presidiet remissvar sida 1/2 Att. Registrator Globaliseringsrådets slutrapport bortom krisen. Om ett framgångsrikt Sverige i den nya globala ekonomin Göteborgs Universitets Studentkårer (GUS) har beretts möjlighet att svara på remiss Globaliseringsrådets slutrapport Bortom krisen. Om ett framgångsrikt Sverige i den nya globala ekonomin. GUS har skickat ut remissen till sina medlemskårer och vars synpunkter beaktats i remissvaret: GUS vill lämna följande synpunkter på rapporten: Inledningsvis vill vi säga att vi tycker att rapporten inte är konsekvent och motsäger sig själv i en del förslag vilket gör det svårt att lämna generella synpunkter. De förslag som läggs är väldigt abstrakta och inte kopplade till den problematiserande brödtexten. En del förslag är väldigt radikala utan att rådet presenterar någon bakgrund eller motiverar varför förslag läggs. Vi har nedan valt att kommentera de delar vi finner relevanta ur ett direkt studentperspektiv och gjort detta utifrån de rubriker som finns i rapporten. Förordet Vi delar rådets uppfattning att vi behöver satsa på kunskap och att det är en avgörande produktionsfaktor men vi ställer oss kritiska till att kunskap i skrivningarna endast ska användas för arbetsmarknadens behov. Vi menar att kunskapen är för individens skull och att vårt utbildningsväsende måste präglas av allas möjligheter att studera oavsett mål med detta. 3.1 Rådet gör i inledningen en beskrivning av kunskap, skola och utbildning som vi i stort delar. Problematiken är att de politiska beslut som fattas av sittande regeringen går i motsatt riktning.
Presidiet Remissvar Sida 2/6 GUS delar rådets uppfattning om att det behövs kraftfulla satsningar på både utbildning och forskning. Rådet presenterar här åsikten att forskningen måste kommersialiseras. Vi undrar hur denna åsikt kommer att påverka omprioriteringar inom forskningen på lärosätena och finansieringen av forskningen. GUS menar att den ekonomiska tilldelningen till forskning inte får styras för mycket. Att nyttiggöra forskning är viktigt ur både kvalitets- och konkurrenssynpunkt men den fria grundforskningen är helt central för ett universitet. Vi menar att detta är en balansgång som måste hanteras varsamt och finansieringen av forskningen måste möjliggöra flexibilitet. 3.2.1 GUS väljer att inte ta ställning till om förskoleklassen bör göras obligatorisk eller inte men vill uppmärksamma att om ett sådant beslut fattas så måste detta även måste påverka lärarutbildningarna för lärare som undervisar i denna nya skolform. Detta kommer även att kräva att resurser tillförs utbildningen. 3.2.5 GUS är väldigt kritiska till den syn på lärarutbildning och lärarstudenter som presenteras här. Det har funnits mycket kritik mot lärarutbildningarna men de senaste utvärderingarna visar på att det mesta har man kommit tillrätta med. Precis som inom andra utbildningar behövs resurser till grundutbildningen för att säkra en god kvalitet på lärarutbildningen och genom detta kan säkerligen en högre status för yrket förvärvas. Vi ställer oss även frågande till om det verkligen är så att vi har för få sökande eller om det finns för många platser. Situationen på arbetsmarknaden visar att vi i dagsläget har många arbetslösa lärare inom vissa kategorier. Varifrån synen att begåvade studenter inte skulle söka sig till lärarutbildningen längre kommer ifrån förstår vi inte och vi tycker att detta är ett påhopp på studenter på lärarutbildningarna i landet som inte hör hemma i en rapport som denna. Vi delar inte heller rådets mening att de som varit duktigast i skolan nödvändigtvis skulle bli de bästa lärarna. I ett yrke som lärare tror vi att det är oerhört viktigt med en bred rekrytering som överrensstämmer med samhället i stort. Vi ställer oss även frågande till vad som står om att differentiera lönenivåerna inom yrkeskåren, framförallt då det inte framgår tydligt vad som menas med detta.
Presidiet Remissvar Sida 3/6 Vi ställer oss positiva till vikten av fortbildning som lyfts fram så pass tydligt som det gör i rapporten. Att få lärarstudenter studerar utomlands ser vi som en svår fråga. Vår erfarenhet säger oss att många lärarstudenter är äldre och likaså att många har barn. Detta innebär att möjligheten för studenter att studera utomlands ser mycket olika ut. På detta sätt särskiljer sig lärarstudenter från många andra studentgrupper i såväl ålder som förutsättningar, en aspekt som vi anser är viktig att ha i åtanke. Vi tror även att universitet och högskolor med lärarutbildning behöver arbeta med internationalisering på hemmaplan. Med detta menar vi bl.a. engelskspråkig litteratur och fler utländska gästföreläsare. Vi ser slutligen en risk i att höjda krav på ämneskunskaper sker på bekostnad av den viktiga ämnesdidaktiken. Överhuvudtaget tenderar diskussioner kring lärarutbildningen att fokusera ensidigt på enskilda delar vilket leder till att andra viktiga beståndsdelar i utbildningen får stryka på foten. 3.2.6 Att utveckla nätpedagogiken förutsätter stor kompetens hos läraren. Om dessa krav ska ställas på morgondagens lärare måste detta få genomslag även i lärarutbildningen. 3.3.1 Vi delar rådets uppfattning att det bör finnas platser i högskolan och att den utbildning som ges ska ges förutsättningar att hålla en genomgående god kvalitet. För att garantera detta behövs mer resurser till den högre utbildningen. Det är dock viktigt att tänka långsiktigt med de eventuella ytterligare platserna som tillförs högskolan och utöka på ett ansvarsfullt sätt. Vi vill dock även här poängtera att det är viktigt att högskolan inte byggs ut och förstärks för de som har en direkt koppling till arbetslivet utan för alla som vill läsa på högskolan oavsett mål och syfte med detta. 3.3.2 Vi är medvetna att det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv innebär ett problem att genomsnittsåldern för studenter på högskolan har stigit. Däremot är det viktigt att ha i åtanke vad tiden som leder fram till högskolestudier används till. Att studenterna har andra erfarenheter med sig mellan gymnasieskolan och den högre utbildningen resulterar i ett bredare urval av erfarenheter hos studenterna och en större mångfald inom utbildningen. GUS grundläggande åsikt är att det är resurser till utbildningen som krävs för att kunna ställa krav på studenterna och för att hjälpa studenterna att klara sin utbildning.
Presidiet Remissvar Sida 4/6 GUS delar inte den syn på studenter och elever som vi menar finns i detta stycke och som verkar direkt misstänksam. Att gymnasieelever skulle hoppas av gymnasiet för att missbruka komvux tror vi inte alls på och menar att komvux är en mycket viktig del av svenskt utbildningsväsende för att alla ska få en andra chans. Detta kommer att öka ytterligare med en ny gymnasieskola där alla inte har grundläggande behörighet till högre utbildning. Vi tycker att kraven i den högre utbildningen på många ställen kunde ökas men vi menar att detta kräver resurser till utbildningen. Detta både genom att mer lärarledd tid ger förutsättningar för detta och är det som faktiskt gör att ökade krav kan formuleras. Det finns statistik som visar att de studenter som lägger ner mest tid på självstudier är de som har mycket lärarledd tid. Vi ställer oss positiva till att det finns för studenterna relevanta sommarkurser att läsa. Det är något som kan vara mycket positivt för individen men det krävs då ett studiemedelssystem som möjliggör detta, samt möjlighet till årsvila i samma utsträckning som för förvärvsarbetande. GUS menar att normen för hur vi ska läsa våra utbildningar sedan 2007 måste vara det system som kommer med Bolognareformen och det finns ingen rimlighet i att på något sätt få studenterna att läsa sin utbildning snabbare än vad som är avsatt i tid. Vi menar även att det är fel att straffa de som inte klarar sina studier i tid. Vi menar att detta i många fall beror på att resurserna till utbildningen inte är tillräckliga och att det krävs resurser till bland annat handledning och lärarledd tid för att öka genomströmningen på våra utbildningar. Vi ställer oss även mycket kritiska till både system med examensbonus eller ett förändrat och försvagat studiemedelssystem. 3.3.3 GUS menar att det är viktigt med bra vägledning för studenterna och vi menar att rätt utbildning är den som är rätt för individen. Inte nödvändigtvis enbart den som är rätt för samhället. Vi menar att det är farligt att styra in folk på banor eftersom arbetsliv och konjunktur fluktuerar. Som en av punkterna under denna rubrik står att högskolorna ska ge relevant information till studenterna om relationen till arbetsmarknaden men vi tycker att detta stycke är vagt. Vi frågar oss vad är det för information som ska ges, från vilket perspektiv och till vilket syfte?
Presidiet Remissvar Sida 5/6 GUS säger nej till ranking av HSV. Ranking ger inte nödvändigtvis rätt information och ska inte styra individens val. Att det ska finnas bra information till att tillgå är däremot för oss en självklarhet. 3.3.4 Vi delar rådets uppfattning att lärande inte enbart hör ungdomsåren till och vi anser att livslångt lärande är en viktig aspekt att ha med sig när en framtida högre utbildning formas. 3.4.1 I detta stycke funderar vi på hur detta relateras till vad som står om forskning och satsningar i inledningen. Vi tycker att det är något inkonsekvent och därmed svårt att kommentera. Vi menar dock att satsningar på forskningen behövs och då inte bara på företagsnära forskning. Vi delar rådets uppfattning i detta stycke som säger att satsningar på allt från grundforskning till tillämpad forskning behövs. Vi menar även att det behöver finnas en relation mellan satsningar på utbildningen och på forskningen. I detta är forskarutbildningen en viktig länk som vi anser att det saknas tankar kring i rådets rapport. Vi behöver satsa på båda; det är en sektor och det måste finnas en helhetssyn på sektorn. 3.4.4 I texten finns en beskrivning av hur rådet ser att detta skulle gynna lärosätena och hur man menar att det kopplas till kvalitet i andra delar av världen. Vi ställer oss här frågan om vad man menar med bättre resultat och tror kanske att det snarare handlar om snabbare resultat. Vi saknar här även en beskrivning av hur en högre autonomi detta skulle gynna utbildningen. GUS menar att det finns poänger med större frihet för lärosätena men vi vill inte ha ett Göteborgs universitet AB i framtiden där friheten finns men regleras genom ekonomisk tilldelning. Vi ställer oss väldigt skeptiska till det sista som beskrivs att staten skulle ta ansvar för finansieringen men att lärosätena skulle präglas av förtroende och snabbare beslutsvägar. Vi undrar hur detta skulle leda till högre kvalitet och är snarare oroliga att detta skulle leda till sämre rättssäkerhet för studenterna och mer styrda lärosäten vad gäller forskningsinriktningar och strategier. 5.6
Presidiet Remissvar Sida 6/6 GUS delar rådets uppfattning både om högskolans roll och om att Komvux måste finnas som en resurs för att göra nya val i livet, framförallt med tanke på det som kommer av en ny gymnasieutbildning i den form som planeras. Vi vill dock även här poängtera att vi inte delar rådets syn på ungdomar och att det skulle finnas ett missbruk av Komvux. 5.10 GUS menar att en viktig väg mot en ökad jämställdhet är att vidta generella åtgärder mot snedrekryteringen till den högre utbildningen vad gäller kön och ämnesområden exempelvis. Detta är satsningar som måste starta tidigt i ungdomsskolan. Stycket om korta effektiva utbildningar för kvinnor är väldigt vagt och vi kan ur detta inte utläsa exakt vad rådet vill. Menar rådet att det ska erbjudas stöd till kvinnor för att ta sig till ledarpositioner så anser vi detta kunna vara något positivt. För Göteborgs universitets studentkårer Klara Gustafsson Christina Dackling Martin Thulin ordförande vice ordförande vice ordförande