Flerårsplan år 2017-2019 En plan för hållbar utveckling 0
Flerårsplanens struktur Här beskrivs de olika delarna i flerårsplanen för att guida läsaren. Majoritetens text inleder flerårsplanen och beskriver den politiska majoritetens prioriteringar under perioden. Det Goda Livet i Falköping beskriver vår vision och värdegrund. Detta är vår målbild och drivkraft i den kommunala verksamheten. Förutsättningar för flerårsplanen består för det första av vår omvärldsanalys som beskriver förändringar i omvärlden som påverkar kommunen. Våra mål för Falköping är en del som beskriver våra fyra mål för att nå till visionen och indikatorer som visar om vi är på rätt väg. Här redovisas även rutiner för uppföljningen av flerårsplanen. Uppdrag lämnas till nämnderna av kommunfullmäktige i flerårsplanen inom specifika utvecklingsområden och ska redovisas till kommunfullmäktige under år 2017. Ekonomisk plan år 2017-2019 innehåller några olika delar och börjar med de ekonomiska förutsättningarna för budget år 2017 och ekonomisk plan åren 2017-2019 vilka bestäms av tillväxten i Sverige. Vårt finansiella mål är att ha en god ekonomisk hushållning såväl i verksamheten som ur ett finansiellt perspektiv och regleras i kommunallagen. Vad detta innebär konkret beslutas av varje enskild kommun. Under avsnittet finansiella rapporter ryms den lagstadgade resultat- och balansräkningen samt finansieringsanalysen. Verksamhetens ramar specificerar hur anslagen till verksamheterna utvecklas under åren 2017-2019. Investeringsplanen är en sammanställning av beslutade ramar för investeringar åren 2017-2019. Under övriga ekonomiska beslut ryms exempelvis kommunens låneram, partistöd och bidrag till teaterföreningen. 1
Det goda livet Falköping är en kommun på väg framåt med fler invånare, bostadsbyggande och flera nyetableringar av företag i vår kommun. Detta är oerhört positivt och vi tänker fortsätta se till att kommunen växer på alla fronter. I början av 2016 fick vi den rapport med förändrings/förbättringsförslag om vår verksamhet och de framtida utmaningar vi står inför och dessa är de vi nu lägger fokus på, allt ifrån hur vi ska nå de mål vi satt upp till hur framtidens skola ska utformas. Det vi gör i kommunen ska leda till att vi får en bättre måluppfyllelse i de fyra mål vi fortsätter att ha i flerårsplanen; det socialt hållbara Falköping, ett attraktivare Falköping, ett näringsliv som utvecklas och att kvaliteten i våra verksamheter ska öka. Vi i majoriteten ser, efter våra åtta år tillsammans, att vi kommit en bra väg med flera av målen genom de företagsetableringar som nu sker, att vi stiger på näringslivsrankingen, bland de 30 bästa kommunerna när det gäller jämställdhet, de satsningar vi gjort inom kultur- och fritid och våra nöjda brukare inom till exempel äldreomsorgen för att ta några exempel. Detta betyder bara att vi tagit de första stegen och vi kommer fortsätta vår väg mot visionen Det goda livet i Falköping, och för att detta ska kunna ske måste vi tillsammans skapa ett Falköping som håller ihop och där alla känner en tillhörighet och ges en möjlighet att lyckas. Men att skapa det goda livet är långsiktigt och det kommer att krävas uthållighet och mod nu för att kunna skörda i framtiden. I denna flerårsplanen görs fler satsningar på barn- och ungdomar för vi vet att fullföljda studier är det som ger människor störst chans att lyckas i framtiden och därför behöver eleverna utbildade lärare, bra lokaler och skolgårdar som stimulerar till lärande och aktiviteter. Dessutom är ungdomars fritid och deras möjlighet att påverka viktiga för att känna en delaktighet, därför satsar vi även inom dessa områden. Den investeringsbudget som vi nu presenterar innehåller många satsningar inom förskola och skolan men också ett nytt demenscentrum som planerats under flera år. Det är en hög investeringsbudget men vi ser att det är nödvändigt för att nå de uppsatta målen. Trots att mycket pengar ligger i investeringar ser vi det nödvändigt att göra dessa satsningar, för vi bygger inte Falköpings kommun för i morgon utan för lång tid framöver! Socialdemokraterna Centerpartiet Kristdemokraterna 2
Det Goda Livet i Falköping Det Goda Livet är kommunens vision om det hållbara samhället, ett samhälle i balans och harmoni, även för kommande generationer. Det Goda Livet bygger på allas lika värde och på samhällsaktiva invånare. I Falköping värnar vi om livskvalitetsfrågorna för att öka välbefinnandet och trivseln för Falköpingsborna. Det finns tydliga kopplingar mellan delaktighet, inflytande och hälsa. När enskilda människor/personer och grupper får möjlighet att påverka sina egna livskvalitet och utvecklingen av samhället i stort, uppstår en känsla av medskapande som bidrar till meningsfullhet. Meningsfullhet är avgörande för att skapa det goda livet för Falköpingsborna. I Falköping tar vi ansvar för vår gemensamma framtid och en hållbar utveckling. Vi vill skapa det goda livet för våra medborgare och för kommande generationer. Vi ska driva en förändringsprocess där kommunen går före i utvecklingen av ett hållbart samhälle, där naturens och våra mänskliga resurser används medvetet och balanserat. Ekologin sätter ramarna och villkoren med planetens absoluta gränser, våra ekosystem och naturens resurser. Ekonomin är de medel tillsammans med det politiska systemet vi har för att skapa social hållbarhet. Vilket är själva målsättningen med det dynamiska och rättvisa samhället där de mänskliga behoven uppfylls. Falköpings kommun ser ett tydligt samband mellan hållbara satsningar och den lokala utvecklingen. 1 Ekosystem & Naturresurser Planetens absoluta gränser 1 Politik Ekonomisk balans Social hållbarhet Det Goda Livet 1 Planetens gränser är ett koncept utvecklat av en grupp forskare under ledning av Johan Rockström vid Stockholm Resilience Centre. Forskargruppen menar att det finns nio olika miljöproblem som vart och ett har ett eget gränsvärde. Om detta gränsvärde överskrids kan det leda till oöverskådliga miljöeffekter på grund av tröskeleffekter som uppstår. 3
Falköping ska vara en bra kommun att besöka, bo och verka i nu och i framtiden. Kommunen som organisation är till för Falköpingsborna och strävar efter att alla ska behandlas rättvist och lika, våra relationer kännetecknas av öppenhet, respekt och ett gott bemötande, vi uppnår goda resultat genom effektivitet och samverkan. 4
Förutsättningar för flerårsplanen Omvärldsanalys Omvärldsanalysen ska ge ett helhetsperspektiv och långsiktighet i hur trender och förändringar påverkar våra möjligheter att skapa Det Goda Livet i Falköping, och att förverkliga de mål som formulerats för kommunens framtida utveckling. Omvärldsanalysen ska ge förståelse och skapa handlingsberedskap i den kommunala organisationen och fungera som underlag för strategiska frågor i flerårsplanen. Falköpings kommun står som alla kommuner inför stora förändringar. Befolkningen åldras, teknikutvecklingen går snabbare och snabbare, flyttning sker från land till stad, klimatet förändras och påverkar oss, osv. Arbetet med omvärldsanalys innebär att Falköpings kommun tar ett helhetsgrepp på de trender och förändringar som bedöms ha störst betydelse för kommunen. Omvärldsanalys handlar dels om att förstå på djupet vad som pågår i omvärlden och vad det kan innebära på lång sikt och dels handlar det om att omvandla denna insikt i strategisk förändring. Omvärldsanalys bygger på att identifiera och tolka prioriterade krafter i omvärlden som påverkar en organisations eller frågeställnings arena och den egna organisationen eller frågeställningen. Omvärldsanalysen anger därmed vad en organisation bör förbereda sig på. När väl krafterna i omvärlden är identifierade och analyserade kan man i organisationen bestämma sig för vilka åtgärder som ska vidtas. Utifrån de sex övergripande trenderna, som alla har en påverkan, på kort eller lång sikt, för Falköpings kommun: globalisering, demografiska förändringar, ökad individualisering, urbanisering, klimatförändring och teknikutveckling, fokuseras nu omvärldsanalysarbetet på social hållbarhet. Klimatförändringar Teknikutveckling Individualisering Globalisering Hur påverkar f Förändringar i omvärlden som påverkar Falköpings kommuns möjligheter att förverkliga sin vision? Till år 2020! Urbanisering Demografi 5
Dagens komplexa samhälle Det Goda Livet, som är Falköpings kommuns vision, är ett komplext begrepp där det inte finns någon färdig metod eller ett givet svar för hur man ska integrera de sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionerna i vardagen. Det pekar mot att vi istället bör se tillvaron som ett sammanflätat, föränderligt och komplext system. Globalisering är kanske den tydligaste trenden som påvisar den ökade komplexiteten i samhället som beslutsfattare måste ta i beaktande. Människor, pengar, varor, tjänster och information flyttar sig numera blixtsnabbt över världen i en ständigt pågående interaktion. Det som förr var en regional oroshärd långt bort i världen får idag en direkt påverkan på lokalsamhället i form av exempelvis migrationsströmmar eller genom att handelshinder sätts upp som en politisk reaktion på en händelse. En annan effekt av globaliseringen är individualiseringen som i sin tur leder till gradvisa förändringar i den sociala samhälleliga strukturen. Ett ökat välstånd globalt är också det en trend, men i dess skugga finns ökade skillnader mellan de som har och de som inte har och vår utarmning av naturens begränsade resurser med klimatförändringar och instabila ekosystem som följd. Mottrenden där är att samhällsekonomin delvis rör sig bort ifrån den produktionsintensiva och resurskrävande industrialismen och mot en kunskapsekonomi, eller rent av en tankeekonomi, där global konkurrens i första hand inte längre handlar om låga produktionskostnader utan om förmågan att utveckla idéer och koncept. Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. Att möta de komplexa frågorna kring hållbar utveckling kräver helhetssyn. Det vill säga att inse att det är flera olika, och i förstone inte tydligt sammankopplade, kunskapsområden som berörs och att det därför behövs samverkan och ibland även samspel. Att det inte finns en sanning eller synsätt att luta sig emot utan att det finns flera möjliga lösningar och vägar framåt. Komplexitet kan inte fångas i några få begrepp, eller lösas med de metoder vi hittills använt utan bygger istället på ett förändrat förhållningssätt och skapandet av nya samarbetskonstellationer. Det är ur mångfalden och dialogen som de gemensamma visionerna om morgondagen och framtiden kan formas. Denna nödvändiga helhetssyn är avgörande för att kunna beskriva och analysera mönster lokalt i Falköping, regionalt i Skaraborg och Västsverige samt globalt för att uppnå en balans mellan människa, samhälle och natur. Genom att i ett tidigt skede identifiera komplexa trender kan Falköpings kommun skaffa sig en proaktiv möjlighet att möta såväl som bemöta skeenden. 6
Mål- och resultatstyrning Falköpings kommun styrs utifrån sin vision, de fyra övergripande målen och uppföljning av resultat i verksamheterna. Kommunen ansvarar för att bedriva en effektiv verksamhet med god kvalitet utifrån lagar, nationella och lokala politiska mål, kommunala styrdokument och ekonomisk tilldelning genom budgeten. Flerårsplanen syftar till att mål och ambitioner ska samspela med de resurser som kommunen råder över. Samtidigt syftar flerårsplanen till att få bättre framförhållning och beredskap för verksamhetsförändringar som kommer att bli nödvändiga. En framgångsfaktor är att skapa en fungerande styrkedja som binder ihop de olika nivåerna i den kommunala organisationen från kommunfullmäktiges vision och mål till mål för verksamheterna. Detta kräver ett systematiskt arbete med mål och resultatstyrning genom uppföljning med indikatorer och analys av resultat. Kommunfullmäktige beslutar om vision och mål samt hur dessa mål ska mätas. Indikatorer indikerar, som namnet antyder, i vilken mån man når målet. Dessa bör bestå av både kvalitativa och kvantitativa mått för att användas vid uppföljningen. Några målvärden anges därför inte. För många av målen behövs flera indikatorer för att en rättvis presentation av måluppfyllelsen ska kunna ges. I flerårsplanen framgår hur ofta mätning sker, några indikatorer mäts ofta och några enbart vartannat år, kommunen eftersträvar en blandning av olika typer också avseende denna aspekt. Uppföljning av den hållbara utvecklingen i Falköpings kommun sker i den årliga hållbarhetsredovisningen som ingår i bokslutet. För att få en fungerande styrkedja ska nämnderna i sina verksamhetsplaner för år 2017 formulera egna delmål, med utgångspunkt i de kommunövergripande målen. Man ska också ange hur dessa ska följas upp, det vill säga vilka indikatorer som mäter måluppfyllelsen. Kommunstyrelsen följer upp utvecklingen inom medarbetarskap och ledarskap, ekonomiska mål och ramar samt verksamhetens mål på en kommunövergripande nivå och rapporterar till fullmäktige. Uppföljningar görs i tertialrapporter, delårsbokslut och i årsbokslutet. Nämnderna följer upp sin egen ekonomi och sina egna delmål. Rapport om måluppfyllelse avseende kommunövergripande mål lämnas till kommunstyrelsen vid tertialuppföljningar samt vid delårs- och årsboksluten. 7
Mål 1 Ett socialt hållbart Falköping Ett socialt hållbart Falköping utgår från alla människors lika värde och mänskliga rättigheter. Det handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där alla medborgare ska känna delaktighet, ha inflytande i samhället och ha resurser att styra över ekonomi, arbete, bostad, utbildning, kultur, rekreation, hälsa, trygghet och sociala nätverk. Social hållbarhet ska ge alla invånare lika möjligheter till en god livsmiljö. För att arbeta mot målet ett socialt hållbart Falköping och förverkliga visionen om Det Goda Livet behöver falköpingsborna vara delaktiga. Det betyder att alla falköpingsbor ska ha möjlighet att påverka kommunens utveckling. Det är genom dialog med falköpingsborna som betydelsen av Det Goda Livet formas. Därför är medborgardialogen av central betydelse i kommunens arbete mot de övergripande målen och mot visionen. En stark demokrati bygger på social tillit och delaktighet där engagerade och samhällsaktiva medborgare själva bidrar till samhällsbygget och medverkar till en långsiktigt hållbar utveckling. Genom att skapa arenor för dialog kan falköpingsbon medskapa framtidens Falköping och vara en del av samhällsgemenskapen. Ett Falköping med öppna och toleranta invånare möjliggör nya möten mellan medborgare med skilda bakgrunder, erfarenheter och referensramar som är nödvändiga för den socialt hållbara samhällsutvecklingen. Ett högt valdeltagande visar på demokratins förankring och är ett värde i sig samtidigt som den representativa demokratin behöver ständiga arenor för dialog och samtal. I arbetet mot social hållbarhet ska förebyggande insatser barn och unga med särskilt fokus på meningsfull fritid prioriteras. Det handlar om tidiga insatser och ett långsiktigt perspektiv för att kommunen ska växa och utvecklas. Det görs genom inkludering, att få alla unga som lever och verkar i kommunen oavsett var de är födda att känna sig delaktiga i och ansvariga för samhällsutvecklingen. Den som inte bjuds in att delta i samhället kan heller inte känna sig som en del. Därför ska Falköpings kommun skapa möjligheter för barn och ungdomar att engagera sig i demokratiprocessen. Falköpings kommun ska också skapa förutsättningar för ett socialt hållbart Falköping genom samverkan både internt och externt. Det innebär att kommunen ska ha en fungerande och flexibel struktur för att samarbeta med nätverk, civilsamhället och föreningsliv. Grunden i kommunens arbetssätt ska vara att stödja och samarbeta med ideella krafter i samhället. Kommunen ska vara en motor som bidrar till att skapa goda förutsättningar för en långsiktig och framgångsrik verksamhet för ungas etablering på arbetsmarknaden. En väl fungerande samverkan mellan kommun och övriga aktörer är en av de viktigaste faktorerna liksom att utgå från och arbeta tillsammans med ungdomen. Kommunen ska främja utveckling av nya samverkansformer mellan de olika aktörerna utifrån befintliga arbetsmarknadspolitiska insatser, systematiskt utvärdera effekter av insatser och arbeta för förbättringar genom att skapa nya initiativ. Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter som påverkar välfärden i Falköpings kommun. Det handlar om fokus på sociala perspektiv inom ramen för den fysiska samhällsplaneringen och boenderelaterade åtgärder som verkar för inkludering. Att ha en bostad i en väl fungerande boendemiljö ökar möjligheterna att klara andra delar såsom utbildning, arbete och fritid. Planeringen för att utveckla boendet är en viktig del i kommunens strategiska arbete mot en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad. En fungerande bostadsmarknad, där utbud svarar mot falköpingsbornas efterfrågan och 8
behov. Människan ska vara utgångspunkt i samhällsbyggandet och invånarnas kvalitativa värden sätts i fokus i skapandet av stads- och landbygdsrummet. Indikatorer Uppföljning av mål 1 sker med följande indikatorer: - Nöjd Inflytande-Index (mäts via SCB:s Medborgarundersökning årligen) - Ohälsotal (mäts via Hälso- och sjukvårdsnämndens kansli årligen) - Socioekonomiska riskgrupper (beräknas av Socialstyrelsen årligen) - Andel elever (%) som är behöriga till gymnasieskolans nationella program (mäts via siris.skolverket.se årligen) - Andel elever (%) med examensbevis nationellt program gymnasieskolan (mäts via siris.skolverket.se årligen) Mål 2 Ett attraktivare Falköping Ett attraktivare Falköping handlar om kommunens möjligheter att stärka sin position och bli intressant för invånare och näringsliv samt civilsamhället. Falköpings attraktivitet ska stärkas genom att utveckla de områden som är unika för Falköping och utifrån de behov som finns hos dagens och framtida invånare. Ett Falköping med egen växtkraft. Falköpings attraktivitet ökar när livskvalitetsfrågorna tas på allvar. Falköpings kommun har under det första årtiondet på detta millennium ökat sin befolkning varje år. Denna utveckling ska fortsätta. För att stärka attraktiviteten är det avgörande att Falköpings kommun är en bra plats att bo, verka och leva på. För att vara en attraktiv kommun att bo i ska vi ta vara på samspelet mellan stad och land där landsbygdens värden i form av naturskönt boende, rekreativa kvaliteter och ekosystemtjänster samspelar med de olika tätorternas service, handel och kommunikationsmöjligheter. För att stärka attraktiviteten ska kommunen också arbeta proaktivt för utveckling av handeln. Förutsättningar för hållbar kommunikation ska tas tillvara och kommunen ska aktivt arbeta för en fortsatt bra kollektivtrafik såväl lokalt, regionalt som nationellt. Attraktiviteten för landsbygdsboende ska stärkas ytterligare genom fortsatta satsningar på utveckling av infrastruktur. Falköpings kommun ser ett tydligt samband mellan hållbara satsningar och den lokala utvecklingen. Falköpings kommun vinner på att samverka, skapa nätverk och mötesplatser, både internt och externt mellan olika aktörer i samhället. Indikatorer Uppföljning av mål 2 sker med följande indikatorer: - Befolkningsutveckling i procentuell ökning (mäts via SCB varje tertial) - Antal nya småhus (mäts av kommunen varje tertial) - Antal nya lägenheter i flerbostadshus (mäts av kommunen varje tertial) - Nöjd regionindex (mäts via medborgarundersökning, SCB årligen) - Index för sällanköpshandeln, (mäts via Handelns utredningsinstitut årligen) - Nöjd medborgarindex idrotts- och fritidsanläggningar (mäts via SCB:s medborgarundersökning årligen) - Nöjd medborgarindex kultur (mäts via SCB:s medborgarundersökning årligen) 9
Mål 3 Ett näringsliv som utvecklas Att näringslivet utvecklas i en kommun är avgörande för välfärden. Det kan bara utvecklas genom ett ömsesidigt förtroende mellan kommun och näringsliv. För detta krävs en framtidstro och en gemensam viljeinriktning men även ett kraftfullt lokalt engagemang och att kommunen ska finnas som en aktiv och naturlig part i utvecklingsarbetet. Falköpings kommun ska vara och upplevas som en kreativ och drivande kommun med tillväxt i fokus. Ett levande näringsliv förutsätter nytänkande och nytillskott. Falköpings kommun ska aktivt stödja och stimulera det befintliga näringslivet. Arbetet ska präglas av en god samverkan. Falköpings kommun ska arbeta aktivt med att attrahera nya företag för etablering, vilket förutsätter en god infrastruktur där expansion och etableringar möjliggörs genom en god markreserv. Det kräver även att nya och etablerade företag får en service av kommunen med hög kvalité och ett gott bemötande. Falköping har ett strategiskt kommunikationsläge vid västra stambanan och en god infrastruktur som ska användas och utvecklas för att stärka Falköpings attraktivitet. Detta skapar förutsättningar för logistikutveckling, nyetableringar och stärker befintligt näringsliv. För att utveckla näringslivet och skapa konkurrenskraft ska kommunen ha en fungerande och ledande kompetensförsörjning. Det krävs en utbildningsmatchning till den kompetens som näringslivet efterfrågar men det handlar även om att ställa om för framtidens arbetsmarknad och nya branscher. Ett aktivt samarbete mellan näringslivet i kommunen och utbildningsväsendet är särskilt viktigt samt att skapa nya utbildningar för framtidens behov. Falköpings kommun vill utveckla näringar inom den gröna sektorn samt öka medvetenheten kring hållbarhetsfrågor. Kommunen ser besöksnäringen utifrån natur- och kulturvärden som ett starkt tillväxtområde där arbetet med affärsutveckling är centralt med fokus på marknadskunskap och produktutveckling. Falköpings kommun har goda förutsättningar att ta tillvara och utveckla livsmedelsproduktionen. Indikatorer Uppföljning av mål 3 sker med följande indikatorer: - Antal nya företag per 1000 invånare (mäts via Nyföretagarbarometern varje tertial) - Antal företag i Falköpings kommun (mäts via SCB årligen) - Näringslivsklimat (mäts via SKL:s undersökning insikt årligen) - Antal gästnätter i kommunen (mäts via Västergötlands turistråd varje tertial) - Årlig omsättning turismen i Falköping (mäts via Turistrådet 2 gånger årligen) Mål 4 Kvalitén inom verksamheten ska öka Falköpings kommun är till för medborgarna i Falköping, vårt uppdrag är att kommuninvånarna ska vara nöjda med vår service och våra tjänster. Kommunens alla verksamheter och varje medarbetare bidrar till en god kvalitet genom att alla ska behandlas rättvist och att våra relationer kännetecknas av öppenhet, respekt och ett gott bemötande. 10
En god kvalité i verksamheten förutsätter att verksamheterna samverkar och organiseras utifrån uppdrag och att resurserna används på ändamålsenligt och effektivt sätt för att nå uppsatta mål. Det krävs även ett systematiskt kvalitetsarbete med utgångspunkt i invånarnas behov och förväntningar. Omvärldsanalys skapar förutsättningar för ett proaktivt agerande och utveckling av relationer med omvärlden. Viktigaste resursen i kvalitetsarbetet är medarbetarna, deras kompetenser och kunskaper. Falköpings kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som stärker och säkrar kvalitet. God kvalitet säkerställs genom att kommunen kan attrahera, rekrytera, utveckla och behålla den kompetens som krävs för att möta medborgarnas behov och nå verksamheternas mål. Kommunen eftersträvar ett arbetsklimat som kännetecknas av dialog och delaktighet där chefer och medarbetare gemensamt medverkar till att skapa en god arbetsmiljö och en effektiv verksamhet med god kvalitet. Falköpings kommun ska vara en miljömässigt hållbar kommun som tar miljöansvar och effektivt hushåller med naturens resurser samt minskar mängden gifter och kemikalier, detta för att skapa en god livskvalitet för framtiden. Falköpings kommun ska arbeta för att skapa ett hållbart energisystem med energieffektiviseringar. Grunden till det interna miljöarbetet är miljöledningen, som hela kommunens verksamhet ska jobba med. Indikatorer Uppföljning av mål 4 sker med följande indikatorer: - Nöjd-Medborgar-Index (mäts via SCB:s medborgarundersökning årligen) - Andel av kommunens verksamheter som arbetar med miljöledningssystem (mäts av kommunen årligen) - Nöjd medborgarindex - bemötande och tillgänglighet (mäts via SCB:s medborgarundersökning årligen) - Andel medarbetare som upplever att Falköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare (mäts av kommunen i medarbetarenkät vartannat år) Uppdrag Inga uppdrag skall redovisas under 2017. 11
Ekonomisk plan 2017-2019 Ekonomiska förutsättningar 2 Det är fortsatt fart i svensk ekonomi efter en stark utveckling under år 2015. Under första halvåret 2016 har utvecklingen varit mer dämpad, trots det ser förutsättningarna för svensk ekonomi fortsatt gynnsamma ut. Anledningen är en fortsatt stark utveckling av den inhemska efterfrågan och en försvagad krona som ger fart i exporten. Bedömningen av antalet asylsökande har sänkts kraftigt sedan föregående skatteunderlagsprognos. Även mängden asylsökande för efterföljande år har justerats ned jämfört med tidigare bedömningar. Den nya och lägre bedömningen av antalet asylsökande har inneburit en nedrevidering av den statliga och kommunala konsumtionen. På grund av bland annat detta har SKL justerat ned BNP-tillväxten med två respektive tre tiondels procentenheter för åren 2016 och 2017, jämfört med föregående prognos. Diagram 1. Procentuell förändring BNP 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Förändring BNP 2014-2019 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Förändring BNP 2014-2019 Linjär (Förändring BNP 2014-2019) Trots en svagare beräknad tillväxt i svensk ekonomi har bedömningen av sysselsättningen justerats upp. Utvecklingen av antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin har varit påfallande stark under första halvåret. Sysselsättningen beräknas fortsätta växa i relativt snabb takt även under resten av året. Det ger en ökning av antalet arbetade timmar på 2,2 procent för år 2016. Det reala skatteunderlaget (efter justering för ändrade priser och löner) beräknas öka i ungefär samma takt. Även nästa år ökar sysselsättningen och skatteunderlaget snabbare än normalt, även om det är en nedjusterad bild jämför med den SKL gjorde i april. För åren 2018 och 2019 har ingen egentlig prognos gjorts. Den svenska ekonomin förutsätts återgå till konjunkturell balans år 2019. Det innebär BNP-ökningar på 1,6 procent årligen, vilket är något svagare än utveckling i genomsnitt under de senaste decennierna. 2 Sveriges Kommuner och Landsting Cirkulärnr: 16:45 12
Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2015 2016 2017 2018 2019 BNP* 3,8 2,9 2,5 1,6 1,6 Sysselsättning, timmar* 1,0 2,2 1,2 0,2 0,2 Relativ arbetslöshet, nivå 7,4 6,7 6,3 6,0 6,1 Timlön, nationalräkenskaperna 3,7 2,3 3,4 3,6 3,7 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3,1 3,4 3,6 3,7 Konsumentpris, KPIF-KS 0,6 1,1 1,6 2,0 2,0 Konsumentpris, KPI 0,0 0,8 1,6 3,1 2,7 Realt skatteunderlag 2,2 2,1 1,6 0,9 0,5 *Kalenderkorrigerad utveckling. Ekonomiska förutsättningar för Falköpings kommun Om beräkningar görs utifrån skattad population per den 1 juli 2016 om 32 710 personer och utifrån SKL:s prognostiserade skatteunderlagsutveckling i övrigt blir 2017 års skatteintäkter för Falköpings kommun, 1 333 miljoner kronor. Enligt denna prognos uppgår samtidigt generella statsbidrag till 563 miljoner kronor. För åren 2017 2021 får kommunerna ett extra statsbidrag för flyktingmottagning, för Falköpings kommun 2017, är det extra bidraget 37,7 miljoner kronor. Summa intäkter enligt nu gällande prognos för 2017 är 1 896 miljoner kronor. Nedan framgår utvecklingen av skatter och statsbidrag samt nettokostnader från 2010 till 2015 och budgeterad utveckling från 2016 och framåt. Diagram 2.Skatter och statsbidrag och nettokostnadsutveckling. 2 100 000 kr 2 000 000 kr 1 900 000 kr 1 800 000 kr 1 700 000 kr 1 600 000 kr 1 500 000 kr 1 400 000 kr Utveckling av Falköpings kommuns nettokostnader och skatter/statsbidrag Nettokostnader Skatter o generella statsbidrag Nettokostnaderna har ökat snabbare än intäkterna från år 2014 vilket ger lägre utrymme till investeringar. En anledning till de förhållandevis låga kostnaderna år 2012, 2013 och 2015 är att kommunen fick återbäring från AFA-försäkringarna, dessa intäkter kommer inte att komma framöver. Det ökande antal barn har lett till ökade satsningar inom skola och förskola. Falköpings kommun har stora investeringar framför sig inom både skola och äldreomsorg, samtidigt som det finansiella resultatet minskar. Sammantaget ger detta att det kan blir svårare att klara de finansiella målen framöver. 13
Finansiella mål - God ekonomisk hushållning Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Normalt sett ska ekonomin visa på ett positivt resultat på en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Målsättningen för nivåerna på exempelvis ekonomiskt resultat, skuldsättning och förmögenhet ska beslutas lokalt av varje kommun och landsting. Nedanstående regler ligger som förslag för beslut i samband med flerårsplanen. Falköpings resultat ska över tid täcka reinvesteringar i kommunens anläggningar. Det innebär att Falköping över tid ska egenfinansiera reinvesteringar i kommunens anläggningar. Egenfinansieringen består dels av planenliga avskrivningar, dels av resultatet. Enligt generationssynsättet skall kommunen inte skjuta över låneskulden på kommande generationer. Det innebär att låneskulden ska amorteras. Rimligt är en amorteringstid på 25 år. Det innebär att resultatet minst skall motsvara låneskulden delat med 25. Resultatet skall dock uppgå till minst 2% av skatter och statsbidrag, om detta resultat är högre än låneskulden delat på 25 år. För att Falköpings kommun ska uppnå god ekonomisk hushållning ska resultatet således uppgå till det högsta av ovanstående två nämnda resultatkrav: Resultatet ska uppgå till 2% av skatter och statsbidrag Resultatet beräknat som låneskulden delat på 25 år Avstämning av mål för God Ekonomisk hushållning i budget 2017 Budgeterade låneskuld vid slutet av 2017 är 760 miljoner kronor och skatter och statsbidrag förväntas uppgå till 1 895,9 miljoner kronor vilket ger ett resultatkrav på 37,9 miljoner kronor. Resultatkrav som 2 % av skatter och statsbidrag Resultatkrav som låneskuld/25 år 37 918 000 kronor 30 400 000 kronor Budgeterat resultat uppgår till 32,6 miljoner kronor. I detta ingår finansiering av E20 med 7 miljoner kronor. Summa avvikelse mot långsiktigt resultatmål för år 2017 är 5,3 miljoner kronor (32,6 mnkr 37,9 mnkr) vilket motsvarar ett resultat om 1,7 % av skatter och statsbidrag. Falköpings kommun har en god ekonomi med ett stabilt växande eget kapital. Investeringsbehovet de senaste åren har lett till en ökad upplåning. Behovet av framtida investeringar är fortsatt högt. För att låneskulden skall hållas på en acceptabel nivå krävs balans mellan resultat och investeringsnivån. 14
Finansiella rapporter Resultaträkning (tkr) Budget Plan Plan 2017 2018 2019 Verksamhetens intäkter 520 000 527 300 534 600 Verksamhetens kostnader -2 278 805-2 359 300-2 402 200 Avskrivningar -95 000-100 000-105 000 Verksamhetens nettokostnader -1 853 805-1 932 000-1 972 600 Skatteintäkter 1 333 100 1 386 600 1 436 600 Generella statsbidrag 562 800 557 400 550 000 Finansiella intäkter 4 000 4 000 4 000 Finansiella kostnader -13 500-15 000-17 000 Resultat före extraordinära poster 32 595 1 000 1 000 Omstruktureringsåtgärder - - - Årets resultat 32 595 1 000 1 000 Finansieringsanalys (tkr) Den löpande verksamheten Budget Plan Plan 2017 2018 2019 Årets resultat 32 595 1 000 1 000 Justering för avskrivningar 95 000 100 000 105 000 Medel från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten 127 595 101 000 106 000 Förvärv av anläggningstillgångar -292 700-354 800-234 300 Medel från investeringsverksamheten -292 700-354 800-234 300 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 153 105 246 800 121 300 Amorteringar - - - Medel från finansieringsverksamheten 153 105 246 800 121 300 Årets kassaflöde -12 000-7 000-7 000 Likvida medel vid årets början -60 800-72 800-79 800 Likvida medel vid årets slut -72 800-79 800-86 800-12 000-7 000-7 000 15
Balansräkning (tkr) Budget Plan Plan TILLGÅNGAR 2017 2018 2019 Anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och inventarier 1 839 635 2 091 435 2 217 735 89 496 92 496 95 496 Finansiella anläggningstillgångar 133 044 133 044 133 044 Kapitalandelar i intressebolag Summa anläggningstillgångar 2 062 175 2 316 975 2 446 275 Omsättningstillgångar Förråd och exploateringsmark 235 235 235 Kortfristiga fordringar 126 750 126 750 126 750 Kortfristiga placeringar Kassa och bank -72 800-79 800-86 800 Summa omsättningstillgångar 54 185 47 185 40 185 SUMMA TILLGÅNGAR 2 116 360 2 364 160 2 486 460 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Balanserat eget kapital 912 028 944 623 945 623 Årets resultat 32 595 1 000 1 000 Summa eget kapital Avsättningar Avsättning till pensioner 944 623 945 623 946 623 77 000 77 000 77 000 Avsättning för återställande av deponi + omstr. - - - Summa avsättningar 77 000 77 000 77 000 Skulder Långfristiga skulder 759 105 1 005 905 1 127 205 Kortfristiga skulder 335 632 335 632 335 632 Summa skulder 1 094 737 1 341 537 1 462 837 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 2 116 360 2 364 160 2 486 460 16
Budgetramar (tkr) Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Barn- och utbildningsnämnden 630 360 640 378 640 430 Byggnadsnämnden 1 774 1 756 1 739 Kommunstyrelsen 106 335 106 833 105 575 Kommunledning 90 549 90 354 89 452 Kommunstyrelsens bidragsgivning 6 307 6 244 6 182 Miljösamverkan 3 848 3 810 3 772 Personalstrategi 4 532 4 487 4 442 Trafik 887 1 728 1 519 Turism 212 210 208 Kompetens- och arbetslivsnämnden 39 656 40 013 39 867 Kultur- och fritidsnämnden 60 944 60 616 60 042 Falköping-Tidaholms Räddningstjänst 27 719 27 719 27 719 Socialnämnden 755 541 765 314 771 489 Äldreomsorg o funktionshinder 617 218 627 041 633 266 IFO 138 323 138 273 138 223 Tekniska nämnden 151 196 156 478 154 396 Fastighet 1 630 4 830 4 830 Övriga 149 566 151 648 149 566 Kommunrevisionen 1 300 1 300 1 300 Valnämnden 70 70 70 Summa nämnder 1 774 895 1 800 477 1 802 627 Centralt - - Pensioner, lönebikostnader 25 750 27 750 29 750 E20 Projekt 7 000 7 000 7 000 Löneutrymme, sem.löne.sk 2016 35 200 35 200 35 200 Personalkostnadsökning 2017-2019 55 000 105 000 155 000 Moms omsorgsboende -5 000-5 000-5 000 Budget i balans - -4 405-22 955 Summa centralt 117 950 165 545 198 995 Taxefinansierad verksamhet Vatten och avlopp - - - Biogas 900 900 900 Summa Taxefinansierad verksamhet 900 900 900 Summa 1 893 745 1 966 922 2 002 522 Avskrivningar -95 000-100 000-105 000 Återföring intern kapitalkostnad 134 887 134 887 134 887 Skatteintäkter 1 333 145 1 386 627 1 436 627 Generella statsbidrag 562 808 557 408 550 008 Finansiella intäkter 4 000 4 000 4 000 Finansiella kostnader -13 500-15 000-17 000 Resultat 32 595 1 000 1 000 17
Investeringsplan 2017-2018 (tkr) Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Skattefinansierad verksamhet Barn- och utbildningsnämnden 6 200 5 700 4 000 Kommunstyrelsen 4 800 4 800 3 800 Kompetens- och arbetslivsnämnden 800 800 800 Kultur- och fritidsnämnden 1 100 900 900 Falköping-Tidaholms Räddningstjänst 1 500 1 500 1 500 Socialnämnden 4 000 4 000 4 000 Tekniska nämnden 214 300 277 100 159 300 Summa skattefinansierad verksamhet 232 700 294 800 174 300 Avgiftsfinansierad verksamhet Vatten och avlopp 25 000 25 000 25 000 Biogas - - - Summa avgiftsfinansierad verksamhet 25 000 25 000 25 000 Exploatering Exploatering 35 000 35 000 35 000 avgår försäljning - - - Summa exploatering 35 000 35 000 35 000 Totalt 292 700 354 800 234 300 I investeringsplanen anslår kommunfullmäktige, för skattefinansierade investeringar, en ram per nämnd. Nämndens ram gäller för budgetåret, med undantag av fastighetsinvesteringar har nämnden rätt att fritt omdisponera medel mellan olika projekt. För investeringar i fastigheter begränsas möjligheten att omdisponera medel mellan budgetår och planår till redan beslutade projekt. Exempelvis finns följande investeringsprojekt med i planperioden åren 2017-2019: Förskolor Äldreboende Fastighetsrenoveringar Förbättringar pga myndighetskrav Plantisparken Skolor Falköpings energiprojekt (FEP) Ventilation stadshuset Utbyggnad gång- o cykelvägar Utveckling Mösseberg 18
Övriga beslut 1. Primärkommunala skattesatsen för år 2017 fastställs till 21,60 per skattekrona 2. Kommunens långfristiga låneskuld får uppgå till högst 800 000 000kronor vid utgången av år 2017. 3. Vid försäljning av tomtmark i ej nytillkommande exploateringsområden för småhusbebyggelse gäller följande tomtpriser för år 2017: Tomter för boende Enbostadshus (småhusvillatomter) Brygghuset på Tåstorp Vilhelmsro B5 Vilhelmsro B4 Karlslund Anneborg Skattegården, Stenstorp Floby & Stenstorp Övriga tätorter 325 kr per kvm tomt 275 kr per kvm tomt 275 000 kr per tomt + 125 kr/kvm tomt som överstiger 800 kvm 340 000 kr per tomt 50 kr per kvm tomt 210 000 kr per tomt 37,50 kr per kvm tomt 15 kr per kvm tomt Flerbostadshus Ingen taxa angiven. Tomter för näringsverksamhet Falköping A-läge B-läge Floby & Stenstorp 80 kr per kvm 55 kr per kvm upp till 30 000 kvm därefter 35 kr per kvm 10 kr per kvm Den fastslagna taxan för försäljningspris är en ren köpeskilling. Den innefattar inte: lagfart, fastighetsbildning, avgift för bygglov, planläggning etc, avgift för Vaanläggning/anslutning eller andra anslutningsavgifter. Vid exploatering av bostadsområden kommer tomtpriset att grundas på exploateringskostnaden. 4. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att fördela de centrala medel som finns avsatta för löneöversyn ut till nämnderna efter avslutad löneöversyn för år 2016 och år 2017. 5. Internräntan ändras från 3% till 2% för 2017, för att bättre följa Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) riktlinjer. 6. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att justera nämndernas kapitalkostnader i samband med år 2017 årsövergripande budgetuppföljning. 19