsstyrelsen i Stockholms län. Rådet ska kunna erbjuda en gemensam plattform för att deltagarna ska kunna delge varandra sina lägesbilder. Beredningsgruppen för Centrum för samhällsorientering i Stockholms län som består av representanter från länets kommuner och Länsstyrelsen har haft möten fyra gånger under året och har som syfte att underlätta att samhällsorienteringen fungerar i alla de samverkande kommunerna. En fråga som behandlats under året är huruvida samhällsorienteringen ska fortsätta innehålla 12 timmars integrerad hälsokommunikation även efter 2018, en fråga som inte är avgjord ännu på grund av organisatoriska skäl. 7. Nationella möten och nätverk 7.1 NISKI Det nationella nätverket för regionala strateger- NISKI (eg. Nätverket för interkommunal samverkan kring introduktionen av nyanlända) har haft två möten under året, ett i februari i Göteborg och ett i september i Stockholm. Etablering Södertörn var tillsammans med Stockholms stad organisatör av det senare mötet. SKL deltar alltid på mötena och bidrar genom ökad kunskap kring vad som händer på området. En fråga under året har varit mottagandeutredningen och en analys av de förslag som presenterats. Mottagandeutredningen i sin helhet presenteras den 31 mars 2018. SKL har tillsammans med NISKI-medlemmarna också kunnat bringa ökad klarhet i alla de frågor som uppstått i frågor kring ensamkommande barn och unga och det kontinuerligt förändrade regelverket. 7.2 SKL.s referensgrupp för samverkan mellan kommuner och Migrationsverket med fokus på anvisningar och bosättning Strategen har under året deltagit på ett referensgruppsmöte tillsammans med andra kommunrepresentanter, SKL och Migrationsverket. Syftet med mötena är att utveckla fungerande rutiner med Migrationsverket kring anvisningsförfarandet. Utöver detta möte deltog strategen även på den nationella bosättningsdagen som Migrationsverket sammankallar till och där främst representanter från landets länsstyrelser deltar. Mötet gav möjlighet att föra upp det kommunala perspektivet utifrån bostadsplanering och vikten av att årsplaneringarna följs av Migrationsverket. Kommunerna underströk också vikten av att de olika matchningskriterierna vid anvisning följs vid anvisning- för att på sikt kunna ge en så välfungerande etablering som möjligt. I regeringens regleringsbrev till Migrationsverket för 2018 framgår att Migrationsverket ska föra en nära dialog med kommunerna när det gäller planering inför anvisning och mottagande av nyanlända för bosättning, vilket kan tolkas som 7

att det påverkansarbete som SKL och kommunerna har bedrivit faktiskt har gett resultat, åtminstone i regeringens direktiv. 8. Södertörnskommunernas nyckeltalsarbete Botkyrka kommun fick 2017 uppdraget att ta fram en nyckeltalsrapport kring nyanländas etablering. Etablering Södertörn tilldelade uppgiften att samordna arbetet i samverkan med Botkyrka kommun. De kommuner som deltog i arbetet var: Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Tyresö Värmdö Rapporten jämför de deltagande kommunernas arbete med anvisade nyanlända och hur de bosatts, det vill säga i vilken typ av boenden, under bosättningslagens första år. Den belyser även hur kommunerna inledningsvis organiserade arbetet med bosättningen. Rapporten presenterades på Södertörnskommunernas nyckeltalskonferens den 26 oktober. 9. Ekonomi Resultatet för 2017 visar ett överskott på 95 190 kr. De medel som tilldelats för möteslokaler utanför kommunhuset i Tumba har inte använts fullt ut. Det är dock viktigt med ett visst kostnadsutrymme eftersom det tidvis behövs tillfälliga möteslokaler på andra ställen i området, vilket kan generera vissa hyreskostnader. Inte heller kostnaden för föreläsare i samband med årets kick-off uppgick till den budgeterade summan. 10. Kommunikation Fem nyhetsbrev har skickats ut till nätverk och andra berörda under året. Syftet är att informera om nyheter på området, både inom ramen för Etablering Södertörn och på de regionala och nationella arenorna. I slutet av året kom arbetet med samarbetsytan på sodertornskommunerna.se äntligen i gång på allvar. Nu är det för nätverksmedlemmarna möjligt att logga in för att sedan kunna och läsa minnesanteckningar och hämta annat matnyttigt material. För att informera om vad som händer i stunden finns också en facebooksida för Etablering Södertörn. 8

11. Sammanfattande analys Under året har det i kommunerna funnits ett stort behov av kommunikation med Migrationsverket. De har dock till stor del hänvisat till sin regionala expert som varit den huvudsakliga kontakten mellan kommunerna och myndighet på en lite mer övergripande nivå. Detta är den kommunikationsstrategi Migrationsverket valt, vilket begränsar möjligheterna att föra dialog om att utveckla rutiner och arbetssätt (se även 2.1.1.). En stor del av årets arbete har alltså präglats av frågor kring hur dialogen med Migrationsverket ser ut. Samma diskussion kan också anses gälla för förhållandet mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna, om än i lite mindre skala. Statens svårigheter att organisera och finansiera sina institutioner slår tillbaka på kommunerna och upplevs från kommunernas sida som en övervältring av kostnader. Kommunernas yttersta ansvar för individen gör det komplicerat att hålla tillbaka de faktiska behov som finns och också de delar som måste upprätthållas enligt lagstiftning, även om till exempel smålandskommunen Hultsfred under året gjorde ett försök att testa gränsen, då de beslutade att nyanlända inte skulle få söka försörjningsstöd. Utifrån Etablering Södertörns syften och mål får ändå 2018 anses vara ett lyckosamt år på så sätt att kommunernas representanter fått en möjlighet till kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyten inom en rad olika områden. Arbetet med verksamhetsplanen för 2018 har utgått från arbetssättet att försöka fånga upp så många tankar och önskemål som möjligt, för att kunna utforma en för kommunerna givande verksamhet under 2018. 9