Flerårsplan En plan för hållbar utveckling

Transkript

1 Flerårsplan En plan för hållbar utveckling 1

2 Ett hållbart samhälle i en globaliserad värld Den politiska majoriteten i Falköping: Socialdemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna vill i denna inledning redogöra för vår övergripande inriktning för flerårsplaneperioden Falköpings kommun ska vara en välkomnande kommun där det är bra att bo och driva företag. Vi vill skapa det goda livet för alla. Det är vår övertygelse att det hållbara samhället är grunden för att långsiktigt och i närtid skapa de bästa förutsättningar för det goda livet. Det hållbara samhället har tre dimensioner: den miljömässiga, sociala och ekonomiska. Falköpings kommun har utmaningar; den sociala hållbarheten innebär för oss en process med inkludering. Det är vår övertygelse att genom utbildning, arbete, föreningar och bra boende skapas förutsättningar för ett inkluderande samhälle. Under denna mandatperiod kommer vi därför att särskilt lägga fokus på detta. Utbildningar som leder till jobb är ett viktigt och prioriterat område. Bra grundutbildning och gymnasieskola som lever i nuet och samhället är grunden för jobb och utbildning. Falköpings framgångsrika arbete inom miljöområdet fortsätter. Viktiga prioriteringar är förändring av kommunens fordonsflotta med övergång till miljöfordon. Främst biogas men även elfordon bör prövas där det är lämpligt. Energiåtgärder för att minska energikostnader, främst i kommunens fastigheter, samtidigt som det bidrar till bättre miljö, genomförs. En stark ekonomi är grunden för att politiska mål och visioner ska kunna uppfyllas. Falköping har en god ekonomi med förutsättningar att förverkliga målen. Viktiga investeringar har genomförts, men det återstår ännu många och vi är beredda att över tid göra dessa. Falköpings kommun ska vara en god arbetsgivare och fullfölja arbetet med heltid till alla. Utveckling av boendemöjligheter är ett viktigt område för kommunens utveckling. Falköping har goda förutsättningar att bli en bra boendekommun. Målet om att 2020 vara invånare ligger fast, och utbyggnaden av bostäder i såväl tätorten Falköping som övriga orter och landsbygden är viktig. Vi vill behålla service i alla kommunens delar. Vi ser ett ökande behov när antalet äldre ökar och medelåldern stiger. Vi kommer under perioden att utreda och ta beslut om lokaler och platser för kommande demenscentrum. Trygghetsboende i den form som finns i bla Åsarp och Stenstorp behöver utvecklas i hela kommunen. Aktivt samarbete med privata fastighetsägare för att få till stånd nybyggnation är en viktig del, vi kommer även att på ett strategiskt sätt nyttja kommunens bostadsbolag Falköpings Hyresbostäder. Samverkan på alla nivåer är nödvändigt, det gäller såväl inom kommunens egna verksamheter oavsett förvaltning och nämnd. Samverkan mellan kommuner och med regionala organ, statliga myndigheter och privata intressenter liksom föreningsliv och civil sektor ska ske. Falköpings kommun har alla förutsättningar att fortsätta utvecklas till en bra kommun för att skapa det goda livet. Socialdemokraterna Centerpartiet Kristdemokraterna 2

3 Flerårsplanens struktur Flerårsplanen syftar till att mål och ambitioner ska samspela med de resurser som kommunen råder över. Samtidigt syftar flerårsplanen till att få bättre framförhållning och beredskap för verksamhetsförändringar som kommer att bli nödvändiga. Här beskrivs de olika delarna i flerårsplanen för att guida läsaren. Majoritetens text inleder flerårsplanen och beskriver den politiska majoritetens prioriteringar under perioden. Det Goda Livet i Falköping beskriver vår vision och värdegrund. Detta är vår målbild och drivkraft i den kommunala verksamheten. Omvärldsanalysen beskriver förändringar i omvärlden som påverkar kommunen. I årets första omvärldsanalys har arbetet fokuserat på sex övergripande trender som har påverkan, på kort eller lång sikt, för Falköpings kommun. Våra mål för Falköping är en del som beskriver våra fem mål för att nå till visionen och indikatorer som visar om vi är på rätt väg. Här redovisas även rutiner för uppföljningen av flerårsplanen. Uppdrag lämnas till nämnderna av kommunfullmäktige i flerårsplanen inom specifika utvecklingsområden och ska redovisas till kommunfullmäktige under Ekonomisk plan innehåller några olika delar och börjar med de ekonomiska förutsättningarna för budget 2015 och ekonomisk plan vilka bestäms av tillväxten i Sverige. Vårt finansiella mål är att ha en god ekonomisk hushållning såväl i verksamheten som ur ett finansiellt perspektiv och regleras i kommunallagen. Vad detta innebär konkret beslutas av varje enskild kommun. Under avsnittet finansiella rapporter ryms den lagstadgade resultat- och balansräkningen samt finansieringsanalysen. Verksamhetens ramar specificerar hur anslagen till verksamheterna utvecklas under Investeringsplanen är en sammanställning av beslutade ramar för investeringar Under övriga ekonomiska beslut ryms exempelvis kommunens låneram, partistöd och bidrag till teaterföreningen. Varumärket Falköping och våra fyra kärnvärden fördjupas sist i flerårsplanen. 3

4 Det Goda Livet i Falköping Det Goda Livet är kommunens vision om det hållbara samhället, inom den sociala, miljömässiga och ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling. Ett samhälle i balans och harmoni, även för kommande generationer. Det Goda Livet bygger på allas lika värde och på samhällsaktiva människor. I Falköping tar vi ansvar för vår gemensamma framtid. Vi vill skapa det goda livet för våra medborgare och för kommande generationer. Vi ska driva en förändringsprocess där kommunen går före i utvecklingen av ett hållbart samhälle, där naturens och våra mänskliga resurser används medvetet och balanserat. Vi tar alltid social, miljömässig och ekonomisk hänsyn i vårt arbete. Falköpings kommun ser ett tydligt samband mellan hållbara satsningar och den lokala utvecklingen. I Falköping lyfter vi fram de värden som är unika för just vår bygd. Varumärket Falköping vilar på fyra kärnvärden som bekräftar vår identitet, gemenskap och stolthet. Här är vi stolta över vårt kulturarv genom megalitkulturen, goda kommunikationer, det fantastiska platålandskapet och Falbygdsmaten. Vi värdesätter våra lokala kvaliteter och tar oss tid för eftertanke och reflektion. Kommunens utveckling och tillväxt beror på hur vi marknadsför våra lokala värden och möjligheter. I Falköping tar vi livskvalitetsfrågorna på allvar. Vi vill öka välbefinnandet och trivseln för invånarna inom nyckelområden som miljö, infrastruktur, stadsplanering, lokal produktion, lokalt engagemang och gästfrihet. Som ett led i att kvalitetssäkra kommunens arbete med hållbar utveckling är vi medlemmar i nätverket Cittaslow. Det är ett internationellt nätverk av små kommuner, med en lokal identitet i en global värld, som vill jobba med att skapa en hållbar utveckling. Cittaslow är ett styr- och kvalitetssystem med ett femtiotal kriterier, dessa kriterier är invävda i kommunens verksamhetsmål och indikatorer. Hållbar utveckling Ett socialt hållbart Falköping utgår från alla människors lika värde och mänskliga rättigheter. Det handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där alla medborgare har möjlighet att delta i det politiska arbetet och påverka den kommunala verksamheten. Alla medborgare ska känna delaktighet, ha inflytande i samhället och ha resurser att styra över ekonomi, arbete, bostad, utbildning, kultur, rekreation, hälsa, trygghet och sociala nätverk. Ett ekonomiskt hållbart Falköping har en positiv befolkningsutveckling och alla medborgare har möjlighet att försörja sig. Näringslivet, den sociala ekonomin och den offentliga sektorn har tillgång till de verktyg och förutsättningar som behövs för att skapa ett ekonomiskt hållbart Falköping. Ett miljömässigt hållbart Falköping är en miljökommun som är en förebild i sitt miljöarbete från lokal nivå med våra medborgare och företag till global nivå i våra internationella nätverk. Falköpings kommun har stora möjligheter att skapa ett hållbart energisystem. Ett energisystem som bygger på våra lokala resurser som vind, sol och bioenergi. Genom detta kan vi minska vårt beroende av fossil energi och vår negativa klimatpåverkan. Vi är till för Falköpingsborna Falköping ska vara en bra kommun att besöka, bo och verka i nu och i framtiden. Vår värdegrund är gemensam för alla verksamheter och medarbetare och bidrar till att stärka vår kommun. Alla ska behandlas rättvist och lika Våra relationer kännetecknas av öppenhet, respekt och ett gott bemötande Vi uppnår goda resultat genom effektivitet och samverkan 4

5 Omvärldsanalys - förutsättningar för flerårsplanen Bakgrund Falköpings kommun står som alla kommuner inför stora förändringar. Befolkningen åldras, teknikutvecklingen går snabbare och snabbare, flyttning sker från land till stad, klimatet förändras och påverkar oss, osv. Den omvärldsanalys som kommunen har påbörjat innebär att Falköpings kommun tar ett helhetsgrepp på de trender och förändringar som bedöms ha störst betydelse för kommunen. Omvärldsanalys handlar dels om att förstå på djupet vad som pågår i omvärlden och vad det kan innebära på lång sikt och dels handlar det om att omvandla denna insikt i strategisk förändring. Omvärldsanalys bygger på att identifiera och tolka prioriterade krafter i omvärlden som påverkar en organisations eller frågeställnings arena och den egna organisationen eller frågeställningen. Omvärldsanalysen anger därmed vad man bör förbereda sig på och vad man bör göra. När väl krafterna i omvärlden är identifierade och analyserade kan man bestämma sig för vad man själv ska göra. Syfte och mål med kommunens arbete med omvärldsanalys På sikt ska omvärldsanalysen ge ett helhetsperspektiv på, och en långsiktighet i, hur omvärldens trender påverkar kommunens möjlighet att nå sin vision, att skapa Det Goda Livet i Falköping, och att förverkliga de mål som formulerats för kommunens framtida utveckling. Omvärldsanalysen ska ge förståelse och skapa handlingsberedskap i den kommunala organisationen och fungera som underlag för strategiska frågor i flerårsplanen. Frågeställningen för Falköpings arbete med omvärldsanalys är: Hur påverkar förändringar i omvärlden Falköpings kommuns möjligheter att förverkliga sin vision (och planering)? I första årets omvärldsanalys har arbetet fokuserat på sex övergripande trender, som alla har en påverkan, på kort eller lång sikt, för Falköpings kommun: globalisering, demografiska förändringar, ökad individualisering, urbanisering, klimatförändring och teknikutveckling. Globalisering Enligt Nationalencyklopedin definieras globalisering som en förändringsprocess varigenom stater och samhällen över hela jorden knyts samman i ömsesidiga beroendeförhållanden. Globaliseringen drivs både av politiska beslut, som är menade att integrera marknader, och tekniska framsteg. Att den internationella ekonomiska integrationen har tilltagit kan ses på antalet företagsetableringar på andra marknader än den inhemska. Under perioden har antalet svenska koncerner med dotterbolag i utlandet ökat med stycken och i procent med 107 %. Även den svenska varuimporten respektive -exporten har ökat. Under perioden har varuimporten ökat med 108 % och varuexporten med 73 %. Gällande migrationen av människor till och från Sverige visar statistiken att både antalet in- och utvandringar har ökat under perioden Den uppåtgående trenden gäller även för Falköpings kommun. Invandringsöverskottet har tillsammans med födelseöverskottet utgjort kärnan i Sveriges befolkningstillväxt. För Falköpings kommun har invandringsöverskottet varit stadigvarande positivt sedan år 1985 och födelseöverskottet sedan år Globalisering leder till en lång rad konsekvenser som får direkt effekt i lokalsamhället exempelvis ökad rörlighet över landsgränser för information, kapital, varor, tjänster och människor. Avstånd 5

6 saknar allt oftare betydelse. Den ökade integrationen mellan länder innebär lättare tillträde till nya marknader men också ökad konkurrens. För att kunna möta framtida utmaningar blir det angeläget att skapa förutsättningar som kan bidra till att stärka den svenska konkurrenskraften. En annan konsekvens av globaliseringen är en ökad kulturell homogenisering, där global migration bara är en av flera delförklaringar. Engelskan har blivit det ledande världsspråket, samma varor finns att köpa över hela världen och alla har i princip möjlighet att äta på samma snabbmatskedja. Homogeniseringen sker på global nivå, men på lokal nivå skapas mångfald. Detta påvisar den komplexitet, till och med motsägelsefullhet, som globaliseringen medför. Demografiska förändringar Att andelen äldre (65+ år) ökar i Sverige är en av de största trenderna gällande demografin. Falköpings kommun utgör inget undantag. Fler äldre medför ökad press på såväl vård och omsorg som de sociala försäkringssystemen. En förlängd livslängd för också med sig utmaningar kring välfärdssystemens finansiering. En annan demografisk trend är att andelen i förvärvsarbetande ålder (20 64 år) av den totala befolkningen minskar i både Sverige och Falköping. Det leder till att allt färre ska försörja allt fler. Personer i tidig förvärvsaktiv ålder (20 39 år) utgör den största åldersgruppen bland utflyttarna från kommunen, vilket kan kopplas till utbildnings- och arbetsmarknadsutbud. Samtidigt kan det konstateras att sedan år 2011 överstiger återigen antalet födda antalet döda, vilket resulterar i ett positivt födelseöverskott för Falköpings kommun. Detta i sin tur föryngrar befolkningen i kommunen. Även invandringen till kommunen föryngrar befolkningen. Ett ökat antal äldre leder till en förändrad kravbild på den kommunala vården och omsorgen avseende exempelvis kompetens och utbud av bland annat funktionella bostäder inom kommunen. Det pågår också en teknisk utveckling som kan komma att påverka den framtida utformningen av olika stöd- och vårdformer. Att inrikes inflyttningsöverskott är negativt leder till ett ökat behov av att se över kommunala driftskostnader, eftersom dessa inte nödvändigtvis behöver minska i takt med utflyttningen. För att främja en positiv befolkningsutveckling behövs satsningar på bostäder och goda kommunikationsmöjligheter. Behovet borde också öka av att arbeta aktivt med att attrahera människor att stanna kvar. Ökad individualisering En trend i vårt moderna samhälle är ett större utrymme för individuell handlingsfrihet, och en ökad makt för individen på bekostnad av kollektivet. I dag är vår individuella identitet mer än tidigare en följd av våra enskilda val än av kollektiva förväntningar, vilket är en utveckling som pågått i hela västvärlden under en längre tid. Trenden tar sig uttryck genom att medborgare ställer högre krav på inflytande över varor och tjänster och har en högre förväntan på valfrihet även inom offentligt finansierade tjänster inom vård, skola och omsorg. Medborgare är mer och mer insatta och pålästa och använder i större utsträckning sina möjligheter till överprövning. Generellt i samhället finns ett större fokus på livskvalitetsfrågor och ett intresse av att förverkliga sig själv. Bakomliggande faktorer är samhällsutvecklingen i sig med en övergång från kollektiva normer och strukturer till allt högre grad av individualisering. Något som driver på trenden är exempelvis lättillgänglig information och möjlighet till snabb opinionsbildning genom sociala medier. Uppluckring av patriarkala strukturer bidrar också till att kvinnor skaffar sig mer och mer inflytande och makt vilket förstärker trenden. En ökad levnadsstandard är också en grundförutsättning för trenden. Områden där konsekvenserna blir tydliga skulle kunna kategoriseras in i områdena anpassning och valfrihet. En ökad individualisering kräver en hög grad av anpassning av kommunens verksamheter till medborgares förväntningar. Detta i sin tur kräver en lyhördhet för vad som förväntas och därmed 6

7 en förmåga att fånga upp dessa förväntningar. Möjlighet till dialog mellan medborgare och verksamhet blir därmed en viktig del i det arbetet. Samtidigt har möjligheten till anpassning sina gränser, både utifrån det kommunala uppdraget samt av kostnadsmässiga skäl. En högre kravbild och större förväntningar riskerar driva upp kostnaderna för tjänsternas utförande samt ökat behov av att kommunicera med medborgare på andra tider än kontorstid. En utvecklad dialog mellan medborgare och politik samt verksamhet i kombination med krav på transparens gör att det kommer behöva utvecklas såväl system som forum för denna dialog. Att inrätta valfrihetssystem är ett sätt att möta en ökad individualisering. Systemet som sådant kräver ett fokus på förväntningarna på tjänsten som ska tillhandahållas. När kommunen både tillhandahåller tjänster i konkurrens samt står som ansvarig för att upprätthålla valfrihetssystemet får kommunen två roller. Den ena handlar om att vara utförare och konkurrera med andra utförare och den andra om att bedöma såväl egenregi som andra utförare och tillhandahålla lättillgänglig och opartisk information som gör det möjligt för medborgare att göra aktiva och medvetna val. Med detta ökar de administrativa inslagen. Konkurrensutsättningen ställer krav på snabba omställningar i verksamheten när brukare går till och från verksamheterna med kort varsel. Detta påverkar medarbetarna på ett tydligt sätt eftersom arbetstiden måste förläggas i tid och rum till när och var tjänsterna ska utföras. Detta ska göras samtidigt som det är av största vikt att kommunen är en bra arbetsgivare. Urbanisering Urbaniseringen är en tydlig global trend som visar att över hälften av jordens befolkning idag bor i städer. Parallellt med detta avfolkas landsbygden successivt. Under tidsperioden var New Yorks tillväxttakt 4,8 % att jämföra med Shanghais 65,6%, vilket kan ses som symptomatiskt för den urbana tillväxt som sker framförallt i Asien och Afrika fanns en megastad (minst 10 miljoner invånare) i världen, New York. Idag finns 28 stycken. De senaste decennierna har även mindre städer och tätorter i Sverige tappat befolkning till storstadsregionerna och högskoleorterna. Ungdomar är den stora grupp som flyttar till städer och det är främst unga kvinnor som skaffar högre utbildningar. Den större stadens attraktionskraft växer och kvinnor stärker sin ställning. Etablerade strukturer är på väg att ersättas med nya. Det är huvudsakligen människor upp till 39 år som flyttar ifrån Falköpings kommun. Utflyttningen sker till näraliggande större städer som Skövde, Göteborg men även till omkringliggande kommuner. Det som sker på landsbygden idag är i stor utsträckning en naturlig avfolkning, där de äldre människorna bor kvar och få tar över efter dem. Falköpings tätort har under nio år ökat sin befolkning med 6 % och den totala ökningen i kommunen är på 3 %. Det motsvarar 803 personer under nio år. Under 2013 flyttade 1672 personer till Falköpings kommun och 1395 flyttade från. Av dessa var det 436 som invandrade och 80 som utvandrade. Falköpings stad, Stenstorp och Åsarp är de tätorter som ökat under de senaste nio åren medan Kättilstorp är den tätort som procentuellt minskat mest. Generellt kan sägas att landsbygden sakta avfolkas. Trenden tar sig uttryck i reformerad service, förändrad efterfrågan och nya behov. Till exempel har intresset ökat för olika slags boenden inne i Falköping. Klimatförändring De mänskliga utsläppen av växthusgaser har ökat och har aldrig varit så stora som på 2000-talet. Detta ger en ökning av den globala medeltemperaturen, vilket i sin tur påverkar vårt klimat. Forskningsresultaten är allt mer entydiga att vi går mot en ökad uppvärmning som orsakats av människan. Effekterna av den globala temperaturökningen kommer att påverka alla samhällsfunktioner. Utmaningen för kommunerna är dels att reducera utsläppen av växthusgaser för att bromsa ökningen av medeltemperaturen och att anpassa sina verksamheter efter effekterna som följer av temperaturökningen. 7

8 Ökad planberedskap. Förebyggande klimatanpassningsarbete behövs för att skydda bebyggelse och infrastruktur och därigenom minska kostnaderna för extrema vädersituationer. Högre risker för ras och skred kräver noggrannare planering för ny bebyggelse och åtgärder för utsatta redan bebyggda områden. Framöver kommer kraven på avkylning att öka samtidigt som uppvärmningsbehovet minskar. Säkra tillgänglighet och förebygga sjukdom. Extrema vädersituationer i form av värmeböljor som drabbar äldre och sjuka kommer att bli vanligare. Stora mängder av regn och snö försvårar framkomligheten till hjälpbehövande. Därtill kommer vi troligen att behöva hantera nya sjukdomar till följd av det varmare klimatet. Teknikanpassning. Det blir en utmaning att hålla en god vattenkvalité vid svåra översvämningar. Sveriges reningsverk är byggda för att klara av att rena vattnet från bakterier, med ett varmare klimat behöver vi ha reningsverk som klarar även virus och parasiter. Solidaritet. Det är idag fler människor på flykt från naturkatastrofer än från oroshärdar, runt om i världen. Områden som är mindre drabbade kommer att behöva ta emot klimatflyktingar. Hållbar energi. För att uppnå ett hållbart energisystem krävs åtgärder och lösningar inom alla områden. En omställning till 100 % hållbar energi fram till 2050 är nödvändig för att hålla den globala temperaturökningen på en hanterbar nivå. Ny teknik finns och utvecklingen fortsätter, Falköpings biogasprojekt är ett steg i rätt riktning. Teknikutveckling I alla tider har det varit viktigt för människan att göra tekniska landvinningar. Tidigare klarade människan att följa utvecklingen genom stegvisa förändringar men livscykeln för tekniska lösningar och nya produkter blir allt kortare. Förändringstakten i samhället ökar och allt pekar på att det i framtiden kommer ske kraftfulla förändringar som kan vara svåra att förutse. De närmaste decennierna kommer områden som informations- och kommunikationsteknik, nanoteknik, robotteknik, bioteknik samt materialteknik skapa innovationer som får enorm påverkan såväl globalt som på individnivå. Arbetsmarknaden står inför en dramatisk omvälvning då dator- och robotsystem kommer ersätta många jobb som bara människor tidigare kunnat utföra. Forskare har beräknat att hälften av dagens arbeten kommer ersättas inom en tjugoårsperiod. När verkligheten förändras och nya utmaningarna framträder gäller det att skapa förutsättningar och drivkrafter samt uppmuntra människor till skapande och innovation. Förändringstakten ställer krav på kommunens förmåga att omorganisera och att rekrytera för att möta framtidens utmaningar. Tekniken blir en allt större och viktigare del i människors vardag och kommunikationen sker idag till stor del digitalt via mobiltelefon, plattor och datorer. Följden av denna förändrade kommunikation kan bli ökat behov av användarkompetens och ökat behov av support. Möjligheten att kommunicera är oberoende av vilken plats du befinner dig på, att mötas digitalt blir en naturlig del av kommunikationen. I sociala medier skapas nätverk som förväntar sig dialog med kommunen. Omvälvningen av kommunikation har lett till en explosion av att skapa och sprida information. Att dela, dela med sig och delta. Den demokratiska processen påverkas genom ökad transparens och möjlighet till ny interaktion. Behovet av och kravet på digital service och tillgänglighet växer. Teknikutvecklingen ändrar vardagen för människan och förändrar spelreglerna i samhället. 8

9 Våra mål för Falköping Kommunens verksamhet styrs ytterst av medborgarna i Falköping som i kommunvalet utser representanter till fullmäktige, som är kommunens högsta beslutande organ. Fullmäktige styr genom att utfärda mål och riktlinjer för kommunens verksamheter. Det är också fullmäktige som anvisar medel för att bedriva dessa verksamheter. Det under året viktigaste beslut som tas är då fullmäktige beslutar om flerårsplan för kommande år, vilket inkluderar budget för det närmaste året. I detta beslut anvisas såväl medel till verksamheterna, i form av ramar, som mål och riktlinjer. Nämnderna ska i sina verksamhetsplaner för 2015 formulera egna delmål, med utgångspunkt i de kommunövergripande målen. Man ska också ange hur dessa ska följas upp, det vill säga vilka indikatorer som mäter måluppfyllelsen. Indikatorer Samtidigt som fullmäktige beslutar om målen anger man också hur dessa mål ska mätas. Indikatorer indikerar, som namnet antyder, i vilken mån man når målet. Dessa ska användas vid uppföljningen och några målvärden anges därför inte. För många av målen behövs flera indikatorer för att en rättvis presentation av måluppfyllelsen ska kunna ges. Det är en fördel om indikatorer av olika typer används. I flerårsplanen framgår hur ofta mätning sker, några indikatorer mäts ofta och några enbart vartannat år, vi eftersträvar en blandning av olika typer också avseende denna aspekt. Uppföljning av flerårsplanen Uppföljning av målen i flerårsplanen sker mot de indikatorer som finns angivna för varje mål. Uppföljning av den hållbara utvecklingen i Falköpings kommun sker i den årliga hållbarhetsredovisningen som ingår i bokslutet. Kommunstyrelsen följer upp utvecklingen inom medarbetarskap och ledarskap, ekonomiska mål och ramar samt verksamhetens mål på en kommunövergripande nivå och rapporterar till fullmäktige. Uppföljningar görs i kvartalsrapporter, delårsbokslut och i årsbokslutet. Nämnderna följer upp sin egen ekonomi och sina egna delmål. Rapport om måluppfyllelse avseende kommunövergripande mål lämnas till kommunstyrelsen vid kvartalsuppföljningar samt vid delårs- och årsboksluten. 9

10 Mål 1 Ett attraktivare Falköping Ett attraktivare Falköping handlar om kommunens möjligheter att stärka sin position och bli intressant för invånare och näringsliv samt den idéburna sektorn. Falköpings attraktivitet ska stärkas genom att utveckla de områden som är unika för Falköping och utifrån de behov som finns hos dagens och framtida invånare. Ett Falköping med egen växtkraft. Falköpings kommun ser ett tydligt samband mellan hållbara satsningar och den lokala utvecklingen. Falköpings kommun vinner på att samverka, skapa nätverk och mötesplatser, både internt och externt mellan olika aktörer i samhället. Falköpings kärnvärden och stoltheten över vår bygd, där våra medborgare är ambassadörer för kommunens attraktivitet, är grunden i att skapa ett långsiktig hållbart samhälle. Falköpings attraktivitet ökar för att vi tar livskvalitetsfrågorna på allvar. Ett rikt friluftsliv, föreningsliv och kulturliv är viktiga förutsättningar för detta. Falköpings kommun har under det första årtiondet på detta millennium ökat sin befolkning varje år. Denna utveckling ska fortsätta. För att stärka vår attraktivitet är det avgörande att Falköpings kommun är en bra plats att bo på, med olika typer av boendeformer, både i tätorter och på landsbygden. För att vara en attraktiv kommun att bo i ska vi ta vara på samspelet mellan stad och land där landsbygdens värden i form av naturskönt boende, rekreativa kvaliteter och ekosystemtjänster samspelar med de olika tätorternas service, handel och kommunikationsmöjligheter. Falköpings förutsättningar för pendling ska tas tillvara och kommunen ska aktivt arbeta för en fortsatt bra kollektivtrafik såväl lokalt, regionalt som nationellt. Attraktiviteten för landsbygdsboende ska stärkas ytterligare genom fortsatta satsningar på utveckling av infrastruktur för vatten, avlopp och bredband. Kommunen ska arbeta proaktivt för en utveckling av detaljhandeln. De fyra strategiska utvecklingsområdena logistik, miljö/energi, upplevelsenäring och entreprenörskap är viktig hörnpelare i det strategiska arbetet för att utveckla kommunen. Falköping har ett strategiskt kommunikationsläge vid västra stambanan och en god infrastruktur som ska användas och utvecklas för att stärka Falköpings attraktivitet. Vårt läge vid Västra Stambanan och med anknytning till Södra Stambanan via Jönköpingsbanan är en resurs som möjliggör för utbyggnad av Skaraborg Logistic Center. Detta skapar förutsättningar för nyetableringar och stärker befintligt näringsliv. Falköpings kommun har stora möjligheter att skapa ett hållbart energisystem som bygger på våra lokala resurser som vind, sol och bioenergi. Vi ska minska vårt beroende av fossil energi och vår negativa klimatpåverkan. Vi vill utveckla näringar inom den gröna sektorn samt öka medvetenheten kring hållbarhetsfrågor. Kommunen ser upplevelsenäringen utifrån natur- och kulturvärden som ett starkt tillväxtområde där arbetet med affärsutveckling är centralt med fokus på marknadskunskap och produktutveckling. Ett växande nyföretagande är nödvändigt för vår kommuns framtid och attraktivitet. Satsningar på entreprenörskap, till exempel i skolan, samt rådgivning är viktigt för att utveckla detta. Indikatorer Uppföljning av mål 1 sker med följande indikatorer: - Befolkningsutveckling i procentuell ökning (mäts via SCB varje kvartal) - Antal nya småhus (mäts av kommunen varje kvartal) - Antal nya lägenheter i flerbostadshus (mäts av kommunen varje kvartal) - Nöjd regionindex (mäts via medborgarundersökning, SCB årligen) - Utsläpp av koldioxid per invånare (mäts via RUS årligen) - Handelsindex (Index för sällanköpshandeln, mäts via Handelns utredningsinstitut årligen) 10

11 Mål 2 Ett näringsliv som utvecklas Att näringslivet utvecklas i en kommun är avgörande för välfärden. Det kan bara utvecklas genom ett ömsesidigt förtroende mellan kommun och näringsliv. För detta krävs en framtidstro och en gemensam viljeinriktning men även ett kraftfullt lokalt engagemang och att kommunen ska finnas som en aktiv och naturlig part i utvecklingsarbetet. Falköpings kommun ska upplevas som en kreativ och drivande kommun med tillväxt i fokus. Ett levande näringsliv kräver nytänkande och nytillskott, Falköpings kommun ska aktivt stödja och stimulera det befintliga näringslivet. Arbetet ska präglas av en god samverkan och Falköping ska lyftas fram i till exempel gemensamma marknadsaktiviteter. Falköpings kommun ska arbeta aktivt med att attrahera nya företag för etablering, vilket förutsätter en god infrastruktur där expansion och etableringar möjliggörs genom en god markreserv. I kontakter med nya och etablerade företag ska kommunen leverera en god service med ett gott bemötande och hög kvalitét. För att bli ännu bättre på detta område har tjänstemän från samtliga förvaltningar deltagit i Sveriges Kommuner och Landstings (SKLs) utbildning Förenkla - helt enkelt med syfte bl a att ge deltagarna verktyg att kunna agera enklare och ge bra service utan att ge avkall på god myndighetsutövning. Syftet är också att tydliggöra roller och ansvar mellan förvaltningar, mellan politiker, tjänstemän och företag. För att utveckla näringslivet och skapa konkurrenskraft ska kommunen ha en fungerande och ledande kompetensförsörjning. Det krävs en utbildningsmatchning till den kompetens som näringslivet efterfrågar men det handlar även om att ställa om för framtidens arbetsmarknad och nya branscher. Ett aktivt samarbete mellan näringslivet i kommunen och utbildningsväsendet är särskilt viktigt samt att skapa nya utbildningar för framtidens behov. Indikatorer Uppföljning av mål 2 sker med följande indikatorer: - Antal nya företag per 1000 invånare (mäts via Nyföretagarbarometern varje kvartal) - Näringslivsklimat (mäts via SKL:s undersökning insikt årligen) - Antal gästnätter i kommunen (mäts via Västsvenska turistrådet varje kvartal) 11

12 Mål 3 Kvalitén inom verksamheten ska öka Falköpings kommun är till för medborgarna i Falköping, vårt uppdrag är att kommuninvånarna ska vara nöjda med vår service och våra tjänster. En god kvalité i vår verksamhet innebär egentligen att vi ska använda pengarna på rätt sätt och hitta bästa sätt att samverka för att på ett effektivt sätt nå våra mål. För att göra detta krävs ett systematiskt kvalitetsarbete med utgångspunkt från invånarnas behov och förväntningar. Allt förändringsarbete ska leda till bättre kvalité och ökad effektivitet. Medarbetarskap och ledarskap Falköpings kommun ska vara en attraktiv och hälsofrämjande arbetsgivare som stödjer chefer och medarbetare i att skapa den goda arbetsplatsen. Kommunen eftersträvar ett arbetsklimat som kännetecknas av dialog och delaktighet där chefer och medarbetare gemensamt medverkar till att skapa en god arbetsmiljö och en effektiv verksamhet med god kvalitet. Falköping står inför en rad utmaningar i verksamheten. Ett gott ledarskap är en förutsättning för att medarbetarna ska trivas och prestera på bästa sätt. Det är viktigt att stötta cheferna i deras arbete. För att uppnå detta ska ett bredare ledarutvecklingsprogram för ledningsgrupper och chefer genomföras. Utbildningen ska ha sin utgångspunkt i kommunens värdegrund och ge verktyg och förutsättningar för ett långsiktigt framgångsrikt ledarskap. Medarbetare som kan och vill ta mer ansvar ska kunna känna att det finns förutsättningar för detta inom organisationen. Kommunen ska bedriva ett aktivt mångfalds- och jämställdhetsarbete som säkerställer en hållbar kompetensförsörjning så att kommunen kan attrahera, rekrytera, utveckla och behålla den kompetens som krävs för att möta medborgarnas behov och nå verksamheternas mål. Att kunna erbjuda heltidsanställning till alla är ett viktigt led i detta. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2013 att starta ett arbete som innebär heltid till alla. Heltid till alla ska vara infört i samtliga förvaltningar senast år Värdegrund Vår värdegrund är gemensam för alla verksamheter och medarbetare och bidrar till att stärka vår kommun. Alla ska behandlas rättvist och lika Våra relationer kännetecknas av öppenhet, respekt och ett gott bemötande Vi uppnår goda resultat genom effektivitet och samverkan Efter att den gemensamma värdegrunden arbetats fram sker nu ett förankringsarbete i hela organisationen. Arbetsmaterial är framtaget för implementering på arbetsplatserna. Miljö Grunden till det interna miljöarbetet är miljöledningssystemet, som hela kommunens verksamhet ska jobba med. Kommunens upphandling och tydliga ambition kring energieffektivisering och biogasfordon är viktiga exempel på kommunala verktyg för att minska kommunens negativa miljöpåverkan. Giftfri vardag Målsättningen är en giftfri vardag i hela den kommunala verksamheten. Ett exempel på arbete som bedrivs i kommunen är barn- och utbildningsnämndens checklista för hälsofrämjande miljö i förskolan. Indikatorer Uppföljning av mål 3 sker med följande indikatorer: - Nöjd medborgarindex (mäts via SCB:s medborgarundersökning årligen) 12

13 - Andel ungdomar som lämnar gymnasieskolan med slutbetyg (mäts av kommunen årligen) - Nöjd medborgarindex - bemötande och tillgänglighet (mäts via SCB:s medborgarundersökning årligen) - Andel medarbetare som upplever att Falköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare (mäts av kommunen i medarbetarenkät vartannat år). - Andel heltidsanställda i kommunen (mäts av kommunen årligen) Mål 4 En god folkhälsa Det övergripande målet för folkhälsa är att: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Den lokala folkhälsoplanen grundar sig på tre strategiska områden: Goda livsvillkor, Hälsofrämjande livsmiljöer och Goda levnadsvanor. Inriktningsområden som särskilt lyfts fram i det hälsofrämjande arbetet i Falköpings kommun är att arbeta enligt konceptet för Säker och trygg kommun (Safe Community) och att utveckla samarbetet med studieförbund och ideella sektorn. Genom området Goda livsvillkor verkar folkhälsoarbetet för att skapa möjligheter till en bra start i livet vilket kan främjas av miljön i hemmet och miljön i förskolan och skolan samt av att nå en utbildningsnivå som ger möjligheter till arbete, ekonomiska villkor för självförsörjning och tillgång till ett bra boende. I Goda livsvillkor ingår också möjligheten att vara delaktig och ha inflytande i samhället och motverka socialt utanförskap. Med Hälsofrämjande livsmiljöer menas arbetsmiljön samt den fysiska och psykosociala miljö där vi bor och tillbringar vår fritid. Stödjande miljöer i arbetet kan handla om att främja fysisk aktivitet. Inom detta område ingår även arbete med att lyfta fram kommuninvånarnas möjligheter till rekreation, rörelse och grönområden. Tillgång till idrotts- och fritidsanläggningar och spontanidrottsplatser anses viktiga för hälsan. Livsmiljöerna kan formas så att de minskar riskerna för smittspridning, olycksfall och våld. För att informativa insatser som syftar till att påverka människors attityder och beteenden ska få genomslag är stödjande livsmiljöer en viktig förutsättning. Som lokalt exempel inom detta strategiska område kan fokus på att arbeta förebyggande mot övervikt och fetma nämnas. I Falköping har en cykelstrategi utformats där fördelarna med att ta sig fram med cykel lyfts fram som ett gott transportmedel som främjar hälsan och ökar välbefinnandet såväl som turist- och besöksmöjligheter i kommunen. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) arbetar med Goda levnadsvanor och genom det är kommunen navet i det förebyggande arbetet som sker inom det strategiska området Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel vars syfte är att minska bruket av alkohol och tobak, ge ett narkotika- och dopningsfritt samhälle och minska skadeverkningarna av överdrivet spelande. Indikatorer Uppföljning av mål 4 sker med följande indikatorer: - Ohälsotal (mäts via Hälso- och sjukvårdsnämndens kansli årligen) - Nöjd medborgarindex idrotts- och fritidsanläggningar (mäts via SCB:s medborgarundersökning årligen) - Nöjd medborgarindex kultur (mäts via SCB:s medborgarundersökning årligen) - Socioekonomiska riskgrupper (beräknas av SCB årligen) -Ungdomars alkoholvanor (mäts via drogvaneundersökningen vart tredje år) 13

14 Mål 5 Demokratin i Falköping ska stärkas Demokrati är grunden för vår kommunala verksamhet. En stark demokrati bygger på engagerade och samhällsaktiva medborgare som själva bidrar till samhällsbygget och det är en förutsättning för en långsiktig hållbar utveckling. Skillnader i inflytande och levnadsvillkor leder till att demokratin begränsas. För kommunen handlar det om att stärka vår lokala demokrati genom att verka för jämlikhet, lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla, men också genom att förklara hur demokrati fungerar. Falköpings kommun ser behov av att engagera barn och ungdomar i demokratiprocessen, till exempel genom politikers närvaro i skolan och genom att skapa forum som ger ungdomar möjlighet att påverka och vara delaktiga. Efter förslag från förtroendemannagruppen har kommunfullmäktige gett kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag på hur medborgardialogen kan utvecklas. Medborgardialogen bör integreras som en del i styrning och verksamhetsutveckling med syfte att skapa ett hållbart samhälle. Vår representativa demokrati lägger den politiska makten i medborgarnas händer, som genom att delta i valen tar sitt ansvar för samhällsutveckling. Ett högt valdeltagande är ett värde i sig och visar på demokratins förankring. Men samtidigt kräver den representativa demokratin ständigt arenor för dialog och samtal. Möten mellan individer med skilda bakgrunder, erfarenheter och referensramar är nödvändiga för samhällsutvecklingen. Mångfald i befolkningen kan med rätt förutsättningar skapa en god samhällsutveckling och ekonomisk tillväxt. Social tillit och delaktighet är förutsättningen för en levande demokrati. Kommunen är en viktig aktör i det lokala samhället. En aktiv kommunikationsverksamhet och möjligheten att komma i kontakt med olika samhällsfunktioner i den egna kommunen är viktigt. Det gäller alla men särskilt för de som är nyinflyttade till kommunen. Medborgarkontoret är en mötesplats och arena för att göra det enkelt för alla att få kontakt med såväl politiker som förvaltningar och delta i kommunens utvecklingsarbete. För att utveckla dialogen och förenkla kommunikationen är en viktig kanal sociala medier. Det är även viktigt att kunna ha direktkontakt med kommunens verksamheter i vardagen och ha inflytande om behovet finns. Indikatorer Uppföljning av mål 5 sker med följande indikatorer: - Nöjd inflytandeindex (mäts via SCB:s Medborgarundersökning årligen) - Valdeltagande (mäts av kommunen var fjärde år) -Antal inkomna ärenden till Synpunkts- och klagomålssystemet (mäts varje år) 14

15 Uppdrag Följande uppdrag ska redovisas till kommunfullmäktige under 2015: Kommunstyrelsen får i uppdrag att genomföra en genomlysning av den kommunala verksamheten, med förslag på eventuella åtgärder som kan leda till ett bättre resursutnyttjande. Bl a ska möjligheter till samverkan och ökat samarbete beaktas. Samtliga nämnder får i uppdrag arbeta med att söka extern finansiering, genom t.ex. EUprojekt, för utveckling av verksamheten. Kommunstyrelsen får i uppdrag att se över styrdokumentet Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. 15

16 Ekonomiska förutsättningar 1 Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats ryckigt. Fjolåret avslutades starkt samtidigt som utvecklingen under innevarande år hittills varit svagare än beräknat. Det gör att SKL (Sveriges kommuner och landsting) skriver ned prognosen för årets BNP-tillväxt från tidigare 3,0 procent till 2,1 procent (kalenderkorrigerat). Nästa år beräknas utvecklingen bli bättre och BNP växer då med 3,3 procent. Diagram 1. Procentuell förändring BNP Diagram 1. Egen modell Tillväxten i svensk ekonomi under första halvåret kan till mycket stor del återföras på inhemsk efterfrågan. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger i snabb takt. Hushållens sparande ligger nu på en historiskt mycket hög nivå. SKL förutser att hushållens konsumtionsutgifter framöver växer i snabbare takt och att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrat. En bidragande orsak till denna stagnation är lägre räntor, men även den underliggande inflationen (KPIF) har varit mycket låg. Kronförsvagningen i kombination med en allt starkare inhemsk efterfrågan drar efterhand upp inflationstalen. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. På sikt är det naturligtvis bra, men med den begränsade efterfrågan på arbetskraft har det inneburit att arbetslösheten har bitit sig fast runt 8 procent. SKL räknar dock med att arbetslösheten sjunker mer markant under Den fortsatt höga arbetslösheten håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets nominella tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark, runt 2 procent både i år och nästa år. 1 Sveriges Kommuner och Landsting Cirkulärnr: 14:32 16

17 Åren fortsätter skatteunderlaget växa med omkring 2 procent per år i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat av återhämtningen på arbetsmarknaden. Antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin växer med drygt en procent per år mellan 2014 och Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli betydligt svagare än tillväxten i Sverige. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges *Kalenderkorrigerad utveckling. ** Korrigerat för regeländringar. Skatteunderlagstillväxten accelererar Under 2013 ökade antalet arbetade timmar i måttlig takt. Samtidigt växte pensionsinkomsterna ovanligt mycket tack vare indexhöjning, en positiv effekt av balanseringen av det allmänna pensionssystemet och ett ökat antal pensionärer. Det ledde sammantaget till en måttlig skatteunderlagstillväxt, se diagram 2, som stämmer väl med det preliminära taxeringsutfall för inkomståret Det visade en ökning av det kommunala skatteunderlaget med 3,5 procent 2013 jämfört med I år räknar SKL med att det underliggande skatteunderlaget växer i samma takt som genomsnittet för underliggande skatteunderlagstillväxt förra konjunkturcykeln ( ). Det är en effekt av den starka utvecklingen av arbetade timmar och större löneökningar än 2013 motverkas av den så kallade bromsen i det allmänna pensionssystemet. Ökningen hålls också tillbaka av att grundavdragen höjs för personer som fyllt 65 år, varför förändringstalet för faktiskt skatteunderlag stannar på samma siffra som

18 Diagram 2. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Procent respektive procentenheter Under 2015 och 2016 väntas skatteunderlaget accelerera tack vare att konjunkturåterhämtningen leder till mycket stark utveckling av arbetade timmar, tilltagande löneökningstakt och stigande pensionsinkomster. Därefter avtar skatteunderlagstillväxten, främst till följd av att arbetade timmar inte ökar lika mycket när arbetsmarknaden åter är i balans. Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring Kommunens ekonomiska förutsättningar Om beräkningar görs på befintlig population i Falköping per den 30 juli 2014 (32122 personer) och utifrån SKL:s prognostiserade skatteunderlagsutveckling i övrigt blir skatteintäkterna för 2015 till tkr. Enligt denna prognos uppgår samtidigt utjämningsposten till tkr. Dvs. summa intäkter enligt nu gällande prognos är tkr. 18

19 Nedan framgår utvecklingen av såväl skatter och statsbidrag samt nettokostnader för kommande år. Utvecklingen avser utfall, avseende 2014 är det prognos, och avseende avser det budget och plan. Diagram 3. Procentuell förändring skatter och statsbidrag och nettokostnadsutveckling. 19

20 Finansiella mål - God ekonomisk hushållning Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Normalt sett ska ekonomin visa på ett positivt resultat på en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Målsättningen för nivåerna på exempelvis ekonomiskt resultat, skuldsättning och förmögenhet ska beslutas lokalt av varje kommun och landsting. Nedanstående regler antogs av kommunfullmäktige i maj Falköpings resultat över tid: ska täcka verkliga pensionskostnader ska täcka reinvesteringar i kommunens anläggningar 77 miljoner kronor är fram till 2015 avsatta i resultatet för att täcka ökningen i den kompletterande ålderspensionen, intjänad fram till år Den avsatta summan får börja användas först De senaste prognoserna från KPA visar på lägre kostnader för framtida pensionsutbetalningar än tidigare prognoser. Verklig kostnad för pensioner är inlagda i budget för , varför ytterligare avsättning i resultatet inte är nödvändig. Det andra kravet innebär att Falköping över tid ska egenfinansiera reinvesteringar i kommunens anläggningar. Undantag kan medges för lönsamma investeringar till vilka räknas taxekollektivens investeringar. Resultatet skall räcka till att amortera låneskulden på 20 år. Låneskuld per är 609 miljoner kr, vid 20 års amortering innebär detta ett resultatkrav på 30,5 miljoner kr. Investeringsvolymen 2013 var väsentligt högre än avskrivningarna, överskridande belopp fördelat på 20 år är 4,8 miljoner kronor i ytterligare resultatkrav. Sammantaget innebär detta ett resultatkrav för 2015 på 30,5 + 4,8 = 35,3 miljoner kronor. Avstämning av mål för God Ekonomisk hushållning i budget 2015 Budgeterat resultat uppgår till 12,7 miljoner kronor. I detta ingår finansiering av E20 med 7 miljoner kronor. Summa avvikelse mot långsiktigt resultatmål är 22,6 miljoner kronor (35,3 12,7). En förutsättning för det långfristiga resultatkravet är att investeringarna är egenfinansierade. Undantag medges för investeringar i taxekollektivet och lönsamma investeringar, eftersom dessa över tid ökar kommunens resultat. Egenfinansiering 2015 består dels av planenliga avskrivningar 91 miljoner kronor, dels av resultatet 12,7 miljoner kronor. Sammanlagd egenfinansiering 103,7 miljoner kronor. Budgeterade investeringar 2015 är 192,3 miljoner kronor varav 45,5 miljoner kronor är lönsamma eller taxefinansierade investeringar. Då återstår 146,8 miljoner kronor som skall täckas av årets avskrivningar och resultat. 20

21 Investeringar utöver egenfinansierat 2015 blir 43,1 miljoner kronor (146,8 103,7), det betyder ytterligare resultatkrav på 2,2 miljoner kronor för de efterföljande 20 åren (43,1 / 20). Falköpings kommun har en god ekonomi med ett stabilt växande eget kapital. Investeringsbehovet de senaste åren har lett till en ökad upplåning. Låneskulden behöver på sikt sänkas för att uppnå god ekonomisk hushållning. Finansiella rapporter 21

22 22

23 Verksamhetens ramar (tkr) 23

24 Investeringsplan I investeringsplanen anslår kommunfullmäktige, för skattefinansierade investeringar, en ram per nämnd. Nämndens ram gäller för budgetåret, med undantag av fastighetsinvesteringar har nämnden rätt att fritt omdisponera medel mellan olika projekt. För investeringar i fastigheter begränsas möjligheten att omdisponera medel mellan budgetår och planår till redan beslutade projekt. Beslutade projekt förtecknas i flerårsplanen. Ex.vis följande projekt finns beslutade för planperioden : Förskolor Äldreboenden Campingstugor Fastighetsrenoveringar Förbättringar pga myndighetskrav Plantisparken Skolor Falköpings energiprojekt (FEP) Ventilation stadshuset Köksombyggnader Utbyggnad gång- o cykelvägar Beslut om igångsättning projekt som inte är förtecknade i flerårsplanen får fattas av kommunstyrelsen efter begäran härom från tekniska nämnden. 24

25 Övriga beslut 1. primärkommunala skattesatsen för 2015 fastställs till 21,60 per skattekrona 2. kommunens långfristiga låneskuld får uppgå till högst tkr vid utgången av vid försäljning av tomtmark i ej nytillkommande exploateringsområden för småhusbebyggelse gäller följande tomtpriser för 2015: Tomter för boende Enbostadshus (småhusvillatomter) Brygghuset på Tåstorp Vilhelmsro B5 Vilhelmsro B4 Karlslund Anneborg Skattegården, Stenstorp Floby & Stenstorp Övriga tätorter 325 kr per kvm tomt 275 kr per kvm tomt kr per tomt kr/kvm tomt som överstiger 800 kvm kr per tomt 50 kr per kvm tomt kr per tomt 37,50 kr per kvm tomt 15 kr per kvm tomt Flerbostadshus Ingen taxa angiven. Tomter för näringsverksamhet Falköping A-läge B-läge Floby & Stenstorp 80 kr per kvm 55 kr per kvm upp till kvm därefter 35 kr per kvm 10 kr per kvm Den fastslagna taxan för försäljningspris är en ren köpeskilling. Den innefattar inte: lagfart, fastighetsbildning, avgift för bygglov, planläggning etc, avgift för VA-anläggning/anslutning eller andra anslutningsavgifter. Vid exploatering av bostadsområden kommer tomtpriset att grundas på exploateringskostnaden. 4. det kommunala partistödet till i kommunfullmäktige valda partiorganisationer fastställs för år 2015 till totalt kronor. Grundbidraget till varje sådant parti fastställs till kronor. Återstående belopp fördelas på 51 mandat, kronor per mandat. 5. bidraget till Falköpings teaterförening fastställes för 2016 till kronor 25