LATHUND FÖR ATT JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERA PROJEKT

0 LATHUND FÖR ATT JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERA PROJEKT Tillsyn ska bedrivas på lika villkor oavsett kön. Könet ska inte påverka människans möjligheter och rättigheter.

1 Förord Bakgrunden till denna lathund är att under projektet Tillsynsutveckling i Väst (TUV), som pågick 2011 till feb 2014, arbetade kommunerna Lerum, Strömstad och Halmstad specifikt med jämställdhetsintegrering. På chefsmötet den 7 maj 2015 presenterade kommunerna sitt arbete med jämställdhet och framförde att de ansåg att miljösamverkan borde jämställhetsintegrera sina projekt. Den 8 maj 2015 beslutade den gemensamma styrgruppen att miljösamverkan skulle genomföra ett pilotprojekt för jämställdhetsintegrering och att beredningsgruppen skulle utse ett lämpligt pilotprojekt. Beredningsgruppen gjorde en översyn av alla projekt som var planerade att genomföras 2016. Ett av kriterierna var att det skulle ingå en tillsynskampanj. Eftersom att Redlighet Kött var det enda projekt som skulle starta under 2016, där det ingick tillsynskampanj valdes detta som pilotprojekt. I detta pilotprojekt har denna lathund tagits fram av projektgruppen och en sakkunnig i jämställdhet hos Länsstyrelsen. Målgruppen för denna lathund är projektgrupper inom miljösamverkan. Den är skriven för att ge stöd till projektgrupper i sitt arbete att jämställdhetsintegrera projekt inom miljösamverkan. Lathunden omfattar två delar Introduktion och Att tänka/göra i projektets olika faser. Den första delen Introduktion handlar om vad jämställdhet har att göra med tillsyn, för att skapa en förståelse för varför vi arbetar med jämställdhet. Denna del bör läsas igenom av projektgruppen innan första projektmötet. Den andra delen Att tänka/göra i projektets olika faser bör läsas av projektgruppen under projektets gång för att få tips på vad som bör beaktas i de olika faserna. Det är viktigt med reflektion och samtal under projektets gång för att ges möjlighet att så konkret som möjligt koppla ihop innehållet i denna lathund till det vardagliga arbetet. Det är där jämställdhet görs! Ju högre kunskap och kompetens vi har inom jämställdhet desto större chans är det att vi medvetet gör jämställdhet i våra jobb istället för att omedvetet göra ojämställdhet. Jämlikhet är alla människors lika värde oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder, socioekonomi och geografisk hemvist i staden. Jämställdhet är jämlikhet mellan kvinnor och män som ska ha samma möjlighet att forma samhället och sina egna liv.

2 Innehåll Introduktion... 3 Vad är tillsyn?... 3 Vad är gemensamt för all tillsyn?... 3 Bemötande... 3 Kommunikation... 4 Rättssäkerhet... 4 Vad har jämställdhet att göra med tillsyn?... 4 Hur kan vi säkerställa att vårt bemötande är jämställt?... 4 Vad är jämställd kommunikation?... 5 Varför är jämställdhet en del av rättssäkerheten?... 6 Sveriges jämställdhetspolitiska mål... 6 Jämställdhetsintegrering... 8 Normer... 8 Intersektionalitet... 9 Likvärdigt är inte samma som likadant... 10 Att tänka/göra i projektets olika faser... 11 1. Uppstartsfasen... 12 1.1 Innan uppstartsmötet... 12 1.2 Under uppstartsmötet... 12 2. Genomförandefasen... 15 2.1 Framtagande av material... 15 2.2 Tillsynskampanj... 18 3. Slutförandefasen... 19 3.1 Uppföljning och utvärdering... 19 3.2 Utforma slutrapport... 19 3.3 Utskick av slutrapport... 19 Bilaga 1 Exempel på mall till projektplan... 20 Bilaga 2 Nulägesanalys av miljösamverkans projekt, 2017... 24

3 Introduktion Tre viktiga frågor för en tillsynsmyndighet: 1. Vad är tillsyn? 2. Vad är gemensamt för all tillsyn? 3. Vad har jämställdhet att göra med tillsyn? Vad är tillsyn? Tillsyn handlar om att vi följer upp och kvalitetssäkrar att beslut följs. I grunden är tillsyn en viktig demokratisk fråga som bidrar till att lagar och förordningar upprätthålls. Vad är gemensamt för all tillsyn? BEMÖTANDE KOMMUNIKATION RÄTTSSÄKERHET Bemötande Det ryms både extern- och internkommunikation i begreppet bemötande. Internkommunikation avser kommunikation mellan miljömyndighetens medarbetare och med externkommunikation avses kommunikation med de som miljömyndigheten finns till för. Myndigheter har olika begrepp för att beskriva sin målgrupp. I detta dokument används begreppet kunder som samlingsbegrepp för miljömyndigheternas målgrupper. Miljömyndigheternas bemötandesituationer ser olika ut. Exempel på vanligt förekommande bemötandesituationer, där vi kommunicerar med våra kunder, är: Fysiskt möte hos målgruppen, exempelvis vid inspektion Telefon E-post Beslut, inspektionsrapporter och meddelanden Webben och webbformulär Sociala medier, exempelvis Facebook

4 Kommunikation Kommunikation handlar om att nå fram om att beröra, informera och kanske övertyga människor. De flesta kontakter vi har med våra kunder omfattas av serviceskyldigheten, där ansvar för att respektera alla människors lika värde och värdighet ingår. Men det är många saker som spelar in när vi kommunicerar med våra kunder. 1. Talat språk och skrivet språk Vilket språk som används i tal eller skrift. Språkval kan uppfattas som enkelt och tillgängligt eller byråkratiskt och otillgängligt. Ett tonfall kan uppfattas som empatiskt och inbjudande eller kallt och avvisande. 2. Kroppsspråk Genom blickar, kroppskontakt, gestikulation och hur kroppen är vänd i förhållande till den vi talar med förmedlar vi mycket av vår kommunikation. 3. Attityder Vilken attityd tjänstepersonen såväl som kundens har påverkar situationen. Attityder baseras på kunskaper, åsikter och förförståelse. Kommunikation kan även vara visuella medier, bilder och symboler. Rättssäkerhet Handlar om att skapa ett rättssäkert samhälle där alla behandlas med respekt och likhet inför de lagar och föreskrifter som styr ett tillsynsområde. Alla har rätt till inflytande, till information och till klagomålsmöjligheter. Tala tidigt om på vilket sätt kunden kan ha möjlighet att påverka beslut. Förklara vilka förutsättningarna är, varför tillsynsmyndigheten kommer att ta beslutet och tydliggör vad som går att påverka och hur detta ska ske. Den enskilda medborgaren har ett skydd för godtyckliga ingrepp från samhället självt, t.ex. att hen inte döms utan tillräcklig bevisning, att hen inte döms utan tydligt lagstöd och att alla medborgare oavsett samhällsställning eller ursprung bedöms på ett likartat sätt. Vad har jämställdhet att göra med tillsyn? Statliga myndigheter ska bidra till Sveriges jämställdhetspolitiska mål förverkligas. Förutom att statliga myndigheter ska bidra till Sveriges jämställdhetspolitiska mål är det på flera ställen i lagstiftningen reglerat att statliga myndigheter ska ge ett jämställt bemötande. Hur kan vi säkerställa att vårt bemötande är jämställt? Att arbeta med jämställdhetsintegrering är ett sätt att kvalitetssäkra våra verksamheter riktade till medborgarna och att kvalitetssäkra arbetsplatser så att de blir jämställda och icke diskriminerade. Detta innebär att vi ska arbeta för

5 likvärdig verksamhet, service och bemötande, likvärdig myndighetsutövning, likvärdig fördelning av resurser och jämställd fördelning av makt och inflytande till alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet. Vad som är ett gott bemötande kan vara olika i olika sammanhang och beroende på medborgarens behov, men i ett gott bemötande ingår att det ska vara jämställt. Ett jämställt bemötande är fritt från härskartekniker, respektfullt och diskrimineringsfritt. Om kvinnor och män bemöts olika bra, t.ex. genom att särbehandlas, motverkar det målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Få (eller inga) tjänstepersoner bemöter kunder medvetet ojämställt. Det är viktigt att skilja på upplevt och faktiskt bemötande. Upplevelse av bemötande och det faktiska bemötandet behöver inte vara samstämmiga. Få kunder upplever att de blir ojämställt bemötta, men kan ändå i praktiken få olika bra bemötande beroende på kön. Med jämställt bemötande menar vi att du har rätt att bli bemött med respekt sätt oavsett om du är kvinna eller man, fritt från diskriminering. Bra att känna till Kunden har rätt enligt lag att bemötas jämställt oavsett sitt kön. Länk till Diskrimineringslag http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20080567.htm och länk till Förvaltningslag http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19860223.htm. Om hen upplever att hen har blivit bemött på ett diskriminerande sätt på grund av sitt kön har hen rätt att vända sig till inspektörens närmaste chef. Tjänstepersoner har rätt enligt lag att bemötas jämställt i sitt arbete. Länk till Diskrimineringslag http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20080567.htm. Om hen upplever att hen har blivit bemött på ett kränkande sätt på grund av sitt kön har hen rätt att vända sig till sin chef. För hur du ska gå tillväga se information i kommunens interna Likabehandlingsplan 1 och rutin. Ansvarig för tillsyn och sanktioner gällande diskriminering och trakasserier är diskrimineringsombudsmannen www.do.se. Vad är jämställd kommunikation? Kommunikation handlar om att nå fram om att beröra, informera och kanske övertyga människor. Jämställd kommunikation når fram till både kvinnor och män utan att återskapa traditionella föreställningar om kvinnor och män. I denna kommunikation beaktas målgruppens kön, hur kvinnor och män framställs samt vem som syns och säger vad. Om kvinnor och män t.ex. får olika tydlig information, motverkar det målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Om kvinnor och män t.ex. får information via 1 Varje verksamhet med fler än 25 anställda ska ta fram en Likabehandlingsplan.

6 mediekanaler som de inte använder, motverkar det målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Med kommunikation menar vi att du har rätt till tillgänglig information/kommunikation (att du har förstått informationen) fritt från diskriminering. Varför är jämställdhet en del av rättssäkerheten? Det handlar om att skapa ett rättssäkert samhälle där alla behandlas med respekt och likhet inför de lagar och föreskrifter som styr ett tillsynsområde. Alla har rätt till inflytande, till information och till klagomålsmöjligheter. Genom att miljöförvaltningarna bedriver tillsyn på lika villkor samt ger likvärdig service oavsett kön bidrar detta till att kvinnor och män får samma makt att forma samhället och sina egna liv. Vi säkerställer individers lika rättigheter i våra verksamheter. Om kvinnor och män t.ex. får olika möjligheter att påverka beslut och olika tydlig information om rätten att överklaga beslut, motverkar det målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Om kvinnor och män t.ex. får har olika tillgänglighet till att kontakta tjänstepersoner, motverkar det målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Med rättssäkert menar vi att du har rätt till inflytande (haft möjlighet att påverka), tillgänglig information/kommunikation (att du har förstått informationen) och att lämna klagomål. Sveriges jämställdhetspolitiska mål Alla svenska myndigheter ska bidra till att det nationella målet för jämställdhetspolitiken förverkligas. Målet för jämställdhetspolitiken består av ett övergripande mål och delmål. Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. Jämställd utbildning Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.

7 4. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. 5. Jämställd hälsa Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. 6. Mäns våld mot kvinnor skall upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Gruppen män är mest utsatt för våld. Våldet som riktas mot män och våldet som riktas mot kvinnor skiljer sig åt. Män drabbas hårdare av gatuvåldet. Kvinnor drabbas hårdare av våld i hemmet, ofta av en närstående, en nuvarande eller tidigare partner. Regeringsformen I Regeringsformens första kapitel, 2 framgår att Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Förvaltningslagen I 4, 5 och 7 Förvaltningslagen (1986:223) beskrivs vad myndigheters bemötandeuppdrag består av och vad som bör karaktärisera bemötandet. Det framgår tydligt att det är frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet som avgör vilket bemötande medborgare skall få, alltså inte kön. Diskrimineringslagen I Diskrimineringslagen (2008:567), 17 framgår att tjänstepersoner i bemötandesituationen inte får diskriminera på grund av kön. Det står att Diskriminering är förbjuden ( ) när den som helt eller delvis omfattas av lagen (1994:260) om offentlig anställning 1. bistår allmänheten med upplysningar, vägledning, råd eller annan sådan hjälp, eller 2. på annat sätt i anställningen har kontakter med allmänheten. Lag (2012:673). Diskrimineringslagstiftningens sju diskrimineringsgrunder handlar om alla människors lika värde oavsett: Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Instruktioner och regleringsbrev Det kan också finnas myndighetsspecifika skrivningar om bemötande och jämställdhet i regleringsbrev och instruktioner att stödja sig emot.

8 Jämställdhetsintegrering I Sverige är jämställdhetsintegrering den huvudsakliga strategin för att förverkliga de nationella jämställdhetspolitiska målen. Det innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra all verksamhet. (Europarådets definition) Jämställdhetsintegrering Innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Att integrera jämställdhet och jämlikhet i ordinarie styrsystem innebär att införliva perspektiven i nulägesanalys, planering, uppföljning och rapportering. JiM: Jämställdhetsintegrering i myndigheter JiM-programmet är en del i regeringens plattform för jämställdhetsintegrering. Portalen Jämställ.nu fungerar som en plattform för att sprida resultat och erfarenheter från myndigheternas arbete. Normer Normer är idéer, föreställningar och förväntningar kring vad som anses vara "normalt/det normala" i ett visst sammanhang. Det handlar om vad som anses normalt att göra, säga, hur man beter sig, rör sig osv. Normer uppstår när man inom vissa grupper vänjer sig vid ett visst handlingssätt och uppfattar dessa som normala, godtagbara och önskvärda. Normerna blir synliga när de vänds upp och ner. Jämställdhet och mångfald är målet normkritik är vägen Pernilla Lovén, Normact Könsnormer Könsnormer är de oskrivna regler, förväntningar och ideal vi förväntas anpassa oss till som kvinnor respektive män. Med könsnormerna kommer ett antagande om att människan beter sig på ett sätt som är typiskt för det egna könet: kvinnor kvinnligt och män manligt. Normerna skapar snäva förväntningar om roller t.ex. kring kvinnors och mäns inlärningsförmåga, ledarskapsförmåga eller sexualitet.

9 Intersektionalitet Till diskrimineringsgrunderna finns många starka normer kopplade som samverkar och förstärker varandra och därmed utsattheten. Dessa utgör olika maktordningar som i samverkan kan skapa väldigt olika förutsättningar för olika individer inom en och samma grupp. Detta innebär till exempel att kvinnor som grupp och män som grupp är inte homogena. Utan det råder större skillnader inom respektive grupp än mellan grupperna. Detta innebär att graden av utsatthet varierar utifrån hur många normer man bryter samtidigt. I Sverige har vi två juridiska kön, man och kvinna. Men det finns länder som har fler än två juridiska. I många länder är det numera möjligt att byta juridiskt kön (inom ramen för 2 juridiska kön kvinna/man). Möjligheten är i samtliga länder begränsad till intersexuella och transsexuella personer, och kräver i allmänhet först vissa medicinska ingrepp för att godkännas, allt från sterilisering till könskorrigerande operationer. I Sverige är det accepterar att transsexuella personer byter juridiskt kön utan någon typ av medicinska ingrepp, men det krävs att personen diagnosticerats som transexuell, är myndig och har bott i landet i ett år.

10 Likvärdigt är inte samma som likadant Olika individer kan ha helt olika förutsättningar och möjligheter trots samma kön. Det är viktigt att ha det i åtanke så att service, bemötande och förväntningar inte är för generaliserande. Det är också en bra utgångspunkt för att se över sin verksamhet, rutiner etc. Att ställa sig frågan: Vem är min verksamhet bäst anpassad för? Utifrån kön, etniska tillhörighet, funktionalitet, sexuella läggning, religionstillhörighet eller ålder. En vanlig invändning mot att arbeta med jämställdhet i bemötandearbetet är idén om att jag bemöter alla likadant. Det finns två problem med den invändningen. Det första är att undersökningar vanligen visar att det inte stämmer. Kvinnor och män bemöts ofta olika beroende på kön. Det andra problemet med påståendet är att det inte alltid är bra att bemöta alla likadant. Att behandla människor med olika förutsättningar och behov likadant kan vara mycket orättvist. Istället för lika bemötande bör ledordet vara likvärdigt, eftersom det öppnar för individanpassning och tydliggör att bemötandet ska vara lika bra. Inte likadant. Naturligtvis ska dock alla behandlas lika inför lagar och regler. Reflektera över Fundera på vilka normer (för hur man får/inte får vara) jag förmedlar i mitt arbete. Fundera på hur mitt kön (könsidentitet, etniska tillhörighet, funktionalitet, sexuella läggning, religionstillhörighet och ålder) påverkar mig och därmed mitt arbete. Bemöter jag personer olika i mitt arbete beroende på deras kön (könsidentitet, etniska tillhörighet, funktionalitet, sexuella läggning, religionstillhörighet eller ålder). Kommunicerar jag med personer olika i mitt arbete beroende på deras kön (könsidentitet, etniska tillhörighet,

11 Att tänka/göra i projektets olika faser Tillsyn ska bedrivas på lika villkor oavsett kön. Könet ska inte påverka människans möjligheter och rättigheter. 1. Uppstartsfasen 1.1 Innan uppstartsmötet 1.1.1 Sätt samman en projektgrupp 1.1.2 Gör en nulägesanalys 1.2 Under uppstartsmötet 1.2.1 Identifiera målgrupp 1.2.2 Syfte och projektmål 1.2.3 Aktiviteter 1.2.4 Tids- och aktivitetsplan 1.2.5 Kommunikationsplan 1.2.6 Riskanalys 1.2.7 Projektplan 2. Genomförandefasen 2.1 Framtagande av material 2.1.1 Informationsmaterial 2.1.2 Checklistor 2.1.3 Bedömningsunderlag 2.1.4 Beslutsmallar 2.2 Tillsynskampanj 2.2.1 Informationsmöte inför tillsynskampanj 2.2.2 Bokning av tillsynsbesök 2.2.3 Tillsynsbesök 2.2.4 Rapport efter tillsynsbesök 3. Slutförandefasen 3.1 Uppföljning och utvärdering 3.2 Utforma slutrapport 3.3 Utskick av slutrapport

12 1. Uppstartsfasen 1.1 Innan uppstartsmötet 1.1.1 Sätt samman en projektgrupp Sätt samman en projektgrupp med efterfrågad kompetens. 1.1.2 Gör en nulägesanalys Nulägesanalysen är ett underlag för jämställdhetsintegrerad planering. På så sätt kommer vi åt flaskhalsar, förfaranden som inte finns nedskrivna utan som sitter i väggarna etc. Och när vi gör den här inventeringen i grupp skapar vi samsyn kring kärnprocesserna. 1. Identifiera kärnprocesserna gör en processkartläggning Vad är vårt uppdrag/vad gör vi mest? Hur ser den service vi tillhandahåller ut? Vem är vi till för? Vem är den tänkta målgruppen eller den mest typiska målgruppen, som verksamheten oavsiktligt är utformad och därmed bäst anpassad för? Hur går våra processer till? Gör en processkarta. 2. Granska kärnprocesserna steg för steg. Når vi alla grupper av verksamheter/medborgare? Finns det risk att någon exkluderas genom hur vi brukar göra? Kan olika grupper av verksamheter/medborgare ha olika behov? 1.2 Under uppstartsmötet 1.2.1 Identifiera målgrupp Skapa samsyn i gruppen gällande projektets målgrupp/er samt deras rättigheter och skyldigheter. Vilken målgrupp har projektet (kön, ålder, etnicitet, osv.)? Vem är den tänkta målgruppen eller den mest typiska målgruppen, som verksamheten oavsiktligt är utformad och därmed bäst anpassad för? Vilka normer utgår vi ifrån? Viktigt att vi inte befäster och reproducerar normer som exkluderar vissa grupper.

13 1.2.2 Syfte och projektmål Skapa samsyn i gruppen gällande projektets syfte genom att diskutera begrepp som förekommer i formuleringarna. Vad är syftet med projektet? Varför ska projektet genomföras? Vad vill vi uppnå med projektet? Hur ska syftet uppnås? Vad behöver vi utföra för att uppnå syftet? Vilka av projektmålen involverar kvinnor och män, flickor och pojkar? Synliggör jämställdhetsperspektivet i målformuleringar genom att använda formuleringar som t.ex. lika villkor oavsett kön. Det påminner oss om att de vi är till för kan ha olika villkor, förutsättningar och behov. På så sätt undviks aktiviteter och delaktiviteter som missgynnar ett visst kön. Utvärderings- och mätbara mål. Det vi planerar ska gå att utvärdera/mäta. Tänk på att mätning inte behöver vara i siffror utan kan göras genom enkät, intervjuer etc. Utvärderingen/mätningen talar om vad som fungerar bra, vad som måste förbättras eller tilläggas. Hur kan vi samla in statistiskt underlag för att analysera de genomförda insatserna ur ett jämställdhetsperspektiv? 1.2.3 Aktiviteter Vad behöver vi utföra för aktiviteter för att uppnå projektmålet? Vad får det vi beslutar om och planerar för konsekvenser för män och kvinnor, flickor och pojkar? Kommer kvinnor och män ha lika stor nytta av projektets resultat? Finns det olikheter i hur resurser är fördelade mellan kvinnor och män i projektet? Vem får vad och på vilka villkor? (Detta är en könskonsekvensbeskrivning,) Jämställdhetsintegrering av beslutsunderlag (SKL) http://www.jamstall.nu/wpcontent/uploads/2014/01/vägledning-för-handläggare-pdf.pdf Vilka av aktiviteterna involverar kvinnor och män, flickor och pojkar? Synliggör jämställdhetsperspektivet i målformuleringar genom att använda formuleringar som t.ex. lika villkor oavsett kön. 1.2.4 Tids- och aktivitetsplan Aktivitet (VAD) Tid (när) Ansvarig (vem) Status Se 1.2.3 Aktiviteter

14 1.2.5 Kommunikationsplan Var kommer information att publiceras? Hur kan vi underlätta för både män och kvinnor att påverka inom de frågor som projektet arbetar med? Aktivitet (vad) Målgrupp (vilka) Mål med kommunikationen (veta, känna tycka, göra) Kanal (hur) Tidplan (när) Ansvarig (vem) Guide till jämställd kommunikation (SKL) http://www.jamstall.nu/wp-content/uploads/2014/02/guide-till-jamstalldkommunikation.pdf 1.2.6 Riskanalys Riskanalys genom att ställa oss frågor kring vad det vi planerar får för konsekvenser. Vilka risker finns? Hur ska vi bemöta riskerna? Vilka risker ska vi prioritera? 1.2.7 Projektplan En planering som är jämställdhetsintegrerad utgör en bra grund för att projektets aktiviteter och delaktiviteter bidrar till en jämställd måluppfyllelse. Se Bilaga 1 Exempel på mall till projektplan.

15 2. Genomförandefasen 2.1 Framtagande av material 2.1.1 Informationsmaterial Informationsmaterialet ska vara inkluderande och lättförståeligt. Anpassa informationen efter mottagarens behov aldrig utifrån stereotypa föreställningar om vad mottagaraen kan tänkas behöva/inte behöva. Om det är brev till verksamheter innan en tillsynskampanj ska information stå om hur tillsynsprocessen går till, varför tillsyn görs, hur lång tid tillsynen beräknas att ta samt vilka rättigheter verksamheterna har att ge synpunkter och att överklaga. Texter Fundera på: Vem är jag? Vem är min målgrupp? Vilket är mitt budskap? Vilken ton vill vi att texten ska ha? Vems perspektiv speglar informationen? Texten ska spegla samhället och framställa människor på ett värdigt och respektfullt sätt. Representera olika identiteter i texten så blir den mer tillgänglig för alla. Då skapar den igenkänning och talar till fler. Använd klarspråk: Jag vet vem jag skriver för och varför Jag börjar med det viktigaste Rubriken är sammanfattande och väcker intresse Jag tilltalar läsaren med du Texten har informativa mellanrubriker Jag använder punktlistor där det går Styckena är lagom långa Jag undviker långa och tillkrånglade meningar. Jag använder aktiv form i stället för passiv Jag förklarar de svåra ord som måste vara kvar Någon annan har läst igenom texten Läsaren kommer att göra det jag vill efter att ha läst texten Klarspråkstestet Kapitel 2 och 5 i Alla ska med En guide till inkluderande kommunikation (Länsstyrelsen i Skåne) http://www.lansstyrelsen.se/skane/sitecollectiondocuments/sv/publikationer/ 2016/alla_ska_med.pdf

16 Forum Var kommer informationen om projektet att publiceras? Vad kommer informationen att handla om? Vilken målgrupp riktar sig informationen till? Kommunikatörer och informatörer bör också säkerställa att websidor och andra offentliga framställningar återspeglar arbetssättet, till exempel genom att låta bilder och texter återspegla invånare och deras perspektiv på verksamheten. Guide till jämställd kommunikation (SKL) http://www.jamstall.nu/wp-content/uploads/2014/02/guide-tilljamstalld-kommunikation.pdf Vem är normal Normkritik och webbpublicering (Göteborgs Stad) https://goteborg.se/wps/wcm/connect/6bfe049c-4053-4c4e-ba8bb051dfae766b/vem+%c3%84r+normal.pdf?mod=ajperes Bilder Kommer vi att ha bilder i samband med informationen? Finns det både kvinnor och män på bilderna? Hur kopplas texten och rubriken till bilderna? Vilka personer är namngivna? I vilken miljö och sammanhang är bilden tagen, följer det könsstereotypa mönster? Vad gör personen/personerna på bilden? Vem är aktiv? Vem är passiv? Framställ människor i en miljö som är naturlig och relevant för dem och som stämmer överens med den tillhörande textens budskap. Människor ska framställas på samma villkor, oavsett kön. Bryt gamla vanor i bildvalet Representera, inkludera och spegla verkligheten Miljö, bakgrinder och föremål Kroppshållning, passiv eller aktiv, subjekt eller objekt Kameravinkel och perspektiv Komposition och relation Kapitel 4 i Alla ska med En guide till inkluderande kommunikation (Länsstyrelsen i Skåne) http://www.lansstyrelsen.se/skane/sitecollectiondocuments/sv/publikationer/ 2016/alla_ska_med.pdf Bildhandboken Bilder som förändrar världen http://gavle.se/pagefiles/272392/bildhandboken_gavlekommun_genusfotografe n_webb.pdf

17 2.1.2 Checklistor Checklistan bör innehålla inledande riktlinjer inför mötet med kunden. Tänk på att språket ska vara tydlig och enkelt. Informera om processens gång från tillsynsbesök till beslut och kundens rättigheter (synpunkter, frågor, överklagan etc.). Fundera på vem som är den tänkta kunden eller den mest typiska kunden som du kommer att träffa? Är ditt bemötande därmed även bäst anpassad för denna tänkta kund? Har du omedvetna förväntningar på den tänkta kunden på grund av dess kön? Checklistan bör innehålla en kontrollfråga i slutet. Har du tydligt informerat kunden om processens gång och hens rättigheter (synpunkter, frågor, överklagan etc.)? Ta för vana att reflektera över om ditt bemötande gentemot kunden är likvärdigt oavsett vem mottagaren är (kön, ålder, etnicitet osv.). Checklistan bör innehålla kontrollfrågor i slutet som t.ex.: Upplevde du att du blev bemött av kunden på ett jämställt sätt oavsett ditt kön? Upplevde du att du bemötte kunden på ett jämställt sätt oavsett hens kön? Upplevde du att du bemötte kunden på ett rättssäkert sätt oavsett hens kön? Med jämställt bemötande menar vi att du har rätt att bli bemött med respekt sätt oavsett om du är kvinna eller man, fritt från diskriminering. Med rättssäkert menar vi att du har rätt till inflytande (haft möjlighet att påverka), tillgänglig information/kommunikation (att du har förstått informationen) och att lämna klagomål. 2.1.3 Bedömningsunderlag Listan med bedömningsgrunder bör som checklistan innehålla inledande riktlinjer som säkerställer en jämställt bedömning och tydlig information till kunden om processens gång. Se 2.1.2 Checklistor. 2.1.4 Beslutsmallar Tänk på hur du formulerar dig skriftligt, språket ska vara tydlig och enkelt. Se 2.1.1. Informationsmaterial Beslutet ska även innehålla information om hur man går till väga om man vill överklaga beslutet. Myndigheternas skrivregler (Institutet för språk och folkminnen Språkrådet) http://www.sprakochfolkminnen.se/download/18.41318b8514835190952 90e/1411629869129/Mynd-skrivreg2014-1.pdf

18 2.2 Tillsynskampanj 2.2.1 Informationsmöte inför tillsynskampanj Var maffig Normmedvetna och jämställda arrangemang (MUCF) http://www.jamstall.nu/wpcontent/uploads/2014/02/normmedvetna-ochj%c3%a4mst%c3%a4llda-arrangemang-p%c3%a5-mucf-pdf.pdf 2.2.2 Bokning av tillsynsbesök Genom vilka kanaler nås kunderna? Kontakta kunden och informera om vad du ska göra tillsyn på och hur lång tid det beräknas att ta. Fråga kunden när det passar hen att tillsynen görs (i den mån det är möjligt). 2.2.3 Tillsynsbesök Följ checklistan, för att alla ska kontrolleras på samma villkor. Tänk på hur du bemöter kunden. Ta för vana att reflektera över om ditt bemötande gentemot kunden är likvärdigt oavsett vem mottagaren är (kön, ålder, etnicitet osv.). Så gör du: Jämställt bemötande. En handledning för dig som arbetar med jämställdhetsintegrering på myndighet (Nationella sekretariatet för genusforskning) https://docs.google.com/viewerng/viewer?url=http://www.genus.se/wpcontent/uploads/sa-gor-du-jamstallt-bemotande-1.pdf Informera tydligt, enkelt och utförligt om processens gång och kundens rättigheter (synpunkter, frågor, överklagan etc.). Om kvinnor och män bemöts olika bra, t.ex. genom att få olika bra information, motverkar det målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 2.2.4 Rapport efter tillsynsbesök Är det lätt att förstå det du har skrivit? Kommunicera med kunden och möjliggör för kunden att komma in med synpunkter och frågor kring det skrivna. Om kvinnor och män bemöts olika bra, t.ex. genom att få olika bra information, motverkar det målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Beslut om åtgärder använd mall.

19 3. Slutförandefasen 3.1 Uppföljning och utvärdering Genom att granska måluppfyllelse utifrån ett jämställdhetsperspektiv får vi en fördjupad kunskap om vad vi måste utveckla och prioritera framöver för att nå jämställd måluppfyllelse. Reflektera över följande frågor och skriv slutsatser. Har vi ett statistiskt underlag för att analysera de genomförda insatserna ur ett jämställdhetsperspektiv? Finns det olikheter i hur resurser blev fördelade mellan kvinnor och män i projektet? Vem fick vad och på vilka villkor? Kommer kvinnor och män ha lika stor nytta av projektets resultat? Stämmer fördelningen med hur vi vill ha det i projektet? Vad behöver vi göra/ändra för högre jämställd måluppfyllelse? 3.2 Utforma slutrapport Presentera könsuppdelad statistik och analys av denna. Vad krävs för att nå jämställda resultat? Ha med jämställdhetsperspektivet då du beskriver åtgärder för högre måluppfyllelse. 3.3 Utskick av slutrapport Tänk på målgrupp och vilka kanaler som ska användas för spridning av slutrapporten.

20 Bilaga 1 Exempel på mall till projektplan Projektplan för.. Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Syfte Brödtext. Syftet ska svara på varför projektet ska genomföras och vilken effekt man vill uppnå. Tänk på att effekten ska vara på lika villkor oavsett kön. Hur säkerställs det i projektet? Projektmål Vad ska projektet leverera /Efter avslutat projekt ska följande ha uppnåtts. X X X Målen ska svara på hur vi ska uppnå syftet. Målen ska vara utformade enligt SMART (Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt, Tidsatt) så långt det är möjligt. Målen ska vara konkreta och lätta att förstå. I målen ska det önskade läget speglas. Processen att skapa mål ska göras parallellt med att ta fram hur målet ska utvärderas och följas upp. Vilka av projektmålen involverar kvinnor och män, flickor och pojkar? Synliggör jämställdhethetsperspektivet i målformuleringarna. Ex. använd formulering som lika villkor oavsett kön. Omfattning och inriktning Brödtext. Kort sammanfattning av vad projektet ska omfatta eller inrikta sig mot. Om det behövs förtydligande för en aktivitet (från aktivitetsplanen) beskriv gärna till exempel varför aktiviteten ska ske och kort om hur aktiviteten ska göras och vad den ska omfatta. Beskriv på vilket sätt ni har integrerat ett jämställdhetsperspektiv i projektet? Har en könskonsekvensbeskrivning genomförts? D.v.s. en beskrivning av vilka konsekvenser det får för invånarna, beroende på om de är kvinnor eller män, flickor eller pojkar.

21 Avgränsning Brödtext. Ta även upp eventuell avgränsning i projektet. Avgränsning kan innebära att vissa delar inom ämnesområdet inte tas med i just detta projekt, till exempel vissa branscher eller begrepp. Projektperiod Projektet pågår under tiden xx. Aktivitetsplan inklusive tidsplan Huvudsakliga insatser som ska genomföras i projektet för att uppnå projektets mål. Status kan vara Genomfört= G, Pågående = P, Ej pågående= EP. Aktivitet (VAD) Tid (NÄR) Ansvarig (VEM) Status Tänk på att synliggöra jämställdhethetsperspektivet i aktivitetsformuleringarna. Reflektera över vad får det vi beslutar om och planerar för konsekvenser för män och kvinnor, flickor och pojkar? Kommer kvinnor och män ha lika stor nytta av projektets resultat? Finns det olikheter i hur resurser är fördelade mellan kvinnor och män i projektet? Vem får vad och på vilka villkor? Målgrupper att kommunicera med Av tabellen framgår vilka målgrupper/parter som vi kan behöva kommunicera med, vad som ska kommuniceras, när, hur och vem som gör det. Utgångspunkten är vad vi tror att målgruppen har för behov av kommunikation. Projektgruppen kommer behöva stöd av en kommunikatör. = Huvudsaklig information till målgruppen ifråga = Huvudsaklig information från målgruppen ifråga Aktivitet Målgrupp Mål med kommunikationen Kanal Tidplan Ansvarig (vad) (vilka) (veta, känna tycka, göra) (hur) (när) (vem) Reflektera över var information kommer att publiceras? Hur kan vi underlätta för både män och kvinnor att påverka inom de frågor som projektet arbetar med?

22 Uppföljning och utvärdering Uppföljning sker kontinuerligt av projektledaren under projektets gång och presenteras för projektgruppen i samband med projektmötena. Utvärdering av projektet gentemot måluppfyllnad sker av projektgruppen och projektledaren i samband med projektmötena. En utvärdering av projektarbetet sker skriftligt i slutet av projektet och i samband med det sista projektmötet. Projektmål 1. 2. Uppföljnings- och utvärderingsinsatser X X X X I slutet av projekten kommer en reflektion utifrån frågorna nedan att göras. Slutsatserna kommer att sammanställas. Har vi ett statistiskt underlag för att analysera de genomförda insatserna ur ett jämställdhetsperspektiv? Finns det olikheter i hur resurser blev fördelade mellan kvinnor och män i projektet? Vem fick vad och på vilka villkor? Kommer kvinnor och män ha lika stor nytta av projektets resultat? Stämmer fördelningen med hur vi vill ha det i projektet? Vad behöver vi göra/ändra för högre jämställd måluppfyllelse? Styrgrupp Styrgrupperna för Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland genom följande två styrgruppsmedlemmar som är faddrar för projektet: nn nn Projektledare NN Miljösamverkan Västra Götaland alternativt Halland. Projektgrupp Tänk på sammansättningen av gruppen. Gruppen bör ha olika bakgrund och bestå av både kvinnor och män. Miljösamverkans projektgrupp xxxx där följande personer deltar: NN NN NN

23 Resurser och kostnader Kostnader för projektledning ingår i Miljösamverkan Västra Götalands / Miljösamverkan Hallands budget och specificeras inte här. Projektdeltagarna bidrar med sin arbetstid vilket inte specificeras. I samband med seminarier/workshops och liknande tas deltagaravgifter ut som täcker alla kostnader. Därutöver kan det tillkomma mindre utgifter för informationsmaterial m.m. Stöd från en kommunikatör beräknas till ca 10 timmar. Möten Under projekttiden kommer vi att ha X projektgruppsmöten per halvår, år etc, varav X möten förlagts i Göteborg och X är lync/skypemöten. Utöver ovanstående möten arrangerar vi utbildningar/seminarier/workshop/studiebesök. Dokumentation och slutrapport Följande dokument kommer att upprättas: 1. Denna projektplan med ev. kommande revideringar 2. Dokumentation vid samtliga utbildningar/seminarier/workshops 3. x 4. Slutrapport eventuellt med presentation av könsuppdelad statistik och analys av denna. Anteckningar från våra projektgruppsmöten läggs på grupparbetsplatsen, liksom denna projektplan. Bakgrund och ramar Utdrag från Miljösamverkan Västra Götalands/Miljösamverkan Hallands verksamhetsplan år Xxxx-xxxx:

24 Bilaga 2 Nulägesanalys av miljösamverkans projekt, 2017 1. Identifiera kärnprocesserna Vad är vårt huvuduppdrag/vad gör vi mest? Miljösamverkan samordnar projekt inom olika avgränsade områden. Projektens syfte är att stödja inspektörerna/kontrollanterna (användarna) samt effektivisera och kvalitetsäkra tillsynen/kontrollen. Användarna bedriver tillsyn/kontroller hos verksamheter och medborgare. Hur ser den service vi tillhandahåller ut? Vi skapar handläggarstöd och arrangerar tillsynskampanjer. Vi arrangerar möten. Vem är vi till för? Handläggarna och cheferna på miljömyndigheter. Indirekt för medborgarna, konsumenterna, verksamheterna samt kommande generation. Hur går våra processer till? Projektprocessen har tre faser, som sedan har delats upp i ytterligare faser. Se sidan 11. 2. Granska kärnprocesserna steg för steg och ställ er frågor såsom: Når vi alla grupper av verksamheter/medborgare? Nej, bara dem vi besöker vid vårt tillsynsbesök. Finns det risk att någon exkluderas genom hur vi brukar göra? Ja, att vi inte riktar projekten mot de verksamheter som vi tror sköter sig. Vi har förutfattade meningar, utifrån livserfarenhet, om vilka verksamheter som inte följer lagstiftningen. Kan olika grupper av verksamheter/medborgare ha olika behov? Ja, språkskillnader, hörsel- och synnedsatthet.

Huvudmän Länsstyrelsen i Västra Götaland, kommunförbunden och kommunerna i länet Adress Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Miljöskyddsenheten, 403 40 Göteborg, Tel 010-224 40 00 Webbplats www.miljosamverkanvg.se Projektledare Anna Malmros, 010-22 44 691 anna.malmros@lansstyrelsen.se Maria Andersson 010-22 44 333 maria.o.andersson@lansstyrelsen.se Emma Andersson 010-224 56 89 emma.k.andersson@lansstyrelsen.se Huvudmän Kommunerna i länet och Länsstyrelsen Halland Adress Region Halland, Avd. för regional samverkan, Box 517, 301 80 Halmstad Webbplats www.regionhalland.se/miljosamverkan Utvecklare Teres Heidermark 035-17 98 39 teres.heidermark@regionhalland.se