Flerårsplan En plan för hållbar utveckling

Transkript

1 Flerårsplan En plan för hållbar utveckling

2 Falköping är en kommun som växer! Vi blir fler invånare, bostadsbyggande ökar, företagen expanderar och nya företag etablerar sig i kommunen. Detta är oerhört positivt och vi tänker se till att kommunen fortsätter utvecklas på alla fronter. Under 2017 har majoriteten påbörjat arbetet med den framtida skolan en skola i framkant. I budget och flerårsplan för kommer offensiva satsningar göras inom skola och förskola i hela kommunen. Kommunens fyra mål; socialt hållbart Falköping, ett attraktivare Falköping, ett näringsliv som utvecklas och kvalitén i verksamheten ska öka, utvecklas tack vare de medvetna satsningar som vi i majoriteten gjort och den goda samverkan med olika aktörer och som utvecklats genom åren. Trots detta har vi ändå bara tagit de första stegen och vi kommer fortsätta vår väg mot visionen Det goda livet i Falköpings kommun. För att detta ska kunna ske måste vi tillsamman skapa en kommun som håller ihop och där vi alla känner delaktighet och där alla ges en möjlighet att lyckas. I kommande budget och flerårsplan gör vi fortsatta satsningar för att minska arbetslöshet, på att få fler som når målen i skolan, för miljöutvecklingen och fler attraktiva bostadsområden i hela kommunen. Att skapa det goda livet är långsiktigt och det kommer att krävas uthållighet och mod nu för att kunna skörda i framtiden. Under de närmaste åren har vi många investeringar som vi ser är nödvändiga för att bygga en kommun som ligger i framkant, inte bara nu utan för lång tid framöver! Socialdemokraterna Centerpartiet Kristdemokraterna

3 Innehållsförteckning Flerårsplanens innehåll... 1 Kommunens vision - Det goda livet... 2 Kommunens uppföljningsarbete och omvärldsanalys... 3 Uppföljningsarbete... 3 Omvärldsanalys... 4 Dagens komplexa samhälle... 5 Prioriterade mål... 6 Mål 1-Ett socialt hållbart Falköping... 6 Uppföljning av måluppfyllelse... 7 Mål 2- Ett attraktivare Falköping... 8 Uppföljning av måluppfyllelse... 9 Mål 3- Skapa förutsättningar för ett näringsliv som utvecklas Uppföljning av måluppfyllelse Mål 4- Kvalitén inom verksamheten ska öka Uppföljning av måluppfyllelse Uppdrag Ekonomisk plan Ekonomiska förutsättningar för Falköpings kommun Finansiellt mål god ekonomisk hushållning Avstämning av mål för god ekonomisk hushållning i budget Finansiella rapporter Övriga underlag för beslut... 22

4 Flerårsplanens innehåll Den politiska majoritetens text inleder flerårsplanen och beskriver majoritetens prioriteringar under perioden. Kommunens vision, Det Goda Livet i Falköping, beskriver kommunens värdegrundsarbete och anger viljeriktning. Detta är kommunens målbild och drivkraft. Kommunens uppföljningsarbete och omvärldsanalys utgör underlag för flerårsplanen. Kommunens fyra framtagna mål och rutiner för uppföljning presenteras. Kommunfullmäktige lämnar uppdrag till nämnderna inom specifika utvecklingsområden. Dessa redovisas sedan till kommunfullmäktige. Ekonomisk plan år börjar med de ekonomiska förutsättningarna för budget år 2018 och ekonomisk plan åren vilka bestäms av tillväxten i Sverige. Det finansiella målet är att ha en god ekonomisk hushållning såväl i verksamheten som ur ett finansiellt perspektiv och regleras i kommunallagen. Under avsnittet finansiella rapporter ryms den lagstadgade resultat- och balansräkningen samt finansieringsanalysen. Verksamhetens ramar specificerar hur anslagen till verksamheterna utvecklas under åren Investeringsplanen är en sammanställning av beslutade ramar för investeringar åren

5 Kommunens vision - Det goda livet Det Goda Livet är kommunens vision om det hållbara samhället, ett samhälle i balans och harmoni, även för kommande generationer. Det Goda Livet bygger på allas lika värde och på samhällsaktiva invånare. Livskvalitetsfrågorna värnas för att öka välbefinnandet och trivseln för invånarna i Falköpings kommun. Det finns tydliga kopplingar mellan delaktighet, inflytande och hälsa. När enskilda människor/personer och grupper får möjlighet att påverka sin egen livskvalitet och utvecklingen av samhället i stort, uppstår en känsla av medskapande som bidrar till meningsfullhet. Meningsfullhet är avgörande för att skapa det goda livet för Falköpings kommuns invånare.i Falköping tar vi ansvar för vår gemensamma framtid och en hållbar utveckling. Kommunen vill skapa det goda livet för medborgare och för kommande generationer. Viljan är att driva en förändringsprocess där kommunen går före i utvecklingen av ett hållbart samhälle, där naturens och våra mänskliga resurser används medvetet och balanserat. Ekologin sätter ramarna och villkoren med planetens absoluta gränser, våra ekosystem och naturens resurser. Ekonomin tillsammans med det politiska systemet är det medel vi har för att skapa social hållbarhet. Det är själva målsättningen med det dynamiska och rättvisa samhället där de mänskliga behoven uppfylls. Falköpings kommun ser ett tydligt samband mellan hållbara satsningar och den lokala utvecklingen. Falköping ska vara en bra kommun att besöka, bo och verka i nu och i framtiden. Kommunen som organisation är till för Falköpingsborna och strävar efter att alla ska behandlas rättvist och lika, att relationer kännetecknas av öppenhet, respekt och ett gott bemötande, att goda resultat uppnås genom effektivitet och samverkan. 2

6 Kommunens uppföljningsarbete och omvärldsanalys Flerårsplanen syftar till att mål och ambitioner ska samspela med de resurser som kommunen råder över. Samtidigt syftar flerårsplanen till att få bättre framförhållning och beredskap för verksamhetsförändringar som kommer att bli nödvändiga. Uppföljningsarbete Kommunen ansvarar för att bedriva en effektiv verksamhet med god kvalitet utifrån lagar, nationella och lokala politiska mål, kommunala styrdokument och ekonomisk tilldelning genom budget. En framgångsfaktor är att skapa en fungerande styrkedja som binder ihop de olika nivåerna i den kommunala organisationen från kommunfullmäktiges vision till verksamheterna. Detta kräver ett systematiskt arbete med mål och resultatstyrning genom uppföljning utifrån helhet och analys av resultat. Kommunen har initierat och påbörjat ett utvecklingsarbete för att få en gemensam struktur i uppföljningsprocessen. Arbetet är långsiktigt och ska bidra till en ökad samsyn och systematik samt skapa förutsättningar för en helhetsbild och ökad delaktighet i arbetet. Uppföljning av kommunens fyra övergripande mål görs som en samlad bedömning av måluppfyllelse och baseras bland annat på nämndernas analyser av måluppfyllelse, trender och utfall för indikatorer, uppföljning av styrdokument och effekter av olika insatser. Syftet är att få en så övergripande och trovärdig bild som möjligt av hur kommunen klarar sitt uppdrag och vilken effekt olika kommunala satsningar har. Vid resultatredovisning presenteras bedömning av måluppfyllelse följt av identifierade utvecklingsområden. Kommunen redovisar också viktiga 3

7 förutsättningar som krävs för att bidra till utveckling. Genom att skapa tillit och förtroende i styrkedjan kvalitetssäkras uppföljning och analys så att bästa möjliga underlag finns inför kommande beslutsprocesser. Omvärldsanalys Omvärldsanalysen ska ge ett helhetsperspektiv och långsiktighet i hur trender och förändringar påverkar våra möjligheter att skapa Det Goda Livet i Falköping, och att förverkliga de mål som formulerats för kommunens framtida utveckling. Omvärldsanalysen ska ge förståelse och skapa handlingsberedskap i den kommunala organisationen och fungera som underlag för strategiska frågor i flerårsplanen. Falköpings kommun står som alla kommuner inför stora förändringar. Befolkningen åldras, teknikutvecklingen går snabbare och snabbare, flyttning sker från land till stad, klimatet förändras och påverkar oss, osv. Arbetet med omvärldsanalys innebär att Falköpings kommun tar ett helhetsgrepp på de trender och förändringar som bedöms ha störst betydelse för kommunen. Omvärldsanalys handlar dels om att förstå på djupet vad som pågår i omvärlden och vad det kan innebära på lång sikt och dels handlar det om att omvandla denna insikt i strategisk förändring. Omvärldsanalys bygger på att identifiera och tolka prioriterade krafter i omvärlden som påverkar en organisations eller frågeställnings arena och den egna organisationen eller frågeställningen. Omvärldsanalysen anger därmed vad en organisation bör förbereda sig på. När väl krafterna i omvärlden är identifierade och analyserade kan man i organisationen bestämma sig för vilka åtgärder som ska vidtas. Utifrån de sex övergripande trenderna, som alla har en påverkan, på kort eller lång sikt, för Falköpings kommun: globalisering, demografiska förändringar, ökad individualisering, urbanisering, klimatförändring och teknikutveckling, fokuseras nu omvärldsanalysarbetet på social hållbarhet. Klimatförändringar Teknikutveckling Individualisering Globalisering Hur påverkar f Förändringar i omvärlden som påverkar Falköpings kommuns möjligheter att förverkliga sin vision? Till år 2020! Urbanisering Demografi 4

8 Dagens komplexa samhälle Globalisering är kanske den tydligaste trenden som påvisar den ökade komplexiteten i samhället som beslutsfattare måste ta i beaktande. Människor, pengar, varor, tjänster och information flyttar sig numera blixtsnabbt över världen i en ständigt pågående interaktion. Det som förr var en regional oroshärd långt bort i världen får idag en direkt påverkan på lokalsamhället i form av exempelvis migrationsströmmar eller genom att handelshinder sätts upp som en politisk reaktion på en händelse. En annan effekt av globaliseringen är individualiseringen som i sin tur leder till gradvisa förändringar i den sociala samhälleliga strukturen. Ett ökat välstånd globalt är också det en trend, men i dess skugga finns ökade skillnader mellan de som har och de som inte har och vår utarmning av naturens begränsade resurser med klimatförändringar och instabila ekosystem som följd. Att möta de komplexa frågorna kring hållbar utveckling kräver helhetssyn. Det vill säga att inse att det är flera olika, och i förstone inte tydligt sammankopplade, kunskapsområden som berörs och att det därför behövs samverkan och ibland även samspel. Att det inte finns en sanning eller synsätt att luta sig emot utan att det finns flera möjliga lösningar och vägar framåt. Komplexitet kan inte fångas i några få begrepp, eller lösas med de metoder vi hittills använt utan bygger istället på ett förändrat förhållningssätt och skapandet av nya samarbetskonstellationer. Det är ur mångfalden och dialogen som de gemensamma visionerna om morgondagen och framtiden kan formas. Denna nödvändiga helhetssyn är avgörande för att kunna beskriva och analysera mönster lokalt i Falköping, regionalt i Skaraborg och Västsverige samt globalt för att uppnå en balans mellan människa, samhälle och natur. Genom att i ett tidigt skede identifiera komplexa trender kan Falköpings kommun skaffa sig en proaktiv möjlighet att möta såväl som bemöta skeenden. 5

9 Prioriterade mål Mål 1-Ett socialt hållbart Falköping I Falköpings kommun skapas det goda livet tillsammans genom tron på att framtiden går att utveckla och förbättra Det goda livet är beroende av de förutsättningar och möjligheter som skapas för invånarna som lever i kommunen. Ett socialt hållbart Falköping utgår från alla människors lika värde och mänskliga rättigheter. Det handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där alla medborgare ska känna delaktighet, ha inflytande i samhället och ha resurser att styra över ekonomi, arbete, bostad, utbildning, kultur, rekreation, hälsa, trygghet och sociala nätverk. Social hållbarhet ska ge alla invånare lika möjligheter till en god livsmiljö och därmed är det ett mål som ska finnas med och genomsyra vardagsarbetet. Det är människorna som skapar ett hållbart samhälle För att arbeta med målet ett socialt hållbart Falköping och förverkliga visionen om Det Goda Livet behöver kommuninvånarna vara delaktiga. Det betyder att alla ska ha möjlighet att påverka kommunens utveckling. Därför är medborgardialogen av central betydelse i kommunens arbete med de övergripande målen och mot visionen. En stark demokrati bygger på social tillit och delaktighet där engagerade och samhällsaktiva medborgare själva bidrar till samhällsbygget och medverkar till en långsiktigt hållbar utveckling. Genom den representativa demokratin med ständiga arenor för dialog och samtal skapas förutsättningar för detta. Ett högt valdeltagande visar på demokratins förankring och är ett värde i sig. Genom att skapa arenor för dialog kan falköpingsbon medskapa framtidens kommun och vara en del av samhällsgemenskapen. Ett samhälle med öppna och toleranta invånare möjliggör nya möten mellan medborgare med skilda bakgrunder, erfarenheter och referensramar som är nödvändiga för den socialt hållbara samhällsutvecklingen. För att alla ska känna att de är en del av samhället och kan utöva sitt medborgarskap förutsätts i allt högre grad också en digital delaktighet. Förebyggande insatser barn och unga I arbetet med social hållbarhet ska förebyggande insatser för barn och unga prioriteras. Det handlar om tidiga insatser och ett långsiktigt perspektiv för att kommunen ska växa och utvecklas. Det görs genom satsningar på verksamheter för barn och unga där socioekonomiska faktorer ska beaktas. Alla barn och unga som lever och verkar i kommunen ska känna sig delaktiga i och ansvariga för samhällsutvecklingen och demokratiprocessen. Falköpings kommun ska skapa förutsättningar för ett socialt hållbart Falköping genom samverkan både internt och externt. Det innebär att kommunen ska ha en fungerande och flexibel struktur för att samarbeta med nätverk, civilsamhället och föreningsliv. Grunden i kommunens arbetssätt ska vara att stödja och samarbeta med ideella krafter och ledorden är att framåtanda, mångfald och öppenhet i nätverk och föreningar bidrar till ett socialt hållbart Falköping. Fullföljda studier och etablering på arbetsmarknaden Kommuninvånares inträde på arbetsmarknaden är avgörande för en hållbar arbetsmarknad och ett socialt hållbart samhälle. Kommunen ska vara en motor som bidrar till att skapa goda förutsättningar för en långsiktig och framgångsrik verksamhet för fullföljda studier och etablering på arbetsmarknaden. Det handlar om utbildning och om insatser för att stödja ett ökat arbetsdeltagande med betoning på fullföljda studier och livslångt lärande. En väl fungerande samverkan mellan kommun och övriga aktörer är en av de viktigaste faktorerna liksom att utgå från och arbeta 6

10 tillsammans med individen. Kommunen ska främja utveckling av nya samverkansformer mellan de olika aktörerna utifrån befintliga arbetsmarknadspolitiska insatser, systematiskt utvärdera effekter av insatser och arbeta för förbättringar genom att skapa nya initiativ. Bra bostäder och goda boendemiljöer Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter som påverkar välfärden i Falköpings kommun. Det handlar om fokus på sociala perspektiv inom ramen för den fysiska samhällsplaneringen och boenderelaterade åtgärder som verkar för inkludering. Samhällsplaneringen ska utformas så att socialt utanförskap motverkas och naturliga mötesplatser skapas. Människan ska vara utgångspunkt i samhällsbyggandet och invånarnas kvalitativa värden sätts i fokus i skapandet av stads- och landsbygd. Att ha en bostad i en väl fungerande boendemiljö ökar möjligheterna att klara andra delar såsom utbildning, arbete och fritid. Uppföljning av måluppfyllelse Kommunikativa indikatorer Ohälsotal (Hälso- och sjukvårdsnämndens kansli årligen) Socioekonomiska riskgrupper (Socialstyrelsen årligen) Andel elever (%) som är behöriga till gymnasieskolans nationella program (siris.skolverket.se årligen) Andel elever (%) med examensbevis nationellt program gymnasieskolan (siris.skolverket.se årligen) Valdeltagande (%) (Valmyndigheten) Samlad bedömning Den samlade bedömningen av måluppfyllelsen baseras bland annat på nämndernas analyser av måluppfyllelse, trender och utfall för indikatorer, uppföljning av styrdokument och effekter av olika insatser. Syftet är att få en så övergripande och trovärdig bild som möjligt av hur kommunen klarar sitt uppdrag och vilken effekt olika kommunala satsningar har. Exempel på uppföljning av kommunala styrdokument tagna på kommunfullmäktigenivå Samverkansöverenskommelse - polisen och kommunen, Arbetsmarknadsstrategi Bostadsförsörjningsstrategi och Policy för medborgardialog. Exempel på övriga underlag Öppna jämförelser, Kolada, KKiK, nationella myndigheters krav på uppföljningar och statistik samt kommunens uppföljningar, utvärderingar och effekter av insatser. Uppföljning av kommunens förutsättningar avseende Organisation, resurser, kompetensutveckling, samverkan, lokaliteter, styrning och ledning. 7

11 Mål 2- Ett attraktivare Falköping Falköpings kommun ska vara en bra plats att bo, verka och leva på - en plats där medborgarna känner stolthet Falköpings kommun har under tiotalet år ökat sin befolkning. Denna utveckling ska fortsätta. För att stärka attraktiviteten är det avgörande att kommunen är en bra plats att bo, verka och leva på. En god boendemiljö med tillgång till fina naturvärden och attraktiva miljöer ökar kommunens attraktionskraft. Ett attraktivare Falköping handlar om kommunens möjligheter att stärka sin position och bli intressant för invånare, näringsliv och civilsamhället. Kommunen ska vara i framkant och i ständig rörelse. Attraktivitet ska stärkas genom att utveckla de områden som är unika och utifrån de behov som finns hos dagens och framtida invånare. En kommun med egen växtkraft där medborgarna trivs, utvecklas och känner en stolthet. Kommunen vinner på att samverka, skapa nätverk och mötesplatser, både internt och externt mellan olika aktörer i samhället. Medborgarna rör sig mellan olika platser i sitt arbetsliv och på sin fritid vilket sällan begränsar sig till en enda kommun. En kommun som samverkar väl blir därför en attraktivare kommun. Värdeskapande stads- och landsbygdsmiljöer För att vara en attraktiv kommun att bo i ska kommunen ta vara på samspelet mellan stad och land där landsbygdens värden i form av naturskönt boende, företag, rekreativa kvaliteter och ekosystemtjänster samspelar med de olika tätorternas service, handel och kommunikationsmöjligheter. Naturens värden och resurser skapar en levande landsbygd om de tas tillvara och utvecklas. Ett rikt kulturliv är värdefullt för kommuninvånarnas livskvalitet. För att stärka attraktiviteten ska kommunen arbeta för att försköna stads- och landsbygdsmiljöerna och därmed göra det offentliga rummet till en nära, trygg och inspirerande miljö. Klimatsmart kommun med goda och hållbara kommunikationer samt utbyggd infrastruktur Ett prioriterat område för att stärka attraktiviteten är goda kommunikationer och väl utbyggd infrastruktur. Attraktiviteten för landsbygdsboende ska stärkas ytterligare genom fortsatta satsningar på utveckling av infrastruktur. Tillgång till bredband utgör en nödvändig infrastruktur för att alla ska kunna ta del av digitaliseringens möjligheter. Förutsättningar för hållbar kommunikation ska tas tillvara och kommunen ska aktivt arbeta för en fortsatt bra kollektivtrafik såväl lokalt, regionalt som nationellt samt hållbara mobilitets lösningar. Falköpings kommun ser ett tydligt samband mellan hållbara satsningar och den lokala utvecklingen, därmed ska kommunen arbeta med regionala, nationella och globala hållbarhetsmål. Kommunen ska bidra till att minska klimatpåverkan och skapa ett hållbart energisystem som bygger på lokala och förnybara resurser och aktivt arbeta med hållbara livsstilar. Syftet är att skapa förutsättningar för medborgarna att göra hållbara val. Viljeinriktningen är att lämna över ett långsiktigt hållbart samhälle till kommande generationer. 8

12 Uppföljning av måluppfyllelse Kommunikativa indikatorer Befolkningsutveckling i procentuell ökning (SCB varje tertial) Antal nya småhus (kommunal undersökning varje tertial) Antal nya lägenheter i flerbostadshus (kommunal undersökning varje tertial) Index för sällanköpshandeln, (Handelns utredningsinstitut årligen) Samlad bedömning Den samlade bedömningen av måluppfyllelsen baseras bland annat på nämndernas analyser av måluppfyllelse, trender och utfall för indikatorer, uppföljning av styrdokument och effekter av olika insatser. Syftet är att få en så övergripande och trovärdig bild som möjligt av hur kommunen klarar sitt uppdrag och vilken effekt olika kommunala satsningar har. Exempel på uppföljning av kommunala styrdokument tagna på kommunfullmäktigenivå Översiktplan, Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad, Vision för miljömässig hållbarhet, Energi- och klimatstrategi och Cykelstrategi. Exempel på övriga underlag Öppna jämförelser, Kolada, KKiK, nationella myndigheters krav på uppföljningar och statistik samt kommunens uppföljningar, utvärderingar och effekter av insatser. Uppföljning av kommunens förutsättningar avseende Organisation, resurser, kompetensutveckling, samverkan, lokaliteter, styrning och ledning. 9

13 Mål 3- Skapa förutsättningar för ett näringsliv som utvecklas Utveckla kommunens bemötande och servicekvalitet Att näringslivet utvecklas i en kommun är avgörande för välfärden. Det kan bara utvecklas genom ett ömsesidigt förtroende mellan kommun och näringsliv. För detta krävs en framtidstro och en gemensam viljeinriktning men även ett kraftfullt lokalt engagemang och att kommunen ska finnas som en aktiv och naturlig part i utvecklingsarbetet. Såväl nya som etablerade företag ska få ett gott bemötande och en hög kommunal servicekvalitet. Falköpings kommun ska ha ett gott företagsklimat med ett gott värdskap och vara ett självklart alternativ för företag som vill etablera sig. Utveckla företagandet och matcha kompetens Ett levande näringsliv förutsätter nytänkande och nytillskott. Falköpings kommun ska både aktivt stödja och stimulera det befintliga näringslivet och verka för nyföretagande. Arbetet ska präglas av en god samverkan. Kompetensförsörjning ses som en viktig förutsättning för att utveckla näringslivet och skapa konkurrenskraft. En fungerande och ledande kompetensförsörjning kräver utbildningsmatchning till den kompetens som näringslivet efterfrågar men det handlar även om att ställa om för framtidens arbetsmarknad och nya branscher. Ett aktivt samarbete mellan näringslivet i kommunen och utbildningsväsendet är särskilt viktigt samt att skapa nya utbildningar för framtidens behov. Infrastruktur som möjliggör etableringar Falköping har ett strategiskt kommunikationsläge vid västra stambanan och en god infrastruktur som ska användas och utvecklas för att stärka Falköpings attraktivitet. Detta skapar förutsättningar för logistikutveckling, nyetableringar och stärker befintligt näringsliv. Falköpings kommun ska vara och upplevas som en kreativ och drivande kommun som skapar goda förutsättningar för nya företag, nya etableringar och befintliga företag. En infrastruktur med hög ambitionsnivå påverkar utvecklingen av företagande. Arbetet med att attrahera nya företag för etablering förutsätter en utvecklad infrastruktur där expansion och etableringar möjliggörs genom en god markreserv. Falköping en aktiv aktör Falköpings kommun har ambition att utveckla näringar inom den gröna sektorn samt öka medvetenheten kring hållbarhetsfrågor. Kommunen ser besöksnäringen utifrån naturoch kulturvärden som ett starkt tillväxtområde där arbetet med affärsutveckling är centralt med fokus på marknadskunskap och produktutveckling. Falköpings kommun har goda förutsättningar att ta tillvara och utveckla livsmedelsproduktionen. Kommunen ska också arbeta proaktivt för utveckling av handeln. Kommunen ska vara en aktiv aktör i Skaraborg som verkar för ökad samverkan med grannkommuner och bidrar till att tydliga strukturer utvecklas för Skaraborgs tillväxtarbete. Uppföljning av måluppfyllelse Kommunikativa indikatorer Antal nya företag per 1000 invånare (Nyföretagarbarometern varje tertial) Antal företag i Falköpings kommun (SCB årligen) Näringslivsklimat (SKL:s undersökning Insikt årligen) Antal gästnätter i kommunen (Västergötlands turistråd varje tertial) Årlig omsättning turismen i Falköpings kommun (Turistrådet 2 gånger årligen) 10

14 Samlad bedömning Den samlade bedömningen av måluppfyllelsen baseras bland annat på nämndernas analyser av måluppfyllelse, trender och utfall för indikatorer, uppföljning av styrdokument och effekter av olika insatser. Syftet är att få en så övergripande och trovärdig bild som möjligt av hur kommunen klarar sitt uppdrag och vilken effekt olika kommunala satsningar har. Exempel på uppföljning av kommunala styrdokument tagna på kommunfullmäktigenivå Näringslivsstrateg, Turismstrategi och Delregional godstransportstrategi Exempel på övriga underlag Öppna jämförelser, Kolada, KKiK, nationella myndigheters krav på uppföljningar och statistik samt kommunens uppföljningar, utvärderingar och effekter av insatser vilket omfattar uppföljning av projekt. Uppföljning av kommunens förutsättningar avseende Organisation, resurser, kompetensutveckling, samverkan, lokaliteter, styrning och ledning. 11

15 Mål 4- Kvalitén inom verksamheten ska öka Utveckla relationer som kännetecknas av öppenhet, respekt och ett gott bemötande Kommunens uppdrag är att skapa goda förutsättningar för att utveckla och tillhandahålla service och tjänster med hög kvalitet och bra bemötande. En service som utgår från helheten och förenklar vardagen för invånarna och de vi är till för. Kommunens alla verksamheter och varje medarbetare bidrar till en god kvalitet genom att alla behandlas rättvist och att våra relationer kännetecknas av öppenhet, respekt och ett gott bemötande. Kommunen är till för medborgarna. Systematiskt kvalitetsarbete för ett hållbart Falköping En god kvalité i verksamheten förutsätter att verksamheterna samverkar och organiseras utifrån uppdrag och att resurserna används på ändamålsenligt och effektivt sätt för att nå uppsatta mål. Ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställer måluppfyllelsen och identifierar utvecklingsområden utifrån såväl invånarnas behov och förväntningar som lagställda krav. Falköpings kommun ska ha ett långsiktigt perspektiv i syfte att skapa ett hållbart samhälle. Kontinuerlig uppföljning av kommunens verksamheter och en professionell omvärldsanalys skapar förutsättningar för ett proaktivt agerande och utveckling av relationer med omvärlden. Attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetens Falköpings kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. God kvalitet säkerställs genom att kommunen kan attrahera, rekrytera, utveckla och behålla den kompetens som krävs för att möta medborgarnas behov och nå verksamheternas mål. Kommunen eftersträvar ett förändringsledarskap och ett arbetsklimat som kännetecknas av dialog och delaktighet där ledare och medarbetare gemensamt medverkar till att skapa en god arbetsmiljö och en effektiv verksamhet med god kvalitet. Digitaliseringen anses som den enskilt största förändringsfaktorn i vår tid och den påverkar alla delar av vårt samhälle. Kommunen ska aktivt ta till vara de möjligheter utvecklingen ger till ökad effektivitet och kvalitet inom alla verksamheter. Viktigaste resursen är medarbetarna, deras omställningsförmåga, kompetens och kunskap. Medarbetare med en adekvat digital kompetens kan också ta tillvara möjligheter till ökade resultat och effektivisering. Falköpings kommun ska ses som möjliggörare och möta utmaningar med mod, nytänkande och samarbete. Internt miljöansvar Falköpings kommun ska vara en miljömässigt hållbar kommun som tar miljöansvar och effektivt hushåller med naturens resurser. Kommunen ska ha ett aktivt klimat- och energiarbete samt sträva efter att minska mängden gifter och kemikalier i syfte att skapa en god livskvalitet för framtidens medborgare. Uppföljning av måluppfyllelse Kommunikativa indikatorer Andel medarbetare som upplever att Falköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare (kommunal undersökning i medarbetarenkät vartannat år) 12

16 Samlad bedömning Den samlade bedömningen av måluppfyllelsen baseras bland annat på nämndernas analyser av måluppfyllelse, trender och utfall för indikatorer, uppföljning av styrdokument och effekter av olika insatser. Syftet är att få en så övergripande och trovärdig bild som möjligt av hur kommunen klarar sitt uppdrag och vilken effekt olika kommunala satsningar har. Exempel på uppföljning av kommunala styrdokument tagna på kommunfullmäktigenivå Policy och riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning, Internkontrollplan, Policy för ledaroch medarbetarskap, Jämställdhet och mångfald, Policy för digitalisering, Energi- och klimatstrategi, Miljöpolicy, Resepolicy och Policy för upphandling och inköp Exempel på övriga underlag Öppna jämförelser, Kolada, KKiK, nationella myndigheters krav på uppföljningar och statistik samt kommunens uppföljningar, utvärderingar och effekter av insatser. Uppföljning av kommunens förutsättningar avseende Organisation, resurser, kompetensutveckling, samverkan, lokaliteter, styrning och ledning. Uppdrag Utredning av medborgarhuset. Hur det ska användas i framtiden? Flytt av föreningsbidrag från nämnderna till Kultur och Fritid. 13

17 Ekonomisk plan Ekonomiska förutsättningar Det är full fart i svensk ekonomi. Bostadsbyggandet och offentlig sektor driver tillväxten. Byggandet av bostäder i Sverige har inte varit högre på 40 år. Högkonjunkturen i världen började år 2009 och pågår fortfarande. Diagram 1. Högkonjunktur från botten till topp Förvärvsfrekvensen i Sverige är hög och arbetslösheten är på väg mot 6 %. Det innebär risker och det kommunen upplever just nu är stor brist på arbetskraft av efterfrågad kompetens. Alla har inte lika lätt att få arbete utan de med utsatt ställning (låg utbildningsnivå, utrikesfödd, funktionsvariation och äldre i arbetsför ålder) har fortsatta problem på arbetsmarknaden. Trots den höga förvärvsfrekvensen är lönetillväxten inte extrem hög. För år 2019 beräknas den till 3,5 % Diagram 2. Förvärvsfrekvens och antalet arbetslösa När det gäller BNP-siffror är prognosen för ,2 % och en sjunkande prognos för 2018 och Sveriges BNP är hög om man jämför med andra länder i världen. Det är bara Kina, Indien och länderna i Baltikum som har högre BNP än Sverige. Diagram 3. BNP-prognos Det är inflation i Sverige men prognosen fram till 2020 är att den stabiliseras under eller runt 2 %. Minusräntan i Sverige på -0,50 % har varit sedan 15 februari Länder som Danmark, Schweiz, Japan och Eurozonen har också minusränta. Diagrammet visar hur resursnivån och styrräntan gått hand i hand sedan år När minusräntan infördes 2015 har kurvorna kommit i otakt. Det visar att minusräntan idag inte är en normalränta, räntan borde ligga runt 1 till 1,5 %. Kommunen gynnas av 14

18 minusräntan. Falköpings kommun betalar i princip ingenting i ränta för lån och i och med att bankerna inte vill ha likviditet får kommunen i gengäld en helt kostnadsfri checkkredit från banken som uppgår till 90 mnkr. Idag uppgår internräntan i kommunen till 2 %. För att visa att räntan med säkerhet förändras kan nämnas av vi 1989 hade en internränta på 12 %. Det visar att ränta över åren förändras. Även den låga inflationen gynnar kommunerna, den innebär stabila priser och låg lönetillväxt. Det höga resursutnyttjandet som leder till lägre arbetslöshet gynnar givetvis också kommunerna. Fler människor i arbete innebär mer skattepengar till kommunerna. När det gäller styrräntan i Sverige är prognosen för ,75 %. Det innebär att riskbanken ska höja räntan 5 ggr med 0,25 % vid varje tillfälle. Diagram 4. Resursnivå och inflation Diagram 5. Länders styrräntor Den stora mängden flyktingar som Sverige tog emot 2015 innebar stora kostnader för staten. På sikt kommer, och har redan, kostnaderna överförts till kommunerna. Därför kommer statsbidragen till kommunerna att öka under ett antal år. Diagram 6. Utgifter i statsbudgeten 15

19 Ekonomiska förutsättningar för Falköpings kommun Om beräkningar görs utifrån skattad population per den 1 juli 2017 om personer och utifrån SKL:s prognostiserade skatteunderlagsutveckling i övrigt, blir 2018 års skatteintäkter för Falköpings kommun, mnkr. Enligt denna prognos uppgår samtidigt generella statsbidrag till 616,5 miljoner kronor. För åren får kommunerna ett extra statsbidrag för flyktingmottagande, för Falköpings kommun 2018, är det extra bidraget 36,2 miljoner kronor. Summa intäkter enligt nu gällande prognos för 2018 är 2 007,4 miljoner kronor. Finansiellt mål god ekonomisk hushållning Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Normalt sett ska ekonomin visa på ett positivt resultat på en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Målsättningen för nivåerna på exempelvis ekonomiskt resultat, skuldsättning och förmögenhet ska beslutas lokalt av varje kommun och landsting. Nedanstående regler ligger som förslag för beslut i samband med flerårsplanen. Falköpings resultat ska över tid täcka reinvesteringar i kommunens anläggningar. Det innebär att Falköping över tid ska egenfinansiera reinvesteringar i kommunens anläggningar. Egenfinansieringen består dels av planenliga avskrivningar, dels av resultatet. Enligt generationssynsättet skall kommunen inte skjuta över låneskulden på kommande generationer. Det innebär att låneskulden ska amorteras. Rimligt är en amorteringstid på 25 år. Det innebär att resultatet minst skall motsvara låneskulden delat med 25. Resultatet skall dock uppgå till minst 2 % av skatter och statsbidrag, om detta resultat är högre än låneskulden delat på 25 år. För att Falköpings kommun ska uppnå god ekonomisk hushållning ska resultatet således uppgå till det högsta av ovanstående två nämnda resultatkrav: Resultatet ska uppgå till 2 % av skatter och statsbidrag Resultatet beräknat som låneskulden delat på 25 år 16

20 Avstämning av mål för god ekonomisk hushållning i budget 2018 Budgeterade låneskuld vid slutet av 2018 är 770 mnkr och skatter och statsbidrag förväntas uppgå till 2 007,4 miljoner kronor vilket ger ett resultatkrav på 40,2 miljoner kronor. Resultatkrav som 2 % av skatter och statsbidrag Resultatkrav som låneskuld/25 år kronor kronor Budgeterat resultat för 2018 uppgår till 25,3 miljoner kronor. I detta ingår finansiering av E20 med 7 miljoner kronor. Summa avvikelse mot resultatmål för år 2018 är -14,9 mnkr (25,3 mnkr 40,2 mnkr) vilket motsvarar ett resultat om 1,26 % av skatter och statsbidrag. Falköpings kommun har en god ekonomi med ett stabilt växande eget kapital. Investeringsbehovet de senaste åren har lett till en ökad upplåning. Behovet av framtida investeringar är fortsatt högt. För att låneskulden skall hållas på en acceptabel nivå krävs balans mellan resultat och investeringsnivån. Finansiella rapporter Resultaträkning Resultaträkning (mnkr) Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter 530,0 535,0 540,0 Verksamhetens kostnader -2404,1-2473,1-2523,5 Avskrivningar -100,0-100,0-100,0 Verksamhetens nettokostnader -1974,1-2038,1-2083,5 Skatteintäkter 1390,9 1431,6 1486,0 Generella statsbidrag 616,5 618,6 622,9 Finansiella intäkter 4,0 4,0 4,0 Finansiella kostnader -12,0-15,0-15,0 Resultat före extraordinära poster 25,3 1,1 14,4 Omstruktureringsåtgärder Årets resultat 25,3 1,1 14,4 17

21 Finansieringsanalys Finansieringsanalys (mnkr) Budget Plan Plan Den löpande verksamheten Årets resultat 25,3 1,1 14,4 Justering för avskrivningar 100,0 100,0 100,0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 125,3 101,1 114,4 Medel från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten 125,3 101,1 114,4 Förvärv av anläggningstillgångar -431,9-552,9-362,4 Försäljning av anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 Medel från investeringsverksamheten -431,9-552,9-362,4 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 165,0 200,0 150,0 Amorteringar 0,0 0,0 0,0 Medel från finansieringsverksamheten 165,0 200,0 150,0 Årets kassaflöde -141,6-251,8-98,0 Likvida medel vid årets början -72,8-214,4-466,2 Likvida medel vid årets slut -214,4-466,2-564,2-141,6-251,8-98,0 18

22 Balansräkning Balansräkning (mnkr) Budget Plan Plan TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Byggnader och mark 2172,6 2625,0 2887,4 Maskiner och inventarier 89,0 89,5 89,5 Finansiella anläggningstillgångar 132,6 132,6 132,6 Kapitalandelar i intressebolag Summa anläggningstillgångar 2394,3 2847,2 3109,6 Omsättningstillgångar Förråd och exploateringsmark Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank -214,4-466,2-564,2 Summa omsättningstillgångar -81,6-333,0-431,0 SUMMA TILLGÅNGAR 2312,7 2514,2 2678,6 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Balanserat eget kapital 944,6 969,9 971,0 Årets resultat 25,3 1,1 14,4 Summa eget kapital 969,9 971,0 985,4 Avsättningar Avsättning till pensioner 100,0 100,0 100,0 Summa avsättningar 100,0 100,0 100,0 Skulder Långfristiga skulder 770,3 970,3 1120,3 Kortfristiga skulder 472,5 472,9 472,9 Summa skulder 1242,8 1443,2 1593,2 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 2312,7 2514,2 2678,6 19

23 Sammanställd driftsbudget inför flerårsplan Budgetramar (mnkr) Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Nämnder Barn- och utbildningsnämnden 596,9 603,2 608,1 Byggnadsnämnden 1,8 1,8 1,8 Kommunstyrelsen 101,8 100,5 99,5 Kompetens- och arbetslivsnämnden 46,9 45,2 44,1 Kultur- och fritidsnämnden 36,1 35,7 35,3 Samhällsskydd mellersta Skaraborg (Fkp) 29,2 28,9 28,7 Socialnämnden 745,6 761,0 749,9 Äldreomsorg o funktionshinder 591,6 608,7 597,1 IFO 154,0 152,3 152,8 Tekniska nämnden 363,6 363,3 365,2 Kommunrevisionen 1,3 1,3 1,3 Valnämnden 1,6 0,1 0,1 Summa nämnder 1 924, , ,0 Centralt Pensioner, lönebikostnader 27,8 27,8 27,8 E20 Projekt 7,0 7,0 7,0 Löneutrymme, semesterlöneskuld 46,0 46,0 46,0 Personalkostnadsökning ,8 100,3 Moms omsorgsboende -5,0-5,0-5,0 Summa centralt 75,8 123,6 176,1 Taxefinansierad verksamhet Vatten och avlopp -,0 -,0 -,0 Avfallshantering -,0 -,0 -,0 Biogas 0,6 0,6 0,6 Summa Taxefinansierad verksamhet 0,6 0,6 0,6 Summa nämnder och centrala poster 2 001, , ,7 Finansiella poster Avskrivningar -100,0-100,0-100,0 Återföring intern kapitalkostnad 127,1 127,1 127,1 Skatteintäkter 1 390, , ,0 Generella statsbidrag 616,5 618,6 622,9 Finansiella intäkter 4,0 4,0 4,0 Finansiella kostnader -12,0-15,0-15,0 Summa Finansiella poster 2 026, , ,0 Resultat före extraordinära poster 25,3 1,1 14,4 20

24 Investeringsplan Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Skattefinansierad verksamhet mnkr mnkr mnkr Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Kompetens- och arbetslivsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsskydd Mellersta Skaraborg Socialnämnden Tekniska nämnden Summa skattefinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet Vatten och avlopp Biogas Summa avgiftsfinansierad verksamhet Exploatering Exploatering avgår försäljning Summa exploatering Totalt I investeringsplanen anslår kommunfullmäktige, för skattefinansierade investeringar, en ram per nämnd. Nämndens ram gäller för budgetåret, med undantag av fastighetsinvesteringar. Då har nämnden rätt att fritt omdisponera medel mellan olika projekt. För investeringar i fastigheter begränsas möjligheten att omdisponera medel mellan budgetår och planår till redan beslutade projekt. Exempelvis finns följande investeringsprojekt med i planperioden åren : Förskolor Demenscenter Fastighetsrenoveringar Förbättringar pga. myndighetskrav Plantisparken Skolor Falköpings energiprojekt (FEP) Ventilation stadshuset Utbyggnad gång och cykelvägar Utveckling Mösseberg Rötkammarvolym klimatklivet 21

25 Övriga underlag för beslut 1. Primärkommunala skattesatsen för år 2018 fastställs till 21,60 per skattekrona 2. Kommunens långfristiga låneskuld får uppgå till högst kronor vid utgången av år Vid försäljning av tomtmark i ej nytillkommande exploateringsområden för småhusbebyggelse gäller följande tomtpriser för år 2018: Tomter för boende Enbostadshus (småhusvillatomter) Brygghuset på Tåstorp Vilhelmsro B5 Vilhelmsro B4 Karlslund Anneborg Skattegården, Stenstorp Floby & Stenstorp Övriga tätorter 325 kr per kvm tomt 275 kr per kvm tomt kr per tomt kr/kvm tomt som överstiger 800 kvm kr per tomt 50 kr per kvm tomt kr per tomt 37,50 kr per kvm tomt 15 kr per kvm tomt Flerbostadshus Ingen taxa angiven. Tomter för näringsverksamhet Falköping A-läge B-läge Floby & Stenstorp 80 kr per kvm 55 kr per kvm upp till kvm därefter 35 kr per kvm (avser Marjarpsområdet) 10 kr per kvm Den fastslagna taxan för försäljningspris är en ren köpeskilling. Den innefattar inte: lagfart, fastighetsbildning, avgift för bygglov, planläggning etc., avgift för Vaanläggning/anslutning eller andra anslutningsavgifter. Vid exploatering av bostadsområden kommer tomtpriset att grundas på exploateringskostnaden. 4. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att fördela de centrala medel som finns avsatta för löneöversyn ut till nämnderna efter avslutad löneöversyn för år Internräntan för 2018 är 2 %, för att bättre följa Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) riktlinjer. 6. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att justera nämndernas kapitalkostnader i samband med år 2018 års övergripande budgetuppföljning. 22