Katrin Bernstad Leg.psykolog/Leg.psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare Viktoriagården, BUP Malmö
Viktoriagården då. Enhet inom barn- och ungdomspsykiatrin i Malmö Startade som en behandlingsförskola för 6-åringar 1965 I slutet av 70 talet började man arbeta med yngre barn, 1-2 åringar. Första spädbarnsgruppen startades 1982
Behandlingsidé (Brodén, 1989) Att barnet är en individ i sig själv, från födseln utrustad för kommunikation Fokus på samspelet Intervenera på olika nivåer beroende av familjens problematik, i syfte att skapa, utveckla och reparera de tidigaste relationerna Intervenera på flera kontaktnivåer, den konkreta omedelbara och den symboliska jobba parallellt med relationen här och nu och den inre föreställningen/fantasin av relationen/barnet
Viktoriagårdens behandlingsmodell Samspelet förälder/barn Barnet Terapeutiska samtal med föräldern Gemensamma föräldrasamtal Systemet runt barnet
Behandlarens förhållningssätt Positivt engagemang Emotionell närvaro Nyfikenhet Lyhördhet Icke-dömande Hoppfullhet
Stern (1996) : Relationsbehandling föräldrar/små barn Förälderns psykiska organisation, moderskaps-konstellationen skapar tillsammans med barnets snabba utveckling behov av en unik typ av terapi Kräver behandling som fokuserar både inre värld och yttre beteenden Olika terapeutiska skolor och förhållningssätt behövs I den terapeutiska relationen bör föräldern: Bli uppskattad Få hjälp och stöd Få möjlighet att lära sig saker Få bekräftelse från en modersgestalt
Viktoriagården nu 2017 266 nyanmälningar 178 barn 0-4 år 84 gravida 95 egenremisser 7 män sökte själva hjälp varav 1 man väntade barn
Målgrupp Barn i åldern 0-4 år med späd- och småbarnspsykiatriska symptom (DC 0-5) samt blivande föräldrar med brister i prenatal anknytning. För samtliga barn finns problem i relationen till/samspelet med åtminstone en förälder som kan kopplas till symtombilden. Barnen har ofta upplevt utvecklings-/anknytningstrauman eller specifika trauman. Generellt föreligger hög vårdtyngd i familjerna och många riskfaktorer för barnets fortsatta utveckling. Psykiatriska symptom föreligger oftast även hos föräldern/ föräldrarna liksom ytterligare belastningsfaktorer.
Varifrån aktualiseras ärenden? Föräldrar ringer, självremisser Mödra- barnhälsovård Barnmedicin Vuxenpsykiatri Socialtjänst
Information på hemsidan: Till Viktoriagården kommer du som är gravid eller är förälder till barn under fyra år och som har känslomässiga svårigheter i relationen mellan dig och ditt barn. Svårigheterna kan till exempel bestå av att ditt barn är svårt att förstå sig på, har upplevt svåra händelser eller inte utvecklas som andra barn. Du som förälder kan också uppleva att din egen oro, ångest eller sorgsenhet går ut över ditt barn, att du känner dig otillräcklig som förälder eller att du inte tycker om ditt barn.
Varför kontakt? Förälder uttrycker svårigheter i föräldraskapet som beror på dem själva: Förälder uttrycker svårigheter i föräldraskapet som beror på barnet:
Demografiska uppgifter 2012 (Tedgård, 2018) Mödrar Fäder Medelålder 32 år 34 år Medelålder på barnet 14,9 mån 15,6 mån Gifta/sambo 84 % 94 % Grundskola 8 % 13 % Gymnasieskola 53 % 49 % Universitet/högskola 53 % 49 % Etnicitet svensk 67 % 78 %
Symptomskattningar, 2012 (Tedgård, 2018) Mödrar Depression (HADS) 40 % Ångest (HADS) 81 % ADHD (ASRS) 21 % Uppv med missbr fö 27 % Erf av trauma 64% Föräldrastress (SPSQ) 3.13
Ramar för verksamheten: Föräldrar och barn kommer tillsammans! Vanligast en gång i veckan 1,5-2h/gång Besöken inkluderar oftast flera typer av interventioner Gravida kommer 1h/v Frivillig behandling Kostnadsfritt
Viktoriagårdens behandlingsmodell: Direkt kvalificerat samspelarbete förälder/barn utifrån kartlagt behov Individuellt arbete med barnet Barnfokuserade psykoterapeutiska samtal med föräldern/föräldrarna. Gemensamma föräldrasamtal Samarbete med nätverk, förskola, vårdgrannar och myndigheter
Metoder som i används i bedömning och som integreras i behandlingsmodellen Bedömning DC 0-5 (Diagnostic Classification of mental helath and developmental disorders of infancy and early childhood) WMCI, Working Model of the Child Interview. ( Zeanah,Benoit&Barton,1995) MIM, Marschak Intervention Method (Bedömningsdelen av Theraplay) Behandling Theraplay (Jernberg, 1967). Marte Meo (Aarts, M, 2008) CPP,Chlid-Parent Psychytherapy, (Lieberman, A., Ghosh Ippen, C. & Van Horn, P. 2015). WWW, Watch, Wait and Wonder (Cohen m fl, 1999) COS-P, Circle of Security Parenting (Hoffman, Marvin, Cooper & Powell, 2006). Mindful Parenting Group (Reynolds, 2003)
Direkt samspelsarbete: Skapa förutsättningar för naturligt samspel Barnets behov i fokus och prioritet, identifiera barnets uttryck och behov Intensiv närvaro i de vardagliga utbytena, finnas med se, spegla, intervenera, reflektera Individuell utvecklingsrådgivning Fungera som modell Ge föräldrar och barn direkta erfarenheter som de inte kan uppnå på egen hand
Resultat av patientenkäter (Tedgård 2004) 97% uppger att problemen de sökte för har försvunnit eller minskat 62% sätter det i samband med behandlingen 49% uppger att det också skett andra förändringar i familjen som resultat av behandlingen 85% beskriver att de kände sig förstådda av behandlarna 90% uppger att de har en mer positiv relation till sitt barn efter behandlingen 30% är fortsatt oroliga för något i barnets beteende 95% kan tänka sig att söka hjälp inom BUP igen 2018-11-06
Viktoriagården i framtiden Kan vi bli mer effektiva utan att tappa väsentliga delar av behandlingen? Hur arbeta med båda föräldrarna utan att tappa tempo i behandlingen? Hur kan vi få fler fäder att söka oss?
Fördjupad bedömningsfas Kartläggning av barnet :i sitt sammanhang Trauma, omsorgssvikt? Barnets utvecklingsnivå och fungerande i olika situationer/miljöer Vardagslivet en hel dag -vad fungerar vad fungerar inte Samspelsanalyser Förälderns uppfostringsstrategier Förälderns föreställningar (barnet, sig själv som förälder och hur föräldrar bör vara) Förälderns mående Nätverkets resurser
Lyhördhet Affektreglering Adekvata krav Trygghet, Värme, Engagemang Samspel Förälderns erfarenheter. Föreställningar om barnet sig själv och föräldraskapet Föräldrabeteende Barnbeteende Barnets konstitution och erfarenheter. IAM Strukturering Gränser Självständighet Reflektionsförmåga
Tre nivåer för att förändra interaktionen : Sameroff, A.J (2004) Re-mediate (barnet) Re-define (fö) Re-educate (fö)