U P P L E V E L S E N S K A A N V Ä N D A S F Ö R A T T G E E L E V E R N A D J U P A R E S P R Å K F Ö R S T Å E L S E O C H S K A P A I N R E B I L D E R S O M B L I R B E S T Å E N D E O C H B L I E T T F O R T S A T T S T Ö D I D E R A S L Ä R A N D E
PLANERING Pedagogiska arenor: tåg och tågstation Syfte med undervisningen: Lära känna en undervisningsmetod (upplevelsebaserat lärande) där sinnena spelar en viktig roll för intaget av undervisningsstoffet. Upplevelsen ska användas för att ge eleverna djupare språkförståelse och skapa inre bilder som blir bestående och blir ett fortsatt stöd i deras lärande. För att detta ska ske måste upplevelsen förarbetas och efterarbetas med tydlig struktur. FÖRE UPPLEVELSEN EPA (tänka själv, tänka i par & tänka alla)-göra en gemensam tankekarta TÅG Vad är ett tåg? Vad använder vi tåg till? Vad finns det för olika tåg? Eleverna berättar- vi skriver tankekartor. VÖL- strategin Vet, Önska veta, Lärt mig. Titta på film om olika tåg t.ex. på youtube- järnvägsgaloppen Samtala om barnens erfarenhet av att åka tåg och buss. Läsa fakta och sagor om tåg. Lek rollek och sjung sånger om tåg Resvägen, titta på en karta (smartboard). Elevernas frågor och erfarenheter. Bild-ord-begrepp som är viktiga för förståelsen av upplevelsen: Hyllietågstation, järnvägsstation, centralstation, räls, spår, biljettautomat, jojo-kort, tidtabell, perrong, lok, vagn, sittplats, kupé, lokförare, tågvärd (konduktör) och rulltrappa. UNDER UPPLEVELSEN Utgå ifrån elevernas närområde från skola till busshållsplats och vidare med buss till närmsta tågstation t.ex. Hyllietågstation. Låt eleverna själva trycka en tågbiljett i biljettautomaten. Leta tillsammans på tidtabellen efter vilket tåg ni ska åka med och vilket spår tåget går ifrån (Hyllie Malmö C). Här får eleverna använda de ämnesspecifika orden och kopplar dem till verkligheten. Göra en rundvandring på Malmö Centralstation, Titta på olika tåg och samtala om vad ni ser. Här befästes återigen de ämnesspecifika orden, genom att pedagoger ställer öppna frågor. Vad är det vi ser? Vad står vi på? osv.
EFTER UPPLEVELSEN Titta på bilder på Smartboarden som vi har fotograferat på resan. Gå tillbaka till tankekartan och ringa in de ord som vi upplevde och skriv till nya viktiga ord med en annan färg. Skriva en diktering om upplevelsen där ämnesspecifika ord och begrepp ingår. Låt eleven måla och skapa en egen bild från upplevelsen samt skriva en mening om sin bild. Dokumentera med bild och text i Upplevelseboken. Repetition och utveckling av ord och kunskaper. Rollek- leka tåg i klassrummet Sjunga sånger om tåg Leka fiskespelet- fiska upp ord, bilder eller frågor om upplevelsen åka tåg. Skapa egna tågvagnar av mjölk- juicepaket. METOD ARBETSSÄTT Utifrån Lgr11 - Övergripandemål Skolan och omvärlden 2.6 Skolans mål är att varje elev har inblick i närsamhället och dess kommunikationer Förmågor att träna: stimulera elevernas nyfikenhet bidra till att de utvecklar kunskaper om och jämför olika kommunikationsmedel utveckla förmåga att ställa frågor reflektera över sin egen och andras användning av olika kommunikationsmedel samtala kring den gemensamma upplevelsen Kommunicera med bilder Fotografera under hela processen. Samtal och reflektion från eleverna. Konkretisera i största möjliga utsträckning. Dokumentera och skapa i ord och bild. EPA enskilt, par och alla. VÖL-strategin Vet, Önska veta, Lärt mig. Använda alla sinnen. Bildstöd- ord. Litteraturläsning och undervisning i läsförståelse enligt modellen RT- fem grundstrategier.
FÖRHÅLLNINGSSÄTT Tydligt ledarskap. Korrekta ord och uttryck, faktaord används. Inte förenkla språket. Vara lyhörda på barnens frågor Låta processen ta tid Delge varandra både tankar och idéer och material. ORGANISATION Modersmålslärarna får vår planering. Gemensam tid för planering och reflektion Vi reser två vuxna med halva gruppen, ordna vikarie. Skriva riskanalys Kolla upp buss, tågtider och kostnader. Elevernas utvärdering Analys och utvärdering Läraren behöver både vara utförare och betraktare under arbetets gång för att kunna reflektera och uppmärksamma på vilket sätt lärandet sker hos eleverna. Hur kan man se att innehållet i undervisningen har gett eleven en djupare språkförståelse? Har detta gett resultat hos eleverna? Om inte? Hur kan detta i så fall relateras till innehållet i undervisningen? Vilka förmågor har eleverna tränat?