Hur ser den goda arbetsplatsen ut? Samspelet mellan individen, arbetsmiljön och chefskapet Lisa Björk PhD, Utvecklingsledare organisation och ledarskap Linda Corin PhD, Utvecklingsledare organisatorisk och social arbetsmiljö
Institutet för Stressmedicin, Västra Götalandsregionen Är ett kunskapscenter och strategiskt stöd avseende främst; Hälsofrämjande arbetsplatser/organisation Stressrelaterad psykisk ohälsa (patienter/medarbetare)
Pågående sjukfall 2005-jan 2016 för kvinnor respektive män uppdelat på diagnos kvinnor män
Upplevda risker i psykosocial arbetsmiljö 2011 och risk att påbörja ett sjukfall med psykisk diagnos 2012, per yrke Källa: Socialförsäkringsrapport 2014:4
Vad skapar stressbelastning? Privatlivet 4% Arbetet 20% Både arbete och privat 76% Källa: Hasselberg, K et al 2014
koordinatorn tar kontakt med arbetsgivare eller arbetsförmedling för att möjliggöra eventuell anpassning av arbetsplatsen, arbetsuppgifter och/eller arbetslivsinriktad rehabilitering. Individen Arbetsförmåga Sysslan Miljön Källor: Law M. Person-Environment-Occupation model, (1996); Bertilsson, M (2013) Work capacity and mental health. The phenomena and their importance in return to work
VEM ANSVARAR FÖR VAD? Operativa chefer Strategiska chefer vidta alla åtgärder som behövs tydliga mål, rutiner, policys tydlig organisation och styrning korrekt delegering av arbetsrättsligt ansvar vara ögon och öron i verksamheten prioritera leda och fördela arbetet bedriva SAM kommunikation och informera Medarbetare rapportera, meddela följa regler använda skyddsutrustning kommunicera inte kompensera
Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) AFS 2001:1 Arbetsgivaren har huvudansvaret och ska samverka med medarbetarna När kompetensen inom den egna verksamheten inte räcker, ska företagshälsovården anlitas Naturlig del i den dagliga verksamheten Omfattar alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön Ska dokumenteras om fler än 9 anställda (handlingsplaner, riskbedömningar och instruktioner, arbetsmiljöpolicy)
Jobb-krav-resurs (JD-R) modellen + Krav Ohälsa Organisatoriska faktorer - - Organisatoriska effekter Resurser + Motivation Anpassad utifrån Bakker & Demerouti, 2007
Organisationskontext Organisationsstruktur Styrning och ledning Kommunikation etc Sammanställning utifrån AFS 2015:4 och JD-R modellen
Psykosociala faktorer som bidrar negativt till arbets- och hälsorelaterade utfall hos de flesta Höga krav Konflikter och otydlighet avseende mål och roller Bristande stimulans Låg kontroll Brist på socialt stöd Konflikter eller mobbning Obalans mellan ansträngning och belöning Orättvisor Konflikter mellan arbete och privatliv Sammanställning utifrån Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning Kvinnor och mäns arbetsvillkor (2016); Eklöf, M. (2017); SBU-rapport nr 216 (2013); SBU-rapport nr 223 (2014); SBU-rapport nr 240 (2015); Schaufeli & Taris, 2014.
Tecken på obalans På arbetsplatsen Låg kvalitet eller sen leverans av arbetsresultat Övertid Konflikter, samarbetssvårigheter, kränkningar Sjukfrånvaro och sjuknärvaro, hög personalomsättning Olyckstillbud Hos individen Värk, sömnbesvär, magont Bristande motivation, nedstämdhet, irritation Försämrad koncentrationsförmåga, glömska, svårare att komma igång, ta initiativ, fatta beslut
Organisatoriska faktorer som bidrar till arbetsoch hälsorelaterade utfall hos de allra flesta Skift-och nattarbete högre risk för olyckor, ökad risk för sömnstörningar, vissa fysiska besvär (mer oklart när det gäller den psykiska hälsan), ökad vilja att säga upp sig (sjuksköterskor). Långa arbetstider samband med hög sjuknärvaro, högre olycksrisk, vissa kopplingar till fysisk och psykisk ohälsa, ökad vilja att säga upp sig (sjuksköterskor). Tillfällig anställning ökad risk för sjukfrånvaro och olycksfall. Mer psykiska besvär och trötthet samt fysiska besvär och muskelbesvär. Ledarskap gott ledarskap påverkar i positiv riktning välbefinnande, arbetstrivsel, engagemang, prestation, sjukfrånvaro, sjuknärvaro, personalomsättning. HR-strategier samband med arbetstrivsel, minskad vilja säga upp sig (sjuksköterskor), personalomsättning, psykisk och fysisk hälsa. Organisationsförändring minskad arbetstrivsel, ökad korttidssjukfrånvaro, högre grad av psykiska besvär, stressrelaterad ohälsa och trötthet, fysiska hälsobesvär, utbrändhet (för chefer). Sammanställning utifrån Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning Kvinnor och mäns arbetsvillkor (2016)
Bristande organisatorisk och social arbetsmiljö kostar Direkta kostnader Negativ kognitiv funktionspåverkan Negativ emotionell funktionspåverkan Negativ social funktionspåverkan Störningar i återhämtningsfunktioner Genomsnittligt produktionsbortfall för en person som upplever arbetsmiljöproblem på jobbet: Kostnader på sikt Sömnstörningar Psykisk och fysisk sjukdom Förlorad prestationsförmåga. Allvarliga misstag. Olyckor Mobbing, allvarliga kränkningar Personalomsättning Se t ex: Arbetsmiljöverket, 2016; Bakker et al, 2014; Bakker & Demerouti, 2016; Corin, 2016; Eklöf, 2017 30 40 procent. Per arbetad timme. I snitt 12 till 16 timmars bortfall i veckan. Per person.
Vad är din erfarenhet av att prata med patienternas arbetsgivare? Vilka arbetsmiljöfaktorer brukar komma upp inför arbetsåtergång?
Delaktighet Anställningstrygghet Positiv inställning till kompetensutveckling Friska arbetsplatser Närvarande ledarskap Tydliga mål Synen på hälsa och sjukfrånvaro Balans arbete-fritid Möjlighet att byta arbetsuppgifter Chefen prioriterar arbetsuppgifterna när det är mycket att göra God kommunikation Bra systematiskt arbetsmiljöarbete Balans insats-belöning Källor: Vingård och Svartengren, 2008 & 2014; Svartengren et al. 2013; Vingård 2015; AV 2013
Tillför resurser i arbetet genom att t ex: Öka kontrollmöjligheterna - stimulerande arbetsuppgifter, egenkontroll Utveckla system och rutiner som verkligen underlättar Teamwork Socialt stöd instrumentellt, kognitivt, emotionellt Tillgång till personal som kan ge stöd, tex mentor Tid och plats för att ge stöd Närvarande ledarskap medför krav på investeringar För översikt se: Eklöf, M. (2017), Bakker et al, (2014)
Anpassa kraven i arbetet genom att t ex: Minska arbetsmängd/produktionskrav Fördela arbetet annorlunda Förenkla arbetet- en sak i taget Ta bort perifera uppgifter Ta tag i otydligheter i roller, mål och uppgifter alltid förknippat med en kostnad För översikt se: Eklöf, M. (2017), Bakker et al, (2014)
Arbetsinnehåll Tydliggöra arbetets innehåll tillsammans: Vilka arbetsuppgifter-vem gör vad? Vilka resultat ska uppnås? Med vilka metoder? Hur ska man prioritera om tiden inte räcker till? Vem ska man vända sig till för stöd? Vilka befogenheter har man? Ur Vägledning till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (2015:4)
Arbetsplatsen måste involveras! Individen Arbetsförmåga Sysslan Miljön Källor: Law M. Person-Environment-Occupation model, 1996; Bertilsson, M (2013) Work capacity and mental health. The phenomena and their importance in return to work
Tack för uppmärksamheten! www.vgregion.se/stressmedicin
Utifrån bland annat: Bakker et al, 2014; Cooper, 1998; Murphy, 1995; Sauter & Murphy, 2004 Primärprevention (förbättra arbetsmiljön) Sekundärprevention (öka motståndskraften) Tertiärprevention (hantera konsekvenser) Organisation God arbetsorganisation, arbetsrotation, arbetstidsscheman, chefskap Förbättra konflikthantering och samarbete i organisationen, ledarskapsutveckling Yrkesinriktad rehabilitering, kontakt med ex företagsläkare Arbetsplats, grupp Grupputveckling, ökad delaktighet, förtydliga mål och roller, skapa goda relationer/bra samarbete Kollegiala stödgrupper, handledning, problemlösande grupper Rehabiliteringsgrupper, debriefing Individ Individuell handledning, karriärvägar, utvecklingsmöjligheter, balans mellan arbete-familj, arbetsbelastning Förbättra planeringsförmåga, tidsplanering, personlig effektivitet, fysisk träning, meditation, avslappning Stödjande samtal, terapi, medicinering, psykoterapi, sjukskrivning
Chefer en viktig del av medarbetarnas arbetsmiljö Chefer är också medarbetare, till stor del påverkade av samma arbetsmiljöfaktorer Chefer är arbetstagare i arbetsrättslig mening Chefer behöver dessutom god OSA för att kunna omsätta AFS 2015:4 i praktiken, ex: Tillräckliga befogenheter Rimlig arbetsbelastning Stöd i chefsrollen, Möjlighet att utöva nära ledarskap
Det har visat sig att också män som arbetar under samma villkor; såsom hög arbetsbelastning, brister på resurser, ohälsosamma arbetstider och kränkande särbehandling, drabbas i samma utsträckning som kvinnor Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör på Arbetsmiljöverket